Folkhälsorådets verksamhetsplan

Folkhälsorådets verksamhetsplan 2017-2018 Arbetssätt och prioriterade områden Antagen av Folkhälsorådet 2017-02-22

1(12) Innehåll Folkhälsorådet i Hylte... 2 Rådets övergripande syfte... 2 Arbetssätt... 2 Förutsättningar... 2 Roller... 2 Övergripande mål för Hylte Kommun och Region Halland... 3 Hylte Vision 2040... 3 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020... 3 Social Hållbarhet och Folkhälsa... 4 Folkhälsorådets prioriterade områden 2017-2018... 5 Målgrupp Barn- och unga... 5 Tillit... 6 Hur ser det ut i Hylte?... 7 Tillitsbrist... 7 Mål- och delmål... 7 Alkohol, narkotika, droger och tobak (ANDT).... 7 Hur ser det ut i Hylte?... 8 Mål- och delmål... 10 Referenser... 12

2(12) Folkhälsorådet i Hylte Folkhälsorådet uppgift är att skapa förutsättningar för ett välfungerande tvärsektoriellt arbete kring frågor som rör social hållbarhet och folkhälsa i Hylte. Folkhälsorådet är ett rådgivande organ utan ekonomiska medel där representanter från Kommunstyrelsen, kommunens nämnder, Region Hallands lokala nämnd i Hylte samt tjänstemän från kommunen och regionen lyfter upp och diskuterar folkhälsofrågor med strävan att finna gemensamma områden att kraftsamla kring. Rådets övergripande syfte Folkhälsorådet ska verka för att bevara och utveckla hälsan samt minska skillnader i livsvillkor och hälsa för invånarna i Hylte Kommun. Arbetet sätter medborgarens välfärd och hälsa i fokus och riktar uppmärksamhet på insatser som bidrar till en ökad social hållbarhet. Rådets organisation ska skapa förutsättningar för ett gemensamt, långsiktigt, målinriktat och strategiskt arbete. Arbetssätt Folkhälsorådet ska: Sprida kunskap, följa, bidra, uppmuntra och engagera i arbete som rör folkhälsa och social hållbarhet. Arbeta för att barn- och ungaperspektivet uppmärksammas och tas i beaktande i de olika sammanhang målgruppen berörs. Stimulera till samverkan Efterfråga tidiga insatser och att de insatser som görs är systematiska. Folkhälsorådet kan i vissa fall fungera som styrgrupp för gemensamma projekt Förutsättningar En beredning bestående av presidiet för folkhälsorådet samt tillhörande tjänstemän planerar och förbereder rådets sammanträden. Rådet sammanträder fyra gånger per år och sammankallas av rådets ordförande. Dagordningen ska framförallt utgå från de prioriterade områdena. Protokoll ska föras samt delges som informationsärende i samtliga nämnder. Roller Politikers roll är att: Påverka kommunala och regionala beslut i folkhälsoriktning genom att uppmärksamma behov, initiera utvecklingsfrågor, efterfråga långsiktiga lösningar och systematiska insatser. Förmedla gemensamma överenskommelser och information mellan folkhälsorådet och de nämnder de företräder, för att nämnderna i sin tur ska besluta i frågorna. Tjänstemännens roll är att: Tillsammans med presidiet planera och förbereda rådets möten.

3(12) Processleda rådets övergripande arbete och aktiviteter. Bistå rådet som sakkunniga inom folkhälsa och social hållbarhet. Övergripande mål för Hylte Kommun och Region Halland För att uppnå ett gemensamt, långsiktigt och strategiskt folkhälsoarbete krävs det att arbetet ligger i linje med kommunens och regionens mål och ambitioner. Hylte Vision 2040 Ett Hylte med utvecklingskraft, stolthet och medmänsklighet Visionen har utvecklats för fem områden, Omsorg, Boende, Utbildning, Näringsliv och Kommunikationer och är antagen av Kommunfullmäktige 2016. Det som direkt berör folkhälsorådets område är: Att växa upp här är tryggt, stimulerande och skapar goda förutsättningar för livet. Hyltes attraktivitet ger stolthet och demokratin är levande. I Hylte vill vi ge varje barn en god start i livet och fortsatt goda förutsättningar genom skolåren. Kommunen har hittat strukturer och arbetsformer i sitt integrationsarbete som ger goda resultat för såväl individen som för samhället i stort. Här finns en välkomnande medmänsklighet. I samverkan med ett aktivt föreningsliv har mötesplatser utvecklats, för unga, för gamla och för olika intressen, men också för möten över gränserna. Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014. Tillväxtstrategin för Halland pekar ut riktningen för att Halland ska bli en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Tillväxtstrategin är uppbyggd på mål, strategiska val och prioriteringar. Här följer de två mål med tillhörande strategiska val och prioriteringar som har tydligast koppling till folkhälsorådets arbete:

4(12) Hög attraktivitet Fler i arbete Halland, en region som erbjuder attraktiva och socialt hållbara mötesplatser, boendeoch livsmiljöer Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar Insatser som utjämnar hälsoskillnader En god start i livet När fler mår bra kan fler bidra till att bygga ett gott samhälle. Ett mer jämlikt samhälle fungerar bättre än samhällen med stora klyftor. Samhällets gemensamma resurser kan användas till annat än att åtgärda negativa effekter av stora skillnader i förutsättningar. Jämlik hälsa är därmed både ett mål och ett medel för social hållbarhet. Barns möjligheter att lyckas i livet påverkas av socioekonomisk situation, livsstil, sociala sammanhang samt individuella faktorer. En viktig uppgift för samhället är därför att ge varje barn goda och jämlika förutsättningar för att då en bra uppväxt och att få utveckla de förmågor som krävs för att leva ett gott liv. Social Hållbarhet och Folkhälsa Social hållbarhet har sitt ursprung i Brundtlandkommissionens rapport "Vår Gemensamma Framtid" som skrevs 1987. I rapporten definieras hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Ett socialt hållbart samhälle är ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. (1) Folkhälsa handlar om goda och likvärdiga livsvillkor för hela befolkningen, och att de skillnader som finns ska vara så små som möjligt. När levnadsvillkoren försämras för vissa grupper, försämras folkhälsan. Om skillnaderna i livsvillkor minskar, förbättras den. Vi talar ofta om ohälsans orsaker men rör oss då på en ganska ytlig nivå. Det är viktigt att också våga tala om orsakernas orsak, det vill säga de bakomliggande skillnaderna i samhället och om människors olika livsvillkor. (2)

5(12) Den stora påverkansmöjligheten att minska skillnader i hälsa ligger inte inom hälso- och sjukvården, utan genom att påverka tidiga bestämningsfaktorer för hälsa, som levandsvanor, livsmiljöer, litteracitet (förmågan att förstå och tillgodogöra sig text och budskap) samt ett inkluderande samhälle. Insatserna behöver också riktas och det kan handla om stärkande faktorer som sociala nätverk, goda livsmiljöer och ökad delaktighet. (3) Folkhälsorådets prioriterade områden 2017-2018 Folkhälsorådet har prioriterat en målgrupp och två fokusområden vilka är: Målgrupp: Barn och unga Tillit Alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) Målgrupp Barn- och unga Att investera i barns utveckling är en viktig väg till social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. (4) Barns hälsa är beroende av många olika faktorer, t.ex. relationer till familj och kamrater, ekonomi, utbildning, framtidsutsikter, miljö och boende. De första levnadsåren har stor betydelse för den fysiska och psykiska hälsan också i ett livsperspektiv. Välfungerande hälsofrämjande, förebyggande samt vårdande och stödjande insatser i ett tidigt skede kan förväntas ge positiva effekter på barns framtida hälsa och välbefinnande, som i sin tur skapar positiva effekter för samhället. (5)

6(12) Tillit Människan är en social varelse. Vårt behov av social gemenskap är grundläggande för välbefinnande och livskvalitet men också för vår hälsa. Att vara del i ett socialt sammanhang, socialt nätverk och stöd, att vara sedd, hörd och känna delaktighet är viktiga skyddsfaktorer för hälsan. Tillgången till socialt nätverk är mindre hos den som har en lägre socioekonomisk situation. (6) Tillit spelar stor roll för ett lands utveckling. Tillit till andra människor gör livet lite enklare: det är lättare att få stöd och hjälp när man behöver det, och med ett bra socialt nätverk öppnas fler dörrar i livet. De sociala friktionerna i samhället minskar. (7) Figur 2. Sammanhanget mellan olika nivåer av tolerans och tillit. Tillit och tolerans en skrift om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Jan Torége (2015) För att ett samhälle ska fungera på ett bra sätt behövs både tillit och tolerans. Med hög grad av ömsesidig tillit och tolerans i samhället följer en förvissning om att människor generellt behandlas lika av myndigheterna, att offentliga pengar används på ett rimligt sätt, att det som sagts också blir gjort och att människor överlag helt enkelt gör så gott de kan osv.(7) Tilliten är generellt lägre i de grupper människor som är födda utanför Sverige, är i arbetslöshet, uppbär sjuk/aktivitetsersättning och som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som ganska/mycket dåligt. (8) Offentlig sektor kan ha stor påverkan på tilliten bland annat genom att: Invånarnas och företagen känner sig väl bemötta, att myndigheterna handlägger ärenden snabbt och effektivt samt att beslut känns rättvisa. Den fysiska samhällsplaneringen är viktig av främst tre skäl; En god samhällsplanering skapar fler och bättre mötesplatser för människor, den ökar tryggheten i utomhusmiljöerna och den kan bidra till att invånarna känner stolthet för platsen där de bor. Alla barn måste ha samma rättigheter och möjligheter till en bra utbildning. På individnivå är utbildning kanske den viktigaste förklaringen till hög tillit och tolerans. Vara en god arbetsgivare. Den bild som anställda förmedlar till andra i kommunen påverkar också i hög grad allmänhetens uppfattning av kommunen och den kommunala organisationen i sin helhet. Genom att ge förutsättningar för ett starkt civilsamhälle. Ett gott samspel mellan kommunens företrädare och det lokala näringslivet.(7)

7(12) Hur ser det ut i Hylte? Tillitsbrist Figur 3. Andel av befolkningen (%) som i allmänhet inte kan lita på de flesta människor i sin omgivning. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland Hylte är i nivå med de andra Halländska kommunerna och riket när det gäller Brist på tillit. Var tredje person i åldern 18-44 år har svårt att lita på de flesta människor i sin omgivning. Stört brist på tillit finns bland männen (9). Mål- och delmål Övergripande mål: Ökad tillit mellan människor Ökad kunskap om tillitens betydelse för folkhälsan och samhällsutvecklingen Indikatorer att följa: Andelen kvinnor och män som uppger att de inte kan lita på de flesta Alkohol, narkotika, droger och tobak (ANDT). Att minska tobaksbruket och begränsa alkoholskadorna samt att arbeta för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle har länge varit viktiga mål för folkhälsoarbetet i Sverige. Bruk av ANDT kan leda till olika fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Alkohol- och narkotikabruk under ungdomen riskerar att skapa störningar eller avbrott i processen att bli vuxen, vilket minskar möjligheten att slutföra utbildning och få ett arbete. Detta är något som i sin tur ökar risken för social utslagning, psykisk ohälsa, kriminalitet och allvarligare missbruksproblem senare i livet. Bruk och missbruk av ANDT har starkt samband med individers livsvillkor och sociala position och är vanligare i socioekonomiskt svagare grupper och i grupper med låg utbildningsnivå. (5)

8(12) Hur ser det ut i Hylte? Figur 4. Andel av befolkningen (%) som röker dagligen. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland Folkhälsan i Halland visar att daglig rökning har minskat i länet och riket i kontinuerlig takt. Hyltes män röker mest i Halland även om rökning i denna grupp har minskat över tid i likhet med resten av befolkningen. (9) Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) 2014 visar att 9 procent av killarna och 8 procent av tjejerna i årskurs 7-9 uppger att de röker minst en gång i veckan. Motsvarade siffra i riket är ca 5 procent.(10) När det gäller rökande spädbarnsföräldrar ligger Hylte mycket högt, både jämfört med riket och Halland i övrigt. Kommun Moder röker Fader röker Rökare i barnets hemmiljö Antal % Antal % Antal % Hallands län 172 4,9 313 9,0 403 11,6 1315 Hylte 11 8,0 30 21,9 36 26,3 1380 Halmstad 70 6,2 129 11,5 167 14,8 1381 Laholm 16 7,7 25 12,0 34 16,3 1382 Falkenberg 30 6,2 67 13,9 79 16,3 1383 Varberg 19 2,9 35 5,4 40 6,1 1384 Kungsbacka 26 3,0 27 3,1 47 5,4 Figur 5. Tobaksrökning bland föräldrar till barn vid 0 4 veckors ålder samt total exponering för tobaksrökning i barnets hemmiljö, per kommun, barn födda 2014. Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014, Socialstyrelsen.

9(12) Figur 6. Andel av befolkningen (%) med riskabel alkoholkonsumtion. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland Folkhälsan i Halland visar att Hylte är den kommun i Halland som har lägst andel av riskabel alkoholkonsumtion även om det är marginella skillnader. Störst andel med riskabel alkoholkonsumtion är män 18-29 år, 29 procent. Samma siffra för kvinnor i samma ålder är 12 procent.(9) LUPP visar att 86 procent av tjejerna och 82 procent av killarna i årskurs 7-9 aldrig dricker alkohol. Motsvarande siffror för riket är 92 procent av tjejerna och 86 procent av killarna. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är genom kompisar, kompisars syskon eller av sina föräldrar. (10)

10(12 ) Figur 4. Andel av befolkningen (%) som någon gång provat hasch och/eller marijuana. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland Folkhälsan i Halland visar att Hylte är den kommun i Halland som har lägst andel som uppger att de använt hasch-marijuana. I Hylte har 20 procent av männen 18-29 år någon gång provat hasch/marijuana, motsvarande siffra för kvinnor i samma ålder är 6 procent.(9) Enligt elevhälsoundersökningen som görs i årskurs 8 uppger 1 procent av alla elever i årskurs 8 under läsåren 2014/2015 och 2015/2016 att de kanske skulle säga ja om de blev erbjudna narkotika, övriga uppger att de skulle säga nej/troligen nej. Mål- och delmål Övergripande mål: Andelen barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. Andelen barn och unga som växer upp i miljöer med förekomst av droger, doping eller riskabelt bruk av alkohol och tobak ska minska. Delmål: I Hylte ska det bedrivas ett aktivt, systematiskt och evidensbaserat arbete för ett minskat bruk av ANDT.

11(12 ) Indikatorer att följa: Andel elever i årskurs 8 som uppger att de aldrig provat att röka Andel vuxna dagligrökare Andel elever i årskurs 8 som uppger att de aldrig använt alkohol Andel vuxna som uppger riskabla alkoholvanor Andel elever i årskurs 8 som uppger att de kanske skulle säga ja/säga ja, om de blir erbjudna narkotika Andel vuxna som uppger att de använt narkotika Andel föräldrar till barn i 0-4 veckors ålder som röker samt total exponering för tobaksrökning i barnets hemmiljö.

Referenser 1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/ (2017-01-27) 2. Linde Jan. Folkhälsa är politik. Svensk förening för Folkhälsoarbete 3. Hyltenämndens verksamhetsplan 2017 4. Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020, Kommunikationsservice, Region Halland 5. Regeringens skrivelse 2015/16:86; En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020. 6. Berkman LF (1996) The role of social ties in health promotion, Review. Psychosomatic Med 7. Torége, Jan (2015) Tillit och tolerans en skrift om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling 8. Rothstein B, Holberg S, Arkhede D (2016) Mellanmänsklig tillit i Sverige. SOMrapport nr 2016:02 9. Folkhälsan i Halland (2015) FoUU Halland, Regionkontoret, Region Halland 10. Eirefelt J, Erlingson E, Gröndahl E (2015) Att vara ung i Hylte Kommun. 12(12 )