Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du ansöker om insats enligt LSS registreras Dina personuppgifter i LSS-avdelningens datasystem. Vi följer gällande lagstiftning vid hantering av personuppgifter. All personal inom LSS har tystnadsplikt. Det innebär att man inte får berätta något om enskildas personliga förhållanden för utomstående. stöd och service till vissa funktionshindrade Du kan även finna mer information på kommunens hemsida: www.smedjebacken.se Reviderad 2010-03-25 12 1
LSS-lagens mål är att människor med omfattande funktionshinder själva ska kunna påverka sitt liv, och kunna skapa ett värdigt liv, så likt andra människors som möjligt och i gemenskap med andra. Vem kan få LSS-insatser? Personkretsen Rätt till insatser enligt LSS har följande grupper: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder förorsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Lagen gäller dessa grupper av funktionshindrade om man har behov av insatserna. 2 11
Information och Ansökan Du kan få information och göra ansökan om Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS hos Landstinget. Information och ansökan om övriga insatser enligt LSS samt individuell plan och förhandsbesked kan du få hos Smedjebackens kommuns LSS-handläggare som du kan nå via kommunens växel tel. nr: 0240-66 00 00. Ansökan kan göras muntligen eller skriftligen. För att undvika missförstånd vill vi gärna ha ansökan skiftligt. Det är i allmänhet omfattande utredningar som ska göras för att fastställa personkretstillhörighet och behov av hjälp. Inte sällan behövs intyg från annat håll, t.ex. från läkare, psykolog eller arbetsterapeut. Det innebär att handläggningstiden ibland kan upplevas som lång. Under utredningstiden kan det bli aktuellt med insatser enligt Socialtjänstlagen. LSS är en lag som kompletterar Socialtjänstlagen, SoL. Många funktionshindrade får tillräcklig hjälp enligt SoL, men de som har de största funktionshindren kan ha rätt till insats enligt LSS. Ansökan och överklagande För att få del av insatserna måste man ansöka om dem. Den som är underårig söker förmyndaren för. Den som inte själv kan ta ställning till frågan kan söka genom en god man eller förvaltare. När vi har fått ansökan görs en utredning för att fastställa rätten till insatser innan beslut fattas. Om du får avslag, dvs. du får inte den hjälp du har sökt, kan du överklaga beslutet hos Länsrätten. Avgifter LSS-insatserna är kostnadsfria men kommunen kan ta ut avgifter för aktiviteter i samband med insatsen t.ex. måltider, resor, hyror. Inflytande och medbestämmande Var och en ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över det stöd som ges. I många fall finns också andra lagar som påverkar hur stödet kan ges, t.ex. arbetsmiljölagen. 10 3
De 10 insatserna 1. Rådgivning och annat personligt stöd Landstinget ansvarar för denna insats som ger den enskilde rätt att få stöd av personer som har särskild kunskap om hur det är att leva med stora funktionshinder. Stödet ges av t.ex. kurator, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare. 2. Personlig assistans Om man har stora funktionshinder och inte har fyllt 65 år kan man ha rätt till personlig assistans. För att få personlig assistans måste man ha behov av hjälp för de grundläggande behoven, t.ex. att äta, klä på sig, personlig hygien, att kommunicera med andra eller annat som förutsätter att den som hjälper har ingående kunskaper om den funktionshindrade. Barn kan beviljas personlig assistans om andra insatser tillsammans med föräldraansvar inte är tillräcklig hjälp. Om behovet av assistans är upp till 20 timmar/vecka är det kommunen som beslutar om rätten till insatsen och har kostnadsansvaret. Om behovet av assistans är mer än 20 timmar/vecka är det Försäkringskassan som beslutar om rätten till insatsen. Kommunen och Försäkringskassan samarbetar i utredningen om rätten till personlig assistans. 4 Övrigt Individuell plan Om man har beviljats LSS-insatser kan man också få en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Planen ska klargöra den funktions-hindrades behov av insatser och ge överblick över vilka insatser som ges av olika instanser i samhället. Översikten ska ge bättre möjligheter till inflytande över den hjälp man får. Förhandsbesked Om en person med funktionshinder och behov av LSS-insatser tänker flytta till en annan kommun kan denne söka förhandsbesked om rätten till insatser i inflyttningskommunen. Tystnadsplikt Personalen som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt enligt Sekretesslagen. 9
10. Daglig verksamhet Personer med utvecklingsstörning, autism eller begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder kan ha rätt till daglig verksamhet. Det gäller personer i yrkesverksam ålder som saknar arbete och inte utbildar sig. Verksamheten ska ge meningsfull sysselsättning och erbjuda den funktionshindrade stimulans, utveckling och gemenskap. Man kan välja vem som ska anordna assistansen. Man kan vara arbetsgivare själv eller köpa insatsen från ett kooperativ eller bolag eller låta kommunen ombesörja assistansen. 3. Ledsagarservice Ett omfattande funktionshinder kan leda till isolering. Ledsagarservice avser att underlätta för den funktionshindrade att komma ut bland människor och bryta sin ensamhet. Man kan få ledsagarservice för att t.ex. besöka vänner eller delta i kultur- eller fritidsaktiviteter. 4. Kontaktperson En kontaktperson är ett kamratstöd som ges av en medmänniska med stort engagemang och intresse för människor. Kontaktperson är ett icke-professionellt stöd som kan komplettera eller ersätta kontakt med anhöriga. 8 5
5. Avlösarservice i hemmet Insatsen innebär att någon kommer och avlöser de anhöriga i omvårdnaden av den funktionshindrade i hemmet. De anhöriga kan på så sätt på avkoppling och möjlighet att uträtta sysslor utanför hemmet. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse kan man få för att den funktionshindrade behöver få rekreation och miljöombyte och för att de anhöriga samtidigt ska få avlösning i omvårdnadsarbetet. Korttidsvistelse kan ske i korttidshem, stödfamilj, sommarläger, kortkurser mm. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Den vanliga barnomsorgen ger rätt till barnomsorg tills barnen fyller 12 år. Barn med omfattande funktionshinder kan behöva ha tillsyn långt upp i åldrarna. De kan få korttidstillsyn tills de slutar skolan. Insatsen gäller också under skolloven. 8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom Barn och ungdomar som på grund av sitt funktionshinder inte kan bo hos sina föräldrar kan bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Detta boende är ett komplement till föräldrahemmet. Det förekommer att ungdomar som går i gymnasiesärskola på annan ort bor i en bostad med särskild service under studietiden. 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna En bostad med särskild service kan utformas på olika sätt, t.ex. servicebostad eller gruppbostad. Insatsen innebär att man får en bostad som är anpassad till funktionshindret och det personella stöd man behöver. Insatsen ska göra det möjligt för personer med stora funktionshinder att kunna leva ett aktivt och självständigt liv. 6 7