Fakta om Befolkningen i Enköpings kommun 25 Källa:SCB Juni 25 Kommunstyrelsekontoret Ingrid Stenvall
Innehåll INNEHÅLL... 3 BEFOLKNINGSUTVECKLING, ALLMÄNT... 4 BEFOLKNINGSUTVECKLING EFTER ÅLDERSGRUPP OCH DELOMRÅDE... 7 FRUKTSAMHETSTAL... 11 ÄLDRE I ENKÖPING... 11 CIVILSTÅND... 12 UTLÄNDSK BAKGRUND... 13 ENKÖPINGS FÖRSAMLINGAR... 16 IN- OCH UTFLYTTNING... 17 PENDLING... 24 FÖRVÄRVSARBETANDE... 25 FÖRSÖRJNINGSBÖRDAN... 3 UTBILDNING... 31 ARBETSSTÄLLEN... 32 STÖRRE ARBETSPLATSER... 33 BOSTÄDER... 34 3
Befolkningsutveckling, allmänt Folkmängd 198-24 Enköpings kommun 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 39 38 37 36 35 34 33 32 År 24 hade folkmängden i Enköpings kommun ökat till 38 211 invånare, en ökning med 17 % sedan 198. Befolkningsutveckling 198-24 Enköpings kommun 2 1 5 1 5 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24-5 Inflyttade Utflyttade Födda Döda Förändring Inflyttningen står för den största delen av den positiva befolkningsutvecklingen. De senaste åren har betydligt fler flyttat till än från Enköpings kommun. Antalet födda och döda varierar inte lika kraftigt och påverkar därmed inte befolkningsutvecklingen lika mycket, men de senaste åren har antalet födda varit något högre än antalet döda i kommunen. År 24 var födelsenettot (=födda - döda) 29. 4
Befolkningsförändring 1994-24 efter åldersgrupper i procent 4 3 2 1-1 -2-3 -2 3-6 7-12 13-16 17-19 2-29 3-64 65-79 8-w Riket Enköping Befolkningsförändringen de senaste tio åren ser olika ut inom olika åldersgrupper. Antal barn upp till sex år har minskat medan antal barn i skolåldern och personer över 8 år har ökat med ca 3 %. Utvecklingen i Enköping följer rikets, dock med kraftigare förändringar i Enköping. Pyramiden visar den procentuella andelen personer inom varje åldersgrupp i Enköpings kommun. Den streckade linjen gäller riket och visar t. ex. att andelen personer mellan 2 och 35 år är lägre i Enköping än i riket. 5
Befolkningsutveckling per halvår Födda och döda 2 15 1 5 1:a 2 2:a 2 1:a 21 2:a 21 1:a 22 2:a 22 1:a 23 2:a 23 1:a 24 2:a 24 Födda Döda Netto De första 6 månaderna på året föds betydligt fler barn än under det andra, 189 barn det första 24 och 217 barn det andra. In- och utflyttning 1 8 6 4 2 1:a 2 2:a 2 1:a 21 2:a 21 1:a 22 2:a 22 1:a 23 2:a 23 1:a 24 2:a 24 Infl Utfl Netto Både in- och utflyttningen är störst de sista halvåren. Det andra 24 var flyttnettot -6, d.v.s. fler flyttade från Enköping än till Enköping. Det är det första efter sekelskiftet med ett negativt flyttnetto. 4 Befolkningsförändring 3 2 1 1:a 2 2:a 2 1:a 21 2:a 21 1:a 22 2:a 22 1:a 23 2:a 23 1:a 24 2:a 24 Ökningen det första 24 var 186 personer, ungefär samma nivå som de övriga första halvåren efter sekelskiftet. Befolkningsökningen det andra 24 var endast + 2 personer och avviker kraftigt från de senaste årens befolkningsförändring per halvår. 6
Befolkningsutveckling efter åldersgrupp och delområde Befolkningsförändring 1994-24 efter kommundel i procent 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 6,9% 7,3% 4,5% 4,3% 2,8% 1,9% Enköping Fjärdhundra Grillby Hummelsta Lillkyrka Örsundsbro Befolkningsförändringen varierar mellan kommunens olika delområden. Den största befolkningsökningen procentuellt hade Lillkyrka (tätort + omland). Fjärdhundra är den kommundel som hade lägst procentuell folkökning under perioden. Glesbygd och tätort 1994 och 24 3 25 24 458 25 539 2 15 1 12 139 12 672 1994 24 5 Glesbygd Tätort Både tätorter och glesbygd har ökat de senaste 1 åren. Glesbygden med 533 personer (4 %) och tätorterna med 1 81 personer (4 %). 7
Folkmängd 24 efter åldersgrupp och delområde Ålder Område -2 3-6 7-12 13-15 16-19 2-29 3-64 65-79 8-w Summa Centrum 25 43 6 44 78 234 84 38 39 213 S:t Ilian 53 44 78 57 99 46 976 429 319 2461 Galgvreten, Lillsidan 143 196 291 185 25 773 1924 587 293 4642 Munksundet, Gröngarn 92 19 28 115 124 138 1235 451 14 2576 Romberga 89 99 127 82 96 313 877 24 18 231 Kryddgården 14 6 8 34 Korsängen 26 54 91 53 53 78 529 21 83 1177 Herrgården, Fanna 64 1 192 97 15 198 15 253 77 291 Bergvreten, Gånsta 125 215 45 214 186 194 1656 162 6 3217 Fjärdhundra tätort 25 29 11 47 56 52 47 125 8 922 Grillby tätort 35 5 119 71 48 58 54 64 47 996 Hummelsta tätort 5 48 98 58 52 88 495 82 34 15 Lillkyrka tätort 9 18 29 12 18 15 144 32 25 32 Örsundsbro tätort 52 84 157 13 121 157 876 135 72 1784 Haga tätort 2 18 28 6 16 3 133 29 4 284 Enköpings omland 37 45 86 41 51 63 495 63 31 912 Fjärdhundra omland 77 95 21 143 186 173 1374 285 12 2645 Grillby omland 89 17 189 13 142 15 1183 223 77 2263 Hummelsta omland 78 113 175 16 143 135 1255 259 61 2325 Lillkyrka omland 65 91 154 115 129 122 159 219 76 23 Örsundsbro omland 85 13 214 126 161 196 1293 237 82 2497 Rest 4 4 Summa, antal personer 1239 1661 312 185 2114 3573 18278 4471 252 38211 Summa, andel av befolkningen 3,2% 4,3% 7,9% 4,7% 5,5% 9,4% 47,8% 11,7% 5,4% 1,% Kryddgården = Stadsdelen Kryddgården Störst av kommunens tätorter är centralorten med 2 242 invånare, Örsundsbro tätort med 1 784 invånare och Hummelsta tätort med 1 5 invånare. Av omlanden har Fjärdhundra omland och Örsundsbro omland flest invånare. Flest förskolebarn finns i stadsdelen Lillsidan/Galgvreten och Bergvreten/Gånsta. Flest äldre personer (8 år och uppåt) finns i stadsdelarna Centrum och S:t Ilian. 8
Åldersfördelningen i olika delar av kommunen 24 Enköpings kommun Enköpings tätort 9
Medelålder 1994-24, kommundelar medelålder 43 42 41 4 39 38 Enköping Fjärdhundra Lillkyrka Grillby Hummelsta 37 36 35 1994 2 24 Örsundsbro Summa Medelåldern har höjts i de flesta av kommunens delområden det senaste decenniet. I kommunen totalt har medelåldern höjts med två år under perioden och är nu 4,8 år. Lägst medelålder har Örsundsbro (38,8 år) och Hummelsta (39,1 år). Högst medelålder har Enköpings tätort med omland (41,7 år). Medelålder 1994-24 Enköpings tätort medelålder 53 48 43 38 33 28 1994 2 24 Centrum S:t Ilian Galgvreten, Lillsidan Munksundet, Gröngarn Romberga Korsängen Herrgården, Fanna Bergvreten, Gånsta Summa Inom Enköpings tätort är medelåldern högst i centrum (51,8 år) och S:t Ilian (48,4 år) och lägst i Bergvreten/Gånsta. (34,1 år) och Herrgården/Fanna ( 39,2 år). 1
Fruktsamhetstal 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Fruktsamhetstal 24 avser genomsnittligt antal födda barn per 1 kvinnor i aktuell åldersklass 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34 35 36 37 38 39 4 41 42 43 44 45 46 47 48 49 5 Ålder Enköping Riket Fruktsamhetstalet visar benägenheten att skaffa barn bland kvinnor i olika åldrar. Varje åldersspecifikt fruktsamhetstal är ett relativt värde som mäter genomsnittligt antal födda barn per 1 kvinnor i aktuell ålder. Benägenheten att skaffa barn bland kvinnor under 25 år är större i Enköpings kommun än i riket. Antal födda barn per kvinna är något större i Enköping än i riket 1,8 barn/kvinna i Enköping och 1,7 barn/kvinna i riket. Äldre i Enköping Äldre i Enköping 1986-24 7 6 5 626 5 843 5 962 6 98 6 23 6 523 5 4 348 4 441 4 432 4 441 4 357 4 471 4 3 2 1 278 1 42 1 53 1 657 1 846 2 52 1 1986 1988 1992 1996 2 24 65-79 8-w Summa Andelen pensionärer ökar i Enköpings kommun och antalet personer över 8 år blir allt större. Antalet pensionärer mellan 65 och 79 år har däremot inte förändrats i någon större utsträckning de senaste tio åren. Senaste befolkningsprognos pekar på en ökning av ålderspensionärerna (65 79 år) med ca 45 % under prognosperioden som sträcker sig fram till år 215. Anledningen är de stora barnkullarna på 194- talet. 11
Civilstånd Civilstånd Män Enköpings kommun 24 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % ogifta skilda gifta änklingar 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6-69 år 7-79 år 8-89 år 9- Civilstånd Kvinnor Enköpings kommun 24 1% 8% skilda änkor 6% 4% gifta 2% ogifta % 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6-69 år 7-79 år 8-89 år 9 år- 51 % av männen över 2 år är gifta och 54 % av kvinnorna. 3 % av männen är änklingar medan andelen änkor är betydligt större, 13 % av kvinnorna. 12 % av männen är skilda och 15 % av kvinnorna. 12
Utländsk bakgrund Utländska medborgare 24-12-31 samt utrikes födda Utländskt medborgarskap Utrikes födda Finland 518 Finland 139 Somalia 12 Irak 159 Irak 97 Bosnien-Hercegovina 135 Norge 78 Somalia 132 Thailand 66 Tyskland 115 Bosnien-Hercegovina 48 Jugoslavien 15 Storbritannien 48 Norge 14 Tyskland 43 Iran 12 Danmark 41 Libanon 98 USA 26 Thailand 98 Iran 22 Turkiet 87 Polen 22 Danmark 55 Ryssland 17 Storbritannien 51 Turkiet 11 Polen 48 Övriga länder 312 Övriga länder 853 Totalt 1 451 Totalt 3 451 Finland är det land som toppar statistiken över personer med utländskt medborgarskap och utrikes födda. Övriga länder högt upp i listan är Irak, Bosnien-Hercegovina, Somalia, Norge och Thailand. 35 3 25 2 15 1 33 74 Föräldrarnas födelseland 24 5 1 58 1 178 1 821 svensk pappa och svensk mamma svensk pappa och utländsk mamma utländsk pappa och svensk mamma utländsk pappa och utländsk mamma 33 74 enköpingsbor har svensk mamma och svensk pappa. 1 821 invånare har både utländsk pappa och utländsk mamma, d.v.s. 5 % av befolkningen. 7 % av befolkningen har utländsk mamma eller utländsk pappa. 13
Barn födda i Sverige eller utlandet 3 2 1-4 år 5-9 år 1-14 år 15-19 år Födda utomlands 33 83 19 168 Födda i Sverige 2 63 2 121 2 713 2 545 Mamma född i Sverige eller utlandet 3 2 5 2 1 5 1 5-4 år 5-9 år 1-14 år 15-19 år Mamma född i utlandet 247 28 376 33 Mamma född i Sverige 1 849 1 924 2 446 2 383 Pappa född i Sverige eller utlandet 3 2 5 2 1 5 1 5-4 år 5-9 år 1-14 år 15-19 år Pappa född i utlandet 237 272 335 323 Pappa född i Sverige 1 859 1 932 2 487 2 39 14
Barn -19 år med minst en förälder född utomlands, per stadsdel och kommundel år 24. Område Andel med mamma född utomlands % Centrum 13% S:t Ilian 12% Lillsidan 35% Munksundet 14% Romberga 41% Korsängen 15% Fanna 8% Gånsta 6% Enköpings omland 7% Hummelsta tätort 13% Hummelsta omland 8% Fjärdhundra tätort 8% Fjärdhundra omland 7% Örsundsbro 5% Örsundsbro omland 8% Grillby 1% Grillby omland 5% Lillkyrka 4% Lillkyrka omland 6% Skolsta samhälle 26% Skolsta omland 5% Totalt 12% Område Andel med pappa född utomlands % Centrum 1% S:t Ilian 1% Lillsidan 35% Munksundet 13% Romberga 38% Korsängen 12% Fanna 9% Gånsta 7% Enköpings omland 6% Hummelsta tätort 1% Hummelsta omland 5% Fjärdhundra tätort 8% Fjärdhundra omland 5% Örsundsbro 5% Örsundsbro omland 6% Grillby 1% Grillby omland 3% Lillkyrka 1% Lillkyrka omland 7% Skolsta samhälle 16% Skolsta omland 6% Totalt 12% Romberga har högst andel barn med mamma (41 %) resp. pappa (38 %) född utomlands. Lägst andel med mamma född utomlands har Lillkyrka tätort ( %). Lägst andel med pappa född utomlands har Grillby omland (3 %). 15
Enköpings församlingar Antal invånare per församling 24-12-31 1 Enköping 21 154 2 Enköpings-Näs 448 3 Teda 1 4 Svinnegarn 562 5 Tillinge 1 863 6 Bred 263 7 Sparrsätra 378 9 Boglösa 545 1 Lillkyrka 425 11 Vallby 591 12 Kungs Husby 245 13 Torsvi 117 14 Veckholm 49 15 Hacksta 193 16 Löt 27 17 Villberga 1 335 18 Husby-Sjutolft 532 19 Litslena 748 2 Härkeberga 181 21 Holm 2 22 Fittja 148 23 Kulla 21 24 Hjälsta 331 25 Giresta 166 26 Fröslunda 1 27 Biskopskulla 254 28 Långtora 282 29 Nysätra 496 3 Gryta 1 383 31 Simtuna 1 67 32 Frösthult 241 33 Härnevi 31 34 Torstuna 686 35 Österunda 377 36 Altuna 355 Rest 4 Summa 38 211 I Enköping fanns vid senaste årsskifte 35 församlingar. Ett antal församlingar planeras att slås samman under de närmaste åren. 16
In- och utflyttning Eftersom in- och utflyttning är de faktorer som påverkar kommunens folkmängd mest visas här mer detaljerade uppgifter om flyttning till och från Enköpings kommun år 24. 2 15 1 5 1 686 In- och utflyttade 24 1 51 176 Inflyttade Utflyttade Netto Fler personer flyttade till kommunen än från kommunen vilket ger ett positivt flyttnetto (överskott) på 176 personer. 1 8 6 4 2 In- och utflyttade efter kön 24 826 86 763 747 Män 63 113 Kvinnor Inflyttade Utflyttade Netto Fler män än kvinnor flyttade från Enköpings kommun och fler kvinnor än män flyttade till kommunen. Nettoinflyttningen visar att kvinnor stod för den största delen av flyttöverskottet. Antal 4 3 2 1-1 -2-3 -4 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 Flyttnetto per ålder 24 Ålder 95 1+ Enköpings kommun hade 24 ett positivt flyttnetto på totalt 176 personer. Ser man till enskilda åldersgrupper finner man att de flesta åldrar har ett flyttöverskott. Undantaget är åldersgruppen 2-25 år där fler personer flyttar från kommunen än till kommunen. I detta åldersintervall är flyttbenägenheten i hela riket mycket stor. Statistik visar att 14 % av befolkningen i riket flyttar inom ett år och 4 % av ungdomar 2 24 år. 17
4 35 3 25 2 15 1 5 4 8 12 16 2 24 28 32 36 4 44 48 52 56 6 64 68 72 76 8 84 88 92 96 Inflyttade efter ålder och kön, år 24 män kvinnor 1+ Fler kvinnor än män i åldern 2 till 25 år flyttar till kommunen. Utflyttade efter ålder och kön, år 24 6 5 4 3 2 1 4 8 12 16 2 24 28 32 36 4 44 48 52 56 6 64 68 72 76 8 84 88 92 96 1+ män kvinnor Fler kvinnor än män i åldern 2 till 25 flyttar från kommunen. 1 8 6 4 2 4 8 12 16 2 24 28 32 36 4 In- och utflyttade, år 24 44 48 52 56 Utflyttade 6 64 Inflyttade 68 72 76 8 84 88 92 96 1+ Personer mellan 2 och 4 år står för den största delen av in- och utflyttningen. 18
Sundbyberg Gävle Eskilstuna Norrtälje Haninge Solna Upplands-Bro Strängnäs Södertälje Sigtuna Järfälla Västerås Håbo Stockholm Uppsala 2 22 23 23 25 26 26 31 31 32 56 88 Störst inflyttning till Enköping från desa kommuner 24 14 17 26 5 1 15 2 25 Uppsala och Stockholm har under många år varit de kommuner som de flesta inflyttarna kommer från. Antal inflyttare från Stockholm och Uppsala har dock minskat något de senaste åren. År 22 flyttade 198 personer från Stockholm till Enköping, år 24 17 personer. Från Uppsala till Enköping flyttade år 22 254 personer, år 24 hade antalet minskat till 26 personer. Norrköping Sundbyberg Upplands-Bro Sala Gävle Eskilstuna Huddinge Göteborg Strängnäs Sigtuna Heby Håbo Västerås Stockholm Uppsala 17 17 17 18 19 22 22 24 28 34 37 45 Störst utflyttning från Enköping till dessa kommuner 24 139 171 24 5 1 15 2 25 3 De flesta utflyttarna flyttade till Uppsala, 24 personer förra året. Därefter kom Stockholm och Västerås. Utflyttningen till Stockholm har legat på samma nivå de senaste åren, år 22 17 personer och år 24 171 personer. 19
Västerås -51 Uppsala -34 Heby -19 Göteborg Norrköping Huddinge Sollentuna Sigtuna Stockholm -8-8 -5-2 -2-1 Flyttnetto 24 Sala Eskilstuna Botkyrka Tierp Knivsta Gävle Strängnäs Sundbyberg Örebro Upplands Väsby 1 1 2 2 3 3 3 4 6 Upplands-Bro 9 Haninge Solna Norrtälje Södertälje 14 16 17 21 Järfälla 4 Håbo 95-6 -4-2 2 4 6 8 1 12 Kommunen hade störst flyttnetto gentemot Håbo kommun, + 95 personer (14 personer flyttade till Enköping från Håbo och 45 personer från Enköping till Håbo). År 24 var flyttnettot negativt gentemot både Stockholm och Uppsala. En förklaring kan vara att bostadsbyggandet ökat i Stockholm och Uppsala. Störst negativt flyttnetto hade Enköping gentemot Västerås (-51 personer, d.v.s. Enköping "tappade "51 personer till Västerås). 2
8 7 6 5 4 3 2 1 18 9 6 8 8 7-4 5-9 1-14 Utlyttade till Uppsala, inflyttade från Uppsala 24 75 2 1 15-19 34 32 28 2522 25 16 2-24 25-29 3-34 35-39 1 13 15 8 1 4 6 4 5 8 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 9 1 65-69 4 7- Utfl till Uppsala Infl från Uppsala I åldersgruppen 2 34 år flyttade många till Uppsala. En av orsakerna till detta är att många ungdomar flyttar till Uppsala för att studera där. Utflyttade till Stockfolm, inflyttade från Stockholm 24 6 5 4 3 2 1 48 29 31 21 2 21 16 11 11 8 5 2 3 4 23 11 8 1 7 8 7 8 7 4 5 5 1 2 4 1-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7- Utfl till Stockholm Infl från Stockholm De flesta som flyttade till Stockholm var i åldrarna 2 29 år. Till Enköping från Stockholm flyttade huvudsakligen småbarnsfamiljer. 21
Utflyttade till Håbo, inflyttade från Håbo 24 25 23 2 17 15 1 5 9 9 9 3 2 1 1 11 11 11 1 3 1 12 7 3 3 8 5 11 2 1 7 1 4-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7- Utfl till Håbo Infl från Håbo Inflyttningen till Enköping från Håbo var stor i alla åldrar. Totalt flyttade dock 95 personer fler till Enköping från Håbo än från Enköping till Håbo, d.v.s. flyttnettot gentemot Håbo var + 95 personer. 4 Utflyttade till Västerås, inflyttade från Västerås 24 38 35 3 25 2 15 1 5 16 7 1 2 1 1 5 7 2 25 11 1213 11 8 4 5 5 3 1 2 6 6 5 2 2 2 3 3-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7- Utfl till V-ås Infl från V-ås Till Västerås flyttade huvudsakligen personer i åldrarna 2 29 år. Högskolan i Västerås är en av de bidragande orsakerna till detta. Det totala flyttnettot gentemot Västerås var - 51 personer. 22
35% 33% Inflyttade efter län 24 Procentuell andel av samtliga inflyttade 3% 25% 24% 2% 15% 1% 5% 9% 4% 3% 2% 2% 2% 12% 9% % Stockholm Uppsala Västmanland Södermanland Gävleborg Dalarna Örebro Västra Götaland Övriga riket Utrikes De flesta inflyttarna kom från Stockholms-, Uppsala- och Västmanlands län. Av inflyttarna kom 9 % från utlandet. 3% 27% Utflyttade efter län 24 Procentuell andel av samtliga utflyttade 25% 22% 2% 15% 15% 11% 1% 5% 4% 4% 3% 2% 2% 2% 7% % Stockholm Uppsala Västmanland Södermanland Västra Götaland Skåne Gävleborg Östergötland Örebro Övriga riket Utrikes De flesta utflyttarna flyttade till Stockholms-, Uppsala och Västmanlands län. 7 % flyttade till utlandet. 23
Pendling In- och utpendling 1999-23 8 6 4 2 5934 6185 6425 6498 6452 1917 242 222 31 389 1999 2 21 22 23 Pendling till Enköping Pendling från Enköping Pendlingen till Enköping har ökat de senaste åren, en ökning på mer än 1 personer sedan 1999. Pendlingen från Enköping minskade något år 23, från 6 498 år 22 till 6 452 år 23. Pendling 23 Pendling till Pendling från Utpendling län Uppsala 1 74 Uppsala 744 Stockholms län 3 46 Stockholm 1 416 Västerås 485 Uppsala län 2 2 Västerås 672 Håbo 21 Västmanlands län 786 Håbo 43 Nynäshamn 22 Södermanlands län 125 Upplands Bro 299 Stockholm 158 Västra Götalands län 49 Solna 267 Strängnäs 132 Övriga län 246 Järfälla 255 Sala 12 SUMMA 6 452 Sigtuna 198 Eskilstuna 86 Sollentuna 152 Heby 76 Inpendling län Upplands-Väsby 99 Upplands.Bro 64 Strängnäs 79 Haninge 64 Uppsala län 1 24 Sundbyberg 78 Linköping 4 Västmanlands län 754 Sala 47 Arboga 33 Stockholms län 739 Täby 45 Järfälla 31 Södermanlands län 229 Huddinge 42 Falun 31 Östergötlands län 77 Eskilstuna 32 Tierp 26 Övriga län 266 Heby 32 Knivsta 24 SUMMA 3 89 Nacka 28 Sigtuna 22 Botkyrka 24 Solna 21 Södertälje 22 Östhammar 19 Övriga kommuner 495 Övriga kommuner 51 SUMMA 6 452 SUMMA 3 89 Utpendlarna är drygt dubbelt så många som inpendlarna och 27 % pendlar till Uppsala. Inpendlarna kommer huvudsakligen från Uppsala (24 % av inpendlarna) och Västerås. 24
Förvärvsarbetande Antal arbetstillfällen 199-23 2 15 15 667 12 455 12 92 13 22 14 351 14 35 1 5 199 1999 2 21 22 23 Antal förvärvsarbetande minskade något år 23. År 199 fanns 1 362 fler arbetstillfällen i kommunen. Under 199-talet minskade arbetstillfällena kraftigt för att sedan öka igen. Arbetstillfällen Dagbefolkning 23 3 89 11 216 14 35 22 31 11341 14 351 21 242 1118 13 22 2 242 186 12 92 1999 1917 1538 12 455 2 4 6 8 1 12 14 16 Antal arbetstillfällen Arb i hemkommunen Inpendling från annan kommun År 23 minskade antalet arbetstillfällen med 46. Samtidigt minskade antalet som arbetar i hemkommunen med 125 och inpendlingen från andra kommuner ökade med 79 personer. 25
Förvärvsarbetande dagbefolkning. Index (riket=1). År 23 Ej spec 98 Off förv mm 257 Pers o kulturella tj 84 Vård o omsorg Utbildning,forskning 111 15 Finansiell verk,media,företagstj 53 Handel,kommunikationer 1 Bygg 152 Energi,vatten,avfall 78 Tillverkning,utvinning 48 Jordbruk,skogsbruk,fiske 249 1 2 3 Störst avvikelse gentemot rikets medelvärden har Offentlig förvaltning (riket har värdet 1 och Enköping 257). (Till Offentlig förvaltning hör Stats- och kommunledning, Skatteförvaltning, Militär operativ ledning, Administration av hälso- och sjukvård m.m.) Lägst värde gentemot riket har branschen Tillverkning och utvinning. (Enköping har värdet 48 och riket 1.) Förändring av antal arbetstillfällen per näringsgren 22-23 2 162 15 1 5 26 6 49 12-5 -1-23 -32-18 -63-13 -15-2 -152 Ej spec Off förv mm Pers o kulturella tj Vård o omsorg Utbildning,forskning Finansiell verk,media,företagstj Handel,kommunikationer Bygg Energi,vatten,avfall Tillverkning,utvinning Jordbruk,skogsbruk,fiske Antal arbetstillfällen minskade inom näringsgrenen Tillverkning och utvinning samt ökade inom Vård och omsorg. Fr.o.m. år 22 används standard för svensk näringsgrensindelning 22 (SNI 22). Den största förändringen är att Förskola försvunnit från gruppen Vård och omsorg och i stället ingår i gruppen Utbildning och forskning. Mer information om SNI 22 finns på SCB:s hemsida http://www.scb.se. 26
Förvärvsarbetande dagbefolkning per kön, 23 16 Ej spec 16 Off förv mm 781 136 Pers o kulturella tj Vård o omsorg 495 337 441 2187 Utbildning,forskning 326 1361 Finansiell verk,media,företagstj Handel,kommunikationer 426 572 131 164 Kvinnor Män Bygg 73 1176 Energi,vatten,avfall 16 92 Tillverkning,utvinning 315 932 Jordbruk,skogsbruk,fiske 17 515 5 1 15 2 25 I likhet med övriga riket dominerar kvinnorna starkt inom näringsgrenen Vård och omsorg och männen inom Byggsektorn. Mindre skillnad mellan könen finns inom Finansiell verksamhet, media och företagstjänster. 27
Arbetstillfällen, procentuell fördelning 23 Ej spec 1,5 Off förv mm 14,6 Pers o kulturella tj 5,8 Vård o omsorg 18,4 Utbildning,forskning 11,8 Finansiell verk,media,företagstj 7 Handel,kommunikationer 18,4 Bygg 8,7 Energi,vatten,avfall,8 Tillverkning,utvinning 8,7 Jordbruk,skogsbruk,fiske 4,3 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 De dominerande näringsgrenarna med avseende på antal arbetstillfällen är Vård och omsorg samt Handel och kommunikationer. Näringsgrenen Jordbruk, skogsbruk och fiske har minskat från 5,6 % år 1999 till 4,5 % år 23.Tillverkning och utvinning har minskat sin andel från 11,8 % år 1999 till 8,7 % år 23. En näringsgren som ökat sin andel är Handel och kommunikationer. Fr.o.m. år 22 har förändringar per näringsgren genomförts (SNI22). Ett antal arbetsställen har bytt bransch. Ett exempel är Förskolan som flyttat från Vård och omsorg till Utbildning och forskning. Mer information om SNI finns på SCB:s hemsida: www.scb.se/ampak 28
Dagbefolkning efter näringsgren 23 avser antal förvärvsarbetande som arbetar i kommunen Ej spec 212 Off förv mm 843 1244 Pers o kulturella tj 696 136 Vård o omsorg 2262 366 Utbildning,forskning 1435 252 Finansiell verk,media,företagstj 836 162 Handel,kommunikationer 2114 521 Bygg Energi,vatten,avfall 87 21 19 159 Tillverkning,utvinning 157 19 Boende i kommunen Jordbruk,skogsbruk,fiske 584 38 Boende i annan kommun 5 1 15 2 25 3 Störst inpendling till kommunen sker inom näringsgrenen Offentlig förvaltning (1 244 personer) samt Handel och kommunikationer (521 personer). Nattbefolkning efter näringsgren 23 avser antal förvärvsarbetande personer som bor i kommunen Ej spec Off förv mm 212 9 843 522 Arbetar i kommunen Arbetar i annan kommun Pers o kulturella tj 696 43 Vård o omsorg 2 262 74 Utbildning,forskning 1 435 448 Finansiell verk,media,företagstj 836 1 53 Handel,kommunikationer 2 114 1 476 Bygg 1 9 784 Energi,vatten,avfall Tillverkning,utvinning 87 12 1 57 81 Jordbruk,skogsbruk,fiske 584 83 5 1 1 5 2 2 5 3 3 5 4 Störst utpendling sker inom näringsgrenen Handel och kommunikationer (1 476 personer) samt Tillverkning och utvinning (81 personer). Tillverkning och utvinning minskade med 152 arbetstillfällen år 23 i kommunen, vilket kan vara ett skäl till den stora utpendlingen inom denna näringsgren. 29
Försörjningsbördan Försörjningsbördan för riket och Enköping (enligt senaste prognoser) Definieras här som kvoten mellan totalbefolkningen och befolkningen i åldern 2--64 år 1,88 1,86 1,84 1,82 1,8 1,78 1,76 1,74 1,72 1,7 1,68 1985 1989 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 229 233 237 241 245 249 Enköping Riket En försörjningsbörda på 1,8 innebär att en person måste försörja 1,8 personer. Enköping följer rikets kurva men ligger något över, d.v.s. försörjningsbördan är och förväntas bli större i Enköping än i riket totalt. Förvärvsintensitet, 2-23 2-64 år 84 82 8 78 76 74 72 7 82 82 82 81 79,1 79,3 78,3 78,6 76 76 76 75 Förv int män Förv int kv Förv int total 2 21 22 23 Förvärvsintensitet = antal förvärvsarbetande i ålder 2 64 år dividerat med totala antalet personer i åldern 2 64 år. 3
Utbildning Utbildningsnivå (%) 23-12-31 Befolkningen 2-64 år 6 5 4 3 2 1 2 18 Förgymnasial utbildning inkl okänd utb. nivå 56 49 Gymnasial utbildning 24 32 Eftergymnasial utbildning Enköping Riket Utbildningsnivån är lägre i Enköpings kommun än i riket..i Enköping har endast 24 % av befolkningen (2 64 år) eftergymnasial utbildning. I riket är motsvarande siffra 32 %. Utbildningsnivå (%) 23-12-31 Enköping 6 5 4 3 2 1 22 17 Förgymnasial utbildning inkl okänd utb. nivå 56 56 Gymnasial utbildning 22 27 Eftergymnasial utbildning Män Kvinnor En större andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i Enköping i likhet med riket totalt. År 1985 hade 584 kvinnor eftergymnasial utbildning (mer än tre år), år 24 var motsvarande siffra 1 649 (nästan tre gånger så många). År 1985 hade 628 män eftergymnasial utbildning (mer än tre år) och år 24 var antalet 1 321, d.v.s. kvinnorna har gått förbi männen. 6 män och 39 kvinnor i kommunen hade forskarutbildning år 24. 31
Arbetsställen 5 4 3 2 2262 2221 2562 2625 2743 Antal arbetsställen 1992-24 356 366 3511 3587 3784 3851 3938 3954 1 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 Antal arbetsställen har ökat kraftigt, från 2 262 år 1992 till 3 954 år 24. Arbetsställen efter antal anställda 24 Antal anställda Arbetsställen 2774 1-4 739 5-9 219 1-19 99 2-49 85 5-99 26 1-199 7 2-499 3 5-2 Summa 3954 Förändring av antal arbetsställen per bransch 23-24 Avdelning inom bransch SNI 22 23 24 Förändring A Jordbruk, jakt och skogsbruk 173 194 21 Avdelning saknas 123 59-64 B Fiske 5 5 D Tillverkning 216 222 6 E El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 5 5 F Byggverksamhet 371 389 18 G Partihandel o detaljhandel; rep. av motorfordon, hushållsart. 48 483 3 H Hotell- och restaurangverksamhet 8 85 5 I Transport, magasinering och kommunikation 147 146-1 J Finansiell verksamhet 28 21-7 F Byggverksamhet 79 788-2 L Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 16 19 3 M Utbildning 9 92 2 N Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet 169 171 2 O Andra samhälleliga och personliga tjänster 344 375 31 Enköping Totalt 3938 3954 16 Totalt ökade antalet arbetsplatser med 16 i kommunen år 24. Arbetsplatser inom branschen Andra personliga och samhälleliga tjänster ökade mest, + 16 arbetsställen. Jordbruk, skogsbruk och fiske ökade med 21 arbetsställen och branschen Byggverksamhet ökade med 18 arbetsställen. 32
Större arbetsplatser Antal sysselsatta per arbetsställe enligt RAMS 23 Företag Antal Bahco Tools AB 339 Skanska Sverige AB 139 Skanska Sverige AB 139 Svenska Lantmännen Ekonomiska förening 138 Kronans Droghandel AB 112 Enköping-Bålsta Trafik AB 13 Posten Sverige AB 85 NCC AB 82 Enköpings Åkeri AB 7 ICA Kvantum 63 AB Webra Industri 59 Coop Sverige AB 59 Danzas ASG Solutions 57 Sparbanken i Enköping 55 Hummelsta Bensin AB 51 ETF Service i Mälardalen 51 Fläkt Woods AB 5 Skattekontoret i Enköping 48 Friiberghs Herrgård AB 45 AB Enköpings Bilkompani 44 Samhall AB 41 Exos Ventilation AB 4 Lifco Dental AB 37 Bra Bil I Enköping AB 36 Tidningstjänst AB 36 Enköpings-Posten 35 AQ Trafo AB 35 JM AB 33 Babcock Sweden AB 32 MC Donald s 32 Alstom Power Sweden AB 31 Småfrakt i Enköping AB 31 AB Nord Postorder 3 Smidesprodukter G. Winkvist AB 29 Elbolaget Bert Hallqvist AB 29 Bahco verktyg AB 29 P. Granzow AB 29 ICA Supermarket 29 Tietoenator Resource Management AB 29 Adecco Sweden AB 29 Crenna Plåt AB 27 AB L.P. Sten & Son 27 Apoteket AB 27 AB Lindborg & Söner 26 Bilforum Alf Johansson AB 26 Haga Slott AB 26 Park Astoria 25 Arbetsmarkandsverket 25 Peab Sverige AB 24 Willys lågpris AB 24 33
Bostäder Färdigställa lägenheter i nybyggda hus Bostadsbeståndsändringarna utgår från Folk- och bostadsräkningen 199 och uppdateras med årliga rapporterade förändringar. Förändringarna är främst färdigställda nybyggnader av bostäder, färdigställda och byggda flerbostadshus och påbörjade rivningar. Förändringar som inte tagits hänsyn till är permanentning av fritidshus, ändrad användning av permanentbostäder till fritidshus samt rivning av de småhus som ej rapporteras till SCB. 35 3 25 2 15 1 5 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp, 1975-24 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 flerbostadshus småhus Nyproduktionen av lägenheter i flerbostadshus har varit mycket låg sedan mitten av 199-talet. Antal nyproducerade småhus har också varit låg med tog fart igen vid sekelskiftet. Under de närmaste åren antas ca 3 lägenheter per år nyproduceras i småhus och flerbostadshus. Kalkylerat bostadsbestånd och dess förändringar. Antal lägenheter baserat på Folk- och bostadsräkningen 199 (FoB9.) År Antal lägenheter I småhus I flerbostadshus S:a lägenheter 1991 8 99 7 65 15 974 1992 8 976 7 176 16 152 1993 9 1 7 341 16 351 1994 9 32 7 463 16 495 1995 9 4 7 446 16 486 1996 9 53 7 441 16 494 1997 9 57 7 499 16 556 1998 9 61 7 531 16 592 1999 9 65 7 56 16 625 2 9 75 7 612 16 687 21 9 15 7 613 16 718 22 9 163 7 646 16 89 23 9 255 7 721 16 976 24 9 46 7 731 17 137 Antal bostäder har ökat från 15 974 år 1991 (2,23 personer/bostad) till 17 137 år 24 (2,23 personer/bostad). D.v.s. antal boende per bostad är oförändrat. 34
Kalkylerat bostadsbestånd 24-12-31 efter hustyp och lägenhetstyp Hustyp Totalt <1rk + okänd 1rk 2rk 3rk 4rk >4rk Antal lgh i småhus 9 46 236 133 66 1 524 2 952 3 955 Antal lgh i flerbostadshus 7 731 1 134 724 2 677 2 189 811 196 Summa lgh 17 137 1 37 857 3 283 3 713 3 763 4 151 13 % av bostäderna har 1 rum och kök eller mindre (inkl. okänt antal rum). 24 % av bostäderna har mer än 4 rum och kök. Kalkylerat bostadsbestånd 24-12-31 efter hustyp och ägarkategori Ägarkategori Alla ägare Offentliga ägare Kooperativa företag Övr enskilda ägare Hustyp Lgh i småhus 9 46 461 446 8 499 Lgh i flerbostadshus 7 731 3 195 3 93 1 443 Summa lgh 17 137 3 656 3 539 9 942 21 % av bostäderna har offentliga ägare (stat, landsting, kommun och allmännyttiga företag). 21 % ägs av kooperativa företag och 58 % har övriga enskilda ägare. Av lägenheterna i flerbostadshus har 41 % offentliga ägare, 4 % ägs av kooperativa företag och 19 % av övriga enskilda ägare. Kalkylerat bostadsbestånd 24-12-31 efter hustyp och upplåtelseform Hustyp Totalt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt/övriga Lgh i småhus 9 46 1 818 4 7 188 Lgh i flerbostadshus 7 731 4 933 2 652 146 Summa lgh 17 137 6 751 3 52 7 334 Av lägenheterna i flerbostadshus är 64 % hyresrätter och 34 % bostadsrätter. 2 % av lägenheterna i flerbostadshus har annan upplåtelseform. Kalkylerat bostadsbestånd 24-12-31 efter hustyp och byggnadsperiod Alla byggnads- Före Hustyp perioder 1921 1921-193 1931-194 1941-195 1951-196 1961-197 1971-198 Efter 198 Lgh i småhus 9 46 2 312 327 395 631 545 1 148 1 894 2 154 Lgh i flerbostadshus 7 731 294 61 117 952 1 356 2 728 782 1 441 Summa lgh 17 137 2 66 388 512 1 583 1 91 3 876 2 676 3 595 Av samtliga bostäder i kommunen (lägenheter i småhus och i flerbostadshus) är 15 % byggda före 1921 och 21 % är byggda efter 198. Av lägenheterna i flerbostadshus är en stor andel byggda under perioden 1961 197, ca 35 %. 35