Hushållsavfall i siffror

Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2012 rapport U2013:16 ISSN 1103-4092

Förord Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över hushållsavfall på riksnivå samt för några behandlingsmetoder också på anläggningsnivå. Denna rapport är ett komplement med avfallsstatistik på längden och tvären från riksnivå ned till kommunnivå. Det handlar bland annat om mängder avfall, avfallsavgifter, kundnöjdhet, återvinning och övriga uppgifter om avfallshanteringen i kommunen. Uppgifterna på kommunnivå presenteras i en tabellbilaga samt i kartor. Länsstatistik presenteras i tabeller och diagram. Dessutom presenteras kommuner på tio i topplistor gällande bästa avfallsverksamhet, miljö, kundnöjdhet, återvinningscentraler och kostnader. De flesta uppgifterna har hämtats från Avfall Sveriges web-baserade statistiksystem Avfall Web. Sammanställningen är inte komplett eftersom alla kommuner inte matar in i Avfall Web, men förhoppningen är att denna rapport stimulerar till att öka inmatningen. Öppenhet och viljan att dela med sig av erfarenheter utgör grunden för Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare än de som har tillgång till Avfall Web. Sammanställningen har gjorts av Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.

Innehåll 1. Inledning 1 mer om Avfall Web 1 Avfallsförebyggande 2 2. Avfallsmängder på riksnivå 3 3. Länsstatistik 5 Behandlade mängder 5 insamlad mängd kärl- och säckavfall 5 insamlad mängd grovavfall 7 insamlad mängd farligt avfall 8 insamlad mängd förpackningar och returpapper 9 Avfallsavgifter 10 4. Regionstatistik 13 5. Källsortering av matavfall 14 Etappmål för matavfall 14 insamling och behandling av matavfall 14 system för matavfallsinsamling 14 frivilligt eller obligatoriskt? 15 6. 10 i topp bästa kommuner 2012 16 Bästa avfallsverksamhet sammanvägt index 16 Kundnöjdhetsindex 17 Miljöindex 19 åvc-index 20 Kostnadsindex 22 Bilaga 1 Kommunstatistik i kartor 23 1. Avfallsavgifter en- och tvåfamiljshus 2. Kärl- och säckavfall 3. Materialåtervinning 4. Källsortering av matavfall Bilaga 2 Kommunstatistik i tabeller 27 tabellbilaga 1 Övergripande uppgifter tabellbilaga 2 Avfallsavgifter tabellbilaga 3 Matavfall tabellbilaga 4 Kärl- och säckavfall tabellbilaga 5 Grovavfall/återvinningscentraler tabellbilaga 6 Farligt avfall och el-avfall tabellbilaga 7 Förpackningar och returpapper tabellbilaga 8 Återvinning Tabellbilaga 9 Slam och annat flytande avfall tabellbilaga 10 Kundundersökningar, övriga

1 Inledning Statistik är en viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av avfallsbranschen. Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web gör det möjligt att samla statistik om hushållsavfall på ett ställe. Det ger ett bra underlag i kontakter med media, politiker, myndigheter, kunder och andra intressenter. Avfall Web ger helt enkelt ordning och reda på avfallsstatistiken! Alla uppgifter på kommunnivå i denna rapport har hämtats från Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare utanför de egna leden. Det ger ökad användning av Avfall Web:s rapporter och verktyg och ger på sikt också bättre kvalitetsgranskning av inmatade uppgifter. Det kan helt enkelt få fler användare att upptäcka vilken guldgruva Avfall Web är. Avfall Web lanserades 2008, med rapportering av uppgifter för 2007, och är nu inne på sitt sjätte år. Inmatningen av statistik ökar stadigt. Inmatningen varierar dock beroende på område. För mängd kärloch säckavfall har drygt åtta av tio kommuner matat in värde. För andra områden är det betydligt färre. Allt fler kommuner upptäcker de verktyg och funktioner som finns i systemet samt möjligheterna till jämförelser och benchmarking. Det kan komma att finnas felaktiga värden i denna rapport. Det är andra gången denna typ av rapport sammanställs och publiceras. Många kommuner har ännu inte som rutin att kvalitetsgranska sina uppgifter. Om uppgifterna ska användas för mer djupgående analyser eller andra ändamål bör kontakter tas direkt med berörda kommuner. Det finns också områden där tolkningen av vad som ska matas in skiljer sig åt mellan kommunerna. Ett sådant område är grovavfall där det är stora skillnader i kommunernas inmatade uppgifter, vilket leder till att mängden grovavfall per invånare uppvisar stor spridning. Det pågår arbete med att förtydliga definitioner, indatabeskrivningar och liknande. Mer om Avfall Web Avfall Web består av två delar en del för kommunspecifika uppgifter och en del för uppgifter om behandlingsanläggningar för hushållsavfall inklusive återvinningscentraler. I denna rapport har uppgifterna endast hämtats från kommundelen. Alla kommuner och avfallsanläggningar har tillgång till Avfall Web. På varje kommun och anläggning finns minst en person som är administratör och som har behörighet att lägga upp nya användare som registrator eller gäst. Kommunen/anläggningen ansvarar själv för inmatade uppgifter. I Avfall Web finns en registreringsdel där indata matas in på följande verksamhetsområden på kommundelen; Administration, Kunder, Farligt avfall, Insamling, Återvinning/behandling, Deponering, Plockanalys, Ekonomi, Slam och Medarbetare. På anläggningsdelen matas indata in för olika anläggningstyper som förbränning, rötning, kompostering, deponering och återvinningscentraler. Det finns också en rapportdel där indata och nyckeltal paketeras till olika användningsändamål och där även statistiska jämförelser kan ske. I den sk. värderingsrapporten ges en sammanfattande bild över 21 utvalda nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett bra och övergripande sätt. Dessa nyckeltal är värderade och indelade i olika färger från grönt till rött. En trendrapport visar kommunens utveckling 1

inom olika områden. Här kan man också få fram median- och medelvärden för alla kommuner som matat in uppgifter i Avfall Web. Det finns också rapporter som visar underlag till årsredovisning och avfallsplan. Via en Sök & Hämta-funktion kan man söka på alla indata och nyckeltal utifrån kommun, län, samverkansgrupp eller via kommuninvånarantal. I anläggningsdelen sker sökning på anläggning och län. Mer information om Avfall Web finns i rapporten U2011:21. Avfall Web för din skull! En idébank till Avfall Web:s funktioner och möjligheter. På Avfall Sveriges hemsida under Statistik&Index/Avfall Web finns också populärversionen Kort om Avfall Web. Vi rekommenderar också att kommunerna deltar i Avfall Sveriges e-learningkurs om grunderna i Avfall Web för att öka kunskaperna om hur man matar in och hämtar ut statistik. Den web-baserade kursen finns tillgänglig via Avfall Sveriges hemsida, Kurs & Konferens. Avfallsförebyggande Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallstrappan. Därefter kommer återanvändning, materialåtervinning, inkl. biologisk återvinning, energiåtervinning och sist deponering. Svenska kommuner har tagit ett stort ansvar för att minska avfallet och mängden farliga ämnen i det avfall som uppstår. För Avfall Sverige är arbetet med förebyggande av avfall högt prioriterat. Men det är ett svårt område att mäta och sammanställa statistik på. Det saknas verktyg för att följa upp utvecklingen av avfallshanteringen och se att åtgärderna styr mot ökad återanvändning av avfallet. Avfall Sverige har initierat arbete med att ta fram indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering och verktyg för att följa upp utvecklingen och arbetet med Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall. Förebyggande återanvändning materialåtervinning energiåtervinning deponering Avfall Sverige 2

2. Avfallsmängder på riksnivå Den behandlade mängden hushållsavfall var 4,4 miljoner ton år 2012. Det motsvarar 460 kg per person, se tabell 1. Materialåtervinning, inklusive biologisk återvinning uppgick till 47 procent och 52 procent gick till energiåtervinning. Knappt en procent deponerades, se figur 1. Tabell 1 Behandlad mängd hushållsavfall 2012 Behandlingsmetod ton kg/inv Materialåtervinning 1 422 250 148,8 Biologisk återvinning 673 180 70,4 Energiåtervinning 2 270 650 237,6 Deponering 32 600 3,4 Totalt behandlad mängd 4 398 680 460,3 Avfall Sverige har sedan länge redovisat mängden behandlat hushållsavfall. Statistiken sammanställs utifrån uppgifter från våra behandlingsanläggningar samt avfall insamlat för materialåtervinning. 1975 behandlades 2,6 miljoner ton, vilket motsvarar 317 kg per person. 62 procent av hushållsavfallet deponerades. Energiåtervinning stod för 30 procent och materialåtervinning för 6 procent. Endast 2 procent behandlades biologiskt. Figur 1 Fördelning av behandlingsmetoder 1975 och 2012 1975 2011 6% 2% 1% 32% 62% 30% 52% 15% Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering Figur 2 visar utvecklingen av mängden hushållsavfall från 1994 fram till 2012. Det framgår tydligt att vi rört oss uppåt i avfallshierarkin från deponering till materialåtervinning. 3

Figur 2 Behandlad mängd hushållsavfall 1994-2012 5 000 000 ton 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering 4

3. Länsstatistik Behandlade mängder Figur 3 visar behandlad mängd hushållsavfall per län 2012 för behandlingsmetoderna energiåtervinning, biologisk återvinning samt deponering. Avfallsmängden redovisas för det län som har behandlat avfallet, det vill säga i det län där anläggningarna är placerade. Det säger inget om var avfallet uppkommit. Biologisk återvinning avser komposterings- och samrötningsanläggningar samt rötat matavfall vid reningsverk. Det finns också en relativt stor mängd komposterat avfall, främst trädgårdsavfall, som inte specificerats på län. Avfall Sverige har inga uppgifter över anläggningar för materialåtervinning. Därför saknas materialåtervinning i diagrammet. Materialåtervinningen, exklusive biologisk återvinning står för cirka en tredjedel av de totala avfallsmängderna i riket. Figur 3 Behandlad mängd hushållsavfall per län 2012 500 000 ton 400 000 300 000 200 000 100 000 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Övriga anläggningar, ej specificerade på län Kompostering Samrötning Rötat vid reningsverk Energiåtervinning Deponering Insamlad mängd kärl- och säckavfall I figur 4 visas insamlade mängder kärl- och säckavfall per län. Kärl- och säckavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas upp i containrar, i underjordsbehållare eller i sopsugssystem. Även så kallat jämförligt hushållsavfall från verksamheter som samlas in på ovanstående sätt räknas som kärl- och säckavfall. I begreppet kärl- och säckavfall ingår både brännbart avfall och matavfall (även det separat insamlade). Hemkomposterat matavfall räknas inte in i mängden eftersom det inte samlas in av kommunen. 5

Kronoberg, Halland och Kalmar ligger i topp med omkring 250 kg kärl- och säckavfall per invånare. Gotland ligger lägst med 160 kg per invånare. Gotland har många hushåll med hemkompostering, vilket bidrar till små mängder kärl-och säckavfall. Totalt i Sverige samlades det in 2,2 miljoner ton kärl- och säckavfall, vilket ger 231 kg per invånare i snitt. Tillförlitligheten på inmatade uppgifter är god. 85 procent av kommunerna har matat in uppgifter om kärl- och säckavfall. Det motsvarar 94 procent av Sveriges invånare. Figur 4 Insamlad mängd kärl- och säckavfall per län 2012 kg/person 300 250 200 150 100 50 Kronoberg Halland Kalmar Stockholm Skåne Jämtland Gävleborg Örebro Västra Götaland Värmland Västerbotten Södermanland Uppsala Västmanland Västernorrland Jönköping Östergötland Norrbotten Blekinge Dalarna Gotland För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. I Kronoberg som ligger högst har sex av åtta kommuner matat in uppgift. Dessa motsvarar 90 procent av invånarna i länet. I Halland har sex av sju matat in, motsvarande 97 procent av invånarna. Insamlingen av kärl- och säckavfall sker antingen i egen regi eller genom att anlita entreprenör (privat eller offentlig). 73 procent av kommunerna anlitar entreprenör för allt kärl- och säckavfall, 22 procent kör enbart i egen regi och sex procent kör både i egen regi och anlitar entreprenör. I bilaga 2, tabell 1 finns uppgifter om egen regi eller entreprenör för respektive kommun. För blandat brännbart avfall från en- och tvåfamiljshus sker insamlingen vanligen i ett 190-liters kärl som hämtas varannan vecka. Flera kommuner tillämpar också behovsanpassad insamling, vilket innebär att 6

kunden ställer ut sitt kärl när denne vill ha det hämtat. För insamling av källsorterat matavfall används vanligen två separata kärl, ett för matavfall och ett för restavfall, läs mer i kapitel 5. Insamlad mängd grovavfall Totalt uppgick mängden grovavfall till 1,6 miljoner ton 2012, vilket motsvarar 170 kg per person. Grovavfall är sådant avfall som är för skrymmande eller på andra sätt olämpligt att samla in i kärl eller säck. Grovavfall består bland annat av kasserade möbler, cyklar, gamla leksaker, avfall från renovering, metallskrot etc. Men även trädgårdsavfall ingår i begreppet grovavfall. Det är stora skillnader i mängden grovavfall per invånare i de olika kommunerna vilket gör att det också blir relativt stora skillnader på länsnivå. Det kan finnas systematiska inmatningsfel som beror på olika tolkningar av vad som ingår samt svårigheter att särskilja mängder från företag. Det krävs en ordentlig genomgång och samsyn kring vad som är grovavfall från hushåll, så att kommunerna hanterar frågan på ett mer likartat sätt. Mängderna är högst i Västmanland, Skåne och Halland med 250-280 kg per invånare och lägst i Örebro, Blekinge och Jämtland med cirka 110-130 kg per invånare. Figur 5 Insamlad mängd grovavfall per län 2012 300 kg/person 250 200 150 100 50 Västmanland Skåne Halland Dalarna Norrbotten Värmland Gotland Kalmar Kronoberg Uppsala Jönköping Västerbotten Stockholm Östergötland Södermanland Västra Götaland Gävleborg Västernorrland Örebro Blekinge Jämtland För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. 7

Insamlingen av grovavfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler. En mindre del av grovavfallet samlas in vid fastigheterna - via grovsoprum, budningar, kampanjer eller andra typer av fastighetsnära hämtningar. Insamlad mängd farligt avfall 2012 samlades 66 100 ton farligt avfall in från hushållen. Det blir i genomsnitt 6,9 kg per person. 37 180 ton utgörs av impregnerat virke och 5 840 ton av asbest. I övrigt ingår småkemikalier, vattenoch lösningsmedelsbaserad färg och oljehaltigt farligt avfall. Elavfall och batterier ingår inte i dessa uppgifter. 83 procent av kommunerna har matat in uppgifter om farligt avfall, vilket motsvarar 93 procent av befolkningen. I figur 6 visas mängden farligt avfall per län. Mest farligt avfall samlas in i Hallands län med 13 kg per invånare följt av Jönköpings län med 9,9 kg. Östergötland ligger lägst med 4,6 kg. Insamlingen av farligt avfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler. Det förekommer också insamling från miljöstationer och fastighetsnära insamlingar. Figur 6 Insamlad mängd farligt avfall per län 2012 14 kg/person 12 10 8 6 4 2 Halland Jönköping Gävleborg Västmanland Västra Götaland Kalmar Gotland Värmland Jämtland Blekinge Dalarna Uppsala Norrbotten Södermanland Kronoberg Örebro Västernorrland Stockholm Västerbotten Skåne Östergötland För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. 8

Insamlad mängd förpackningar och returpapper Totalt uppgick mängden insamlat förpackningsmaterial och returpapper från hushåll ämnat för materialåtervinning till knappt 723 000 ton under 2012. Förpackningar och tidningar från hushåll samlas huvudsakligen in via producenternas obemannade återvinningsstationer. Insamling kan även finnas vid kommunernas bemannade återvinningscentraler. I flera kommuner finns fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Uppgifterna som visas i figur 7 bygger på data från Förpacknings- och tidningsinsamlingen kompletterad med data från kommunernas fastighetsnära insamling och som har matats in i Avfall Web. Gotland ligger högst med 134 kg per invånare. Många turister och företag med jämförligt förpackningsavfall kan vara en förklaring till de höga insamlingssiffrorna. Nu ska man ha i åtanke att Gotlands län endast består av en kommun. Övriga län består av flera kommuner och det är medelvärden av dessa kommuner som visas i figur 7. Det finns andra kommuner med höga värden, men de döljs i medelvärden för länet. Högst bland övriga län ligger Jämtland och Kalmar med 88 kg per invånare, där framför allt Åre och Östersund respektive Borgholm bidrar med höga insamlingsnivåer. Lägst ligger Jönköping, Stockholm och Västerås med 68 kg per invånare. 9

Figur 7 Insamlad mängd förpackningar och returpapper per län 2012 150 kg/person 120 90 60 30 Gotland Jämtland Kalmar Blekinge Västernorrland Halland Skåne Gävleborg Uppsala Norrbotten Södermanland Västerbotten Örebro Kronoberg Dalarna Östergötland Värmland Västra Götaland Jönköping Stockholm Västmanland Källa Avfall Web och FTI För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. Avfallsavgifter Ett svenskt villahushåll betalade i genomsnitt 2 004 kr inkl moms i avfallsavgift 2012. Avgiften avser kostnaden för ett år. Det blir i snitt 5,50 kr per dag eller 167 kr per månad. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 254 kr per lägenhet. Denna avgift betalas som regel av fastighetsägaren och inte av den enskilde lägenhetsinnehavaren eftersom den oftast är inbakad i hyran. För fritidshus är den genomsnittliga avgiften 1 144 kr. Det är vanligt att taxan delas in grundavgift och rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och behandlingsavgift. Grundavgiften utgör i genomsnitt 40 procent av avfallstaxan i villa, 804 kr inkl moms. Ett lägenhetshushåll i flerbostadshus betalar i genomsnitt 530 kr. För fritidshus ligger grundavgiften på 547 kr i medel. I tabellbilagan framgår vilka kommuner som tillämpar grundavgift. Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. 10

30 kommuner tillämpade vikttaxa 2012. Den totala avfallsavgiften var i genomsnitt 1 848 kr per år i dessa kommuner. Avgiften varierar mellan 1,00-3,90 kr per kg för brännbart avfall och mellan 0-3,90 kr för matavfall, kombinerat med olika former av kärlavgifter och fast grundavgift. I figurerna 8-10 visas genomsnittliga avfallsavgifter på länsnivå. Västmanland har högst avgift för villa med 2 576 kr per år följt av Gotland med 2 534 kr och Blekinge med 2 365 kr. Lägst avgift har Jämtland med 1 570 kr. Man ska dock ha i åtanke att det finns många förklaringar till varför avgifterna skiljer sig åt. Bland annat beror det på vad som ingår i ordinarie avgift. I vissa kommuner ingår till exempel hämtning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet medan det i andra kommuner är en tjänst man får betala extra för. Kommunerna kan ha olika miljöambitioner som gjort att vissa kommuner kommit längre i utsortering av matavfall. Geografiska skillnader och befolkningstäthet påverkar också avgifternas storlek. Figur 8 Vanligaste avfallsavgift i villa 2012 3 000 Kr inkl moms per år 2 500 2 000 1 500 1 000 Västmanland Gotland Blekinge Dalarna Värmland Norrbotten Uppsala Västerbotten Kalmar Södermanland Västra Götaland Östergötland Kronoberg Skåne Örebro Jönköping Stockholm Gävleborg Västernorrland Halland Jämtland Rörlig avgift Grundavgift 500 När det gäller flerbostadshus ligger istället Västerbotten topp med 1 644 kr i avgift per lägenhet i medan Gävleborg har lägst avgifter med strax över 1 000 kr per lägenhet. Befolkningsstrukturen och fördelningen av avgifter mellan villa- och flerbostadshus med mera är några av förklaringarna till skillnaderna. 11

Figur 9 Vanligaste avfallsavgift per lägenhet i flerbostadshus 2012 2 000 Kr inkl moms per år 1 500 1 000 Västerbotten Västmanland Gotland Kalmar Jämtland Norrbotten Jönköping Södermanland Uppsala Västernorrland Västra Götaland Värmland Halland Blekinge Kronoberg Dalarna Örebro Stockholm Skåne Östergötland Gävleborg Rörlig avgift Grundavgift 500 Norrlandslänen - Jämtland, Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten och Gävleborg - ligger förhållandevis lågt för fritidshusens avfallsavgifter. Högst ligger Skåne, Västmanland och Blekinge. 83 procent av kommunerna har registrerat uppgift om villaavgift. Avgift för fritidshus har angetts av 79 procent av kommunerna. Kommunerna har svårare att få fram uppgifter vanligaste avgift i lägenhet eftersom det är fastighetsägaren som står för abonnemanget och antalet hushåll varierar. 65 procent av kommunerna har lagt in uppgift om avgift för lägenhetshushåll. 12

Figur 10 Vanligaste avfallsavgift för fritidshus 2012 2 000 Kr inkl moms per år 1 500 1 000 500 Skåne Västmanland Blekinge Stockholm Dalarna Halland Västra Götaland Uppsala Östergötland Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Gotland Jönköping Örebro Västerbotten Gävleborg Norrbotten Västernorrland Jämtland Rörlig avgift Grundavgift 13

4. Regionstatistik Tabell 2 visar insamlade mängder kärl- och säckavfall och farligt avfall i olika regioner. Indelningen följer Sveriges Kommuner och Landstings indelning. Mängden kärl- och säckavfall liksom farligt avfall är störst i turism- och besöksnäringskommuner. Det är naturligt eftersom de många besökarna genererar mycket avfall. I denna sammanställning har ingen justering av invånarantalet, utifrån fritidshus eller turism od, gjorts. Hur duktiga invånarna i olika regioner är att sortera ut förpackningar och tidningar så att de inte hamnar i kärl- och säckavfallet kan påverka resultatet liksom antalet som hemkomposterar. Sammanställningen visar att förortskommuner till större städer har minst mängd kärl- och säckavfall, 207 kg per person, medan storstäder har minst mängd farligt avfall, 3,2 kg. Tabell 2 Insamlad mängd kärl- och säckavfall och farligt avfall i olika regioner Insamlat kärloch säckavfall (kg/person) Farligt avfall (kg/pers) Kod Region Invånare Antal kommuner 1 Storstäder 1 715 082 3 263 3,2 2 Förortskommuner till storstäder 1 550 013 38 220 7,1 3 Större städer 2 853 025 31 220 6,9 4 Förortskommuner till större städer 324 472 22 207 7,2 5 Pendlingskommuner 700 399 51 231 9,5 6 Turism- och besöksnäringskommuner 288 653 20 292 16,0 7 Varuproducerande kommuner 795 594 54 223 7,3 8 Glesbygdskommuner 161 809 20 234 8,0 9 Kommuner i tätbefolkad region 848 962 35 228 7,5 10 Kommuner i glesbefolkad region 317 884 16 221 8,7 Totalt 9 555 893 290 Enligt Sveriges Kommuner och Landstings indelning fr.o.m. 2011. 1. Storstäder (3 st). Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2. Förortskommuner till storstäder (38 st). Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer (31 st). Kommuner med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Förortskommuner till större städer (22 st). Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5. Pendlingskommuner (51 st). Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 st). Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 nätter per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 fritidshus per invånare. 7. Varuproducerande kommuner (54 st). Kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI2007). 8. Glesbygdskommuner (20 st). Kommuner med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 st). Kommuner med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km. 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 st). Kommuner med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km. 14

5. Källsortering av matavfall Etappmål för matavfall Regeringen beslutade i april 2012 om nya etappmål. Ett av dem rör resurshanteringen i livsmedelskedjan och lyder: insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018. Detta mål finns även med i den nationella avfallsplanen. Ovan angivna 40 procent innebär att från 80 procent av det insamlade matavfallet ska inte bara växtnäring tas tillvara utan även energi utvinnas. Naturvårdsverket ansvarar för uppföljning av målet vilket beräknas starta under våren 2014. Det tidigare nationella miljömålet löd Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling Insamling och behandling av matavfall Insamling och behandling av källsorterat matavfall ökade med 15 procent 2012 jämfört med 2011. År 2012 behandlades 318 220 ton matavfall vid komposterings- eller rötningsanläggningar, se tabell 3. Rötning utgör nu knappt 80 procent av behandlingen och kompostering resterande 20 procent. Främst rötas matavfallet vid sk. samrötningsanläggningar. En del rötas vid kommunala avloppsreningsverk (gäller framförallt matavfall insamlat i tank). Knappt 52 000 ton hemkomposterades. Tabell 3 Biologisk behandling av matavfall Biologisk behandling av matavfall (ton) 2010 2011 2012 Matavfall till samrötningsanläggning 103 580 132 380 185 540 Matavfall till central kompostanläggning 101 720 77 520 73 370 Matavfall som rötas vid reningsverk 45 000 68 000 59 310 Matavfall som hemkomposteras 58 800 51 500 51 800 Totalt 309 100 329 400 370 020 Ungefär 175 av landets kommuner (60 procent) samlar in källsorterat matavfall. Drygt 20 av dessa har endast insamling från storkök och restauranger. System för matavfallsinsamling 96 av totalt 140 kommuner (70 %) som matat in uppgift i Avfall Web använder separata kärl för insamling av källsorterat matavfall från villorna, se tabell 4. Då används ett kärl för matavfall och ett kärl för utsorterat brännbart avfall, ofta kallat restavfall. Även flerfackskärl och olikfärgade påsar förekommer för villahushållen. Flerfackskärlen består oftast två fyrfackskärl där även förpackningar och tidningar samlas in (17 kommuner, motsvarande 12 procent av kommunerna tillämpar detta system). Insamlingssystem med optisk sortering av olikfärgade påsar som läggs i samma kärl förekommer också i 17 kommuner, 12 procent. 15

Separata kärl dominerar inom såväl flerbostadshusen, som för storkök och restauranger. Matavfallskvarn till tank är det vanligaste systemet endast för två procent av kommunerna. Men det är ett system som förekommer i flera kommuner för storkök och restauranger med stora mängder matavfall, även om det inte är det vanligaste. Det ger ofta bättre arbetsmiljö att hantera det tunga matavfallet i tank än att hämta i kärl. Tabell 4 System för insamling av utsorterat matavfall, andel av kommuner Andel Villor Flerbostads-hus Storkök/restauranger Separata kärl 96 116 128 Fyrfackskärl 17 - - Olikfärgade påsar 17 16 9 Delade kärl 7 6 - Kvarn till avlopp 1-2 Kvarn till tank - - 3 Annat system 2 1 2 140 139 144 Om kommunen tillämpar flera olika system inom en kundkategori (villa, flerbostadshus, storkök/restauranger) ska de ange den som är vanligast, det vill säga den som flest hushåll eller verksamheter har. Uppgifterna baseras på vad kommunerna matat in i Avfall Web. Frivilligt eller obligatoriskt? I 57 procent av kommunerna med separat matavfallsinsamling (av de 115 kommuner som matat in uppgift) är det frivilligt att ansluta sig till matavfallsinsamling. I övriga 43 procent av kommunerna är det obligatoriskt. Med obligatorisk menas att alla i kommunen, utom de med godkänd dispens, ska källsortera sitt matavfall via det system som kommunen valt. Kommuner med optisk sortering har oftast det som enda system för hushållen. Verksamheter kan ha en kombination av system. Kommuner med frivillig källsortering tillämpar ofta någon form av miljöstyrande taxa, som gör det billigare att välja abonnemang med källsortering än att lämna allt som ett blandat avfall. 16