Barnfamiljers rätt till socialskydd Föräldrarnas rätt till förmåner och ledigheter vid barns födelse Moderskapsledigheter och förmåner När man är gravid blir man vanligtvis moderskapsledig tidigast 50 vardagar och senast 30 vardagar före barnet beräknas födas. Man får välja själv när man inleder ledigheterna inom denna tid. Man bör informera sin arbetsgivare om föräldraledigheten senast 2 månader i förväg. Under moderskapsledigheten får man moderskapspenning för 105 vardagar, detta motsvarar ca 4 månader. Till vardagar räknas även lördagar, men ej söndagar, med undantag för vardagshelger. Ifall man får lön under mammaledigheten betalar FPA moderskapspenningen till arbetsgivaren. Ifall barnet föds tidigare än 30 dagar före beräknad tid (prematur) börjar man få moderskapspenning från dagen efter barnets födelse. Man lyfter då moderskapspenning på vanligt sätt i 105 vardagar, men då blir den påföljande föräldrapenningsperioden förlängd med lika många dagar som moderskapspenningen blev tidigarelagd. Ifall man på sin arbetsplats råkar i kontakt med farliga ämnen eller sjukdomar, kan man bli mammaledig tidigare än den egentliga moderskapsledigheten. Då får man särskild moderskapspenning. Särskild moderskapspenning minskar inte den egentliga moderskapspenningen. Dock kan särskild moderskapspenning dras in ifall arbetsförhållandena kan göras trygga eller anställningen upphör. Under den tid man får särskild moderskapspenning kan man inte arbeta hos någon annan arbetsgivare. Beloppet av den särskilda moderskapspenningen är lika stor som den ordinarie moderskapspenningen. Moderskapsunderstöd och moderskapsförpackningen Då man väntar barn får man välja endera moderskapsunderstödet i form av en moderskapsförpackning eller i form av en skattefri penningsumma på 140. Detta understöd kan beviljas åt gravida mammor samt adoptivföräldrar. Ett villkor är att man bor i Finland och omfattas av den sociala tryggheten i Finland. För att vara berättigad till moderskapsunderstödet krävs även att man varit gravid i minst 154 dagar och genomgått en hälsoundersökning hos läkare eller vid mödrarådgivningen innan man varit gravid i fyra månader. Om man adopterar ett barn under 18 år kan man få moderskapsunderstöd. Handlar det om internationell adoption, ska man ha tillstånd från nämnden för internationella adoptionsärenden i Finland.
Om man får flera barn på samma gång höjs moderskapsunderstödet. För andra barnet får man då två understöd, för tredje barnet tre understöd osv. Detta betyder att man för tvillingar får sammanlagt tre förpackningar eller 420 (140 för det första barnet och 2 x 140 för andra barnet). Man kan också välja att kombinera förpackningar och penningunderstöd. Pappans ledigheter Efter barnets födelse har pappan rätt till faderskapsledighet och / eller pappamånaden, föräldraledighet, vårdledighet och partiell vårdledighet. Faderskapsledighet omfattar ca 9 veckor dvs. 54 vardagar som längst, enligt lagen som kom i kraft 1.1.2013, eller 3 veckor faderskapsledigt och pappa månaden enligt tidigare sjukförsäkringslag. Föräldraledighet beviljas efter moderskapsledigheten. Denna ledighet kan också delas med mamman, men bägge föräldrarna kan inte vara lediga samtidigt. Pappan kan också ta ut pappa månaden med föräldra- och faderskapspenning, men då måste pappan ha tagit ut en del av föräldraledigheten. Vårdledighet kan tas ut efter föräldraledigheten. Partiell vårdledighet kan tas ut ifall pappan återgår till arbete deltid. Här gäller samma minimibelopp som för moderskapspenningen. Föräldraledighet Föräldraledigheten börjar efter moderskapsledigheten. Under denna tid betalar FPA föräldrapenning i 158 vardagar, alltså lite mer än ett halvår. Föräldrapenningen upphör när barnet är ca 9 månader. Till vardagar räknas måndag till lördag med undantag för vardagshelger. Föräldraledigheten kan inte tas ut samtidigt av både mamman och pappan, dvs. Det är antingen mamman eller pappan som stannar hemma med barnet. Dock kan föräldrarna dela på ledigheten. Om föräldraledigheten delas av båda föräldrarna, får bägge ha högst två perioder, där varje period ska räcka minst 12 vardagar. Båda föräldrarna kan ta ut partiell föräldraledighet samtidigt, dvs. Båda föräldrarna arbetar deltid och får då partiell föräldrapenning. Om barnets mamma arbetar under föräldraledigheten, betalas föräldrapenningen till minimibelopp de dagar hon arbetar. Söndagsarbete inverkar inte på föräldrapenningen. Däremot kan inte barnets pappa arbeta under ledigheten, annat än på söndagar. Pappan har inte rätt till föräldrapenning de dagar han arbetar.
Belopp Den personliga moderskaps- eller faderskaps- och föräldrapenningen, dessa sammanfattas som föräldradagpenningar, och alla bestäms på samma sätt. Allmänt beräknas dagpenningen enligt den arbetsinsats som senast fastställts i beskattningen. Om inkomsterna den senaste tiden på något sätt ändrats kan dagpenningen räknas utifrån nyare inkomster på samma sätt som sjukdagpenning. Som inkomster räknas löneinkomst och vissa andra förvärvsinkomster. Ex stipendier och upphovsrättsersättningar räknas inte som en inkomst. Stödbeloppet är också beroende av om du jobbar, studerar, varit sjukskriven eller arbetslös. Minimidagpenningen är 23,77 / dag. På FPA:s hemsidor finns ett beräkningsprogram där man kan räkna ut sin egen föräldradagpenning samt sin förmånsperiod. Föräldrapenningen är alltid samma som föregående moderskapspenning, oberoende om förmånstagarens inkomster ökar eller minskar under föräldradagpenningperiodens gång. Om man blir gravid och räknas få följande barn innan det föregående barnet fyllt 3 år kan den nya föräldradagpenningen beräknas utifrån de inkomster som låg till grund för den föregående föräldradagpenningsperioden. Denna regel gäller även adoptivföräldrar då man adopterar ett nytt barn inom 3 år. Utbetalning FPA betalar moderskaps- och föräldrapenningen retroaktivt i 25 dagars poster. Faderskapspenningen utbetalas retroaktivt för en eller flera pappaledighetsetapper åt gången. Målgrupp Alla blivande mammor, nyblivna mammor, pappor och adoptivföräldrar under barnets/barnens första år. Administration och finansiering Alla dessa bidrag som presenterats ovan administreras och finansieras av FPA efter vad jag kan få fram, har hört att ca 320 dagar sammanlagt från början ska bli betalda som sjukförsäkring och att FPA sedan tar över, men hittade inga belägg för det.
Avslutande diskussion Har svårt att förstå vad man vinner i längden på att uppmuntra föräldrar att först skaffa sig en arbetskarriär och sedan skaffa barn. Helheten ser förståss bättre ut just nu om mammorna har ett jobb att återvända till efter mammaledigheten, men för att dom ska kunna skaffa sig en arbetskarriär före dom skaffar barn måste dom vänta med att bli föräldrar till runt 30. Studier tar sin tid och man kan även få vänta ett bra tag efter att man studerat klart för att hitta en något så när säker arbetsplats i dag. Inget fel med att skaffa sitt första barn när man är runt 30, ifall man är frisk som en nötkärna, har idealisk vikt, perfekt skulpturerade höfter på insidan, är beredd att jobba hårt för sina babykilon man drar på sig, samt inte vant sig vid ett för lätt och oberoende liv. Då går det säkert bra! MEN, en stor del av de mammor som föder sitt första barn när dom är över 30 kan få problem, både fysiska och mentala. Det är mycket lättare att reparera kroppen efter en forlossning, samt att anpassa sig till det nya situationen när man är runt 20 istället för 30. Dessutom, om man får sitt första barn vid 30 års ålder kommer man ganska säkert att vara ännu äldre när man ev får sitt andra, om man alls vågar tänka den tanken då. Tror en stor del av problemet med att för lite barn föds i Finland i dag ligger här. För onekligen uppmuntras vi av FPA att först skaffa karriär och sedan barn om man tittar på hur förmånerna räknas. Man vill nog hällre ha lite mer än minimibeloppet. Enligt mina beräkningar borde staten inte tjäna några stora pengar på att mammorna blir äldre pga arbetskarriären. Det blir allt större risk för barnets hälsa ju äldre mamman är, många mammor hamnar på långvariga sjukskrivningar efter förlossningen samt att de lite äldre föräldrarna kan ha större anpassningsproblem än yngre. Är man lite äldre när man får sitt första barn skaffar man heller inte så många barn som man kanske annars skulle ha gjort. Barnfamilj//Barnbidrag 1. Allmän beskrivning År 1948 infördes ett barnbidragssystem i Finland (Niemelä och Salminen: Den sociala tryggheten i Finland). Det var en socialpolitisk reform och en mycket betydande händelse eftersom den omfattade alla barnfamiljer. I Finland år 1950 var antalet familjer som erhöll barnbidrag 592 000. Sammanlagt fanns det 1 262 000 barn i dessa familjer. För många kvinnor var det första gången de någonsin fått egna pengar. Barnbidragen var för många en mycket betydande del av familjens inkomster då många familjer på landsbygden själva stod för produceringen av sin egen mat. År 2012 var antalet familjer i Finland som erhöll barnbidrag 557 700 och det sammanlagda antalet barn i dessa familjer samma år var 1 011 900. År 2012 hade 44,5% av familjerna endast ett barn, 37,9% av familjerna hade två
stycken barn, 12,8% hade tre barn, 3,1 % hade två barn och 1,7 % av familjerna hade fem stycken barn eller flera (källa: Kela, statistikgruppen 2013). För barn som är bosatta i Finland utbetalas barnbidrag tills det att barnet fyller 17 år. Andra orsaker varför barnbidraget upphör är att barnet flyttar utomlands med sin vårdnadshavare eller börjar få sjukpension enligt folkpensionslagen. Barnbidrag kan utbetalas om man tillfälligt bor utomlands, det vill säga kortare tid än ett år eftersom man då omfattas av den sociala tryggheten i Finland och har rätt till FPAs förmåner. Barnbidraget är ett socialt understöd och en del av det finländska socialskyddet. De sociala förmånerna ska garantera en grundutkomst och samtidigt även öka den sociala och ekonomiska tryggheten. Barnbidraget är skattefritt och inte inkomstrelaterat, det vill säga alla får lika mycket i barnbidrag per barn oberoende av inkomsten. Barnbidragets storlek beror på antalet barn i familjen och om barnet bor med den ena eller båda föräldrarna. Det betalas för barn som är bosatta i Finland medan moderskapsunderstödet kan beviljas för kvinnor som är bosatta i Finland. I Sverige har alla barn som är bosatta där rätt till barnbidrag. Det är försäkringskassan som har hand om förmånen. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse (eller senare till exempel om barnet flyttar till Sverige). Barnbidraget är skattefritt och betalas ut till och med det kvartal då barnet fyller 16 år varefter barnet börjar få studiestöd vid fortsatta (gymnasie)studier. Stödet för ett barn är 1 050 kronor i månaden och till familjer med minst två barn betalas flerbarnstillägg. Till familjer med sex barn betalas 10 414 kronor inklusive flerbarnstillägget i månaden. (källa: Försäkringskassan) 2. Lagstiftning Barnbidraget utbetalas enligt lagen om barnbidrag och regleras av barnbidragslag 796/1992. Vårdnadshavaren ansöker om barnbidrag från Folkpensionsanstalten och det betalas sedan in på det konto som uppgetts varje månad. Det betalas inte ut utan särskilda skäl retroaktivt för en period längre än sex månader före ansökan. Den person som huvudsakligen har hand om barnets vård och uppfostran klassas som dess vårdnadshavare ifall det uppstått någon oklarhet om vem som ska räknas som dess vårdnadshavare. Staten finansierar barnbidraget för FPA. Ensamförsörjartillägget betalas inte om vårdnadshavaren lever i ett samboförhållande. 3. Syften och målgrupp Barnbidragets målgrupp är barnfamiljer eftersom de i detta fall ses som definierade sociala risksituationer. Vårdnadshavaren får ekonomiskt understöd för att kunna ta hand om sitt eller sina barn. Ju fler barn man har desto mera får man i bidrag. Barnbidraget är en lagstadgad förmån och ska understöda och underlätta för barnfamiljer ekonomiskt och skapa social trygghet då det strävar till att utjämna barnfamiljens kostnader. Barnbidraget är tänkt att underlätta vardagen och förebygga sociala problem. Ensamförsörjare får ett extra tillägg i månaden per barn för att bättre kunna stöda barnet. Enda kriteriet för att få barnbidrag är i
princip att man ska ha ett eller flera barn som är bosatt i Finland. Det klassas som en universell förmån. Socialskyddet är till för alla. Det finansieras kollektivt med skattemedel, avgifter av skattenatur, försäkringsavgifter och användaravgifter. Genom att alla är med och finansierar systemet har alla också nytta av det. Med socialskyddet försöker man förebygga vissa centrala sociala risker som är allmänna i samhället. 4. Administrering Folkpensionsanstalten har hand om barnbidraget. Vårdnadshavaren ansöker om barnbidrag hos FPA och sedan betalas barnbidraget in varje månad automatiskt till det angivna kontot. 5. Finansiering Det är staten som bekostar det skattefria barnbidraget. År 2004 betalades det 1 429 milj. euro i barnbidrag. Vid årets slut fanns det 1 040 000 barn som hade rätt att få barnbidrag utbetalat. (Niemelä och Salminen: Den sociala tryggheten i Finland) Barnbidraget utbetalas till mamman eller pappan, en annan vårdnadshavare eller undantagsvis även barnet självt efter att det fyllt 15 år. Ifall barnbidraget betalas till barnets eget konto beaktas inte det barnet i eventuella syskonhöjningar. Utbetalningen sker varje månad den 26:e. FPA börjar utbetalningen av barnbidraget månaden efter barnets födelse eller månaden efter att barnet blivit berättigat till barnbidrag, till exempel i samband med flytt till Finland. Understödet betalas till slutet av den månad då barnet fyller 17 år eller flyttar utomlands. Barnbidraget ökar i storlek i takt med antalet barn i familjen och dessutom får ensamförsörjare ett extra tillägg per barn varje månad. För det första barnet i familjen betalas 104, 19 i månaden, för det andra barnet 115, 13 per månad, det tredje 146, 91 per månad, det fjärde 168, 27 och femte och övriga barn 189, 63 per månad. Ensamförsörjarens tillägg är 48, 55 i månaden per barn. På Åland är barnbidragen och tillägget för ensamförsörjare något högre. Till exempel får en ensamstående mamma med två barn i månaden 104, 19 +48, 55 +115, 13 +48,55 =316,42 per månad. År 2006 var barnbidraget för det första barnet 100 per månad, för det andra barnet 110, 50 per månad, det tredje 131, det fjärde 151, 50 och från och med det femte barnet 172 per månad. Tillägget för ensamförsörjare var samma år 36, 60 per barn i månaden. (Niemelä och Salminen: Den sociala tryggheten i Finland) 6. Avslutande diskussion Barnbidrag är ett välkommet stöd i en barnfamiljs vardag, också för ensamförsörjare. Bidragets storlek kan ju diskuteras om det överhuvudtaget räcker till men man kan konstatera att det alltid är positivt med lite extra inkomst varje månad. Att bidraget är progressivt kan
tänkas uppmuntra till att familjer skaffar fler barn än de från början tänkt sig. Fast man borde ju tänka på att bilda familj på grund av andra orsaker än pengar. Barnbidrag är inget stöd som man lever på men det ger en ökad trygghet i vardagen. Det är ett jämlikt och rättvist bidrag då alla som lyfter barnbidrag får lika mycket. I och med att man får barn förändras livet mycket på många sätt. Då man får barn är det mycket saker och tillbehör som man behöver införskaffa och då skulle egentligen barnbidraget behöva vara störst för det första barnet och inte tvärtom. Då familjen med tiden får fler barn kan de yngre barnen ärva och använda samma saker som det första barnet i familjen använde. Det skulle underlätta stort, speciellt för unga mammor/föräldrar, att få mera stöd för att kunna införskaffa till exempel babykläder, blöjor och så vidare. Familjemodeller Alla familjer får olika sorts stöd då de fått barn. Till dessa stöd hör moderskapsunderstöd eller moderskapsförpackning, moderskapspenning, faderskapspenning, föräldrapenning, barnbidrag, stöd för hemvård av barn, stöd för privat vård av barn, partiell vårdpenning, underhållsstöd, olika stöd för när barnet är sjukt eller handikappat, adoptionsbidrag och militärunderstöd (om man far till militären och har barn så får man detta stöd). För att ha rätten att få stöd som barnfamilj i Finland, måste föräldrarna ha bott i Finland i minst 180 dagar omedelbart före barnets beräknade nedkomst. De måste också ha omfattas av den sociala tryggheten i Finland. I en helt normal familj med mamma, pappa, barn får de barnbidrag, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Andra ersättningar riktar sig endast till familjer med särskilda behov. Som sagt har alla familjer rätten att söka till dessa stöd. Med det kan bli annorlunda beroende på hurudan familj du har. Det finns olika sorts familjemodeller, bland annat bonusfamilj, regnbågsfamilj, en förälder och flerlingsfamiljer. En bonusfamilj är en då föräldrarna skilt sig och mamman eller pappan hittat en ny partner. Då får de en styvförälder. Då ändras barnbidraget. Man får inte längre ensamförsörjare tillägget. Men det kan finnas undantag och det kan stiga om till exempel mamman har två barn och pappan har ett barn, kan barnbidraget i vissa fall betalas för tre barn, om alla barn bidrag far på samma persons konto. Regnbågsfamilj är en familj där föräldrarna är av samma kön. I en regnbågsfamilj är det mycket vanligt att man adopterar barn. Föräldrarna får föräldraledigt och stöd. I ett registrerat parförhållande kan paret besluta vem som lämnar hemma och får föräldrapenning. Men de kan också dela föräldrapenningen sinsemellan så att de sköter barnet på olika tidpunkter, men de kan inte vara lediga samtidigt (undantag för partiell föräldrapenning). Om man skulle adoptera sin makes/makas barn kan man som adoptivförälder få faderskapspenning eller föräldrapenning. Även om maken/makan inte är biologiskt eller adoptiv förälder har hen rätt till att få föräldraledighet, men då måste hen leva
i ett parförhållande som har registrerats före barnets födsel eller adoption och att hen måste bo med dem. Ensamförsörjare är alltså att barnet har endast en förälder. Dessa föräldrar får ofta FPA:s stöd till förhöjt belopp. De kan också få tillägg för ensam försörjare, underhållsstöd och allmänt bostadsbidrag (om inkomsterna är små). Flerlingsfamilj är en familj dit det föds flera barn samtidigt eller adopteras flera barn samtidigt. Till exempel tvillingar, trillingar och så vidare. Om ammans eller fostrets hälsa är i fara under garviditeten och mamman inte kan få andra arbetsuppgifter, kan hon få särskild moderskapspenning under garviditeten. För en kvinna som väntar tvillingar börjar sjukledigheten i vecka 28 och om hon väntar trillingar ännu tidigare, desto mera barn du väntar samtidigt, desto tidigare får du fara på sjukledigt. Moderskapsunderstödet höjs, som betyder att andra barnet får dubbelt understöd, tredje barnet får tredubbelt och så vidare. Man får välja själv om man vill ha stödet som moderskapsförpackning, pengar eller en kombination av dessa. Moderskapspenningen och faderskapspenningen höjs dock inte. Men föräldrapenningsperioden förlängs med 60 vardagar extra för varje barn. Dessutom får båda föräldrarna vara hemma samtidigt. Att familjer får stöd, är alltid bra. I alla länder finns inte den möjligheten. Lite konstigt är det ju nog att olika sorts familjer får olika sorts stöd. Tillexempel skillnaden mellan är stjärnfamilj och regnbågsfamilj. Dock förstår man ju nog att en ensamstående förälder behöver mera stöd, eller en flerlingsfamilj, där också båda föräldrarna får ta ledigt samtidigt och en längre tid. Olika sorts familjemodeller blir allt vanligare i dagens läge. Detta är mycket bra tycker jag, att människor förstår att det inte bara finns en sorts familj som är rätt. Världen går framåt och accepterar annorlunda människor och familjer. Barnen lär sig att det finns olika kulturer, olika sorts föräldrar (tillexempel föräldrar av samma kön) och att det är helt normalt, och ett barn som har en annorlunda familj behöver inte bli mobbad på grund av det. Att få stöd efter att man bildat familj underlättar mycket. Man kan leva på det utan annan inkomst, men då måste man nog leva mycket sparsamt och räkna sin ekonomi noggrant. Att få mamma ledigt i så pass lång tid är en positiv sak, fast många ser det som en kvinnofälla, men att kvinnan skulle psykiskt och fysiskt orka börja jobba redan ett par veckor efter skulle bli alldeles för tungt. Också barnet behöver någon som sköter om dem, och om mamman inte skulle få mamma ledigt så skulle det vara svårt att få tillräckligt med personal för att sköta om alla nyfödda bebisarna. Någonting som man ännu skulle kunna förbättra, är att mamma ledigheten skulle vara lite kortare (så att barn får fara på dagis och socialisera sig och lära sig nya saker, och att mamman inte skulle vara för länge borta från jobb världen). En annan sak som skulle kunna vara bra är ett stöd för själva barnet, som enbart barnet får. Källförteckning:
FPA:s hemsidor Försäkringskassan Niemelä, Salminen: Den sociala tryggheten i Finland Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer Jessica Granlund mat.nr. 36535 Emmelie Sundsten mat.nr. 37260 Sofia Rönnqvist mat.nr. 37259