Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

Relevanta dokument
Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt. Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH

Vanliga uppfattningar om träbyggande

WoodBuild. Projekteringshjälpmedel för hantering av risk för mikrobiell påväxt och rötangrepp. Sven Thelandersson

Riskacceptans relaterad till mögelpåväxt i klimatskärmen Hur säkert bör fuktsäkert vara?

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Lars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018.

Mögel Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Fuktsäker utformning av klimatskiljande byggnadsdelar med fuktkänsliga material

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Projektering av träkonstruktioner utomhus m h t risken för rötangrepp. Projekteringsverktyg. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Utvärdering av m-modellen

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Fuktförhållanden i träytterväggar Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Kritiskt fukttillstånd för konstruktionsvirke av gran. Tekn. Lic Björn Källander Stora Enso Timber AB SE Falun

Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Basic reliability concepts. Sven Thelandersson Structural Engineering Lund University

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

Mögelriskanalys av ytterväggar

Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata. Inledning

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata. Grundfall Lund Exempel Isoplet/RF-krit från Sedlbauer. Fuktsäkra träregelväggar

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata

Välkommen till SP Byggdagars WoodBuild-session. Fuktsäkerhet ett villkor för träkonstruktioners livslängd

SBUF Stomskydd utvärdering med Wufi 5.1 och Wufi Bio 3

Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg

Reliability of Energy Efficient Building Retrofitting - Probability Assessment of Performance and Cost (RAP-RETRO)

Kunskapsläge och råd kring fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner Lägesrapport 2009, WoodBuild E1

Konstruktionsteknisk utformning Tord Isaksson Konstruktionsteknik LTH

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

Skador i utsatta konstruktioner

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

Ventilerade vindar. En utvärdering av olika tekniska lösningar med beräkningar. Angela Sasic Kalagasidis. Egna numeriska modeller

Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik

Laboratoriestudie av träregelväggar med olika vindskydd

MANUAL AVFUKTARE.

SVENSK STANDARD SS-ISO 8756

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar

Fuktproblem i oventilerade vindar hos nybyggda flerbostadshus

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Framtidens trähus. Fuktcentrums informationsdag Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell. Bakgrund

Fukt-FoU hösten 2010 vid Avd Byggnadsmaterial, LTH Peter Johansson

Kyltekniska Föreningen

Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Fuktpåverkan på material Kritiska fuktnivåer en översikt

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Framtidens översvämningsrisker

Inomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet

FuktCentrum vid LTH. Välkomna till. Informationsdag om fuktsäkert byggande

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

WoodBuild - Livslängd och beständighet hos trä utomhus ovan mark samt i klimatskärmen

Massaindex. Ett projekt inom SCOPE Norra. Mikael Håkansson 23 Maj 2013

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn

Fukttransport i vattenbyggnadsbetong

Den energieffektiva kyldisken

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

1. Horisontella öppna vindsbjälklag alternativt svagt lutande öppna vindsbjälklag s.k. ryggåstak

Metodutveckling för mögeltestning av trä - förstudie

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

fukttillstånd med mätdata

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Mölnbackagatan 7A, Karlstad Karlstads kommun

Mögelrisker i Sverige olika år gentemot standardklimat

WoodBuild delprojekt C Fukt i trä utomhus ovan mark

Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad Jan Risén

Fuktsäkra träkonstruktioner

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

Vinterväghållning och miljöeffekter

Transkript:

2--24 Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH Projekteringsprincip material i klimatskärmen Indata Uteklimatdata Inkl Meso Inneklimat Materialdata Övrig indata = relativ fuktighet Byggnadsfysikaliskt analysverktyg, t.ex. WUFI (används redan av vissa konsulter) Exponering av materialytan [ (t),t(t)] Antaganden om ventilationsförhållanden Lufttäthetsförhållanden Modifiera utformningen Materialets resistens Mögelpåväxt? JA NEJ OK

T [ o C] / RH [%] 2--24 Huvudfrågor att lösa för att detta skall fungera som ett praktiskt verktyg Hur definiera dimensionerande klimatindata? Spelregler för val av antaganden vid modelleringen av en konstruktion(idealiseringar, ventilationsgrad, etc.)? Hur utvärdera resultat i form av [ (t),t(t)] med avseende på risk för mögelpåväxt? Hur hantera konstruktionsdetaljer (anslutningar, genomföringar etc.) som inte beskrivs i byggnadsfysikmodellen? Vilken risk kan accepteras för att man inte uppnår det man avser? Gränstillstånd för initiering av mikrobiell påväxt Tillämpning: Material i klimatskärmen, där påväxt normalt inte bör accepteras Definition av initiering: Sporgroning kan observeras i mikroskop Utvärdering av gränstillstånd: Måste kunna göras för kontinuerliga tidsserier av kopplade värden på relativ fuktighet ( ) och temperatur (T) 9 8 7 6 5 Weekly outdoor averages in Stockholm, 22 Relative humidity 3 2 Temperature - -2 5 5 2 25 3 35 4 45 52 weeks Gränstillstånd= mögelindex Mögelindex 6 Question: Will the limit state be violated under this type of exposure? 2

2--24 BBR Anger kritiskt fukttillstånd crit som inte får överskridas Detta är ett alltför onyanserat synsätt Alternativ metodik beskrivs i publicerad artikel nedan Dos-respons modell Definiera dos som D D ( ) DT ( T) där och T är dygnsmedelvärden av relativ fuktighet respektive temperatur D kan tolkas som tid i dagar vid givet referensklimat Valt referensklimat (Relativ Fuktighet = 9%, TemperatureT = 2 C) ger t.ex. initiering av påväxt efter 38 dagar för gransplint (Viitanen, 996) Gränstillståndet uppnås alltså när D =D crit = 38 dagar för hyvlad gransplint Den kritiska dosen D crit beror av ytstruktur och substrat (material) Omvandlar dynamisk klimatpåverkan till ett index som beskriver mögelrisken 3

2--24 D ( ) beskriver hastigheten i processen för andra värden på Utvärderades från Viitanens data för >75% Retardation (D ( )<) antas för torra förhållanden D (days) 5 4 3 2 DRH Tolkning, ex. dag med =97 %, T=2 C motsvarar 3.2 dagar vid referensklimat 2 3 4 5 6 7 8 9 % - Relative humidity % Mögelsporerna tycker inte om när det är torrt utan antas gå tillbaka i utvecklingen Analogt beskriver D T (T) inverkan av temperatur Utvärderades från Viitanens data för <T<3 C Retardation: D T = -,5 för T<,4,2 Dose factor DT,8,6 DRT,4,2 5 5 2 25 3 T C 4

2--24 Climate conditions during 9 years in Lund and Kiruna Exposure of spruce sapwood outdoors under shelter during 34 years Lund, Southern Sweden (more warm and humid climate) Kiruna, northern Sweden (colder and more dry climate) Relative dose = D/D crit = implies onset of mould growth 5

F(x) 2--24 Mould growth risk for wood sheltered outdoors (spruce sapwood) Calculations made for 8 sites in Sweden 47 years of data from SMHI (T, RH) Kiruna - RH and temperature for one year 8 6 4 2-2 2 3 Visby - RH and temperature for one year 8 6 4 2-2 2 3 Results CDFs for annual maxima of D rel.9.8.7.6.5.4.3.2. Onset of mould 47 years Annual max of D rel Kiruna Luleå Bromma Karlstad Visby Umeå Frösön Säve 2 3 4 5 Relative dose D rel 6

2--24 Mögeltester utförs av SP i WoodBuild Jämförelse mellan SP-tester och Viitanens resultat RF=9 %, T= 22 C Material SP level, days Viitanen, level, days Pine, original 5 Pine, planed -4 27 Spruce original 5- Spruce, planed 8-22 35 Försök i cykliskt klimat vid SP Jämförelse med respons vid konstant klimat 6 veckor växlande mellan RF 9 % and 6 % Ackumulerad tid vid 9 % används som mått, vilket motsvarar att retardation av mögelpåväxt inte antas äga rum under torra perioder 7

Mögelindex enligt SP 2--24 Gransplint, hyvlad 3,5 3 2,5 2,5,5 Mögelindex, konstant (9/22) vs. cyklisk exponering (9/6 veckovis) 2 4 6 Constant 9/22 Ackumulerad tid (dagar) vid RF=9%, T=22C Gran-IH Gran IH-cyklisk Weekly cycles 9-6-9 Slutsatser mögelmodell Initiering av mögelpåväxt för godtycklig exponering kan förutsägas med hygglig tillförlitlighet Modellen kan kvantifieras på basis av laboratorietester för olika substrat under kontrollerade klimatförhållanden Responsen i olika klimatzoner överensstämmer med allmän erfarenhet Kan redan nu användas för relativa jämförelser av konstruktioner och klimatexponeringar Klimatvariationen mellan olika år är betydande vid användning av normalår måste säkerhetsmarginal införas Tydlig retardation av den biologiska processen sker under torra perioder 8

2--24 Tack för uppmärksamheten! 9