Ludvigsbergs värmeverk

Miljörapport 2012 Ludvigsbergs värmeverk

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING... 2 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 3 1.1.3 Reningsutrustning... 3 1.1.4 Bränslelager... 3 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 4 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 4 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 5 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 6 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 6 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 6 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 6 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 7 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 7 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 7 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 9 4.3.1 NFS 2002:26... 9 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 9 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 9 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 10 6.1 FORTUM VÄRME... 10 6.2 LUDVIGSBERG VÄRMEVERK... 10 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 11 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 11 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 12 8.1.1 Fortum Värme... 12 8.1.2 Fortum Värme... 12 8.1.3 Ludvigsbergs Värmeverk... 13 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 14 9 KEMISKA PRODUKTER... 14 9.1 FORTUM VÄRME... 14 9.2 LUDVIGSBERGS VÄRMEVERK... 15 10 AVFALLSMÄNGDER... 15 11 RISKHANTERING... 16 11.1 FORTUM VÄRME... 16 11.2 LUDVIGSBERGS VÄRMEVERK... 16 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 17 13 ÖVRIG INFORMATION... 17

14 UNDERSKRIFT... 17 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning Ludvigsbergs värmeverk är en av flera produktionsenheter för fjärrvärme i Södra fjärrvärmenätet. Anläggningen används för spetslast och som reserv för övriga anläggningar inom nätet där Hammarbyverket och Högdalenverket utgör baslastanläggningar. I nätet ingår vidare t.ex. Liljeholmens HVC, Skarpnäcks värmeverk, Årsta värmeverk och Farsta värmeverk. Ludvigsbergs värmeverk är en oljeeldade anläggning där det under året har förbränts tjock eldningsolja, Eo5. De miljöaspekter som för anläggningen är betydande är utsläpp till luft av svavel samt buller. Dessa utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. Hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgörs en potentiell risk för olyckor och som kan få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering och övningar för hantering av dessa risker. 2(17)

1.1.1 Lokalisering Ludvigsbergs värmeverk är beläget i Münchenbryggeriets gamla panncentral på söder, vilken totalrenoverades 1981. Bebyggelsen i området runt anläggningen är tät med bostadshus av varierande höjd. Inom några hundra meter från värmeverket finns flera bostadshus med 6-7 våningars höjd. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Värmeverket består av tre oljeeldade hetvattenpannor, P1-P3, med effekten 15 MW vardera. Dessutom finns en elpanna på anläggningen, som används för tryck- och varmhållning vid beredskapsläge. Pannorna är utrustade med moderna brännare med låga utsläpp av stoft och oförbränt. Rökgaserna avleds i en 45 meter hög skorsten med en utsläppshöjd på +82 meter. Oljepannorna vattensotas vid stillestånd när behov uppstår, ca vartannat år, pga den ringa drifttiden. Efter vattensotningen leds sotvattnet till en sedimenteringsbassäng, här hämtas vattnet av godkänd entreprenör för omhändertagning. Värmepannorna är indirekt kopplade till fjärrvärmenätet via värmeväxlare. Allt vatten från golvytor i pannhuset avleds till anläggningens oljeavskiljare. 1.1.3 Reningsutrustning Viss reningsutrustning finns beskrivet under punkt 2.3. Enligt villkor 12 är anläggningen begränsat till en viss produktion innan diskussion om utsläppsbegränsande åtgärder behöver tas. 1.1.4 Bränslelager Bränslet förvaras i två cisterner på 350 m 3 vardera med måtten: höjd ca 10 m, bottenarea ca 37,5 m 2 och är placerade i oljekällaren. De besiktigas av en ackrediterad kontrollör med ett intervall om 12 år då cisternerna uppfyller MSBFS 2011:8 krav på korrosionsskydd. Dagligen utförs en systematisk rondering, då kontrolleras bland annat om ett eventuellt läckage inträffat samt oljenivån i tanken. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Inga förändringar av verksamheten vid Ludvigsberg har skett under 2012. 3(17)

2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Utsläppsvärdena beräknas av oljeförbrukningen. Parametrar som styr förbränningen kalibreras varje kvartal samt när akut fel uppstår. Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Utsläppspunkter Del- Totalt flöde Beräknings- /Mätmetod Kommentar Svavel (S) mg/mj - P1-P3 103,9 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter kg 2462,6 bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. Kväveoxid mg/mj - P1-P3 150 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter (NO X ) kg 3554,5 bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. Stoft mg/mj - P1-P3 12 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter kg 284,4 bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. Koldioxid g/mj P1-P3 76,2 C NRB Beräknas med hjälp av (CO 2 ) fossil ton 1805,7 bränsleförbrukningen, som fastställts med massbalans. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Ludvigsbergs Värmeverk 2012 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier (inkl sand) CO2 (ton) 6 0 0 6 NOx (kg) 130 0 0 130 S (kg) 68 0 0 68 PM (kg) 7 0 0 7 Drivmedel 2 0 0 2 (M3) Drivmedel (MWh) 22 0 0 22 4(17)

Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Ludvigsbergs värmeverk inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 2.3 Utsläpp till vatten Risk finns för utsläpp av olja och andra oönskade föroreningar till avloppssystemet. Restprodukter från avloppshanteringen hämtas vid behov av godkänd entreprenör. Vatten från ytor varifrån olja kan förekomma, avleds via oljeavskiljare och pumpgropar till avloppssystemet. Sotvatten från sotvattenbassäng hämtas av godkänd entreprenör för omhändertagning. På verket finns följande utrustning för att säkra oplanerade utsläpp till spill- och dagvattennät: Oljeavskiljare som betjänar avlopp i fastigheten från pannrum, pumprum och kemikalierum. Efter oljeavskiljaren leder det till spillvattennätet, vilket går genom Henriksdals reningsverk Oljeavskiljarens uppgift är att skilja oljan från vattnet så att oljan inte kommer med ut i spillvattennätet. Det oljeblandade vattnet passerar så långsamt genom oljeavskiljaren att den inblandade oljan stiger uppåt på grund av skillnaden i densitet mellan olja och vatten. Det avskilda vattnet passerar genom en öppning i behållarens underkant och rinner sedan till det kommunala avloppsnätet. Sedimenteringsbassäng 1 och 2 som betjänar dagvatten från omgivning som rinner vid nederbörd. Avlopp går till spillvattennätet, vilket går genom Henriksdals reningsverk. Vatten från vattensotningen av pannorna leds till bassängerna. Härifrån leds vattnet till sotvattenbassängen medan sotslammet sedimenterar och sugs upp för borttransport. Sotvattenbassäng. Vatten från sedimenteringsbassängen pumpas över till denna bassäng. Från sotvattenbassängen leds sedan vattnet till oljepannorna. Det kan även tappas ut via en kran för kontroll av mängd sotinnehåll. Vattnet i sotvattenbassängen hämtas av godkänd entreprenör för omhändertagning. 5(17)

3 Gällande tillstånd Datum Tillståndsgivande Tillstånd enligt Beslut avser myndighet 1992-11-17 Länsstyrelsen Miljöbalken Fortsatt tillstånd att på fastigheten Ludvigsberg 3 vid Ludvigsbergsgatan 22 i Södra Stockholm fortsatt driva tre oljeeldade värmepannor på sammanlagt 45 MW för fjärrvärmenätets spets- 2009-02-20 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid och reservbehov. Tillstånd för utsläpp av koldioxid 3.1 Anmälda ändringar under året Under 2012 har, i nedanstående tabell, följande anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skickats in. Tabell över anmälda ändringar för Ludvigsbergs värmeverk under 2012. Datum Tillståndsgivande Anmälan enligt Beslut avser myndighet 2012-12-20 Länsstyrelsen i Stockholms län Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Anmälan av ändring av övervakningsplan 3.2 Föreläggande och förbud Inget förbud vilar över anläggningen i dagsläget. Energikartläggning av den interna energiförbrukningen är inte utförd enligt beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden år 2007. Anläggningen är en spetsanläggning som har en låg drifttid per år. De senaste åren har anläggningen inte varit i drift. Energikartläggning av spetsanläggningar startades år 2011. En prioriteringsordning har det tagits fram i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras, vidare se 8.1. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Naturvårdsverket Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd för CO2 utsläpp 6(17)

4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsleförbrukning vid Ludvigsbergs Värmeverk jämfört med föregående år. Bränsle 2011 2012 Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 5, Nm3 619,4 6,1 612,5 6,2 Drifttid för de olika anläggningsdelar vid Ludvigsbergs värmeverk under 2012. Anläggningsdel Drifttid (h) OP1 171 OP2 202 OP3 185 4.2 Villkor i miljötillstånd Villkor Villkorstext nr Allmänna villkor 1. Att driften sker utan väsentligt avsteg från beskrivningen i bolagets ansökan jämte kompletteringar såsom sammanfattade här nedan i nästa avsnitt. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. Byggnadsvillkor 6. Att pannornas skorsten har separata rökrör och en höjd över mark på minst 45 m. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Skorstenen är 45 meter hög och har separata rökrör. Driftvillkor 11. Att verket drivs endast för att täcka spets- och reservbehov. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Anläggningens drifttid har varit förlagd till den kalla årstiden. 12. Att produktionen begränsas till ett tillfört bränsleflöde motsvarande 50 GWh per år, och att bolaget - därest den sålunda definierade produktionen under två år i följd skulle överstiga 40 GWh/år - tager initiativ till samråd med tillsynsmyndigheten för diskussion av det eventuella behovet att förbereda utsläppsbegränsande åtgärder. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Produktionen under 2012 har varit 6,2 GWh. 7(17)

Villkor Villkorstext nr Utsläpp av stoft 7. Utsläppet av stoft begränsas till högst 1,0 g per kg olja som riktvärde. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Eldningsolja 5, med ett beräkningsvärde av 0,5 g stoft per kg olja används. Röktäthetsmätare övervakar så att inga höga stoftutsläpp kan ske. Utsläpp av svavel 8. Att eldningsoljans svavelhalt - frånsett den mängd på högst 500 m3 med 0,5 % som finns i lager idag - begränsas till högst 0,4 % som gränsvärde. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Oljans svavelinnehåll är 0,28 %. Utsläpp av kväveoxider 9. Att sådana möjligheter att reducera utsläppet av kväveoxider, som erbjuder låg gränskostnad, tages tillvara. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Några ombyggnader av brännare har ej varit aktuell under året. 13. Att bolaget - därest det skulle bli aktuellt att byta brännare - tager initiativ till samråd med tillsynsmyndigheten för diskussion av möjligheten att välja låg-nox-brännare med då etablerad teknik. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Det har inte varit aktuellt att byta brännare under året. Utsläpp till vatten 5. Att halten av mineralolja i verkets avloppsvatten till spillvattennätet begränsas till (högst) 50 g per m3 (övre gränsvärde), att ändamålsenliga dropp- och spillskydd, som förebygger stötutsläpp av olja till spillvatten- och till dagvattennäten, finns samt att avloppsvattnets surhet begränsas så att 6,5 < ph < 11. (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Allt avloppsvatten som kan innehålla mineralolja leds till verkets oljeavskiljare. Buller 10. Att eventuellt buller begränsas inom följande gränsvärden för ekvivalenta ljudnivåer intill närmsta bostad eller rekreationsytor i bostäders grannskap. dagtid, kl. 07.00-18.00 55 db(a) kvällstid, kl. 18.00-22.00 samt söndag och helgdag, kl. 07.00-18.00 50 db(a) nattetid, kl. 22.00-07.00 45 db(a) Momentana ljud får nattetid (kl. 22.00-07.00) uppgå till max 55 db(a). Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a)-enheter (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Anläggningen är helt inbyggd. Inga ljudmätningar har utförts under 2012 och inte heller har vi mottagit några klagomål. Kemikalier 2. Att vådliga kemikalier och lösningsmedel förvaras så, att de vid olyckshändelse eller felmanöver svårligen kan komma att tillföras avloppsnätet eller omgivningen i övrigt. (Länsstyrelsen 1992-11-17) 8(17)

Villkor nr Villkorstext Kommentar: De kemikalier och lösningsmedel som finns i anläggningen förvaras på ett säkert sätt. 4. Att kemikalier märkes tydligt i överensstämmelse med till envar tid gällande föreskrifter (KIFS 2005:7 och Förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP)). (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: De kemikalier som används inom verksamheten är märkta på ett lagenligt sätt. Restprodukter och avfall 3. Att eventuell förvaring på bolagets fastighet av miljöfarligt avfall sker på ett ändamålsenligt sätt (torrt och tätt). (Länsstyrelsen 1992-11-17) Kommentar: Det farliga avfall som uppkommer vid anläggningen förvaras på ett säkert sätt. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1 NFS 2002:26 Ludvigsbergs värmeverk har endast en installerad tillförd effekt på 45 MW och utsläpp redovisas därför under punkt 2. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Datum Utförare Uppdrag 2010-06-30 ÅF-Kontroll Periodisk besiktning 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Externa mätningar så som; emissionskontroll, jämförande mätningar samt periodisk besiktning utförts vid anläggningen om drifttiden överstiger 2000 timmar per år och panna, eller vart 5:e år. Senaste periodiska besiktningen genomfördes juni 2010 av ÅFkontroll. Pannorna har inte varit i drift 2000 timmar under året. Miljöinstruktion för bränslehantering samt avloppshantering vid Ludvigsbergs värmeverk bör uppdateras med avseende på vilken pump som ska användas vid lossning respektive med avseende på sedimenteringsbassäng och sotvattenbassäng för avloppshantering. De tättingar som fanns på Ludvigsberg kan inte användas på den typ av brunnar som finns på anläggningen. Dessa bör bytas mot tätningsmattor som kan användas på brunnarna. 9(17)

6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Inom Fortum Värme bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten i syfte att optimera drift och underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett program för att se över underhållsprocessen där hög driftsäkerhet är målet. Programmet kallas för Maintenance Excellence (Main-X). Efter att sett över grundläggande ordning och reda för anläggningarna fokuserar programmet sedan några år inom sex utvecklingsområden: Störningsbekämpning, Beredning & Planering, Ordning & Reda, Ständiga Förbättringar, Operatörsunderhåll samt Management och Kompetens. Det viktigaste av alla verktyg i förbättringsarbetet är arbetsgrupperna vars medlemmar kommer från olika delar av verksamheten för samma anläggning. Arbetsgrupperna har tilldelats arbetsuppgifter med syfte att förbättra verksamheten. Arbetsgrupperna ska bl a analysera störningar och identifiera förbättringsåtgärder samt säkerställa ordning och reda för anläggningarna. Fortum Värme spetsanläggningar har under året avslutat Main-X nivå 3 och fortsätter nu med Main-X nivå 4, vilket innebär en stabilisering av utvecklingsarbetet där uthålliga resultat säkras. 6.2 Ludvigsberg Värmeverk Ludvigsbergs värmeverk ronderas varje dag. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Kvittering på utförd rondering görs i driftdagbok. Även större och mer omfattande skyddsronder görs minst en gång per år. Några direkta åtgärder i anläggningen under 2012 som underlättar drift och underhåll: Årliga kontroller, besiktningar samt åtgärder/reparationer. Rökrörsbesiktning utförd skorsten. Liten brännarservice med avseende på rengöring/funktion. Sotning är genomförd Återkommande kontroller: Kontroll av murverk görs vartannat år IU besikting pannor görs vartannat år 10(17)

7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ett klagomål angående lukt inkommit. I övrigt har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. Klagomålet gäller oljelukt i ett företags pentry. Lukten av olja kommer från Fortum, men källan till lukten har inte kunnat konstaterats. Trots utredning och okulär kontroll på plats kvarstår frågan varför oljelukt uppstår i företagets lokaler. Kontinuerlig dialog har förts med klagande för att hitta samband mellan tid för luktstörning och aktivitet vid anläggningen. Jämförelse av tider då lukt förekommer, kontra drifttider för pannorna synes inte ge något samband. Däremot verkar det finnas ett troligt samband mellan tid och oljepåfyllning. Dialogen kvarstår till dess frågan är löst. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och för arbetsmiljö OHSAS 18001. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001 och OHSAS 18001. Verksamhetsplanen för Ludvuigsbergs värmeverk fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider och miljöstörningar. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 11(17)

8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme 8.1.2Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR-området I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. Energikartläggning har påbörjats på spetsanläggningarna och pumpstationerna. Syftet är att kartlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimering av anläggningarna. Vid kartläggningarna ska Fortum Värme ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen där det är möjligt. I prioriteringsordning har det tagits fram i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Ordning beror på om Fortum ska ha kvar anläggningarna eller om de ska avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. Den största energibesparingen som företaget kommer att göra framöver vad gäller spetsanläggningarna är avveckling och rivning av anläggningar. Flera spetsanläggningar kommer att avvecklas de närmaste åren, vilket kommer att innebära en energibesparing. Energibesparingen omfattar bl a minskad uppvärmning av anläggningar, varmhållning av bränsle samt belysning i anläggningarna. 12(17)

Under året har anläggningen vid Södersjukhuset rivits, vilket innebär en besparing för uppvärmning av lokalerna med ca 150MW/år. Dessutom har flera anläggningar ställts av och tömts på bränsle däribland Krigsrådet panncentral, Bredäng värmecentral, Älvsjö, Giggen, Långe Jan. Vid Långe Jan påbörjades rivning i början av år 2013. Energikartläggning Energikartläggning vid Akallaverket och Årsta värmeverk genomfördes under år 2011. Under 2012 har fokus varit att följa strategin för avveckling av anläggningar som tagits ur drift vid Fortum Värmes fjärrvärmenät. Föreslagna åtgärder vid Akallaverket och Årsta värmeverk har därför inte genomförts enligt tidigare plan. För det kommande energikartläggningsarbetet av verksamhetens andra anläggningar har en makroplan upprättats. Makroplanen visar att 5 större och 17 mer ordinära spetsanläggningar och pumpstationer bör prioriteras i energikartläggningsarbetet däribland Vilundaverket och Orminge panncentral. Ytterligare 30 anläggningar behöver kartläggas men dessa har lägre prioritet. Returtemperaturåtgärder Arbetet med att sänka returtemperaturen har fortsatt och pågått under hela året. På årsbasis har Fortum nått en lägsta nivå sedan en systematiskt uppföljning påbörjades. Åtgärder har främst genomförts i fjärrvärmecentraler, men också i produktionsanläggningar. Sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre förbrukning av el till distributionspumparna. Reglerförbättringar Ett antal reglerförbättringar som ökar nyttjandet av våra basproduktionsanläggningar har genomförts till ett värde av 10 MSEK/år och grad. Handlar främst om att göra åtgärder i distributionsanläggningar som pumpstationer för att kunna utnyttja distributionsnäten mer effektivt. 8.1.3 Ludvigsbergs Värmeverk Inga större och omfattande ändringar och investeringar har genomförts för energieffektivisering vid anläggningen under 2012. Energiförbrukningen (lokal last) på anläggningen låg på 2,0 GWh. I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer energieffektivisering totalt sett. 13(17)

8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara, hållbara biologiska oljor. Under 2012 fortsatt arbete enligt Fortum Värmes kontrollsystem enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flyttande biobränslen. Fortum Värme innehåller ett hållbarhetsbesked och är medlem i RSPO. Fortum Värme är sedan 2005 medlem i WWF Global Forest & Trade Network via GFTN Sweden. GFTN är WWF s initiativ för att avskaffa olaglig avverkning och bidra till förbättrat skogsbruket. Medlemmar främjar ansvarsfullt skogsbruk och trovärdig skogscertifiering. För utförligare information om GFTN se www.gftn.panda.org Fortum Värme har tagit fram en treårig handlingsplan som omfattar användningen av skogsbränslen i Brista och Hässelby som del av sitt GFTN medlemskap. Den uppdateras och följs upp årligen. Vid upphandling av fasta biobränslen ställs krav på laglighet, spårbarhet och hållbarhet genom bl a FSC-krav. Fortum Värme är även medlem i Svenska FSC från och med 2012. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalier. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har Fortum Värme genomfört "städdagar" vid anläggningarna för att minska antalet kemikalier. Fokus under året har även varit att genomföra riskbedömningar av kemikalierna. Målet med arbetet är att kontinuerligt minska antalet kemikalier samt att alla kemikalier, som används, ska vara riskbedömda. 14(17)

Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Ludvigsbergs Värmeverk Förbrukning av kemiska produkter på anläggningen är mycket liten. En förteckning över samtliga hanterade kemiska produkter finns upprättad och kommer att delges tillsynsmyndighet och mottagare av avloppsvatten i särskild ordning. Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljöoch hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. 10 Avfallsmängder I anläggningen uppkommer normalt kontorsavfall och förbränningsrester från sedimenteringsbassäng. Ludvigsbergs värmeverk inrymmer ca tre plan men kontorslokaler som är uthyrda till externa företag (bl.a. ljudstudio, tidningsutgivare) detta påverkar mängden brännbart avfall. En del farligt avfall uppkommer även vid underhållsarbete så som spillolja etc. Bortskaffning sker av godkänd tranportör för vidare hantering. Dock en mängd äldre utrustning som förvarats i anläggningen bortskaffats såsom bland blandavfall. Avfallsslag Farligt avfall Oljeavfall fast osorterat EWC-kod enl. bil 4 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffningseller återvinningsförfaranden enl. bil 2 och 3 AF 150202* 0 kg Ragnsells Högbytorp D15 Icke farligt avfall Sotvatten 100120 0 ton Ragnsells - D9 Brännbart avfall 200199 0 ton Ragnsells Länna KC R1 - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen SFS 2011:927. - EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. Inget sotvatten har transporterats bort under året. 15(17)

11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Ludvigsbergs Värmeverk En riskanalys har genomförts för Ludvigsbergs värmeverk under 2008. I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. Inga ändringar av betydelse i verksamheten har skett under 2012 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Åtgärder har genomförts, vilket minskat riksnivån Under 2011 genomfördes ett risksamråd där fler risker avseende bränslehantering och bränsletransporter inkluderats. För de generella riskerna för spetsanläggningarna inom Södra fjärrvärmenätet var antalet röda risker noll, antalet gula risker 19 st och antalet gröna risker 3 st. Anläggningsspecifika risker för Ludvigsberg fanns, 2 gula risker. Efter att ha haft obehöriga inne på anläggningen som bland annat har klottrat har nytt inbrottslarm installerats. En genomgång av risksammanställning har gjorts under 2012. Resultatet av genomgången tas upp i arbetsgrupperna i Main-X. 16(17)