Mätning partiklar (PM10) Kungsgatan

Relevanta dokument
Mätning av partiklar (PM10) 2015 Kungsgatan. Rapportserie 2016:3

Mätning av partiklar (PM10) Packhusgatan

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan. Rapportserie 2014:3

Mätning av partiklar (PM10) 2015 Packhusgatan. Rapportserie 2016:2. Innehållsförteckning

Mätning av partiklar (PM10) 2011 Kungsgatan. Rapportserie 2012:3

Mätning av partiklar (PM10) 2011 Packhusgatan. Rapportserie 2012:2

Mätning av partiklar (PM10) 2015 Östra Promenaden. Rapportserie 2016:1

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Östra Promenaden. Rapportserie 2014:1

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden. 1 jan dec 2010 BMK Rapport Luft 2011:1

Mätning av partiklar (PM10) 2011 Östra Promenaden. Rapportserie 2012:1

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden

Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik

Luftföroreningssituationen på Kungsgatan

Mätning av partiklar (PM10) i bakgrundsnivå, Norrköping

Mätning av partiklar (PM10) Bergslagsvägen/Rv 51 i Finspång

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Luftkvalitetskontroll av partiklar (PM10) år 2014, Motala kommun

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne

Partikelmätning. Årsrapport för mätsäsongen 2013 Resultat från mätningar av partiklar, PM10 Hamngatan, Linköping. Linköpings kommun linkoping.

Luftkvalitetskontroll i Motala tätort under år 2016 i gaturum

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Luftföroreningssituationen i Norrköping

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Luftföroreningssituationen i Norrköping

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luften i Sundsvall 2011

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftkvalitet i Göteborgsområdet

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luftföroreningar i Nyköping

Luften i Sundsvall 2012

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

Luftföroreningssituationen i Norrköping

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Luftmätningar i Luleå 2010

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Sundsvall 2010

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Mars 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Partiklar i Stockholmsluften

NORRKÖPINGS KOMMUN ÅTGÄRDSPROGRAM PARTIKLAR BILAGA 1. Bilaga 1. Bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Luftkvalitetsmätningar vid E Luftrapport

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015

Årsrapport för mätsäsongen 2012 Resultat från mätningar av partiklar, PM 10 Hamngatan, Linköping

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Transkript:

Mätning partiklar (PM10) Kungsgatan 1 januari 31 december 2010 BMK Rapport Luft 2011:3

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund...1 2.1 Begreppsförklaring...2 2.2 Partiklar...2 2.2.1 Hälsoeffekter...3 3 Metod...3 3.1 Partiklar...3 3.2 Trafik...4 3.3 Meteorologi...4 3.4 Datainsamling/presentation...4 4 Resultat...5 4.1 Partiklar...5 4.1.1 Månadsmedelvärden partiklar och nederbörd...6 4.1.2 Års- och dygnsmedelvärde...6 4.1.3 Sammanställning av antal dygn med dygnsmedelvärden över 50 µg/m3...7 4.1.4 Jämförelse partikelhalter 2008 och 2009...7 4.2 Meteorologi...8 5 Åtgärder 2010...8 6 Dataåterbäring och datakvalitet...9 6.1 Mätosäkerhet, TEOM...9 7 Diskussion och slutsatser...9 8 Bilagor...11 8.1 Diagramredovisning partiklar, PM10...11 8.2 Diagramredovisning meteorologi...12

Luftmätningarna är utförda av Bygg och miljökontoret i Norrköping. Ansvariga för denna rapport är Robert Sandsveden och Daniel Andersson. Vid frågor angående innehållet, ring 011-15 14 96 eller 011-15 14 74. Beställare är Tekniska kontoret i Norrköping.

1 Sammanfattning Mätningen visar att PM10-halterna under 2010 överskridit miljökvalitetsnormen (MKN) vad gäller dygnsmedelvärde (50 µg/m 3 ) under 35 dygn. Enligt förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft får halten 50 µg/m 3 överskridas högst 35 dygn under ett år, dvs 10 % av årets dygn. Antal överskridna dygn tangerar därmed MKN och hamnar över den övre utvärderingströskeln. Gällande MKN avseende PM10-årsmedelvärde är 40 µg/m 3. Uppmätt medelvärde under perioden är 23,2 µg/m 3 vilket innebär att miljökvalitetsnormen vad gäller årsmedelvärdet klarades under 2010. Resultatet hamnar mellan den nedre och den övre utvärderingströskeln. Under 2010 har flera åtgärder enligt åtgärdsprogrammet utförts. Spridning av dammbindningsmedel har skett under perioden februari t o m april. Även tidigare vårrengöring och snabbare vägunderhåll har utförts. Dessutom byttes Kungsgatans vägbeläggning under hösten 2010. Resultaten från beläggningsbytet kan dock inte redovisas förrän efter säsongen 2011. En kampanj om det aktiva däcksvalet som syftar till att fler ska köra med odubbade vinterdäck genomfördes under hösten 2010. 2 Bakgrund Bygg och miljökontoret har på uppdrag av Tekniska kontoret sedan maj 2007 mätt partiklar, PM10 (partiklar < 10 µm) och NO 2, på Kungsgatan. Denna rapport avser mätresultat för partiklar (PM10) under perioden 1 januari 31 december 2010. I juni 2005 beslutade regeringen om att ett åtgärdsprogram skulle tas fram av kommunen för att miljökvalitetsnormen avseende partiklar skulle klaras. Detta efter det att höga partikelhalter uppmätts på Östra Promenaden. Kommunen tillsatte då en arbetsgrupp för att ta fram förslag till åtgärder. Arbetsgruppens första uppdrag var att genom beräkningar kartlägga tätorten vad gäller luftföroreningshalter. I den kartläggningen framkom att luftföroreningshalterna riskerade att överstigas på ytterligare två platser Kungsgatan och vid Ingelsta. Kommunens förslag till åtgärdsprogram blev klart i juni 2006 och fastställdes av länsstyrelsen 30 oktober 2006. I åtgärdsprogrammet presenterade kommunen ett stort antal åtgärder som ska utföras för att sänka partikelhalterna. Förutom åtgärder skulle även mätinsatser fortsätta på Östra Promenaden och även påbörjas på Kungsgatan och vid Ingelsta. Detta för att i ett första skede verifiera beräkningarna. Inför mätsäsongen 2008 inköptes därför mätutrustning och mätning påbörjades på dessa två platser. Tidigare finns två rapporter framtagna vad gäller Kungsgatan (2010:2 och 2010:6). Denna rapport avser mätresultat från 1 januari 2010 till den 31 december 2010. I slutet av rapporten sker även en jämförelse av resultaten med halterna från åren 2008 och 2009. Resultatsammanställningen i rapporten sker i jämförelse med miljökvalitetsnormerna som trädde i kraft 1 januari 2005. 1

2.1 Begreppsförklaring För att underlätta läsningen och förståelsen av rapporten kommer här en sammanfattande begreppsförklaring samt en introduktion i ämnet. Miljökvalitetsnorm (MKN) är lagstadgade föroreningshalter som enligt miljöbalken inte får överskridas efter ett visst fastställt datum. Miljökvalitetsnormerna är strikta och är tvungna att uppfyllas. Miljökvalitetsnormer måste även iakttas vid planering och planläggning. I vissa fall kan det vara nödvändigt att upprätta åtgärdsprogram eller åtgärdsplaner för att uppfylla en meddelad miljökvalitetsnorm. Förutom ett högsta normvärde som inte får överskridas finns i miljökvalitetsnormerna även utvärderingströsklar - nedre och övre. Likaså finns det mätvärden kopplade till utvärderingströsklarna och även när dessa överskrids är man skyldig att utföra vissa åtgärder. Dessa varierar beroende på vilket tröskelvärde som överskrids. Även begreppet percentiler förekommer i samband med miljökvalitetsnormer och gränsvärden. En percentil är ett uttryck för hur ofta ett ämne får överskrida en viss halt per år. Eftersom att det finns 365 timmar per år innebär det att om man har en 90- percentil för dygnsmedelvärden får inte halten överskridas mer än 35 dygn per år vilket blir just 10 %. Beroende på vilket tidsintervall som beräkningarna utförs i finns det olika miljökvalitetsnormer. I den här rapporten presenteras dygnsmedelvärden sett som 90-percentil. Utöver dessa presenteras årsmedelvärden. Beroende på att partiklar är av olika storlek och har olika sammansättning ger det partiklarna olika egenskaper. Dessa varierar vad gäller uppehållstid i atmosfären, stabilitet och egenskaper. Detta nämns endast som information och behandlas inte mer i rapporten. Alla mätningar har skett i enheten µg/m 3. Med detta menas mikrogram per kubikmeter luft, där ett mikrogram motsvarar en miljondels gram. Partikelhalterna jämförs i denna rapport med miljöbalkens miljökvalitetsnormer. Normerna trädde i kraft tillsammans med miljöbalken den 1 januari 1999. Normerna för partiklar skall vara uppfyllda 1 januari 2005. 2.2 Partiklar Luften innehåller mängder av partiklar med varierad storlek. De som går att andas in, det vill säga de som är mindre än 10 µm (µm = tusendels millimeter) anses hälsovådliga och högsta tillåtna halterna regleras därför i lagstiftning. Partiklar som är mindre än 10 µm brukar benämnas som PM10. Partiklar mindre än 10 µm kommer till allra största delen från vägslitage (framför allt från dubbdäck), uppvirvlat vägdamm, bromsar och avgaser. Under vinterhalvåret, då problemet med höga partikelhalter är som störst, utgör slitagepartiklar 70-80 % av den totala halten PM10 i gatumiljön. Under sommarhalvåret är andelen slitagerelaterade partiklar lägre, 2

ca 50-60 % av den totala PM10-halten. I gatumiljön styrs halten partiklar av trafikmängd, trafiksammansättning, hastighet och körsätt, andelen dubbdäck, friktionsmaterial och när gatorna sist städades. Dessutom påverkar vägbanans fuktighet, vindhastighet och vindriktning samt gaturummens utformning partikelhalterna. Gator med höga hus längs båda sidorna har högre halter än då det är öppen terräng runt vägen. Andra källor till partiklar är t ex småskalig vedeldning, industri och naturligt damm. Halten partiklar på landsbygden består till största delen av långväga transporter som i stor utsträckning bestäms av den storskaliga meteorologin. 2.2.1 Hälsoeffekter Mikroskopiska partiklar, PM10, är en benämning som används som samlingsnamn för alla partiklar som har en diameter mindre än 10 µm. Att just PM10 används som miljökvalitetsnorm beror på att dessa partiklar följer med inandningsluften ner i luftvägar och lungor. Ju mindre partiklarna är desto lättare följer de med ner i lungorna. Man vet idag att exponering av partiklar orsakar ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och i lungcancer. Andra effekter på människors hälsa är förändringar i lungfunktionen, ökat behov av akutbesök och medicinering hos astmatiker, ökade sjukhusintagningar bland barn med lungsjukdom samt av äldre med lunginflammation, ökad sjukfrånvaro hos barn på daghem och i skolor. Tidigare har man ansett att de allra minsta partiklarna utgjort den största hälsorisken vid långtidsexponering. Av forskning framgår dock att även de större partiklarna upp till 10 µm i diameter medför allvarliga hälsorisker. Något tröskelvärde under vilket partikelhalten inte medför några hälsorisker har inte kunnat konstaterats. Effekterna till följd av partikelexponeringen kan skilja sig beroende på om man utsätts under lång eller kort tid. Forskningen avseende långtidsexponering är dock mindre omfattande och kunskapen därför begränsad. 3 Metod 3.1 Partiklar Mätningarna har utförts med TEOM-utrustning (TEOM Tapered Element Oscillating Microbalance). Tekniken bygger på att partiklarna avskiljs på ett filter placerad på toppen av en oscillerande glaskropp. Provluften värms och temperaturen över filtret hålls konstant vid 50 0 C för att undvika variationer p g a varierande vatteninnehåll. Frekvensen hos den ihåliga glaskroppen och filtret förändras proportionellt med massförändringen på filtret. Ändringen i frekvens över en given tid kan omräknas till partikelhalt (massa per volymenhet). 3

PM10-huvud Uppvärmd filterhållare Oscillerande glaskropp Utrustningen som används i Norrköping är en av de mest använda på marknaden. Mätutrustningen är placerad på den östra gångbanan cirka 50 meter söder om Bergsbron. Till vägbanan är det ca 3,5 meter. Intagssonderna sitter på ett mätskåp och är placerad 2 meter ovan mark. 3.2 Trafik Trafikmätningar vad gäller Kungsgatan har utförts av Tekniska kontoret år 2010. I genomsnitt passerar 12 580 fordon per dygn i det aktuella mätområdet. Skyltad hastighet är 50 km/h. 3.3 Meteorologi Nederbörds- och temperaturdata hämtas från SMHIs mätstation i Norrköping. 3.4 Datainsamling/presentation För beräkningar och illustrationer har SMHI:s webbaserade datasystem Airviro använts. Systemet är ett verktyg för att kvalitetssäkra och presentera inkomna data i realtid. Under perioden har data kontinuerligt samlats in och granskats. 4

PM10 mätstation Figur 1. Karta över mätutrustningens placering. I norra delen av bilden ses Bergsbron som korsar Motala ström. 4 Resultat 4.1 Partiklar Mätningen visar att PM10-halterna under året överskridit miljökvalitetsnormen vad gäller dygnsmedelvärde, dvs 50 µg/m 3, under 35 dygn. Enligt förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft får halten 50 µg/m 3 överskridas som högst 35 dygn under ett år, dvs 10 % av årets dygn. Huvuddelen av överskridandena, 33 dygn, skedde under första delen av året, mars, april och maj. Dygnsmedelvärdet överskrider den övre utvärderingströskeln. Gällande miljökvalitetsnorm avseende årsmedelvärde är 40 µg/m 3. Uppmätt medelvärde under året är 23,2 µg/m 3 och hamnar därmed under miljökvalitetsnormen. Årsmedelvärdet hamnar mellan den undre och den övre utvärderingströskeln. Meteorologiskt sett var vintern 2010 mycket kall och blöt med mycket nederbörd i form av snö. Vägbanorna var snötäckta stor del av vintern. Även månaderna november och december 2010 var kalla med mycket snö. Detta innebär mindre slitage på vägbanorna och i sin tur mindre partikelemissioner. Troligen kan uppmätta halter framförallt i januari mars vara något lägre än normalt på grund av den snörika och kalla vintern. Halterna under våren var 5

dock relativt normalt höga eller till och med förhöjda på grund av stort slitage under januari till mars. Då vägbanan är blöt eller snötäckt slits vägbanan extra hårt. Slitagepartiklarna stannar på vägen så länge den är blöt men virvlar upp i luften då vägbanan torkar upp. Detta skulle kunna förklara de höga halterna i april månad. Högsta halter uppmättes den 7 april med ett högsta dygnsmedelvärde på 242 µg/m 3 och timmedelvärde på 483 µg/m 3. 4.1.1 Månadsmedelvärden partiklar och nederbörd 90 100 80 90 ug/m3 70 60 50 40 30 20 80 70 60 50 40 30 20 mm 10 10 0 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 0 M Figur 2. Månadsmedelvärden över uppmätta PM10-halter och nederbörd (röd linje). Observera att ombyggnation och beläggningsbyte skedde på Kungsgatan perioden 9 september till 4 november. 4.1.2 Års- och dygnsmedelvärde Tabell 1. Gränsvärdesjämförelse halter. På grund av ombyggnation samt beläggningsbyte är mätvärden under perioden 9 september till den 4 november borttagna. Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde (90- percentil) Uppmätta halter PM10 23,2 µg/m 3 45,9 µg/m 3 Miljökvalitetsnorm 40 µg/m 3 50 µg/m 3 Övre utvärderingströskel 28 µg/m 3 35 µg/m 3 Nedre utvärderingströskel 20 µg/m 3 25 µg/m 3 6

4.1.3 Sammanställning av antal dygn med dygnsmedelvärden över 50 µg/m3 300 250 200 150 100 50 0 10-01-01 10-01-15 10-01-29 10-02-12 10-02-26 10-03-12 10-03-26 10-04-09 10-04-23 10-05-07 10-05-21 10-06-04 10-06-18 10-07-02 10-07-16 10-07-30 10-08-13 10-08-27 10-09-10 10-09-24 10-10-08 10-10-22 10-11-05 10-11-19 10-12-03 10-12-17 10-12-31 Figur 3. Dygn där uppmätta halter varit högre än 50 µg/m 3 under perioden januari december 2009. Den röda linjen visar MKN (50 µg/m 3 ). Dygnsmedelvärden under perioden 9 september till 4 november är borttagna. Under mätperioden överskreds halten 50 µg/m 3 (miljökvalitetsnormen) 35 gånger. Överskridanden skedde framförallt under vårperioden mars, april och maj. Enstaka överskridanden inträffade även under september och november. 4.1.4 Jämförelse partikelhalter 2008 och 2009 Under 2010 överskreds miljökvalitetsnormen vad gäller dygnsmedelvärdet under 35 dygn. Detta kan jämföras med 2008 och 2009 då MKN överskreds under 59 respektive 53 dygn. Periodens medelvärde var 23,2 µg/m 3 medan det 2008 och 2009 låg på 32,5 µg/m 3 respektive 30,8 µg/m 3. 2008 och 2009 uppvisar liknande resultat medan halterna och antalet överskridna dygn under 2010 ligger lägre. Med största sannolikhet beror detta på den kalla och nederbördsrika vintern 2010. Observera även att inom resultaten från 2010 är halterna från perioden 9 september till den 4 november bortplockade på grund av ombyggnation och vägbeläggningsbyte på Kungsgatan. 7

25 20 Antal dygn över MKN 15 10 2008 2009 2010 5 0 jan feb mar apr maj jun juli aug sept okt nov dec Figur 4. Antal dygn per månad över MKN. De blå staplarna illustrerar 2008, de gröna 2009 och de göda 2010. 4.2 Meteorologi För att se dygnsmedelvärden över uppmätta nederbördsmängder samt temperatur under perioden, se bilaga 7.2. 5 Åtgärder 2010 Under 2010 har åtgärder enligt åtgärdsprogrammet utförts. Spridning av dammbindningsmedel har skett under perioden februari t o m april. Även tidigare vårrengöring och snabbare vägunderhåll har utförts. Norrköpings kommun har även satsat på informationsåtgärder kring det aktiva däcksvalet. Annonser har satts in i de lokala tidningarna, broschyrer har tryckts och banderoller har satts upp runt om i Norrköping. Syftet med kampanjen är att fler ska välja dubbfria vinterdäck som är skonsammare mot vägbeläggningen Slutsatsen som kan dras från genomförda åtgärder både under 2009 men även 2010 är att CMA och vägunderhåll samt informationsåtgärder som enskilda åtgärder inte är tillräckliga. 8

Som resultat av detta beslutade Tekniska nämnden att beläggningen på södra sidan av Kungsgatan ska bytas till samma som under 2008 lades på Östra Promenaden. I samband med beläggningsbytet på Kungsgatan utfördes en upphöjning av vägbanan med gatsten utanför entrén till Visualiseringscenter för att få ned hastigheten. Resultatet av beläggningsbytet på Östra Promenaden ser mycket bra ut och åtgärden har betytt att miljökvalitetsnormen klarats under 2009 och 2010 utan att ytterligare åtgärder behövts sättas in. Förhoppningsvis kan beläggningsbytet på Kungsgatan visa samma goda resultat. Detta kan dock utvärderas först efter säsongen 2011. 6 Dataåterbäring och datakvalitet Bortfallet av data kan förutom service och underhåll av mätapparatur ha sin orsak i rent tekniska orsaker, t e x strömavbrott. Inkommande data har också genomgått en kvalitetskontroll, där felaktiga och osäkra värden sållats bort utifrån de toleransgränser som är definierade. Med dataåterbäring menas hur stor andel av inkommande data som blivit godkänt av kvalitetskontrollen. Tabell 2. Dataåterbäring under mätperioden 1 januari 31 december 2010 har varit följande: Parameter Mätperiod Godkända värden Dataåterbäring Partiklar (PM10) Timmedelvärden 2010-01-01 2010-12-31 7360 h 88 % Dygnsmedelvärden 2010-01-01 2010-12-31 309 dygn 84 % Meteorologi Temperatur 2010-01-01 2010-12-31 365 dygn 100 % Nederbörd 2010-01-01 2010-12-31 365 dygn 100 % På grund av ombyggnation och vägbeläggningsbyte var Kungsgatan avstängd under perioden 9 september till 4 november. Denna periods halter är inte med i resultaten och heller ej i beräkningen kring tidstäckning eller dataåterbäring. Utöver detta är dataåterbäringen från mätstationen hög. Underlaget i rapporten ger en säker bild av hur föroreningssituationen varit under mätperioden. 6.1 Mätosäkerhet, TEOM Utrustningen har en precision när det gäller timmedelvärdet på ± 1,5 µg. För dygnsmedelvärdet är noggrannheten något större,± 0,5 µg. 7 Diskussion och slutsatser Under 2010 överskreds miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) för dygnsmedelvärdet under 35 dygn. Detta innebär att MKN tangeras och att utvärderingströsklarna överskrids. Det är framförallt månaderna mars, april och maj som tillför dygnsmedelvärden över normen och över utvärderingströsklarna. Det är i denna period som vägarna torkar upp och de slitagepartiklar som bildats under vintern virvlar upp och hamnar i luften. På Kungsgatan har åtgärder enligt åtgärdsprogrammet genomförts under 2008 och 2009. Resultaten har tyvärr uteblivit. Under hösten 2010 genomfördes ett vägbeläggningsbyte på Kungsgatan. Denna välbeläggning har tidigare lagts på Östra Promenden med mycket gott 9

resultat. För att få ned halterna ytterligare och komma under MKN på Kungsgatan har flera kampanjer som syftar till att få invånarna att välja dubbfria vinterdäck genomförts. Dubbdäckens slitage av vägbanan bidrar med ca 70-80 % av den totala halten av PM10. Går den procentuella delen ner så sänks halterna av partiklar lika mycket. Stor del av vintern 2010 var kall och rik på snö. Detta innebar att vägbanan var snötäckt större delen av vintern. Som det går att se ibland annat i figur 2 så kommer överskridanden av miljökvalitetsnormen först i mars månad när gatorna började torka upp. Vidare statistik får visa huruvida man kan klassa 2010 som ett normalår eller inte. För info kring normalår, se Luftguiden (Naturvårdsverket, handbok 2011:1). En successiv minskning av andelen dubbdäck samt en stor förväntan på den nya beläggningen gör att Norrköpings kommun tror att MKN på Kungsgatan kommer att klaras från och med 2011. 10

8 Bilagor 8.1 Diagramredovisning partiklar, PM10 PM10 300,00 250,00 200,00 ug/m3 150,00 100,00 50,00 0,00 2010-01-01 2010-02-01 2010-03-01 2010-04-01 2010-05-01 2010-06-01 2010-07-01 2010-08-01 2010-09-01 2010-10-01 2010-11-01 2010-12-01 Datum Figur 5. Tidsserie över dygnsmedelvärden av PM10 under 2010. PM10 600,00 500,00 400,00 ug/m3 300,00 200,00 100,00 0,00 2010-01-01 2010-02-01 2010-03-01 2010-04-01 2010-05-01 2010-06-01 2010-07-01 2010-08-01 2010-09-01 2010-10-01 2010-11-01 2010-12-01 Datum Figur 6. Tidsserie över timmedelvärden av PM10 under 2010. 11

8.2 Diagramredovisning meteorologi Figur 7. Tidsserie över dygnsmedelvärden av nederbörd under perioden 2010-01-01 2010-12-31. Figur 8. Tidsserie över dygnsmedelvärden av temperatur under perioden 2010-01-01 2010-12-31. 12

13

Adress, Trädgårdsgatan 21, 601 81 Norrköping Telefon 011-15 00 00 Fax 011-16 21 19 E-post: tekniska.kontoret@norrkoping.se 14