Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Relevanta dokument
Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

RäknaF Stöd för kombinerade värme- och fuktberäkningar i byggnadsdelar. Petter Wallentén Rapport TVBH-3063 Lund 2018 Byggnadsfysik, LTH

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata

Fällor i WUFI: Klimat- och materialdata. Inledning

Mögelriskanalys av ytterväggar

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata. Grundfall Lund Exempel Isoplet/RF-krit från Sedlbauer. Fuktsäkra träregelväggar

Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

Reliability of Energy Efficient Building Retrofitting - Probability Assessment of Performance and Cost (RAP-RETRO)

Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt

Inläckage i träregelväggar

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Resultat från Framtidens Trähus

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning

Riskacceptans relaterad till mögelpåväxt i klimatskärmen Hur säkert bör fuktsäkert vara?

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Lars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018.

Beräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi. Informationsteknologi

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Mögel Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH

SBUF Ventilerad fasad med puts på skiva

Simulering av fukt i kulturhistoriska byggnader

Simulering av fukt i kulturhistoriska byggnader

Fuktsäkra träkonstruktioner

Huvudfunktioner Arbetet i DEROB-LTH är grupperat i sju huvudfunktioner: File, Project, Case, Library, Model, Simulation och Results.

Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt. Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Tekniska beräkningar. Vad är tekn beräkningar? Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi. Informationsteknologi

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar

En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt varierande klimatförhållanden. Stephen Burke Jesper Arfvidsson Johan Claesson

Framtidens trähus. Fuktcentrums informationsdag Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell. Bakgrund

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Fuktbelastning i takkonstruktioner med perforerad ångspärr

Ventilerade vindar. En utvärdering av olika tekniska lösningar med beräkningar. Angela Sasic Kalagasidis. Egna numeriska modeller

Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

FMNF15 HT18: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum

Numeriska metoder för ODE: Teori

Invändig tilläggsisolering. flerbostadshus Förstudie. Jesper Arfvidsson, Lars-Erik Harderup, Sven Fristedt

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2010 Mera fakta, mindre fukt -aktuella forskningsresultat

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

HUSBYGGNADSTEKNIK ht Kursprogram

Jörgen Falk. Ventilerad luftspalt i yttervägg (med puts på skiva) Ytterligheter av hur den moderna putsade fasaden kan utföras

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

729G43 Artificiell intelligens (2016) Maskininlärning 2. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Deformationer i träbjälklag och trägolv på grund av fuktvariationer

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Projekttid: Huvudfinansiärer: Vinnova, Skogsindustrierna, Sbuf

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

Beräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

TuFT: Tunnel Fire Tools Textbaserad

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Fuktsäker utformning av klimatskiljande byggnadsdelar med fuktkänsliga material

SBUF Stomskydd utvärdering med Wufi 5.1 och Wufi Bio 3

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Beräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I

Ett unikt sätt att mäta fukt

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Välkomna Fuktcentrums informationsdag Elite Hotel Ideon, Lund

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

Uttorkningsberäkning av betong med COMSOL

F9 Konfidensintervall

729G43 Artificiell intelligens / Maskininlärning 2. Marco Kuhlmann

Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag

Nyanserad dimensionering av brandgasventilation

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR KURSPROGRAM IBYA2 VBF605 BYGGNADSFYSIK LP2 HT 2012

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Projekttid: Huvudfinansiärer: Vinnova, Skogsindustrierna, Sbuf

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

OASEN - HEMGÅRDEN. Kostnadskalkyl DEN 19 MARS BYGGKONTROLL AB Snickerivägen 7, AX Mariehamn

FuktCentrum vid LTH. Välkomna till. Informationsdag om fuktsäkert byggande

Thermoground 1.0 LTH Manual

Introduktionsföreläsning

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden?

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Transkript:

Räkna F Petter Wallentén Lund University Dep. of Building Physics Problemet Användningen av byggnadsfysikaliska beräkningsverktyg ökar ständigt i Sverige, främst hos tekniska konsulter. I Sverige är den endimensionella versionen av programmet WUFI ofta använt för att göra värme och fuktberäkningar i byggnadsdelar. Erfarenhet visar att olika användare (av olika program) kan få mycket olika resultat för samma konstruktion vilket lett till viss (berättigad) skepsis om resultaten. Kan vi lita på resultaten av fukt beräkningar? 1

Kan vi lita på räkningarna? Flera studier visar att det går att få rimliga resultat jämfört med mätdata. Största problemet är prediktion/prognos Vilka randvillkor (klimat) skall man ha? Vilka kriterier skall man ha för att godkänna en konstruktion? Det stora antalet parametrar gör det svårt att få ett definitivt svar. Det är lätt att producera för mycket utdata som förvirrar. Orsaker till att resultat kan skilja sig mycket åt Olika val av rimliga indata olika val av material data olika förenklade randvillkor klimatdataval Felaktiga/orimliga indata felaktiga materialdata, dimensioner etc Felaktiga/orimliga antaganden transient eller stationär räkning felaktiga nyckelparametrar 2

Fler orsaker till spridning i resultat Numeriska problem konvergensproblem implicit (noggrannhet lägre men hög stabilitet) explicit (hög noggrannhet men lägre stabilitet) upplösning (antal celler) val av tidssteg Analys av resultatet svårt att göra en mögelanalys men lätt att producera mycket kurvor Räkna F Avdelningen för Byggnadsfysik LTH har i samarbete med Fuktcentrum och inom ramen för projektet Woobuild sammanställt ett dokument, baserat på erfarenheter och nuvarande kunskaper, som är vägledande och förtydligande för ingenjörer som arbetar med fuktberäkningsprogram av typen WUFI. Dokumentet benämns "RäknaF för att anknyta till ByggaF. Dokumentet innehåller rekommendationer och metoder som är tillämpbara vid ingenjörsmässiga fuktberäkningar och är ett stöd vid planering, genomförande och presentation av fuktberäkningar. Det använder metoder från ByggaF och från EN15026 (Hygrothermal performance of building components and building elements - Assessment of moisture transfer by numerical simulation.) 3

Design phase Planning phase Design phase Construction phase Operation phase Det praktiska problemet Problem och system Specifika mål och mätmetoder Existerande förhållanden och information Begränsningar och antaganden Ej ok data Praktisk/grundläggande analys Modellering av problemet Nyckelparametrar Riskanalyss Ej ok data eller omöjligt att beräkna Val av beräkningsmetod Planering av beräkning Felanalys Tillämpa mål och mätmetoder Ej ok utdata från analysen 4

Det praktiska problemet Problem och system Specifika mål och mätmetoder Existerande förhållanden och information Begränsningar och antaganden Ej ok data Praktisk/grundläggande analys Modellering av problemet Nyckelparametrar Riskanalyss Ej ok data eller omöjligt att beräkna Val av beräkningsmetod Planering av beräkning Felanalys Tillämpa mål och mätmetoder Ej ok utdata från analysen Det praktiska problemet Problem och system (skada, BBR krav etc) Specifika mål och mätmetoder (parameterstudie, rangordna, mögelindex) Existerande förhållanden och information Begränsningar och viktiga antaganden Är resultat av det praktiska problemet ok? 5

Det praktiska problemet Problem och system Specifika mål och mätmetoder Existerande förhållanden och information Begränsningar och antaganden Ej ok data Praktisk/grundläggande analys Modellering av problemet Nyckelparametrar Riskanalyss Ej ok data eller omöjligt att beräkna Val av beräkningsmetod Planering av beräkning Felanalys Tillämpa mål och mätmetoder Ej ok utdata från analysen Praktiskgrundläggande analys Modellering Nyckelparametrar Riskanalys Är resultat av praktisk analys ok? 6

Det praktiska problemet Problem och system Specifika mål och mätmetoder Existerande förhållanden och information Begränsningar och antaganden Ej ok data Praktisk/grundläggande analys Modellering av problemet Nyckelparametrar Riskanalyss Ej ok data eller omöjligt att beräkna Val av beräkningsmetod Planering av beräkning Felanalys Tillämpa mål och mätmetoder Ej ok utdata från analysen Val av beräkningsmetod Planering av beräkning 1D,2D WUFI,HAMTOOLS,DELPHIN Parameterstudie? Felanalys Tillämpa mål och mätmetoder Är resultatet av beräkningen ok? 7

en utförs I detta skede bör planeringen vara klar och alla beräkningar görs. Felanalys av beräkningen Tillämpning av mål och mätmetoder på utdata De valda målen och mätmetoderna används på utdata från beräkningen. av beräkning och redovisning av resultatet bör kompletteras med fuktsäkerhetsbedömning av resultaten. en måste sammanfattas på ett begripligt ingenjörsmässigt sätt. Presentation av kritiskt RF 8

Presentation av RF och T isopleter Presentation av MRD index 7 Dosage on mineral wool 6 LW Cloud alfa tot Wind alfa tot 5 4 Dosage 3 2 1 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Day 9

Generella kommentarer Provräkningar Gör ett antal testberäkningar för att undersöka beroenden och hitta fel i indata. Kontrollera rimligheten i beräknings resultat. Leta även efter parametrar och faktorer som har stor påverkan på resultatet. Slagregn 1% av slagregnsmängden ska anses penetrera fasadskiktet i en vägg (ASHRAE 160-2009) Läckage från insidan Använda täthetskravet på 0,3 l/s m2 vid 50 Pa Exempel på basfall för vissa konstruktioner Kallt tak: Fuktvot råspont 20%. Sadeltak åt norr för att simuleraskuggning. Regninträngning kan möjligen vara 0.1% som träffar råsponten. Läckage inifrån kan vara 0.1-0.3 l/s m 2 50 Pa. Luftomsättning på kallvindar kan variera mellan 1 till 30 oms/h. Basfall 3 oms/h Vägg - skalmur Fuktkonvektion inifrån på 0.1-0.3 l/s m 2 50 Pa Regninträngning 1% som når regelverket innanför fasadskivan. Omsättning i luftspalten 1-10 oms/h beroende på risken för igentäppt spalt. Basfall 3 oms/h Norrfasad + mest slagregnsutsatt blir normalt dimensionerande. 10

Exempel på basfall för vissa konstruktioner Vägg - träpanel Fuktkonvektion inifrån på 0.1-0.3 l/sm 50 Pa Regninträngning 1% som når regelverket innanför fasadskivan. Det är därför lämpligt med en parameterstudie på detta om konstruktionen innehåller en ventilerad luftspalt. Ett förslag är att studera: 1 5 20 70 100 oms/h Basfall 5 oms/h för liggande läkt (lockpanel,lockläkt etc) Basfall 70 oms/h för stående läkt som är öppen i ovan och underkant alternativt väl perforerad läkt. Observera att detta skall likna verkligheten och inte en önskan om ventilationsgrad! Appendix 11

Klimat För ögonblicket existerar inte ett allmänt accepterat dimensionerande klimat som kan användas vid dimensionerande (predikterande) fuktberäkningar. En stark rekommendation är att använda flera olika år. En jämförelse med normalklimat bör göras om annat klimat används. Det är viktigare att ha bra klimatdata (timvärden osv) än att de är exakt på husets plats. Om det inte finns tillgång till flera år måste man upprepa sitt år i minst 5 år. Detta beror dock på hur långsamt konstruktionen reagerar. Planering av beräkning Parameterstudie 12

Två parametrar för att undersöka extremvärden (R är refernsfall, O är test som antar oberoende och B testar beroendet mellan a och b). Parameter a - -75% -50% -25% 0% 25% 50% 75% 100% 100% - 100% O -75% B Paramater b -50% -25% 0% O R O 25% 50% 75% 100% O Exempel på oberoende beräkningsfall för två parametrar a och b. Parameter a -100% -75% -50% -25% 0% 25% 50% 75% 100% -100% O -75% Paramater b -50% O -25% 0% O O R O O 25% 50% O 75% 100% O 13

Exempel på oberoende beräkningsfall för två parametrar där man misstänker ett olinjärt beteende i a. Parameter a -100% -75% -50% -25% 0% 25% 50% 75% 100% -100% O O -75% Paramater b -50% O O -25% 0% O R O R O 25% 50% O O 75% 100% O O Exempel på beräkningsfall för två parametrar LHS där a har mer variation än b. Parameter a -100% -75% -50% -25% 0% 25% 50% 75% 100% -100% -75% O Paramater b -50% -25% O O O 0% O R O 25% O O O 50% 75% O 100% 14

Felanalys Slumpmässiga (dvs varierar slumpartat inom ett intervall) Scenarioberoend (dvs beror på val : vad händer om detta sker?") Brist på kunskap (vi kan inte göra en bedömning om hur felet beter sig). Systematiska (dvs fel som vi kan uppskatta och som har litet slumpartat beteende) Fel = mätning - simulering Kalibrering Verkligheten Modellkvalificering Data Fel Mätning Modellering Modellvalidering Simulering Programmering/Användning Matematisk/geometrisk modell Dator modell (program) Modellverifiering 15

Osäkerhet = framtida verklighet - simulering Framtida verklighet Osäkerhet Verkligheten Modellkvalificering Modellering Troliggöra Modellen Riskanalys Simulering/ Prediktering Programmering/Användning Matematisk/geometrisk modell Dator modell (program) Modellverifiering Sammanfattning Flödesschema Generella tips Materialdataförslag Förslag på data för vissa baskonstruktioner ---------------------------------------- Fördjupande appendix 16