HUR PÅVERKAS FASTIGHETER I SUNDSVALLS KOMMUN AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT

HUR PÅVERKAS FASTIGHETER I SUNDSVALLS KOMMUN AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT 1 FEBRUARI 2011 En sammanställning av förändrade förutsättningar och ökade risker i samband med ett förändrat klimat i Sundsvalls kommun

2 PROJEKTORGANISATION Beställare: Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall Organisationsnummer 20047-3489 Tel 060-191000 Konsult: Tyréns AB Box 28 851 02 Sundsvall Uppdragsledare och handläggare Klockar Jenny Nääs Tel: 070-562 3910 www.sundsvall.se Del projektledare Klimatanpassa Sundsvall Clarence Jonsson

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 4 RAPPORTEN 5 01. KLIMATFÖRÄNDRINGEN I SUNDSVALL 6 02 HUS I ETT NYTT KLIMAT 7 03. FASTIGHETSSKADOR -EN SAMMANSTÄLLNING 9 Tak Väggar Grund/Källare Fönster Rum/utrymmen Dagvatten/avlopp 04. VILKA EFFEKTER FÅR KLIMATFÖRÄND- RINGEN? 11 Temperatur Ökad luftfuktighet Översvämning/dagvatten/avlopp Snö och vindlast 05. EXEMPEL PÅ KLIMATANPASSNINGSÅTGÄRDER 15 Temperatur Ökad luftfuktighet Översvämning/dagvatten/avlopp Snö och vindlast 06. BEHOV AV STRATEGISKA BESLUT 19 07. BERÖRDA AKTÖRER 21 08. POSITIVA EFFEKTER AV EN EVENTUELL KLIMATFÖRÄNDRING 22 09. REFERENSER 23

4 SAMMANFATTNING Sverige och Sundsvall står sannolikt inför ett nytt klimat i framtiden. På vilket sätt vi i Sundsvall kommer att påverkas och drabbas är till stor del beroende på hur vi väljer att att anpassa oss och hur pass medvetna vi väljer att ställa oss till de successiva förändringar som kan komma att ske. Befi ntliga fastigheter är byggda för ett annat klimat än det som beskrivs i de klimatscenarier som tagits fram. En fastighet kan ha en livslängd på över 100 år. För att inte fastigheten ska förlora komfort, marknadsvärde samt kunna fortsätta vara lämplig för nutida och framtida ändamål är det viktigt att börja tänka på de möjligheter som fi nns till anpassning och vad som kan göras inom ramen för exempelvis, restaurering och underhåll. De scenarier som gjorts för det framtida klimatet i Sundsvall visar att medeltemperaturen kan komma att öka och den största ökningen bedöms ske under vinterhalvåret. Scenarier förutspår också fl er höga höstfl öden samt extrema väder, ökad luftfuktighet, högre risk för värmeböljor. Detta kommer på det stora hela ställa högre krav på fastigheters robusthet, material samt ägare, då underhåll, skötsel och kontroll med största sannolikehet kommer öka.

RAPPORTEN 5 Den här rapporten vänder sig till fastighetsägare och beslutsfattare. Det är en generell rapport med syfte att belysa vilka möjliga risker som fi nns förknippade med fastigheter för både dagens och framtidens klimatförändringar. Rapporten ger även exempel på vilka åtgärder som kan komma att bli aktuella eller öka i och med ett förändrat klimat. Rapporten är tänkt att kunna läsas som information eller användas som diskussionunderlag. Den är även tänkt att medvetandegöra eventuella problem som kan uppkomma i framtiden på grund av befarade klimatförändringar. Varje fastighet kommer kräva egna objektspecifi ka åtgärder och den här skriften är inte tänkt att användas som en instruktionsbok utan ge inspiration till att se sin fastighet utifrån ett klimat säkrare perspektiv.

6 01.KLIMATFÖRÄNDRINGEN I SUNDSVALL Klimatförändringen i Sundsvall Hus är idag byggda för ett annat klimat än det som sannolikt kommer att utgöra verkligheten i framtiden. En del i att möta dessa nya krav är att hitta sätt att anpassa och underhålla bostäder med hänsyn till dagens klimatscenarier. En fastighet ska även i framtiden behålla komfort, upprätthålla marknadsvärde, vara resurseffektiva samt vara lämpliga för framtida och nutida ändamål. Scenarier som idag tas fram för framtidens klimat visar att det i huvudsak är effekten av en ökad nederbörd, stigande havsnivå, förhöjd medeltemperatur, ökad luftfuktighet samt ökad snö- och vindlast som kommer att ha betydelse för trakten kring Sundsvall. Dagstemperaturen genomgår stora variationer från dag till dag och år till år. Genom att jämföra tidsserier och i det här fallet medeltemperaturer är det möjligt att tyda förändringar i klimatet. Vid en jämförelse av årsmedelvärden för de två tidsperioderna 1961-1990 och 1991-2008 sågs en temperatur ökning på 1,2 O C. Jämfördes de olika periodernas månadsmedelvärden gick det även att se att vintermånaderna hade högre temperaturökning än sommarmånaderna. Detta stämmer väl överens med det scenario som gjorts för norra halvklotet samt Sundsvall, där man förutspått att temperaturökningen kommer vara störst under vinterhalvåret. En annan prognos från SMHI är att tillfällen med extremt höga fl öden (100-års fl öden) inte blir fl er i de större vattendragen. Vidare tror man att tillfällen med kraftig nederbörd kan komma att öka under sensommar/höst, med lokala översvämningar som följd. I övrigt ser man att risken för värmeböljor och extrema väder kommer öka samt en förhöjd luftfuktighet. Generellt sett kommer dessa väderfenomen att ställa högre krav på fastigheters robusthet samt ökad medvetenhet hos respektive fastighetsägare i fråga om skötsel, underhåll och kunskap om fastighetens kondition. I slutändan kommer de behov och krav som kommer att ställas på respektive fastighetsägare avgöras av en mängd faktorer som fastighetens skick och ålder, byggmaterial, fastighetens läge samt ägarens förmåga till underhåll samt många andra faktorer. Engagemang Det fi nns mycket att vinna på att ha ett aktivt och engagerat förhållningssätt gentemot de utmaningar som klimatförändringen kommer ställa fastighetsägare mot i framtiden. Målet är ändå kostnadseffektiva åtgärder som ökar byggnadens robusthet och som ska generera säkrare byggnader, en högre levnadsstandard samt ett mer effektivt nyttjande av våra gemensamma resurser.

02.HUS I ETT NYTT KLIMAT 7 Hus i ett nytt klimat Befi ntliga hus är byggda för att klara dagens förutsättningar. Nya hus är lättare att klimatanpassa men omsättningen av nya hus är långsam. För att klimatanpassa ett hus är det främst tre stycken nyckelparametrar som är avgörande: byggnadens konstruktion, omfattningen av klimatpåverkan samt förmågan hos hushållet att förändra/anpassa sig. Av dessa tre parametrar är det två som är påverkbara i varierande utsträckning. Att göra en säker uppskattning om

8 klimatförändringens omfattning i Sundsvall kommer inte att vara möjlig. Avgörande för byggnadens konstruktion är dess ålder då olika tidsepoker har inneburit olika konstruktionsmetoder samt förutsättningar. Byggnadens konstruktion är även avgörande för vilka möjligheter till klimatanpassningsåtgärder som är genomförbara. Vid nybyggnation är valmöjligheterna till klimatanpassade byggtekniska lösningar större. Att klimatanpassa ett befi ntligt hus kan i vissa fall göras med enkla medel och i andra fall innebära stora kostnader. I slutändan kommer de krav och behov fastighetsägaren ställer på fastigheten samt fastighetsägarens egen motivation att utföra åtgärder vara styrande. Tidsperspektiv för fastigheter Ett hus kan, beroende på ett fl ertal faktorer, bli fl era hundra år gammalt. Alla byggnadsmaterial har dock en begränsad livslängd vilket gör att den ekonomiska livslängden för ett nytt hus idag är ca 50 år. Den helt klart viktigaste delen att underhålla är taket. Efter 30 år eller en generation är fl era inre material och konstruktioner i ett hus så pass omoderna att det måste byggas om i viss utsträckning för att anpassas efter nya levnadsmönster. Beroende på respektive fastighets förutsättningar kommer olika åtgärder vara nödvändiga. Vissa åtgärder kommer inte att förändras men istället kommer det vara nödvändigt att utföra dem oftare, exempelvis ommålning av fasad. I de fl esta fall är det idag omöjligt att vet vilken metod eller vilken lösning som kommer att vara det bästa alternativet för framtiden. Att skapa förutsättning för att kunna anpassa sitt hus är ett bra förhållningssätt. Det fi nns fl er faktorer än klimatet som kommer att förändras i framtiden. El- och energipriser är exempel på dessa. Den som bygger in dyr eller energikrävande teknik i en fastighet bör ha detta i åtanke då avancerad teknik kan vara driftkänslig. Vissa processer, t.ex. en förändring i grundvattennivån är en långsam process men bör ändå beaktas i samband med planering av nya fastigheters placering i terrängen. Behov och krav hos fastigheten och dess ägare En fastighet kan fylla fl era funktioner för oss människor. Hus används både som boende, arbetsplats, förvaring, sjukvård, djurhållning med mera. Fastighetens användningsområde styr krav och behov och ett förändrat klimat kommer att ställa högre krav på både fastighetens funktion och livslängd. För fastighetsägare kommer en ökad medvetenhet att bli nödvändig, vilken kommer att behöva känna till de risker som succesivt kommer att öka i samband med ett förändrat klimat. För att en fastighet ska kunna behålla avsedd funktion och inte få förkortad livslängd kan framtidens hus komma att behöva en mer omfattande skötsel samt kontroll. Även om det är svårt att exakt identifi era de risker som kan uppkomma är det ändå tydligt att vädret kommer att förändras mot det mer extrema, vilket betyder att ett robust och anpassningsbart hus ska kunna klara sig bra.

03.FASTIGHETSSKADOR - EN SAMMANSTÄLLNING Tak 9 Grund/Källare Beståndsdelar: Torpargrund, källare Exempel på skador: -Mer regn och fukt ställer högre krav på god dränering av muren samt skydd mot uppträngande avloppsvatten -Tjälproblemen kan komma att öka pga att marken mättas i större utsträckning samtidigt som antalet nollpassager ökar. - Högre daggpunkter leder till ökade problem med fukt och mögelskador i ex. krypgrunder Beståndsdelar: beläggning, takstolar etc. Exempel på skador: - Bristande bärighet i samband med ökade snölaster eller skyfall. Detta gäller speciellt platta tak där avrinningen inte sker tillräckligt snabbt. - Läckage i samband med slagregn eller stormar - Högre belastning om snön bli blötare och därmed tyngre. - Om antalet nollpassager ökar kommer isbildningen bli större, vilket ger fl er istappar och risk för sönderfrusna hängrännor, lister och beslag -Ökad nederbörd kan kräva omdimensionering av hängrännor och stuprör samt avledning av regnvatten Rum/utrymmen Beståndsdelar: väggar, golv, inventarier etc. Exempel på skador: -Högre krav på ventilation sommartid då extrema värmeperioder kan orsaka höga temperaturer inomhus. I utrymmen där mer känsliga personer vistas (exempelvis sjuka, äldre eller barn) kommer detta vara extra angeläget. Solskyddsskärmar för fönster ex markiser, persienner samt solskyddsfi lm.

10 Fönster Beståndsdelar: Glas i olika tjocklek och antal och fönsterkarmar Exempel på skador: -Högre krav på solskydd och markiser då instrålningen kommer att öka med förhöjd rumstemperatur som följd Väggar Dagvatten/avlopp Beståndsdelar: ledningar, brunnar, pumpar, kranar Exempel på skador: Det fi nns fl era typer av källaröversvämningar: - Vatten tränger in genom fastighetens avloppssystem - Vatten tränger in genom källarvägg eller källargolv. - Vatten tränger in genom källarfönster, garageport, spygatter etc. - Vatten strömmar ut från läckande vatteninstallationer. - Vatten tränger in genom genom grunden på grund av förhöjd grundvattennivå som följd av tex extrem nederbörd. - Lokal omhändertagande av dagvatten (LOD) kan öka riskerna med höjda grundvattennivåer Beståndsdelar: fasad, innerväggar, stommar, isolering Exempel på skador: -Ökade skador på fasad i samband med slagregn och stormar. Vid för långa perioder med regn kan det fi nnas risk för uppluckring av fasaden. Om inte fasaden hinner torka ut innan vinterkylan anländer kan vattenmättade fasader spricka sönder av frostsprängning. För träfasader kommer detta innebära att fasaden kommer att få lov att målas om med tätare intervaller -Ökad belastning på stommar i samband med snölaster -Långa fuktiga perioder kan bidra till mögelskador och röta om huset inte är tillräckligt ventilerat. - Ihärdigare solinstrålning i samband med värmeböljor kommer att slita hårdare på målade ytor och träkonstruktioner

04.VILKA EFFEKTER FÅR KLIMATFÖRÄNDRINGEN 11 De förändringar som man försöker förutspå idag är mätbara väderparametrar och trots att osäkerheten i dessa är stor går det ändå att uppskatta de risker som dessa förändringar kan föra med sig. Det är främst temperatur, ökad luftfuktighet, ökad risk för översvämning i samband med storm och skyfall samt ökade laster i samband med intensiva regn och snöfall som tas upp i denna skrift. Temperatur Nollpassager En byggnad ska tåla de påfrestningar som ett förändrad yttertemperatur innebär. Avgörande är förstås det material som fastighetens fasad och väggar består av. En prognos är att antalet nollpassager, det vill säga tillfällen då temperaturen pendlar mellan +1 O C och -1 O C kommer att öka. Dessa nollpassager gynnar både isbildning och frostsprängning vilket kan bli väldigt påfrestande i längden för putsad fasad, trämaterial, tegel, hängrännor, fönsterlister och beslag. Värmeböljor I de scenarier och prognoser som gjorts för Sundsvall har man sett att vår och försommaren kommer att bli torrare. Det är även sannolikt att situationerna i vår natur kommer bli mer extrema med exempelvis torra perioder med förhöjda medeltemperaturer. I Europa uppstod en värmebölja 2003 där ett rekordhögt antal människor omkom till följd av hettan. I efterhand har man vid en jämförelse mellan de olika europeiska städerna sett att störst antal dödsfall inte inträffade där den högsta temperaturen mättes upp, utan värst drabbade var de städer där det var som mest ovanligt med värmeböljor. Beredskap är med andra ord väldigt viktig i just den här frågan. Ett välisolerat hus är bra vintertid då det spar mycket energi och rätt konstruktion isolerar även mot värmen sommartid. Detta kommer inte uppstå om huset har stora fönsterpartier riktade mot söder. Stark solinstrålning med begränsade ventilationsmöjligheten kan komma att leda till höga inomhustemperaturer. I samband med värmeböljor kommer även starkt ljus verka aggressivt mot trämaterial och målade ytor som exempelvis fasader.

12 Ökad luftfuktighet Daggpunkt En tydlig trend i Sundsvall är att antalet observationer av utomhusluft med högt fuktinnehåll har ökat under sommarmånaderna. När luft med hög fukthalt kyls av kondenseras fukt vid den så kallade daggpunkten. Daggpunkten är en temperatur och är beroende på luftens fuktighetsförhållanden. Det man sett i Sundsvall är att antalet obseravtioner av utomhusluft som når daggpunkten redan vid 14 o C eller vid ännu högre temperaturer mer än fördubblats under åren 1991-2009. Under juli och augusti 2010 var frekvensen fyrdubblad. Innebörden av detta blir att risken för fuktpåslag och mögel i kalla utrymmen tilltar under sommarmånaderna. Ett exempel är krypgrunder i befi ntliga hus där temperaturen är sval. När varmare luft med hög luftfuktighet kommer in i krypgrunden, kondenseras vatten vilket i längden kan ge problem med mögel. I dagsläget fi nns inte nationella jämförelser för just daggpunkter, men då man jämför tidsperioderna för 1961-1991 och 1991-2009 har temperaturen i medeltal ökat med 1,2 grader vilket kan ställas till att fördubblad frekvens av observationer av utomhusluft med högt fuktinnehåll, så kallade daggpunktstemperaturer på 14-18 o C, för samma perioder. Material En situation som kan skapa fasadproblem är långa perioder med intensiva höstregn som följs av vinterkyla. Om ingen torkperiod uppstår mellan dessa tillfällen är risken stor att den vattenmättade fasaden frostsprängs.

13 Översvämning Ökad nederbörd under hösten är något som förutspås i Sundsvall och då även en ökning av kraftiga regn. Att drabbas av översvämning innebär stora problem och besvär. Dessutom uppväger sällan den ekonomiska ersättningen som eventuellt fi nns att få från försäkringsbolag eller från kommunens VA-avdelningen de olägenheter och skador som fastigheten drabbas av. Trots en hög ambitionsnivå är en stads avloppsnät långt ifrån utan skavanker. Att dimensionera ledningar för exceptionella regn är dessutom i praktiken omöjligt. Vid extrema väder kan belastningen bli satt till sin yttersta gräns på ledningsnät för både avlopp och dagvatten. Ledningsnät är i regel dimensionerade utifrån 10-års regn vilka är mindre regn. Höjda grundvattennivåer Översvämmat ledningsnät Översvämningar i form av att vatten tränger in i fastigheten på grund av översvämningar i det anslutna ledningsnätet drabbar oftast den typ av fastighet som är ansluten till kombinerat avloppssystem, där spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning i gatan. Dränering Ett annat scenario är att dräneringsledningarna runt huset är direkt anslutna till den dagvattenförande ledningen i gatan. Vid kraftiga regn kan detta leda till att dagvatten stiger upp i fastighetens dräneringssystem och i värsta fall tränger in genom källarväggar eller källargolv. Det fi nns i prognoser för Sundsvall där en grov uppskattning om att grundvattenbildningen kan komma att öka med upp till 200 mm under hösten och vintern fram till nästa sekelskifte, vilket skulle motsvara 0,5-0,6 meters höjning av grundvatten nivån i slutet av vintern. Beroende på fastighetens läge i terrängen kan detta generera framtida fuktproblem i källaren.

14 Ökad snö och vindlast För en byggnad är både snö och vindlast parametrar av betydelse och det är även något som man tar hänsyn till i själva konstruktionsberäkningarna. I båda fallen arbetar man med schablonvärden. Snölast Schablonvärdet för snölast baserats bland annat på mätningar som gjorts på i ett 40-tal mätstationer för perioden 1907-1990 samt SMHI s snötaxering för perioden 1978-94. För Sundsvall är schablonvärdet 2,5 3,5 där det högre värdet i intervallet gäller i högterräng. Schablonvärdet representerar den snölast som i genomsnitt återkommer en gång var 50 år. Förutom själva schablonvärdet är utformningen av fastighetens tak av betydelse. Takets form, yta, konstruktionsmaterial samt dess värmeledande/isolerande egenskaper är viktigt för att förstå vad som händer med fastigheten i samband med snöfall. I Sundsvall har snöläggningsperioden, (dygn med sammanhängande snötäcke) per säsong uppmätts till 120-150 dygn för perioden 1961-1990. Utifrån de scenarier som beräknats för framtiden uppskattas denna period minska till 60-90 dygn för perioden 2011-2040 samt till 30-60 dygn för perioden 2070-2100. I och med detta tror man att inslag av töväder och nederbörd som faller som regn under vintern kommer öka successivt, medan mängden snö kommer minska. Vid 2100 tros hälften av vinternederbörden falla som regn samtidigt som vinternederbörden (dec-feb) beräknas öka med 40-60% i Sundsvall. Utifrån detta går det att sluta sig till att med högre fuktighet kommer vattenmängden och därmed densiteten på snö öka, vilket i sin tur leder till en högre snölast. För att inte byggnader ska rasa samman eller skadas är det nödvändigt att taket skottas. Tyngre snömassor kan skada taket så att det läcker in vatten vilket i sin tur kan ge fuktproblem. Vindlast Medelpad hör till de mycket få kustlandskap i Sverige som ännu inte uppmätt orkan i medelvind i modern tid. Vad gäller risken för stormar i Sundsvallstrakten så är det väldigt osäkert om denna kommer att öka. För byggnader är det konstruktionens styvhet och förmåga som är avgörande. Referensvinden för Sundsvall är 23 m/s. Avgörande är terrängens formationer. Exempelvis kan vindhastigheten bli 50% större vid toppen än vid foten av en kulle beroende på terrängens lutning. Exempel på stormskador är träd som faller över byggnader och avblåsta tak. Om tjäldjupet minskar kan stormskador komma att öka.

05.EXEMPEL PÅ KLIMATANPASSNINGSÅTGÄRDER 15 Temperatur För att förhindra att en ökad solinstrålning fi nns olika former av solskydd, exempelvis persienner, markiser och solskyddsfi lm kan motverka instrålningen. Beroende på vad fastigheten används till kan förbättrade kyl och ventilationsmöjligheter komma att bli nödvändiga. I utrymmen där mer känsliga personer vistas (ex. sjuka, äldre eller barn) är det nödvändigt att det fi nns möjlighet till att reglera inomhustemperaturen om en värmebölja skulle uppkomma. Konsekvenser som kan tänkas uppstå om inga åtgärder vidtas är i värsta fall att antalet dödsfall relaterade till att värme ökar. En förväntad reaktion på förhöjda inomhustemperaturer sommartid kan bli en ökad installation av luftkonditionering. Detta är ingen bra långsiktig lösning då åtgärden bidrar både till ökade koldioxidutsläpp, ökad strömförbrukning, oljud och en ökad sårbarhet vid strömavbrott. Dessutom genererar dessa apparater värme, även om denna inte leds direkt in i byggnaden. Det fi nns fl era alternativa anpassningsmöjligheter för ett förbättrat inomhusklimat, några redovisas i stycket ovan. Framtida hus kommer i slutändan att behöva ha en högre energieffektivitet. I samband med värmeböljor kommer även starkt ljus verka aggressivt mot trämaterial och målade ytor som exempelvis fasader. En möjlig konsekvens av detta är ett ökat skötselbehov av vissa typer av material, exempelvis fönsterfoder och ommålning av fasader där färgen bleknat. Ökad luftfuktighet I krypgrunder kan det bli aktuellt att installera en avfuktare. Nu är inte bara krypgrunder drabbade av det här fenomenet. Risken för fukt och mögelproblem kan komma att uppstå på platser där varm fuktig luft exponeras för kalla/svalare ytor där det går bra att kondensera, kalla vattenledningar är exempel på detta. Det är därför viktigt att känna sitt hus och veta var det fi nns förutsättningar för den här typen av problem att få fäste. Regelbunden kontroll och installation av avfuktare är även här en bra åtgärd. Utifrån de mätningar som hittills gjorts vid Midlanda fl ygplats fi nns det anledning att anta att ökningen av tillfällen där daggpunktstemperaturen överskrids kommer att fortsätta öka. När det just gäller fukt så motstrider detta till viss del energieffektiva åtgärder i vissa nyare hus. Det har nämligen visat sig att nyare hus är så pass välisolerade att de näst intill helt och hållet stänger inne värmen. I äldre hus, med sämre isolering har det visat sig att den värme som genererats inne

16 i huset och som passerar ut genom väggarna har en torkande effekt på husets fasad, golv och tak. Med dagens optimerade isolering uteblir den värmen och materialet kan enbart torkas utifrån de förutsättningar som vädret ger. Att vara medveten om den här risken är bra då det tidigt går att upptäcka tecken på tex. frostsprängning eller att i samband med fasadrestaurering välja att yttermaterial med bra tålighet utifrån de förhållanden som fi nns på platsen. Det kommer även komma att ställa högre krav på träkvalitet vid inköp som kontroll av fuktkvoter av trä samt relativ fuktighet i betong i samband med byggkontroll.

17 Översvämning Bor man i ett område som kan drabbas av förhöjda grundvattennivåer samt har källarplan är det lämpligt att ta reda på avståndet till grundvattennivån och dess möjliga fl uktuationer samt se över fastighetens dräneringsledningar. Översvämmat ledningsnät I bygglov för äldre fastigheter vilka är anslutna till ledningsnätet samt har källare fi nns i regel krav på installation av skyddsanordning för att hindra vatten från gatuledningen att tränga in i fastigheten och det är fastighetsägarens ansvar att dessa skyddsanordningar underhålls. Dränering Dräneringsledningarna runt ett hus kan vara direkt anslutna till den dagvattenförande ledningen i gatan vilket kan leda till dagvatten stiger upp i fastighetens dräneringssystem och i värsta fall tränger in genom källarväggar eller källargolv. Detta system är inte tillåtet i nybyggda hus idag och det enda sättet att komma undan problemet i samband med höga fl öden är att pumpa bort dräneringsvattnet. Av erfarenhet vet man även att dräneringssystem försämras med tiden. Det är inte onormalt att de måste förnyas efter 20-50 år. En kontroll av om dräneringsrör är skadade eller igensatta av trädrötter, järnutfällningar sand eller att anslutande rör är inte är igensatta av slam är viktigt att genomföra med några års mellanrum. Att omkringliggande mark lutar bort från huset samt att stuprännor är funktionsdugliga är även bra skyddsåtgärder. På så sätt undviks även att markvatten från omkringliggande markyta leds in genom källarfönster eller garageportar. En tumregel är att lutningen ska vara minst 15 cm räknat från husets yttervägg och tre meter ut. Ligger vägen utanför huset i en svacka där vatten ansamlas kan det bli nödvändigt att fylla igen garageinfarten. Förebyggande åtgärder Som fastighetsägare fi nns det åtgärder för att minska risken för källaröversvämningar. Ett exempel är att använda en avstängningsbar golvbrunn. En golvbrunn av den här sorten måste vara ordentligt förankrad i golvet för att kunna stå emot vattentrycket från ett överbelastat avloppssystem. För att släppa ut vatten måste brunnen vara öppen och för att brunnen ska fungera när det gäller krävs att den ses över med jämna mellanrum. Vet man om att fastigheten ligger i ett område med förhöjd risk för översvämning kan det vara lämpligt att se över och anpassa användningen av källarutrymmena. Detta för att minska skadorna vid en eventuell översvämning. Att inte ha en alltför påkostad inredning i källaren samt inte dyr utrustning och värdefulla inventarier där om det inte fi nns fullgott översvämningsskydd. Det är viktigt att informera hyresgäster om hur de kan använda källaren med hänsyn till aktuellt översvämningsskydd och till fastighetens försäkringsvillkor.

18 Ökad snö och vindlast Tyngre snömassor kan skada taket så att det läcker in vatten vilket i sin tur kan ge fuktproblem. För tyngre snölast kan kostnader för takskottning komma att öka om snön blir blötare och tyngre. För äldre hus kan det komma att bli nödvändigt att förstärka takbalkar samt underhålla passiva varningssystem som varnar för nedböjning av takbalkar. Om vindstyrkan skulle öka kan det bli nödvändigt att förankra takstolar och takåsar på ett riktigt sätt samt att infästning av vissa takplåtar och takpannor kan komma att behöva en förbättrad infästning. Om detta är nödvändigt beror helt på husets konstruktion.

06. BEHOV AV STRATEGISKA BESLUT 19 Genom att arbeta in klimatarbetet i verksamhetsplaner och arbetsmaterial samt arbeta fram tydliga ställningstaganden i klimatfrågan kan beslut lättare motiveras samt förankras och därmed tas på allvar. En grundförutsättning för att nå resultat inom klimatarbetet är att skapa goda förutsättningar för samordning, uppmuntran och goda möjligheter till anpassningsmöjligheter för aktörer inom bostadsbranschen. Det fi nns fl era sätt att ta sig an arbetet med klimatförändringen och viktiga områden kan sammanfattas till: Ledning och beslut, Utbildning och information samt Motivera och underlätta. Nedan följer några förslag på möjliga åtgärder och angreppsätt. Ledning och beslut En förändring i en organisation måste vara förankrad i organisationens ledningsgrupp för att nå resultat. För att skapa genomslagskraft är det därför viktigt att utbilda politiker och chefer i klimatfrågan. En viktig styr och drivkraft är lagar. Genom att integrera klimatanpassningen i offentliga lagar och riktlinjer går det att ställa krav på verksamhetsutövare och fastighetsägare, exempel är vid nyetablering, handläggning av detaljplaner samt i kommunikation med privata aktörer och bolag. Inom förvaltningsarbetet kan klimatfrågan lyftas fram och synliggöras i samband med att beslut fattas. I beslutet ska då de aktiviteter och den klimathänsyn som fi nns framarbetat i beslutet göras tydliga. I arbete med detaljplaner kan klimataspekten lyftas fram under arbetsprocessen. Det är viktigt att de klimatfaktorer som tas fram även blir synliga och förblir tillgängliga längre fram i processen. I samband med upphandlingar kan produktalternativ tas fram med avseende på klimat. På samma sätt kan beställare identifi eras utifrån deras klimatengagemang och klimatarbete. Vid offentliga upphandlingar kan klimatmedvetna beställare gynnas genom att bonuspoäng tilldelas de anbud där det fi nns en klimatplan eller ett tydligt klimatarbete förankrat till projektet.

20 Utbildning och information Genom att jobba fram ett koncept där tjänstemän och anställda blir utbildade och klimatcertifi erade kan en ökad acceptans skapas inom organisationen. Denna utbildning ska vara obligatorisk för alla anställda inom kommun eller företag ex. tjänstemän, ekonomer, tekniker, politiker etc. Det viktiga är att den här typen av utbildning inte blir för allmän utan att den innehåller konkreta och tillämpbara moment. Att i samband med köp och byten av fastigheter informera den nyblivna fastighetsägaren om hur en klimatintelligent fastighetsägare kan arbeta. I det här arbetet är tajmingen väldigt viktig och arbetet förutsätter ett samarbete mellan fastighetsbolag och kommuner. Motivera och underlätta Genom att lyfta fram och gynna klimatintelligenta upphandlingar kan det löna sig att vara en klimatmedveten konsult. Ta fram och tillgängliggöra verktyg som underlättar arbetet med klimatfrågor i arbetet för både tjänstemän, konsulter, fastighetsägare och bostadsbolag. Exempel är GIS-skikt, databaser, schablonkostnader samt tydliga riktlinjer och uppsatta klimatmål. Identifi era gemensamma beröringspunkter och arbetsområden och på så vis skapa engagemang. Exempel är i alla typer av samrådsprocesser och nämndmöten. Arbeta in och revidera skötselplaner för kommunens fastigheter och på så sätt kunna identifi era vilka kostnader som kommer öka och var de större investeringarna kommer att ligga för fastighetsägaren. Dessa kostnader kan sedan ställas mot kostnader som skulle orsakas av exempelvis översvämning, överhettning, mögelskador m.m. som kan ske om inga åtgärder vidtas. I ett senare skede kan dessa ekonomiska kalkyler användas som argument i samband med politiska diskussioner, ledningsmöten och andra situationer där ekonomiskt styrande beslut fattas.

07. BERÖRDA AKTÖRER 21 Det fi nns fl era aktörer inom fastighetsbranschen som måste arbeta tillsammans i klimatarbetet. Exempel på dessa är: Regeringen Länsstyrelsen Boverket Sundsvalls kommun - Stadsbyggnadskontoret - Service och teknikförvaltning - Miljökontoret MittSverige Vatten Försäkringsbolag Branschorganisation Politiker Lagstiftare Fastighetsägare Fastighetsnyttjare

22 08. POSITIVA EFFEKTER & KONSEKVENSER Det är viktigt att se de möjligheter som kan komma att uppstå i samband med en eventuell klimatförändring. Ur de scenarier som tagits fram drabbas Sverige relativt lindrigt av en klimatförändring, sett ur ett globalt perspektiv. Ett exempel är att vi i Sundsvall inte drabbas av de allra största översvämningsriskerna i Sverige. Utgångsläget för Sundsvall är att staden är byggd för ett lugnt och kallt klimat som i framtiden tros bli varmare och mer växlande. En positiv effekt är att ett varmare klimat kommer att ge lägre energibehov för uppvärmning av fastigheter. Sundsvall har många stora utmaningar till trots, goda förutsättningar till att anpassa sig till framtida klimatförändringar. samt uppfatta troliga konsekvenser. Genom att kostnadsuppskatta de olika momenten i handlingsplanen kan fastighetsägaren ta ställning och delta aktivt i klimatarbetet. En förutsättning för att detta ska lyckas är att klimatarbetet är förankrat i fastighetsbolagets ledning. En ökad förståelse och acceptans för klimatförändringen hos fastighetsägare, myndigheter och övriga aktörer inom fastighetsbranschen skapar även goda förutsättningar till att genomföra strategiska investeringar som på längre sikt kan bidra till en minskad energiförbrukning, ett mer effektivt nyttjande av naturresurser och kapital, samt säkrare och stabila fastigheter. Att arbeta med fastigheter utifrån ett klimatperspektiv kan ge positiva konsekvenser. Med en ökad medvetenhet och kunskap om en fastighets funktion och status, ökar möjligheten att dolda brister på fastigheten upptäcks i ett tidigt skede. På så sätt kan kostsamma problem undvikas. Det fi nns även fördelar i att ta fram en lättförståelig, översiktlig och allmän handlingsplan riktad mot fastighetsägare. I denna handlingsplan ska tidsaspekter och ekonomiska fördelar fi nnas redovisade tillsammans med förslag på kontroller och åtgärdsalternativ. Det underlag som den här typen av handlingsplan skapar, ger möjlighet för fastighetsägare att själva få överblick över klimatarbetet

09. REFERENSER 23 Boverket 1998, Snö och vindlast BSV97 Cecilia Björk och Laila Reppe, 2000, Svensk Byggtjänst, Så byggdes staden Totalförsvarets forskningsinstitut 2003, Rum för framtiden Boverket 2007, Byggnader i förändrat klimat. Bebyggelsens sårbarhet för klimatförändringars och extrema väders påverkan Three Regions Climate Change Group 2008, Your home in a Changing Climate: Retrofi ttning Existing Homes för Climate Change Impacts Boverket 2009, Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande Klimatanpassa Sundsvall förhandsrapport 2009:3, Framtida temperaturförändringar i Sundsvall enligt klimatscenarier, uppmätta lokala och globala temperaturförändringar samt växtsäsongsförändringar Klimatanpassa Sundsvall förhandsrapport 2010:1, Risken vid torka - lokala klimatscenarier Klimatanpassa Sundsvall förhandsrapport 2010:2, Nederbörd och nederbördsförändringar i Sundsvall Klimatanpassa Sundsvall förhandsrapport 2010:3, Förändringar av grundvattennivåer i Sundsvall Klimatanpassa Sundsvall förhandsrapport 2010:5, Övervaknings- och prognossystem för fl öden och nivåer i Selångersån Klimatanpassa Sundsvall förhandsrapport 2010:6, Höga fl öden och översvämningar i Selångersån och Sättnaån - erfarenheter och förslag på åtgärder, tillsyn och beredskap Klimatanpassa Sundsvall -Faktablad: Lokal omhändertagning av dagvatten (LOD) i ett förändrat klimat 2011-02-09 Karlskrona kommun 2010-11-29, Råd och anvisningar vid källaröversvämning Ann Enander 2010, Försvarshögskolan, institutionen för ledarskap och management, Psykologiska perspektiv på risk- och krishanteringsförmåga: en kunskapsöversikt