om hur du blir fjärrvärmeklok

Välkommen Vi har uppmärksammat ett behov av en lättfattlig beskrivning om hur fjärrvärme fungerar, samt om hur man väljer en fjärrvärmecentral med rätt utrustning och dimensionering. I denna lilla bok finns grundläggande fakta för den intresserade, såväl som nyttig kunskap för fackmän, villa- och fastighetsägare. Vissa ord är kursiverade. Dessa återkommer i slutet av boken där en samling värdefulla termer och uttryck förklaras närmare. Trevlig läsning! METRO THERM AB Innehåll 3 5 7 8 10 12 14 17 19 20 23 Välkommen Vad är fjärrvärme? Vad är en fjärrvärmecentral? Hur väljer jag rätt villacentral? Vad gäller för fastighetscentralen? Olika sätt att reglera varmvattentemperaturen. Vilken värmereglering ska jag välja? Dags att byta fjärrvärmecentral? Välkommen till METRO THERM Värdefulla termer och uttryck Vill du veta mer? 3

Vad är fjärrvärme? En värmekälla, många användare. En princip som stämmer in på både solen och fjärrvärmenätet. Nära hälften av Sveriges befolkning får värme och varm vatten från fjärrvärme. Genom att använda bl a spillvärme och förnyelsebara energislag blir miljövinsterna betydande. Vi kan utnyttja våra hushållssopor som bränsle och slipper därmed enorma sopberg som annars vore oundvikligt. Avgaserna från denna förbränning renas och miljöfarliga ämnen såsom tungmetaller kommer aldrig ut i naturen. Förbrukat retur papper, skogsavfall och spill från sågverken är andra typer av bränsle. Fjärrvärmen är således oberoende av bränsletyp och därför kan priset hållas på en behagligt låg nivå. Andra utmärkande egenskaper är stor driftsäkerhet, litet platsbehov, minimalt servicebehov, ingen nedsmutsning i fastigheten och en oavbruten tillgång till varmvatten. Fördelar som gör att fjärrvärmen ständigt byggs ut till allt fler nöjda kunder. Kortfattat fungerar fjärrvärmen så här: Från en gemensam panncentral fjärrvärmeverket cirkulerar varmt vatten ut till olika fastigheter via ett rörsystem i marken. Värmen i vattnet överförs via en värmeväxlare till husets egna värme-, respektive varmvattensystem. Det avkylda vattnet i det slutna primärsystemet leds sedan tillbaka till fjärrvärmeverket och används alltså inte direkt i hushållen. Primärsystemet ansvarar fjärrvärmebolaget för. Trycket och temperaturen är högt, upp till 16 bar och 120 grader. Endast fackmän får utföra rörarbeten på primärsystemet. För mer information kontakta ditt fjärrvärmebolag angående de lokala bestämmelserna. Generella tekniska bestämmelser kan beställas från Svensk Fjärrvärme. Tag alltid kontakt med fjärrvärmebolaget innan installation eller byte av en fjärrvärmecentral görs i en fastighet. 5

avstängning tillopp avstängning retur / fi lter termometrar värmeväxlare (bakre) Vad är en fjärrvärmecentral? värmeväxlare tappvarmvatten (främre) reglermotor fi lter fjärrvärme pump reglerventil tappvarmvatten reglerventil tappvarmvatten säkerhetsventil tappvarmvatten avstängning varmvatten fi lter kallvatten expansionskärl påfyllning Fjärrvärmecentralen överför värmen från primärsystemet till husets egna värmeoch tappvattenssystem. Även temperaturreglering och spridning av värme och vatten i huset sköts av denna enhet som därmed ersätter den gamla pannanläggningen. På bilden intill ser du hur en fjärrvärmecentral är uppbyggd. De olika kompo nenterna och deras funktioner förklaras närmare längre fram i boken. En effektiv energianvändning betyder att vattnet som leds tillbaka till fjärrvärmeverket är så avkylt som möjligt det vill säga att största möjliga del av värmen tagits tillvara för användning i huset. Därför måste fjärrvärmecentralen vara rätt dimensionerad och injusterad. Det gäller även distributionssystemet i huset så att både kranvattnet och inomhustemperaturen kan hålla en optimal nivå. Energi förbrukningen i respektive fastighet mäts i en värmemängdsmätare. manometer reglercentral Ett bra inköp av fjärrvärmecentral ger fastighetsägaren en lättskött anläggning med låga uppvärmnings- och underhållskostnader en lång tid framöver. plats för värmemängdsmätare säkerhetsventil, avtappning P-märkning 7

Hur väljer jag rätt villacentral? P-märkning är idag ett krav när det gäller villacentraler. Köp aldrig en villacentral som inte har ett P-märke väl synligt på centralen. Risken är stor att den måste bytas ut mot en P-märkt. P-märkningen är en säkerhet för dig som kund och garanterar att en miniminivå följs vid tillverkning och kontroll. P-märkningen omfattar de flesta komponenter i centralen och dessa får därmed inte ändras. Därför är det också viktigt att välja en leverantör som redan från början utrustat centralen på bästa möjliga sätt. Utöver det som täcks av P-märkningen skiljer sig naturligtvis olika centraler åt vad gäller faktorer som teknisk livslängd, driftsäkerhet, servicevänlighet, användarvänlighet eller värmeregleringens funktion. Idag fi nns en kravstandard för villacentraler. Svensk Fjärrvärme har tagit fram ett provningsprogram för certifiering av mindre centraler. Provningen är en kvalitets- och funktionsgranskning av kompletta prefabricerade fjärrvärmecentraler. Den ställer bl a krav på stabil varmvattentemperatur inom rimlig tid, att varmvattnet kan fås i tillräcklig mängd och att centralen klarar föreskrivna tryck i systemet. Provningen utförs av SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås. En annan fråga när det gäller villacentraler är behovet av en rumsgivare för att styra temperaturen. Det bästa och vanligaste är egentligen fungerande termostater på radiatorerna, som också ger möjlighet till individuell reglering i varje rum. Om detta saknas kan det dock vara aktuellt med en rumsgivare. Den tar hänsyn till den faktiska innetemperaturen och kompenserar därmed både för vind, sol och andra värmetillskott. Kontrollera alltid noggrant placeringen av rumsgivaren. En felaktigt placerad givare gör mer skada än nytta. 8 9

Vad gäller för fastighetscentralen? Det första som måste bestämmas är vilken effekt som behövs när det gäller värme och tappvattnet. Viktigt är att aldrig välja enbart efter effekten på den gamla pannan eller vid utbyte den gamla växlarens effekt. Dessa kan vara dimensionerade efter helt andra förutsättningar eller föråldrade normer. Dimensionering av värmen görs med fördel efter husets tidigare energi förbrukning. Man kan också beräkna behovet efter storleken på huset, med hänsyn taget till isolering och användning. För ett bostadshus med modern isolering kan exempelvis värdet 50 W/ m2 uppvärmd yta användas. Dimensionering av varmvatten görs enligt Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser F:101. Kraven innebär t.ex. 0,31 l/s upp till 10 lägenheter. 0,48 l/s upp till 30 lägenheter och 0,78 l/s upp till 80 lägenheter. Tänk dock på att alla hus till viss del är olika när det gäller utrustning och uppbyggnad av systemet. Efter installation skall alltid varmvattentemperaturen kontrolleras. Temperaturen vid tappstället skall vara minst 50 grader för att undvika legionella men aldrig över 65 grader för brännskaderiskens skull. Lämplig temperatur för fastigheter är kring 55 grader. En för högt ställd temperatur kan orsaka att fjärrvärmen ej stängs av sommartid, då temperaturen i nätet håller cirka 65 grader. Centralen försöker då ständigt uppnå den inställda höga temperaturen och vattnet som leds tillbaka blir aldrig avkylt. Både kunden och värme leverantören vinner på en god avkylning. En genomgång av huset är på sin plats innan en ny fjärrvärmecentral monteras. Samtidigt kan man passa på att åtgärda eventuella brister i fastighetens värme- och varmvattensystem. Att överdimensionera fjärrvärmecentralen efter gamla energilösningar i huset ger sällan god totalekonomi. Olika fjärrvärmecentraler skiljer sig i hur de är utrustade. I Svensk Fjärrvärme F:101kan ni läsa om vilken utrustning som krävs på en fjärrvärmecentral. En del utrustning är krav, andra endast rekommendationer. Kontrollera även om det finns lokala regler som måste tas hänsyn till. Ett viktigt val av komponent gäller pumpen för värmekretsen. Ofta väljer man en pump med flera hastigheter. En sådan fungerar vanligen bra i an läggningen och har ett relativt lågt inköpspris. Ett betydligt bättre val är däremot en varvtalsreglerad pump, som automatiskt ställer in rätt kapacitet beroende på behovet i systemet. På så sätt får man ett stabilare system med minskad risk för oljud orsakat av stängda ventiler. En pump av den här sorten har ett högre inköpspris men upp till 50 % lägre driftskostnader. När det gäller större centraler är det vanligt att en del utrustning komp letteras på plats. I slutändan är det dock oftast billigast att köpa en central som redan från början är väl utrustad. 10 11

Olika sätt att reglera varmvattentemperaturen Det finns idag två olika huvudsätt att reglera varmvattentemperaturen på. Termostatisk- eller termostatisk- och fl ödeskompenserad reglering. Regleringen görs med en ventil som har en känselkropp som känner av temperaturen på tappvarmvattnet. Känselkroppen är fylld med exempelvis en gas som utvidgas vid stigande temperatur och genom detta stryper värmetillförseln. Regleringen kan även ha en funktion som känner av varmvattenflödet och reglerar värmetillförseln beroende på flödet. Fördelar med denna typ av reglering är att den är driftsäker och enkel att ställa in. Regleringen är oftast utmärkt, dock kan den ej kopplas ihop med utrustning som en DUC. Reglering och avläsning måste alltid göras på plats. Tänk också på att om det finns en vvc-krets i fastigheten måste alltid returtemperaturen vara minst 50 grader. Vissa regleringar med flödeskompensering kan ge problem med detta. Denna typ av reglering är den vanligaste på mindre och medelstora centraler. Elektronisk reglering. Med elektronisk reglering ges helt nya möjligheter att mäta och justera temperaturen. Regleringen sköts med en reglercentral, en givare och ett elektriskt ställdon. Anslutning av reglercentralen kan göras så att avläsning och inställning kan skötas från andra platser än fastigheten. Nackdelar kan vara att det kräver en högre kompetens av användaren för att ställa in regleringen. Det är också viktigt att val av komponenter görs noggrant så att regleringen får rätt hastighet. En långsam reglering kan ge problem med väntetider innan rätt temperatur uppnås. En alltför snabb reglering kan ge stora temperatursvängningar. Elektronisk reglering är vanligast på större centraler. 12

Vilken värmereglering ska jag välja? Det fi nns en mängd fabrikat och modeller av reglercentraler. När det gäller val av fabrikat måste man se till framtida möjlighet till service, reservdelar, och tidigare erfarenheter av fabrikatet. Många större fastighetsägare har valt att arbeta med ett visst fabrikat för att underlätta serviceavtal och datauppkopplingar. Att tänka på vid val av reglercentral: Kompetensen hos driftpersonalen. En värmereglering som driftpersonalen inte förstår sig på blir sällan korrekt inställd. Reglercentralen måste normalt justeras av driftpersonalen efter första grundinställningen för att få en optimal inställning. Denna justering kan ta upp till ett år eftersom den måste göras vid olika vädertyper. Storleken på fastigheten. Ett större hus kräver mer energi. Således kan även en liten procentuell besparing ge stora pengar tillbaka. En dyrare central ger större möjlighet att optimera regleringen men ställer även krav på en kunnig driftpersonal eller ett serviceavtal med ett företag som behärskar just denna reglering. Generellt gäller att för mindre fastigheter är en enklare reglering ofta att föredra. Större fastigheter motiverar mer avancerade regleringar. Till vissa centraler finns ibland en klockfunktion som tillval, för att t ex kunna sänka temperaturen nattetid. Nyttan av denna funktion är tveksam och lämpar sig inte för bland andra värmetröga hus eller hus med golvvärme. Detta beroende på att temperaturen ofta inte hinner sjunka förrän den ska höjas igen. I hyreshus kan en sådan temperatursänkning dessutom skapa obehag hos personer med andra dygnsrytmer än de traditionella. Det är inte heller bra för fjärrvärmenätet med stora effekttoppar tidigt på morgonen. Undvik därför att installera/driftsätta klockfunktionen om det inte finns ett klart uttalat behov. Fjärrvärmecentralen placeras i vad som kallas fjärrvärmerummet. Speciella krav finns för hur rummet ska vara utformat när det gäller arbetsmiljö och möjligheter för service. Exempelvis skall det alltid finnas en golvbrunn i rummet. Läs mer i Svensk Fjärrvärme F:101. 14 15

Dags att byta fjärrvärmecentral? Utvecklingen står inte still. Inte heller tidens tand. Många fjärrvärmecentraler i Sverige har bristfälliga funktioner. Gamla förrådsbehållare i villor med stora värmeförluster och varmvatten som alltför snabbt tar slut. Överdimensionerade pumpar i fastigheter, reglerventiler som aldrig klarar av att stänga, läckande och kraftigt försmutsade växlare samt vvc-kretsar där legionellabakterierna härjar fritt. Saker som orsakar att radiatorerna aldrig blir kalla ens den varmaste sommardagen eller fjärrvärmeflöde som har nästan samma temperatur ut ur centralen som den hade in. Att detta innebär dålig ekonomi för fastighetsägaren är också lätt att förstå. Särskilt eftersom många energibolag även tillämpar flödestaxa, vilket innebär att man till viss del får betala för energi som bara passerar centralen utan att användas. Detta utöver priset för att värma huset trots att inget värmebehov finns. Det fi nns många skäl att fråga sig om det inte är dags att byta ut den nuvarande värmeanläggningen mot en modernare. 17

METRO THERM METRO THERM grundades 1921. Idag är vi ett av norra Europas ledande företag för utveckling och produktion av fjärrvärmecentraler och varmvattenberedare. Sedan 2003 ingår vi som en del i ett framgångsrikt svenskt börsnoterat bolag. I trettio år har vi levererat fjärrvärmecentraler till nöjda villa- och fastighetsägare runt om i Europa. Vi har producerat fjärrvärmecentraler av alla storlekar, alltifrån små villacentraler upp till stora enheter med effekter på flera megawatt. Idag får tusentals villa- och fastighetsägare runt om i Sverige sina hus uppvärmda med hjälp av våra centraler. De har en behaglig och jämn reglering av värme och varmvatten. Vår filosofi är att bygga centraler som är lättmonterade, driftsäkra med bra funktioner, lätta att serva och enkla att sköta för villa- och fastighetsägaren. Koppla in. Koppla av. 19

Värdefulla termer & uttryck specifikationer. Krav för fjärrvärmecentraler finns specificerade i F:103 framtagen och fastställd av Svensk Fjärrvärme. DUC Datorundercentral. Sköter styrning och övervakning i fastigheten. Genom uppkoppling kan husets värme- och varmvattensystem styras och övervakas även ifrån en extern plats. Differenstryck Tryckskillnaden mätt mellan två punkter. I fjärrvärmesammanhang menar man oftast trycket på tillopp respektive retur på primärsidan. Normalt ligger detta mellan 1 och 6 bar. För högt differenstryck kan bl. a ge ljudproblem, för lågt tryck gör att flödet genom växlare och ventiler blir för litet och effekten minskas. Differenstrycksregulator Monteras för att undvika ett för högt differenstryck. Ett konstant differenstryck ger ett stabilare system och möjliggör en optimal dimensionering av alla komponenter. Kan monteras antingen i fjärrvärmenätet eller i centralen. KV-värde Karaktäristisk ventilkoefficient som beror på ventilens öppningsgrad. Anger flödet i m3/h vid ett tryckfall av 1 bar över ventilen. KVS-värde Ventilkapacitet Anger flödet i m3/h vid fullt öppen ventil och ett tryckfall av 1 bar över ventilen. Olika ventiler har olika kvs-värden. Ett för stort kvs-värde på ventilen kan ge problem med regleringen och med att få upp trycket i fjärrvärmenätet efter ett driftavbrott. Ett för litet värde gör att man inte får önskad effekt ur centralen. P-märkning Produktcertifiering utfärdat av SP. Intygar vissa bestämda egenskaper hos en produkt, krav som kan finnas i standarder, myndighetsföreskrifter, eller i frivilliga Tryckklass Anger det maximala trycket en komponent får utsättas för. Olika system kräver olika tryckklasser på komponenterna. För fjärrvärmenätet krävs att alla komponenter skall klara ett tryck på minst 16 (PN16). Kall- och varmvattensystemet skall klara ett tryck på 10 bar (PN 10) och et minst 6 bar (PN6). VVC-krets Varmvattencirkulations-krets. Intern cirkulation av tappvarmvatten för att minska väntetiden vid tappning. Vanligt i hyreshus och i större fastigheter. Varvtalsreglerad pump Genom att automatiskt reglera varvtalet på pumpen beroende på tryckfallet i systemet kan ett konstant pumptryck erhållas. Värmekurva Visar sambandet mellan utetemperatur och värmekretsens tilloppstemperatur. Inställningen görs i reglercentralen. Lutningen anpassas efter husets behov. Värmemängdsmätare Energimätare som beräknar förbrukad energi genom att mäta flödet genom mätare, samt in- respektive utgående temperatur i primärledningarna. Värmemängdsmätaren tillhandahålls normalt av fjärrvärmebolaget. Värmereglering Reglering för att styra temperaturen i fastigheten. Det vanligaste är att genom att känna av dels utetemperaturen, och dels temperaturen som går ut i et, styr regleringen en ventil som skickar ut rätt mängd värme i systemet. I reglercentralen ingår vanligen också funktion för att stoppa pumpen när utetemperaturen överstiger ett visst gradtal. 20 21

Vill du veta mer? Arbetsmiljöverket Ekelundsv. 16 171 84 SOLNA, 08-730 90 00, www.av.se Tidigare Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen. Myndighet för arbetsmiljö och annat relaterat. Ställer krav på utformning av fjärrvärmerum och fjärrvärmecentraler i fastigheter som sköts av yrkesfolk, samt krav gällande rivnings- och installationsarbeten. Boverket Box 534, 371 23 KARLSKRONA, 0455-353 00, www.boverket.se Nationell myndighet för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. På hemsidan finns länkar som rör bland annat lagstiftning för byggnader och deras installationer. Ger även ut Boverkets byggregler nybyggnad, BBR. Svensk Fjärrvärme 101 53 STOCKHOLM, 08-677 25 50, www.fjarrvarme.org Branschorganisationen för Sveriges fjärrvärmeföretag. Föreningens medlemmar står idag för 99 % av fjärrvärmeleveranserna i Sverige. Svensk Fjärrvärme ger ut tekniska bestämmelser som: Certifiering av fjärrvärmecentral F:103 Fjärrvärmecentralen F: 101 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP Box 857, 501 15 BORÅS, 033-16 50 00, www.sp.se Ett aktiebolag som ägs av svenska staten genom Näringsdepartementet. Ansvarar för provning och utfärdande av P-märkningen. 23

koppla in koppla av METRO THERM AB Daléngatan 1 392 39 KALMAR tel 0480-420 730 fax 0480-420 731 info@metrotherm.se www.metrotherm.se