Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm,

Relevanta dokument
Mätningar av bakgrundshalter NOx, NO2 och NO i Stockholm

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Mätning av. Luftföroreningar

Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftmätningar i urban bakgrund

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

1:2000 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftkvalitetsmätningar på Åland

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Mätning av PM 10, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 108 under april-juni 2000 samt under motsvarande period

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län. Mätdata år Omslag: Ann-Christin Reybekiel. STOCKHOLM I JUNI 2001

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Miljöförvaltningen Rapport 2002:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Utredningsenheten - Miljöövervakning

Uppskattning av emissionsfaktor för bensen

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftutredning Litteraturgatan

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luften i Sundsvall 2011

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Vertikal variation av luftföroreningshalter i ett dubbelsidigt gaturum

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luften i Sundsvall 2012

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Luftmätningar i Luleå 2010

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftföroreningar i. Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen Rapport 2004:1.

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Transkript:

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 6:00 Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm, BTX GC/FID Punktmätare för NO2 och O3 DOAS 487 m Sträcka Passiva provtagare Stockholm SLB-analys, augusti 2000

Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm i Stockholm Rapporten är sammanställd av Per-Åke Johansson, Tage Jonson, Christer Johansson och Karl-Gunnar Westerlund vid Stockholms Luft- och Bulleranalys. SLB analys Stockholms Luft- och Bulleranalys Miljöförvaltningen Box 380 24 100 64 Stockholm Tel. 08 508 28 800 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 SYFTET MED MÄTNINGARNA... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÄTNINGARNA... 5 MÄTPLATSER OCH MÄTPERIODER... 5 KALIBRERINGAR OCH PROVHANTERING... 6 PASSIVA PROVTAGARE JÄMFÖRT MED AKTIVA MÄTNINGAR... 7 BENSEN... 7 TOLUEN... 8 VECKOVÄRDEN FÖR BENSEN, IVL:S PASSIVA PROVTAGARE OCH BTX GC/FID... 9 BENSEN... 9 TOLUEN... 9 JÄMFÖRELSER MELLAN AKTIVA MÄTNINGAR, DOAS OCH BTX...10 BENSEN... 10 BENSEN EFTER KORREKTION FÖR O 3 -INTERFERENS... 11 TOLUEN... 12 JÄMFÖRELSER MELLAN LINJEMÄTNINGAR OCH PUNKTMÄTNINGAR... 13 O 3... 13 NO 2... 13 3

Sammanfattning Mot bakgrund av att man inom såväl EU som i Sverige f n diskuterar införande av gränsvärden (direktiv respektive normer) för bensen i omgivningsluften är det angeläget att klargöra noggrannhet och överensstämmelse mellan olika mätmetoder. Resultaten som redovisas i denna rapport visar på alarmerande skillnader mellan halterna av bensen vid mätningar på samma plats under ett antal månader i Stockholms innerstad. Mätningarna genomfördes under januari till mars och fyra olika metoder användes. Ett BTX instrument som föreslagits som referensmetod inom EU. Ett DOAS instrument som optimerats för att klara något lägre bensenhalter än DOAS instrument i standardutförande samt två olika typer av passiva provtagare (IVL s och OPSIS provtagare). Passiva provtagare jämfört med aktiva mätningar När det gäller de passiva provtagarna kan konstateras att för bensen är skillnaden stor mellan aktiva och passiva mätmetoder. För IVL:s passiva provtagare ligger värdena ca 70% högre än BTXinstrumentets värden vid de halter som mätts upp i taknivå (1 2 ). Vid mätningar genomförda under 9 veckor i april och maj 1999 i gatunivå var halterna med IVL s provtagare 18% högre jämfört med BTX instrumentet. Bensenhalterna i gatunivåmätningarna varierade mellan 5 och 10. Veckomedelvärdena från BTX instrumentet och IVL s passiva provtagare visar dock på en mycket god tidsmässig samvariation i halterna. OPSIS passiva provtagare ger 3 till 4.5 gånger högre värden än BTX. IVL:s toluenvärden ligger i nivå med värdena från de aktiva mätmetoderna. Korrelationen mellan veckovärden för toluen från BTX och IVL är större än 0.9. Värdena från OPSIS passiva provtagare är 2 till 3 gånger högre än såväl DOAS som BTX-instrumentets värden. Jämförelser mellan aktiva mätningar DOAS och BTX De direktvisande metoderna DOAS och BTX redovisas för bensen på sidan 10 och 11. Medelvärdet för hela perioden är 1,2 för båda mätmetoderna. Spridningen (standardavvikelse av timmedelvärdena) runt detta medelvärde är emellertid större för DOAS, som dessutom till stor del gett negativa värden. Korrelationen mellan metoderna är 0.37 och 0.17 före respektive efter ljusoptimering. Enligt senare uppgift från OPSIS interfererar O 3 med DOAS bensenvärden. Efter korrigering för detta blev korrelationen för de två mätperioderna 0.66 och 0.42 före respektive efter ljusoptimering. När hänsyn tas till ozon blir således korrelationen något bättre medan standardavvikelserna i timmedelvärdena fortfarande är större för DOAS som fortfarande ger en del negativa värden. Slutsatsen är att trots optimering av DOAS instrumentet var bensenhalterna för låga (1 till 3 µg/m 3 ) i jämförelse med detektionsgränsen för bensen. Medelvärdet för toluen för hela perioden var 3.7 enligt DOAS instrumentet och 3.5 enligt BTX instrumentet. Korrelationen mellan de båda mätmetoderna var 0.84 och 0.82 före respektive efter ljusoptimering. Resultaten för toluen visar således god överensstämmelse mellan mätmetoderna. Slutligen presenteras även en jämförelse avseende NO 2 och O 3 halter, som erhållits med DOAS tekniken utefter samma mätsträcka som för bensen, med motsvarande halter uppmätta i en punkt vid Rosenlundsgatan. Denna jämförelse visar på mycket god överensstämmelse. Korrelationen mellan metoderna då det gäller ozon var 0.97 och för kvävedioxid var korrelationen 0.95. Detta indikerar att skillnaderna som erhållits mellan DOAS och BTX för bensen inte hänger samman med att mätningarna avser linje- respektive punktmätning utan troligen beror på att halterna var för låga för DOAS tekniken trots optimeringen som genomförts. 4

Syftet med mätningarna Syftet med mätningarna har varit att under tre månader jämföra de halter av bensen och toluen ovan tak i Stockholm som erhålls med olika mätmetoder, dels från aktiva mätningar med hög tidsupplösning, dels från passiva diffusionsprovtagare. Två kontinuerligt mätande utrustningarna har använts, OPSIS system DOAS och Chrompacks BTX-monitor CP-7001 GC/FID gaskromatografi (föreslagen referensmetod för kontroll av kommande EU-gränsvärde för bensen 1 ). Avsikten var också att utvärdera om ljusoptimering respektive korrigering av bensenvärdena för interferens på grund av O 3 skulle kunna minska detektionsgränsen och öka noggrannheten i mätningarna av bensen med DOAS instrument. Två fabrikat av passiva provtagare har exponerats under mätperioden. Provtagarna som använts är IVL:s diffusionsprovtagare för VOC samt OPSIS passiva provtagare PS 511. IVL s VOC provtagare OPSIS PS 511 Detektionsgränser i µg/m3 Bensen Toluen OPSIS system DOAS 3 1) 3 1) Chrompacks BTX-monitor CP-7001 0.1 0.1 IVL:s diffusionsprovtagare RAPPORT B-1272 0.16 0.18 OPSIS passiva provtagare RAP-120 0.5 1) Standardutförande Förutsättningar för mätningarna Mätplatser och mätperioder Två olika mätningar redovisas. Mätningar med passiva, BTX och DOAS genomfördes i taknivå (Rosenlundsgatan 60, Södermalm i Stockholms innerstad, se karta nedan) under perioden 1 oktober till 27 mars 2000. DOAS-systemets mätsträcka var 487 meter och sträckte sig över tak mellan Rosenlundsgatan 60 och Maria Prästgårdsgata 43. Fem stycken av OPSIS passiva provtagare var uppsatta på Rosenlundsgatans tak. Två provtagare exponerades under hela perioden från 10 jan till 3 april. De övriga OPSIS-provtagarna exponerades efter varandra i en fyraveckorsperiod vardera. Första provperioden sträckte sig från 10 jan till 7 feb, andra provperioden från 7 feb till 6 mars och tredje provperioden från 6 mars till 3 april. På Rosenlundsgatans tak har även IVL:s diffusionsprovtagare exponerats med ett prov i veckan under tiden från 10 jan till 27 mars. Under april maj 1999 genomfördes mätningar med BTX instrumentet och IVL s passiva provtagare i gatunivå på Hornsgatan. Hornsgatan trafikeras av ca 40 000 fordon per dygn och mätningarna genomfördes på norra sidan ca 3 m över gatuplanet och ca 3 m från fasad. 1 Naturvårdsverket har föreslagit att miljökvalitetsnorm för bensen i utomhusluft skall vara 2.5, ett årsmedelvärde som skall uppfyllas senast 2010. Inom EU har 5 föreslagits som gränsvärde för ett år ( http://www.environ.se). 5

Hornsgatan # Torkel Knutsossgatan # DOAS mätsträcka # Rosenlundsgatan Mätstationernas placering. Mätningar i taknivå har skett på Rosenlundsgatan, Torkel Knutssonsgatan och med DOAS tekniken (utefter linjen). Mätningar I gatunivå har skett på Hornsgatan. Alla värden i de genomförda mätningarna avser 20 o C och 1 atmosfär. Kalibreringar och provhantering BTX instrumentet För kalibrering av Chrompacks BTX-monitor har 3 olika standarder använts. Dels två certifierade gasblandningar från NPL (National Physical Laboroatory, England), med angiven absolut noggrannhet av ±4% vid bensenhalter på 4.37 respektive 5.52 pbbv och toluenhalter på 7.32 respektive 9.25 ppbv. Dels har en blandning med betydligt högre halt från Alfax använts (103±2 ppmv bensen och 200±4 ppmv toluen). Skillnaden i uppmätt respeons mellan de båda NPL blandningarna som inköpts med 2 års mellanrum är mindre än 4% för bensen och 7% för toluen. Kontroll av linearitet har utförts genom spädning av Alfaxgasen vid ett par tillfällen och resultatet av dessa kalibreringar visas i figurer nedan. Uppmätt 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Bensen, mikrogram/m 3 Uppmätt y = 0,9935x - 0,006 R 2 = 0,9999 Linjär (Uppmätt) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Börvärde Uppmätt 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Bensen, mikrogram/m 3 Uppmätt y = 0,9933x - 0,006 R 2 = 0,9997 Linjär (Uppmätt) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Börvärde DOAS instrumentet Genom tillsats av outspädd gasblandning (Alfax standarden) i en glascell framför mottagaren har responsen från DOAS instrumentet kontrollerats. Vid denna kontroll var värdet inom 4% för bensen och 5% för toluen. Någon mer detaljerad flerpunktskalibrering har inte genomförts i detta projekt. Passiva provtagare De passiva provtagarna har inte kalibrerats specifikt för detta projekt. Provtagarna har skickats till IVL respektive OPSIS för analys. Provhantering (förvaring, transport, uppsättning och nedtagning) har skötts i enlighet med instruktioner från leverantörerna. 6

Passiva provtagare jämfört med aktiva mätningar. Bensen I tabellen nedan redovisas mätresultat från de aktiva och passiva mätutrustningarna. De passiva provtagarna har genomgående satts upp och bytts måndagar kl. 13. För DOAS instrumentet gäller att den automatiska ljusoptimeringen installerades den 25 februari Period Dagar DOAS BTX OPSIS Passiv IVL Passiv 2000-01-10 2000-02-07 28 1.3 1.3 3.8 2.3 2000-02-07 2000-03-06 28 1.6 1.2 3 1.9 2000-03-06 2000-03-27 21 0.7 1.1 4.9* 1.8 2000-01-10 2000-03-27 77 1.2 1.2 5.4/4.4** 2.0 * 2000-03-06 till 2000-04-03 28 dagar. ** 2000-01-10 till 2000-04-03 84 dagar. Bensen passiva provtagare och direktvisande metoder 6 DOAS BTX IVL:s Pass OPSIS Pass 5 * 4 Bensen µg/m3 3 2 1 0 2000-01-10 2000-02-07 2000-02-07 2000-03-06 Tidsperioder 2000-03-06 2000-03-27 2000-01-10 2000-03-27 Av tabellen nedan framgår hur många procent respektive periodvärde är av BTX-värdet. Period Dagar DOAS BTX OPSIS Passiv IVL Passiv 2000-01-10 2000-02-07 28 100% 100% 292% 174% 2000-02-07 2000-03-06 28 133% 100% 250% 160% 2000-03-06 2000-03-27 21 64% 100% 445%* 165% 2000-01-10 2000-03-27 77 100% 100% 450% 367%** 167% * 2000-03-06 till 2000-04-03 28 dagar. ** 2000-01-10 till 2000-04-03 84 dagar. Av tabeller och diagram ovan framgår det att DOAS medelvärden ligger c:a +/-30% i förhållande till BTX-instrumentet. De passiva provtagarna ligger för Opsis del 2.5 till 4.5 gånger högre och för IVL:s del c:a 1.7 gånger högre än BTXinstrumentet. 7

Toluen I tabellen nedan redovisas mätresultat från de aktiva och passiva mätutrustningarna. De passiva provtagarna har genomgående satts upp och bytts måndagar kl 13. För DOAS gäller att den automatiska ljusoptimeringen installerades den 25 februari. Period Dagar DOAS BTX OPSIS Passiv IVL Passiv 2000-01-10 2000-02-07 28 4.1 3.8 10.5 4.2 2000-02-07 2000-03-06 28 3.7 3.4 7.6 3.6 2000-03-06 2000-03-27 21 3.2 3.2 12.4* 3.2 2000-01-10 2000-03-27 77 3.7 3.5 10.6/9.3 ** 3.7 * 2000-03-06 till 2000-04-03 28 dagar. ** 2000-01-10 till 2000-04-03 84 dagar. 14 Toluen passiva och kontunuerliga metoder. DOAS BTX IVL:s Pass OPSIS Pass 12 10 * Toluen µg/m3 8 6 4 2 0 2000-01-10 2000-02-07 2000-02-07 2000-03-06 Tidserioder 2000-03-06 2000-03-27 2000-01-10 2000-03-27 Av tabellen nedan framgår hur många procent respektive periodvärde är av BTX-värdet. Period Dagar DOAS BTX OPSIS Passiv IVL Passiv 2000-01-10 2000-02-07 28 98% 100% 250% 99% 2000-02-07 2000-03-06 28 109% 100% 224% 106% 2000-03-06 2000-03-27 21 100% 100% 388%* 98% 2000-01-10 2000-03-27 77 106% 100% 303% 266%** 106% * 2000-03-06 till 2000-04-03 28 dagar. ** 2000-01-10 till 2000-04-03 84 dagar. Av tabeller och diagram ovan framgår det att medelvärdena från DOAS tekniken ligger i intervallet ±10% i förhållande till BTX-instrumentet. De passiva provtagarna ligger för OPSIS del 2 till 3 gånger högre och för IVL:s del ±4% i förhållande till BTX-instrumentet. 8

Veckovärden för bensen, IVL:s passiva provtagare och BTX GC/FID I tabellen nedan redovisas mätresultat från BTX och VOC provtagarna. De passiva provtagarna har genomgående satts upp och bytts måndagar kl 13. Mätplats Period Metod Ämne Medelv. Stand. avv. Min Max Antal Veckovärden Hornsgatan 1999-04-19 1999-05-30 BTX 6,4 1,2 5,1 8,3 6 IVL passiva 7,8 1,3 5,7 8,9 6 Rosenlundsgatan 2000-01-10 2000-03-27 BTX Bensen 1,2 0,2 1,0 1,5 11 IVL passiva 2,0 0,4 1,6 2,7 11 Hornsgatan 1999-04-19 1999-05-30 BTX 21,0 3,3 17,0 26,0 6 IVL passiva 20,0 2,3 17,0 22,0 6 Rosenlundsgatan 2000-01-10 2000-03-27 BTX Toluen 3,5 0,7 2,4 4,6 11 IVL passiva 3,7 0,9 2,4 5,5 11 Bensen Toluen Period 2000-01-10 till 2000-03-27 Period 2000-01-10 till 2000-03-27 10 Bensen µg/m3 Toluen µg/m3 30 9 8 7 6 y=0,6664x+1,1911 R2=0,5119 y 25 20 y = 1,3168x - 4,7826 R2 = 0,8408 BTX 5 BTX 15 4 3 10 2 1 y=0,4673x+0,2882 R2=0,9538 5 y = 0,702x + 0,9128 R2 = 0,8582 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 IVL passiva 0 0 5 10 15 20 25 30 IVL passiva Period 1999-04-19 till 1999-05-30 Period 1999-04-19 till 1999-05-30 9

Jämförelser mellan aktiva mätningar, DOAS och BTX Bensen Mätperiodens start och stopp sammanfaller med den passiva provtagningen 2000-01-10 till 2000-03-27. DOAS utrustades med en automatisk ljusoptimering den 25 februari Period Analysator Medelvärde Stand. avv. Min Max Antal timmedelvärden 2000-01-10 2000-02-25 DOAS 1.1 0.9-1.4 5.7 961 BTX 1.3 0.7 0.4 8.4 961 2000-02-25 2000-03-27 DOAS 1.3 0.6-1.3 3.1 698 BTX 1.1 0.4 0.4 3.2 698 2000-01-10 2000-03-27 DOAS 1.2 0.8-1.4 5.7 1659 BTX 1.2 0.6 0.4 8.4 1659 Period 2000-01-10 till 2000-02-25 Period 2000-02-25 till 2000-03-27 X: BTX. medel=1.3 std=0.7 min=0.4 max=8.4 Y: DOAS. medel=1.1 std=0.9 min=-1.4 max=5.7 corr=0.37 n=961 s_eps=0.84 Y=0.49+0.47X+eps X: BTX. medel=1.1 std=0.4 min=0.4 max=3.2 Y: DOAS. medel=1.3 std=0.6 min=-1.3 max=3.1 corr=0.17 n=698 s_eps=0.63 Y=1.05 +0.24X+eps 10

Bensen efter korrektion för O 3 -interferens Bensenhalten minskas med 4% av uppmätt ozonhalt. Värdena skall därutöver ökas med 1.9. Redovisningen nedan har samma mätperioder och uppställningar som den okorrigerade redovisningen ovan. Period Analysator Medelv. Stand.avv. Min Max Antal timmedelvärden 2000-01-10 2000-02-25 DOAS 1.5 1.2-1.3 7.6 961 BTX 1.3 0.7 0.4 8.4 961 2000-02-25 2000-03-27 DOAS 0.9 0.9-2.1 4.0 698 BTX 1.1 0.4 0.4 3.2 698 2000-01-10 2000-03-27 DOAS 1.2 1.1-2.1 7.6 1659 BTX 1.2 0.6 0.4 8.4 1659 Period 2000-01-10 till 2000-02-25 Period 2000-02-25 till 2000-03-27 X: BTX. medel=1.3 std=0.7 min=0.4 max=8.4 Y: DOAS. medel=1.5 std=1.2 min=-1.3 max=7.6 corr=0.66 n=961 s_eps=0.88 Y=0.01+1.12X+eps X: BTX. medel=1.1 std=0.4 min=0.4 max=3.2 Y: DOAS. medel=0.9 std=0.9 min=-2.1 max=4.0 corr=0.42 n=698 s_eps=0.80 Y=-0.02+0.85X+eps 11

Toluen Mätperiodens start och stopp sammanfaller med den passiva provtagningen 2000-01-10 till 2000-03-27. DOAS utrustades med en automatisk ljusoptimering den 25 februari Period Analysator Medelv. Stand.avv. Min Max Antal timmedelvärden 2000-01-10 2000-02-25 DOAS 4.1 2.8-1.4 29.8 973 BTX 3.8 3.3 0.4 39.2 973 2000-02-25 2000-03-27 DOAS 3.2 1.3 1.0 11.1 698 BTX 3.0 1.9 0.4 13.8 698 2000-01-10 2000-03-27 DOAS 3.7 2.4-1.4 29.8 1671 BTX 3.5 2.8 0.4 39.2 1671 Period 2000-01-10 till 2000-02-25 Period 2000-02-25 till 2000-03-27 X: BTX. medel=3.8 std=3.3 min=0.4 max=39.2 Y: DOAS. medel=4.1 std=2.8 min=-1.4 max=29.8 corr=0.84 n=973 s_eps=1.56 Y=1.28+0.72X+eps X: BTX. medel=3.0 std=1.9 min=0.4 max=13.8 Y: DOAS. medel=3.2 std=1.3 min=1.0 max=11.1 corr=0.82 n=698 s_eps=0.73 Y=1.54+0.56X+eps 12

Jämförelser mellan linjemätningar och punktmätningar Mätperiodens start och stopp sammanfaller med den passiva provtagningen 2000-01-10 till 2000-03-27. Punktmätningarna är placerade ovan tak på Torkel Knutssonsgatan 20 strax bortom DOAS sändare. Period Analysator Komponent Medel Stand.avv. Min Max Antal Timmedelv. 2000-01-10 2000-03-27 DOAS O 3 46.5 19.5-5.7 85.0 1779 Termo 2 O 3 46.6 19.8 2.6 85.3 1779 2000-01-10 2000-03-27 DOAS NO 2 21.8 13.8 0.1 88.5 1812 AC30 3 NO 2 21.8 14.3 0.5 87.5 1812 O 3 NO 2 DOAS Röd heldragen linje och Thermo UV Blå streckad linje. DOAS Röd heldragen linjeoch AC30 Kemilum. Blå streckad linje. X: Torkel Kn 20 O 3. medel=46.6 std=19.8 min=2.6 max=85.3 Y: DOAS. medel=46.5 std=19.5 min=-5.7 max=85.0 corr=0.97 n=1779 s_eps=4.49 Y=1.73+0.96X+eps X: Torkel Kn 20 O 3. medel=21.8 std=14.3 min=0.5 max=87.5 Y: DOAS. medel=21.8 std=13.8 min=0.1 max=88.5 corr=0.95 n=1812 s_eps=4.11 Y=1.62+0.92X+eps DOAS Röd heldragen linje och Thermo UV Blå streckad linje. DOAS Röd heldragen linjeoch AC30 Kemilum. Blå streckad linje. 2 Thermo Electron modell 49/49PS, UV fotometri 3 AC30M Environment SA, kemiluminescence 13