Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande?
Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet vid överprövning genom överklagande 7 9 5.1 Anställningsärenden kan överklagas 7 5.2 Ärendetyper som inte kan överklagas 7 8 5.3 Beredningen av skälighets- och tjänstledighetsärenden 9 Bilaga Lagtexter 10 11
1. Allmänt om innehållet I skriften lämnas en kortfattad redogörelse för bestämmelserna om hur beslut i personalärenden på det statliga arbetstagarområdet kan överprövas. Upphävande Cirkulär 2000 A 2 upphör att gälla. 3
2. Regler om överprövning Domstolsprövning Överklagande Lagreglering Myndigheternas beslut i personalärenden skall i regel överprövas på samma sätt som arbetstvister i allmänhet, dvs. efter domstolsprövning enligt LRA (talan hos en tingsrätt eller hos Arbetsdomstolen). Detta gäller dock inte för sådana fall som enligt särskilda föreskrifter i stället skall överprövas efter överklagande hos regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet. Överprövningsreglerna finns i följande tre lagar: lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (LRA), lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga (inskränkningslagen), lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål. Reglerna i LRA och inskränkningslagen framgår av bilaga. Motiven till överprövningsreglerna finns i prop. 1998/99:138, bet. 1999/2000:AU3, rskr. 1999/2000:27 Vissa författningar behandlas i det följande. 4
3. LRA eller överklagande? I allmänhet LRA Överklagande Enligt 1 kap. 1 1 st. LRA skall lagen tillämpas på rättegången i tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (arbetstvister). Detta gäller dock inte mål som rör arbetstagare som avses i 1 lagen (1994:260) om offentlig anställning, när tvisten gäller 1. fråga som rör anställning av arbetstagare utan att enbart avse tvist om kollektivavtal (1 kap. 2 2 st. LRA), 2. tjänstgöringsskyldighet för ordinarie domare enligt lagen (1994:261) om fullmaktsanställning (1 kap. 2 2 st. LRA), 3. en fråga som är reglerad i lag eller annan författning och det i samma författning föreskrivs att beslut i frågan får överklagas hos regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet (1 kap. 2 3 st. LRA). Beslut i sådana frågor kan överklagas. Finns föreskrift om överklagande? Reglerna i 1 kap. 2 3 st. LRA innebär att man på ett enkelt sätt kan avgöra om en arbetstvist som rör ett beslut grundat på en författning skall handläggas enligt LRA eller genom överklagande. Det sker genom att man ser efter om författningen i fråga innehåller någon föreskrift om överklagande. Finns en sådan föreskrift, tillämpas den. Saknas däremot en föreskrift om överklagande, så tillämpas LRA. Om en författning innehåller ett uttryckligt förbud mot överklagande, kan beslutet ändå överprövas enligt LRA (prop. 1986/87:84 s. 11). Lagen undantar alltså inte sådana fall. Inskränkningslagen En arbetstagare får inte överklaga ett beslut hos regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet om en tvist rörande beslutet skall handläggas enligt LRA. Detta framgår av inskränkningslagen i lydelse enligt SFS 1999:862. 5
4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA Hur tvister handläggs då LRA är tillämplig beskrivs i MBL-cirkuläret 1999 A 4. Denna ordning gäller numera även skälighetsbeslut enligt kollektivavtal och tjänstledighetsbeslut enligt tjänstledighetsförordningen (1984:111), se vidare avsnitt 5.2. 6
5. Förfarandet vid överprövning genom överklagande En myndighets beslut får överklagas hos regeringen, om inte beslutet skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol enligt 22 a förvaltningslagen (1986:223, FL) eller något annat inte följer av inskränk ningslagen eller av andra föreskrifter. Detta framgår av 35 verksförordningen (1995:1322, VF) i lydelse enligt SFS 1998:1099. I 22 a 1 st. FL görs undantag för prövning i allmän förvaltningsdomstol av beslut i bl.a. anställningsärenden. I regeringens verksamhet som överprövningsinstans har det vuxit fram en praxis när det gäller paragrafens tidigare lydelse beslut i administrativa ärenden som innebär att anställningsbeslut numera är den enda typ av överklagbara beslut som säkert omfattas av detta undantag (prop. 2005/06:56 s. 18 f.). De beslut som enligt regeringens praxis inte är överklagbara gäller antingen sådana interna förhållanden som en myndighets organisation, verksamhetsinriktning och arbetsledning eller s.k. partsbesked, dvs. ståndpunkter som myndigheter intar när de företräder staten i civilrättsliga och liknande förhållande. Anställningsbeslut Tjänstledighet 5.1 Anställningsbeslut kan överklagas Den typ av personalärende som kan överklagas är, som framgår av det föregående, anställning av arbetstagare. Hur ett beslut om anställning av arbetstagare kan överklagas framgår av Arbetsgivarverkets skrift Att anställa (2006) p. 14.9-10. 5.2 Ärendetyper som inte kan överklagas Om ett avslagsbeslut avser en tjänstledighet som är reglerad i lag eller någon annan författning, kan arbetstagaren överklaga beslutet, om det i den tillämpade författningen anges att beslutet kan överprövas på detta sätt. Så var tidigare fallet med t.ex. ledighet som regleras i tjänstledighetsförordningen (1984:111). Beslut om tjänstledighet enligt förordningen som meddelas fr.o.m. 1 januari 2000 får inte överklagas. Det framgår av 16 förordningen i lydelse enligt SFS 1999:863. 7
Är tjänstledigheten inte i sak reglerad i några författningsbestämmelser, kan inte heller i detta fall ett avslagsbeslut överklagas. Detta framgår av 10 b och 16 tjänstledighetsförordningen i sin nuvarande lydelse. En överprövning skall därför i nu nämnda fall ske enligt LRA med stöd av 1 kap. 1 1 st. den lagen, dvs. som en arbetstvist mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Några särskilda tidsfrister för talans väckande finns inte i tjänstledighetsförordningen. Om arbetstagaren är medlem i någon av arbetstagarorganisationerna som är bundna av huvudavtalet skall dock reglerna i 6 kap. Förhandling i rättstvist iakttas. Skälighetsärenden I fråga om beslut i s.k. skälighetsärenden gäller följande. Skälighetsärenden enligt kollektivavtal kan fr.o.m. 1 januari 2000 inte överklagas. Det följer av att 2 inskränkningslagen och 24 anställningsförordningen upphört att gälla enligt SFS 1999:862 respektive 1999:864 samt av 7 a förordningen (1976:1021) om statliga kollektivavtal, m.m. i lydelse enligt SFS 1999:898. Enligt den regeln gäller att när en fråga för en arbetstagare enligt kollektivavtal skall prövas av arbetsgivaren får ett sådant beslut inte överklagas. En överprövning av beslutet skall i stället ske enligt LRA på det sätt som ovan beskrivits vad gäller beslut om tjänstledighet reglerad i tjänstledighetsförordningen. Skälighetsärenden enligt författning följer huvudregeln om överprövning. Om författningen innehåller en överklaganderegel gäller den. Om det inte finns någon sådan regel tillämpas LRA. När det gäller tidsfrister m.m. vad beträffar tvister i skälighetsärenden enligt kollektivavtal är reglerna i 6 kap. huvudavtalet respektive 64-66 och 68 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpliga. Vad gäller prövningen enligt LRA kan domstolen endast pröva om arbetsgivaren har överskridit ramen för sin prövningsrätt eller utnyttjat sin prövningsrätt godtyckligt eller annars otillbörligt. Domstolen kan inte pröva om arbetsgivaren skäligen eller lämpligen borde ha fattat ett annat beslut (prop. 1998/99:138 s. 7, 1974:77 s. 132, prop. 1986/87:84 s. 16 f och bl.a. AD 1967 nr 23, 1985 nr 69 och 1986 nr 30). 8
5.3 Beredningen av skälighets- och tjänstledighetsärenden I 1 kap. 3 allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) finns regler som, förutom vad som följer av FL:s allmänna regler i t.ex. 7, skall iakttas av en myndighet som avser att meddela ett skälighetsbeslut enligt en s.k. arbetsgivarventil. Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut skall den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör informeras om det tilltänkta beslutet. Med lokal arbetstagarorganisation avses den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer med stöd av huvudavtalet (jfr 1 kap. 2 ALFA). Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begäran skall göras skyndsamt, dock senast inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet. Om parterna inte enas vid en sådan förhandling eller om förhandlingen inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan. Bestämmelserna i andra fjärde styckena ersätter bestämmelserna om arbetsgivarens skyldighet enligt 11, 12, 14 och 19 MBL i den utsträckning dessa är dispositiva. För det fall att arbetstagaren är medlem i någon annan organisation som inte har avtal med staten, erinras om 13 MBL. Även när det gäller beredningen av skälighetsärenden enligt andra kollektivavtal än ALFA skall det angivna förfarandet tillämpas. Så är fallet när en myndighet avser att meddela ett skälighetsbeslut enligt en arbetsgivarventil i affärsverksavtalet (AVA) och pensionsavtalet för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03) när det gäller statligt anställda. Bestämmelserna i 1 kap. 3 ALFA har enligt en protokollsanteckning till dem motsvarande tillämpning på tjänstledighetsbeslut enligt tjänstledighetsförordningen. 9
Bilaga Lagen (1974:371) om rättegången i 1) arbetstvister 1 kap. Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag äger tillämpning på rättegången i tvister om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (arbetstvister). Gemensamt med arbetstvist får handläggas även annan tvist mellan samma eller olika parter, om rätten med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner sådan handläggning lämplig. När skäl därtill föreligger, kan rätten åter särskilja målen. 2 Denna lag tillämpas ej på 1. mål som enligt lag får upptas endast av viss tingsrätt eller som skall handläggas av tingsrätt i annan sammansättning än som anges i rättegångsbalken, 2. mål som skall handläggas av tingsrätt med tillämpning av konkurslagen (1987:672) eller lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, 3. mål om skadestånd i anledning av brott, om talan föres i samband med åtal för brottet, 4. mål om ersättning för yrkesskada, när tvisten ej rör kollektivavtals rätta innebörd. Lagen skall inte tillämpas på mål som rör arbetstagare som avses i 1 lagen (1994:260) om offentlig anställning, när tvisten gäller 1. fråga som rör anställning av arbetstagare utan att enbart avse tvist om kollektivavtal, 2. tjänstgöringsskyldighet för ordinarie domare enligt lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Lagen skall inte heller tillämpas på andra mål som rör arbetstagare hos arbetsgivare med offentlig ställning, när tvisten gäller en fråga som är reglerad i lag eller annan författning och det i samma författning föreskrivs att beslut i frågan får överklagas hos regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet. (Lag 1996:1055) 1) Omtryckt 1977:530, ändrad senast 2003:315. 10
Bilaga Lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga 1 När en tvist som rör beslut av en arbetsgivare med offentlig ställning skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får arbetstagaren inte överklaga beslutet hos regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet. Upphävd genom lag 1999:862 2 11
www.arbetsgivarverket.se