Textila fibrer
Contents Naturfibrer Översikt... Ull... Bomull... Ekologisk bomull... Linne... Silke... Konstfibrer Översikt... Regeneratfibrer... Viskos... Syntetfibrer... Polyester... Trevira CS... Polyamid / nylon... Polyuretan... Helanca... Modakryl... Mikrofiber... Garner Spinning Stapelgarn / filamentgarn... Kardgarn / kamgarn... Tvinnat garn... Chenillegarn... Färgning Materialfärgning... Garnfärgning... Styckfärgning... Tryck Pigmenttryck... Reaktivt tryck... Burn out / etstryck... Digitaltryck... 7 9 1 1 1 1 13 15 1 7 19 19 19 19 21 23 23 25 25 25 29 29 29 29 29 33 33 33 37 37 37 37 Vävning Tuskaft... Kypert... Satin... Jacquard... Dubbelväv... Épinglé... Velour... Mercerisering... Valkning... Sanforisering... Efterbehandling Smutsavvisande efterbehandling... Aluminiumbeläggning... Flamsäkerhet... Tester och kravspecifikationer Slitstyrka... Noppbildning (pilling)... Solidité des teintures à la lumière... Väderbeständighet... Gnidäkthet... Brandtester... Brandkrav Privat sektor Möbeltyger... Offentlig sektor Möbeltyger... Offentlig sektor Gardintyger... Skötsel och symboler Tvättråd... Blekning... Kemtvätt... Torkning... Efterbehandling strykning... Underhåll av möbeltyg... Underhåll av gardiner i Trevira CS... Fläckborttagning... 4 1 4 1 43 43 45 45 45 45 45 45 49 49 5 1 55 57 57 57 59 59 63 65 67 7 1 7 1 7 1 72 72 73 75 77 Kvalitet och miljö Kvalitet... Miljö... EU:s miljöblomma... 8 1 83 85
Förord Textilier används i all inredning på såväl kontor, sjukhus, vårdinrättningar, teatrar och hotell som i privatbostäder. I varje enskild situation ställs specifika användarkrav på möbeltyget, gardinen eller skärmväggstyget. Då är det viktigt att hitta den kvalitet som motsvarar de konkreta kravspecifikationerna. I den här informationsboken från Kvadrat kommer du att upptäcka att det finns ett brett urval av material, bindningsmetoder och efterbehandlingar var och en med olika egenskaper och fördelar. Boken går igenom grundläggande textilfakta och utgör ett bra verktyg i ditt arbete med inredningstextilier och hjälper dig att ta reda på vilka tyger som är bäst lämpade för dina behov.
Naturfibrer Naturfibrer kommer från djur eller växter. Djurfibrer Växtfibrer Mineralfibrer Hår Kokong Bast Blad Stjälk Frö/frukt Asbest Ull Angora Mohair Lama Kamel Kashmir Silke Kokos Manila Sisal Linne Hampa Bomull 7 8
Ull ull består av pälsen från får och hör därför till de naturliga animaliska naturfibrerna. Eftersom ull är en naturfiber har den många goda egenskaper. Ullfibrer är krusiga och elastiska vilket gör att garnet sträcks ut när man drar i det och därefter går tillbaka till sin ursprungliga form. Det betyder att en ullvaran klarar av mycket slitage samtidigt som den har en mycket liten tendens att bli skrynklig. Ull står emot smuts i större omfattning än andra material på grund av ullfibrernas unika uppbyggnad och eftersom ull nästan inte skapar någon statisk elektricitet alls. Ullen är i sig flamsäker eftersom antändningstemperaturen är mycket hög och eftersom ull varken droppar eller smälter utan i stället förkolnas. Om man tappar glöd från en tändsticka eller en cigarrett på ull blir det bara en svedd fläck som kan borstas bort. Sist men inte minst är ull ett mycket bekvämt material eftersom de kompakta ullfibrerna anpassar sig efter den omgivande temperaturen. Det gör att ull verkar värmande i kyla och svalkande i värme. New zealand wool Wools of New Zealand är en branschorganisation som verkar för att främja användningen av ull från Nya Zeeland. För att få licens för att märka varorna med Wools of New Zealand ställs det krav på olika bruksegenskaper som bl.a. slitstyrka, noppbildning, ljusäkthet, färgäkthet och gnidäkthet. Tillverkningen ska dessutom ske med hänsyn tagen till miljön. R 9 10
Bomull Bomull är en växtfiber och till bomullsgarn använder man bomullsplantans fröhår som består av cellulosa. Bomull är mycket starkt och hållbart och är dessutom motståndskraftigt mot solljus. Bomull har goda färg- och tryckegenskaper eftersom fibrerna har en hög absorptionsförmåga, vilket innebär att färgen fäster bra på materialet. Eftersom bomullsfibrer är ganska oelastiska har bomullsvaror en tendens att skrynkla sig. Dessutom krymper bomullsvaror vanligtvis en del i tvätten. Detta kan man emellertid komma tillrätta med genom att sanforisera (tvångskrympa) bomullen så att varan stabiliseras. På så sätt minskar risken för dimensionsförändringar vid vanlig tvätt. M Ekologisk bomull Ekologisk bomull är helt naturlig. Odlingen sker enbart utan konstgjorda gödningsmedel och bekämpningsmedel. Användningen av genetiskt modifierat utsäde är förbjuden. Ekologisk bomull odlas växelvis med andra grödor och gödslas med gödsel och kompost som bevarar och till och med ökar jordens bördighet. Både odling och tillverkning av ekologisk bomull baserar sig på långsiktiga och hållbara metoder som gynnar både miljö och människor. Ekologisk bomull är återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar 11 12
Linne En annan vegetabilisk textilfiber är linne som kommer från linplantans stjälk. Till lingarn använder man stråets lintågor som består av cellulosa, precis som bomullens fröhår. Lintågans fibrer är extra långa och släta vilket gör att linet utmärker sig för stor dragstryka och minimal sträckbarhet. Däremot klarar linet inte mekanisk bearbetning så bra och har därför inte samma slitstyrka som bomull. De långa och oelastiska lintågorna gör att obehandlat linne krymper vid tvätt och skrynklar sig mycket. Torr smuts är lätt att få bort från linne på grund av de släta lintågorna. Däremot tränger våt smuts enklare in i linfibern 13 14
Silke Silke är en animalisk fiber som skapas när silkesmasken tillverkar sin kokong av väldigt långa silkesfibrer. Det är både svårt och tidskrävande att ta hand om den ömtåliga silkesmasken. Även klimatet är av avgörande betydelse eftersom mullbärsblad, silkesmaskens huvudsakliga föda, bara kan odlas i ett frostfritt klimat. Det finns inga silkesmaskar som tillverkar exakt likadana silkestrådar, vilket gör silket till ett levande material med variationer i såväl tjocklek som lyster. Sidentyg är mycket dyrt att tillverka eftersom det går åt ett kilo med kokonger (cirka 2 000 kokonger) för att få fram mellan 200 och 300 gram silke. En kokong ger ungefär 4 km silke, varav 3 km kan användas till tyger av den högsta sidenkvaliteten. Självfallet är det inte en enda lång tråd, utan silket måste knytas ihop vilket skapar små knutar. Kemtvätt och strykning vid låga temperaturer utan ånga rekommenderas. Om sidentyg kommer i kontakt med vatten får det fläckar som emellertid försvinner vid kemtvätt. Silke har inte så hög motståndskraft mot solljus och bleks ganska snabbt. Det är faktiskt så att silkesfibrerna skadas av solljuset. Det innebär alltså att om sidengardiner ska placeras i direkt solljus bör de fodras med andra tyger. 15 16
konstfibrer Konstfibrerna delas in i två huvudgrupper: Regeneratfiber och syntetfiber. Regeneratfiber Cellulosa Cellulosa Estere Protein Diverse Viskos Modal Acetat Syntetfiber Polyamid Polyester Polyvinyl Polyklorid Polyklorid Elastan Polyuretan Nylon Trevira Lycra Polyakryl PVC Polyvinylalkohol Téflon Diverse Cordelan 17 18
Renegatfibrer Regeneratfiber framställs av naturfiber och trä och har ett stort cellulosainnehåll. Viskos Den viktigaste konstfibern är viskos som framställs av träflis och överskottsmaterial från bomullsspinningen. Viskos används med fördel i gardintyger eftersom fibern är mycket motståndskraftig mot solljus. Viskos kan också blandas med ull i möbeltyger för att öka glansen. Viskosfibern är ganska oelastisk vilket gör att viskosvaror lätt skrynklar sig. Materialet tål dock höga stryktemperaturer. Syntetfibrer Syntetfiber framställs av kemiska föreningar från olja, naturgas och kolväten. Polyester Polyester är den mest populära konstfibern och används ofta som blandfiber tillsammans med bomull och ull. Polyester är väldigt slitstarkt vilket bland annat utnyttjas i möbeltyger där man tillsätter polyester. Polyester används ofta även till gardiner eftersom det är motståndskraftigt mot solljus och inte skrynklar sig så lätt. 19 20
Trevira CS Trevira CS är en speciell polyestertyp med en kemisk uppbyggnad som ger fibern en permanent flamsäkerhet. Flamsäkerheten försvinner inte efter upprepad tvätt, kemtvätt eller lång tidsanvändning. Med hänsyn till flamsäkerhet uppfyller Trevira CS alla gängse brandnormer som gäller inom Europa, både inom den privata och offentliga sektorn. Trevira CS-fibern har dessutom en hög ljusäkthet, det vill säga en lägre grad av blekning. N 21 22
Polyamid/nylon Polyamid eller nylon som man normalt säger används i likhet med polyester som blandfiber tillsammans med ull. Polyamid / nylon har goda slitegenskaper och kan i mindre mängd (5-10%) blandas med ull för att öka tygets slitstyrka. Polyuretan Polyuretan är en syntetisk polymer som är resultatet av en reaktion mellan diisocyanat och polyvalent alkohol. Polyuretan är en mycket allsidig fiber och används i Kvadrats produkt Bazil. Bazil är tillverkad av ett blandmaterial som framställts av en grundvara i bomull / polyester på vilken man lägger en polyuretanfilm som är färgad i önskad nyans. Filmen präglas med ett invecklat mönster som gör ytan väldigt exakt. Bazil är framställt på konventionellt vis, men med hänsyn till miljön. Fördelarna med dessa tekniska produkter är en hög bruksintensitet och ett enkelt underhåll. 23 24
Helanca Helanca är varumärkesnamnet på en nylonfiber med stretchegenskaper. Om Helanca blandas med ull blir kvaliteten speciellt lämplig som klädsel till vissa typer av möbler. Tyget Tonus är ett sådant exempel. Modakryl En modifierad polyakrylfiber med fördelaktiga egenskaper på flamsäkerhetsområdet. Fibern används i kombination med bland annat polyester till gardinvaror. Mikrofiber Mikrofibrer är extremt tunna fibrer. Normalt sett används nylon, polyester, polyuretan eller en blandning av dessa konstfibrer. Definitionen på en mikrofiber: Vikten av 9 000 meter tråd mätt i gram < 1 det vill säga mindre än 1 denier. De mikrofibrer som används i Kvadrats mikrofibermöbeltyg Waterborn kallas supermikrofibrer eftersom de kategoriseras som 0,001 denier. Vid framställningen av mikrofibervaran pressas fibrerna först samman med hjälp av nålar. Därefter ruggas ytan upp för att få fram ett mockaliknande utseende. De extra fina fibrerna gör att mikrofiberkvaliteter är mycket lätta och mjuka, men samtidigt extremt slitstarka. 25 26
Garner Olika garntyper skapas med hjälp av olika spinningstekniker 27 28
Spinning De lösa fibrerna genomgår en rad processer innan de blir till garn. De här processerna har till syfte att öppna, rengöra och parallellisera fibrerna och samla dem i band som sträcks och vrids för att garnet ska få sin slutliga tjocklek och styrka. Stapelgarn/filamentgarn Stapelgarn är en beteckning på garn som framställts av fibrer med en viss längd. Garner av naturfiber är alltid stapelgarner Syntetiska varor är däremot ofta framställda av filamentgarner som är en beteckning på garner framställda av fibrer som kan vara oändligt långa. Kardgarn/kamgarn Kardgarn genomgår bara några få parallelliseringsprocesser och blir därför ett relativt luddigt garn. Kamgarn genomgår flera parallelliseringsprocesser och blir dessutom kammat så att de väldigt korta fibrerna sorteras bort. Kamgarn är därför ett väldigt slätt och blankt garn. Kardgarn Kamgarn Tvinnat garn För att få större styrka/dragstyrka och regelbundenhet kan man tvinna ihop två eller fler garner. På specialmaskiner kan man dessutom tvinna ihop garner av olika typer. Därmed får man de effekter som vi känner under namnen bouclé, flamé eller öglegarner. Chenille Chenillegarn består av en tråd på vilken det sitter korta fibrer som gör att garnet liknar en piprensare. 29 30
Färgning 31 32
Materialfärgning Beteckning på färgning av lös ull/bomull eller färgning av spinnmassa som används vid framställningen av syntetfiber. Garnfärgning Det naturvita garnet färgas i önskade nyanser före vävningen. Styckfärgning Man framställer naturvita metervaror som därefter färgas. Används för enfärgade varor. Med det här tillvägagångssättet förekommer det alltid små färgvariationer mellan de olika partierna. 33 34
Tryck 35 36
Pigmenttryck Pigmenttryck används bland annat för enkla tryck, men även för tryck där man vill ha en lite mer speciell effekt, till exempel med pärlemorfärger eller vitt tryck på en vit botten. Vid pigmenttryck syns en tydlig skillnad på fram- och baksida. Används både på syntet- och bomullskvaliteter. Reaktivt tryck Reaktivt tryck används bara på syntetkvaliteter eftersom färgämnet tränger in i fibern. Reaktivt tryck påminner därför en del om färgning. Vid reaktivt tryck är skillnaden mellan fram- och baksida inte så markant. Burn out/etstryck Vid etstryck trycker man antingen med en färglös pasta eller med en pasta med färgtillsats. Pastan etsar bort den ena fiberkomponenten och gör att de etsade områdena ser transparenta ut. Det här trycket kan göras på flera typer av material, både på varor med en blandning av bomull/polyester samt på rena polyestervaror. Digitaltryck Digitaltryck med bläckstråle är en relativt ny textiltrycksmetod. Mönstret trycks direkt från en dator och processen liknar den hos en vanlig skrivare. Metoden är perfekt för mindre produktioner eller upplagor. Tekniken kan användas vid flerfärgade tryck, nyanser med fina linjer, fotografier och väldigt stora repetitiva mönster. 37 38
Vävning 39 40
En vävd vara består av två trådsystem. Varptrådarna är de längsgående och inslagstrådarna är de tvärgående. Den önskade kvaliteten uppstår utifrån det sätt som de två kedjesystemen binds samman på. Det finns många olika bindningar, men alla har sitt ursprung i tre grundbindningar: tuskaft, kypert och satin. Tuskaft Tuskaft är den enklaste och en av de vanligaste bindningstyperna. Inslagstrådarna går växelvis över och under samtliga varptrådar. En tuskaftsbindning är likadan på rät- och avigsida. Den är fast och ger en stark vara eftersom den utnyttjar maximalt antal bindepunkter. Kypert Kypert är en bindning som kännetecknas av att det bildas diagonala ränder under vävningen. Går diagonalen upp mot vänster är det en S-lutning. Går den upp mot höger är det en Z-lutning. Varor med kypertbindning har färre bindepunkter än tuskaft och är därför också smidigare. 41 42
Satin Tyg i den här gruppen kännetecknas av en yta som är slät och ofta glansig med en utpräglad skillnad mellan rät- och avigsida eftersom slitytan bildas av antingen varp- eller inslagstrådarna. Satinvaror är mycket smidiga och kan göras tätare än varor i andra bindningar. Jacquard När man väver stora mönster som till exempel blommotiv och liknande används en särskild teknik där man kan lyfta eller sänka varje enskild varptråd oberoende av de övriga. Jacquardtekniken används just i det här sammanhanget. Jacquardmaskinen är placerad ovanför väven och styrs vanligen digitalt. 43 44
Dubbelväv När man pratar om dubbelväv handlar det om två varor som vävts samman. Oftast används en tuskaftsbindning. Man får två rätsidor där den ena färgmässigt utgör negativet av den andra. Dubbelväv används ofta till sängöverkast. Épinglé Den klassiska épinglétekniken innebär att varje ögla binds en eller två gånger som ett V eller W i grundväven. Det ger en mycket stark yta där öglorna är nästan omöjliga att dra upp. Velour Tekniken som används för velour kan vara samma som den som används för épinglé. När man framställer velour skärs öglorna dock upp vilket ger materialet en väldigt mjuk yta. Mercerisering Behandling av bomullsgarn eller -metervaror i stark natronlut medan garnet/metervarorna samtidigt sträcks. Merceriseringen ökar bomullens glans och styrka. Effekten blir permanent. Valkning Valkning är en efterbehandling av ulltyg där varan utsätts för en mekanisk bearbetning under påverkan av vatten och tvål. Det ger varan ett filtliknande utseende. (En valkad vara kan emellertid inte jämföras med riktig filt som inte är vävd). Sanforisering En kontrollerad krympningsprocess för vävda bomullstyger. Ger mycket dimensionsstabila varor. 45 46
Efterbehandling 47 48
Smutsavvisande efterbehandling Smutsavvisande efterbehandling av textilier skyddar varan mot vanlig smuts och vanliga vätskefläckar, men kräver ändå regelbunden rengöring av varan. Behandlingen används mest för bomullsvaror. Behandlingen baseras normalt på fluorkarboner som inte förändrar tygets struktur eller utseende. Den är inte skadlig för miljön och ger inte upphov till några allergiska reaktioner. Behandlingen är förhållandevis tvätt- och rengöringsbeständig och kan efter rengöring förbättras med hjälp av värme, till exempel strykning. Teflon är ett registrerat varumärke / behandling inom denna kategori Aluminiumbeläggning Aluminiumbeläggning eller alucoating är en process som används till mer transparenta gardiner och innebär att man applicerar ett lager som i varierande grad reflekterar värme och ljus beroende på textilens färg. Detta hjälper till att skapa ett behagligt inomhusklimat i byggnader som utsätts för mycket solljus och värme, och gardinen bidrar alltså till att lösa en funktion som vanligtvis kräver en dyr lösning som luftkonditionering Flamsäkerhet Produkter som ska finnas i offentliga byggnader måste ofta klara av särskilda brandtester. Många textilier klarar testerna utan några modifikationer, medan andra behöver behandlas för flamsäkerhet. Det finns olika behandlingar för flamsäkerhet som exempelvis Low Smoke Zirpro, en behandling som är framtagen av det internationella ullsekretariatet (IWS) för att höja flamsäkerheten hos ullfibrer. Ett annat flamskyddsmedel är Flovan som kan användas på flera olika material. Det finns ytterligare ett antal flamskyddsmedel under egna varumärken som kan användas på olika typer av material. Flamskyddsmedlen är oftast kemtvättsbeständiga och vissa är till och med vattenbeständiga. Ovan nämnda flamskyddsmedel appliceras oftast genom att materialet doppas i det, men man kan även applicera en flamsäker beläggning på tyget, s.k. backcoating, om det behövs. 49 50
Flamsäkerhet flovan Flovan är ett flamskyddsmedel som baserar sig på kvävehaltiga fosforsyresalter. Det är vattenlösligt och håller sig därför endast vid kemtvätt. Flamsäkerhet low smoke zirpro Det internationella ullsekretariatets (IWS) godkända beteckning för en tvättoch kemtvättsbeständig impregnering som används för att uppnå större flamsäkerhet. Zirpro är ett medel baserat på zirkoniumföreningar. Upplöses inte i vatten. 51 52
Tester och kravspecifikationer 53 54
Slitstyrka Martindale-metoden är den mest använda metoden för att mäta slitstyrka eftersom den har visat sig ligga verkligheten närmast. Metoden fungerar genom att man sliter ett prov av den vara man vill testa mot ett ulligt standardtyg med en given viktbelastning. Maskinen kör med ett intervall på 5 000 varv, man fortsätter ända tills två trådar slits av. Slit talet är en av faktorerna när det gäller bruksegenskaper. Det danska Beklædnings- og Textilinstitut har utarbetat ett klassifikationsschema som anger minsta slitstyrka för olika användningsområden. Användningsområden Privatbostad Rum med låg bruksintensitet mjukstoppning 10 000 varv hårdstoppning 15 000 varv Rum med hård bruksintensitet mjukstoppning 15 000 varv hårdstoppning 25 000 varv Offentliga miljöer och kontor Hotell- mötesrum och sjukhusavdelningar med låg bruksintensitet mjukstoppning 10 000 varv hårdstoppning 15 000 varv Uppehållsrum på sjukhus/vårdhem sällskapslokaler och studentrum mjukstoppning 15 000 varv hårdstoppning 25 000 varv Kontor, personalrum, mötes- och föreläsningslokaler, restauranger, matsalar, biografer, teatrar och flygplan mjukstoppning 25 000 varv hårdstoppning 35 000 varv Tåg, bussar, båtar i reguljärtrafik, hotellfoajéer, avgångshallar, cafeterior, skolor och barn-/ungdomsinstitutioner mjukstoppning 30 000 varv hårdstoppning 45 000 varv Möbeltygsklassifikation: 2002 (5:e reviderade utgåvan) 55 56
Noppbildning (pilling) Pilling är beteckningen för om en vara bildar noppor. Det här testet utförs också av en martindale-maskin och tyget som ska provas slits mot samma standardtyg som används i testet av slitstyrka. Skillnaden är att det sker utan viktbelastning. Därefter jämför man varans utseende med några standardfoton utifrån skalan 1 (sämst) till 5 (bäst). Solidité des teintures à la lumière Ljusäkthet är textilens förmåga att behålla färgen vid ljuspåverkan. För att testa ljusäktheten belyses proverna med ett konstgjort dagsljus under en viss tidsperiod. Tillsammans med proverna belyses en så kallad blåskala som består av åtta standardtextilier med känd ljusäkthet. Vid bedömningen av ljusäktheten jämförs blekningen på proverna med blekningen på blåskalan. Bedömningsskalan går från 1 till 8 där 8 är bäst. Ett steg upp motsvarar en fördubbling av ljusäktheten, vilket innebär att samma blekning tar dubbelt så lång tid. Kvadrats minimikrav är bedömningsgraden 5, vi strävar efter att alla våra kvaliteter ska uppfylla detta krav. Men i vissa fall, till exempel när det gäller pasteller och ofärgade varor, kan detta vara svårt att uppnå Väderbeständighet Graden av väderbeständighet hos en textil indikerar hur mycket den bleks när den utsätts för utomhusklimat, det vill säga artificiellt icke UV-filtrerat dagsljus. Dessutom fuktas och torkas textilprovet om vartannat. Bedömningsskalan som används för att mäta blekningen är densamma som för ljusäkthet. Minikrav för heminredning, 4. Minikrav för offentlig miljö, 5. 57 58
Gnidäkthet Gnidäkthet är ett mått på hur mycket ett tyg färgar av sig på andra textilier. Man skiljer mellan våt- och torrfällning. Som ett exempel kan lätt fuktiga byxor färga av sig om man sätter sig i en möbel med tygöverdrag. Fällningen bedöms genom att man jämför fällningskontrasten med en gråskala. Graden av fällning bedöms utifrån skalan 1-5 där 5 är bäst. Brandtester Olika krav ställs på möbel- och gardintyger när det gäller flamsäkerhet. Varje land har sina egna normer för vilka krav som måste uppfyllas. Som regel handlar det inte om lagstadgade krav, utan mer om gängse normer. Dessutom gör man också skillnad på om textilierna används i privat eller offentlig miljö. I det efterföljande avsnittet har vi beskrivit de vanligaste reglerna, men det kan förekomma speciella områden där det är andra krav som gäller. Dessutom ska den lokala brandmyndigheten som regel godkänna de textilier som används. Därför är den här informationen endast vägledande. K 59 60
Brandkrav 61 62
Privat sektor möbeltyger Danmark, Tyskland Inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN 1021-1 (cigarettest). Antändningskälla 0. Finland, Norge, Sverige Lagkrav: EN 1021-1 (cigarettest). Antändningskälla 0. Nederländerna Tillämpar ofta samma krav som Storbritannien. Storbritannien Lagkrav: BS 5852, Part 1 (cigarett- + tändstickstest). Antändningskälla 0-1. Om interliner används räcker det att överdraget genomgår cigarettestet, antändningskälla 0. Detta gäller dock endast om överdraget består av minst 75% bomull, linne, viskos, modal, siden eller ull. Frankrike Inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN 1021-1/2 (cigarett- + tändstickstest). Detta krav gäller också kontorssektorn. Belgien / Spanien Tillämpar ofta samma krav som Frankrike. Schweiz Inga lagkrav, men följande rekommenderas: SN 198 898, Klass 4.2. Österrike Inga lagkrav. Italien Inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN 1021-1/2 (cigarett- + tändstickstest). Antändningskälla 0-1. USA Det finns inga generella krav. Kryssningsfartyg IMO A.652 (16). Tyget testas i kombination med worst case -skum. Då får man ett pass- / failresultat. 63 64
Offentlig sektor Möbeltyger Danmark Inga krav, men vi rekommenderar: EN 1021. Norge Restaurangmiljö inga krav Den lokala brandmyndigheten kan kräva: EN 1021-1 (cigarettest). Antändningskälla 0. Hotel, kontor och sjukhus inga krav. Sverige Hotell- och restaurangmiljö: samma lagkrav som för den privata sektorn I vissa fall kan brandmyndigheterna dessutom kräva: EN 1021-2 (tändstickstest). Antändningskälla 1. Kontor och sjukhus inga krav. Finland Hotell- och restaurangmiljö lagkrav: EN 1021-1/2 (cigarett- + tändstickstest). Antändningskälla 0-1. Kontor och sjukhus, inga krav. Nederländerna Tillämpar ofta samma krav som Storbritannien. Storbritannien Lagkrav: EN 1021-1/2 (cigarett- + tändstickstest). BS 5852, crib 5. Kontor BS 5852. Antändningskälla 2-5 Schweiz Inga lagkrav, men följande rekommenderas: SN 198 898, Klass 5.2. Österrike Inga lagkrav, men följande rekommenderas: ÖNORM 3800, Teil 1. ÖNORM 3825. Italien Lagkrav: UNI 9175 Klass 1 IM. Dessutom ska den samlade kombinationen av material testas. USA Vissa delstater har lagstadgade krav, t.ex. California Tech. Bulletin 133 som krävs vid high risk buildings o.dyl. vissa frivilliga, t.ex. Cal. Tech. Bulletin 116 och 117. En del stater har inga krav alls. Därför är det nödvändigt att undersöka brandkraven vid varje enskilt projekt. Kryssningsfartyg IMO A.652 (16) Tyget testas i kombination med worst case -skum. Då får man ett pass- / failresultat. Frankrike NF D 60 013/AM 18 har ersatt NF P 92 507 M2. EN 1021-1/2 (cigarett- + tändstickstest) godtas ofta för flyttbara möbler. Belgien / Spanien Tillämpar ofta samma krav som Frankrike. Tyskland Restaurangmiljö lagkrav: DIN 54 342, part 1 (= EN 1021-1, cigarettest). Om rökning är tillåten i biograf ska överdragen uppfylla DIN 4102 B1. Kontor inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN 1021-1/2 eller DIN 4102 B2. Hotell och sjukhus den lokala brandmyndigheten ställer krav, föreskriver som regel DIN 4102, B2 eller B1. B1 ska oftast uppfyllas för användning i sjukhus. Offentliga platser + 200 personer: DIN 4102 B1 (MV stätt V 33). 65 66
Offentlig sektor Gardintyger Danmark Inga krav. Norge Inga kända krav. Sverige Inga kända krav. NT 043 kan krävas. BS 5867 kan också godtas. Finland Inga kända krav. Nederländerna Tillämpar ofta samma krav som Storbritannien. Storbritannien Lagkrav: BS 5867, Part 2. Frankrike NF P 92 507 M1 eller M2. Belgien / Spanien Tillämpar ofta samma krav som Frankrike. Tyskland DIN 4102 B1. Schweiz Inga lagkrav. Test som används för möbeltyger används också för gardintyger. Österrike Inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN 13773. Italien Lagkrav: UNI 9177, Klass 1. Kryssningsfartyg Gardintyger IMO A.471(XII). Tyget antänds i vertikalt läge. Då får man ett pass- / failresultat. Vägg- och takbeklädnad IMO A.653 (16). Tyget utsätts för strålningsvärme. Då får man ett pass- / failresultat. 67 68
Skötsel och symboler 69 70
Tvättråd Torkning Y Tvättbaljan används som grundsymbol för vattentvätt F Talet anger den högsta tvättemperatur som textilen klarar. S Om tvättbaljan har ett streck under sig innebär detta att fintvätt ska användas. Fintvätt är en skonsammare tvätt där mer vatten används vilket innebär att textilen skrynklar sig mindre. Kompletterande text halvfylld maskin och lägre centrifugeringshastighet anges. V W X C En cirkel omgiven av en fyrkant används som grundsymbol för torkning i samband med tvätt Om samtliga torkmetoder, alltså torktumling, hängtorkning, dropptorkning och plantorkning, är möjliga anges i symbolen den maximala utgångstemperaturen för torktumling i form av en eller två prickar Om varan ej tål torktumling överkryssas grundsymbolen G Om varan inte tål vattentvätt överkryssas grundsymbolen såvida man inte upplyser om ev. risker med hjälp av en kompletterande text. Blekning Z B Trekanten används som grundsymbol för blekning i samband med tvätt. Om klorblekning är möjlig anges den kemiska beteckningen cl för klor i trekanten. Om blekning bör undvikas för att varan inte klarar detta, överkryssas grundsymbolen. Kemtvätt Efterbehandling / strykning U E I J a Strykjärnet används som grundsymbol för efterbehandling. Temperaturen anges i strykjärnet med en, två eller tre prickar. Strykning med eller utan ånga. Max. 110 C (akryl / acetat). Strykning med eller utan ånga. Max. 150 C (ylle / polyester / viskos). Strykning med eller utan ånga. Max. 200 C (bomull / linne). Om efterbehandlingen är skadlig för varan överkryssas grundsymbolen. T D H L Cirkeln används som grundsymbol för kemtvätt. Bokstaven i cirkeln anger kemtvättsvätska och kemtvättsmetod (information till kemtvätten). Om grundsymbolen har ett streck under sig betyder det att textilen kräver en skonsam kemtvättsbehandling. Om varan inte tål kemtvätt överkryssas grundsymbolen såvida man inte upplyser om hur varan kan påverkas i en kompletterande text. Mer information finns på www.kvadrat.dk 71 72
Underhåll av möbeltyg Regelbunden rengöring är viktig för att bibehålla möbeltygets utseende och förlänga dess livslängd. Damm och smuts sliter på tyget och försämrar också de flamhämmande egenskaperna. Nettoyage ordinaire Dammsugs ofta, helst varje vecka. Fläckar som inte innehåller fett avlägsnas genom att man varsamt baddar med en ren luddfri trasa eller svamp som doppats i tvållösning eller i vatten med flytande diskmedel och sedan vridits ur. (Se recept för fläckborttagning.) Badda sedan ytan med rent ljummet vatten. Varning! Gnugga inte hårt mot tyget eftersom det kan åstadkomma färgbortnötning eller skada ev. ludd. Recept för fläckborttagning Tvållösning framställs av 1/4 dl tvålflingor till 1 liter varmt vatten som får svalna före användning. Diskmedelslösning: Ta max. 1 tsk flytande diskmedel till 1 liter vatten. Av koncentrerade medel används bara ett par droppar per liter vatten. 73 74
Underhåll av gardiner i Trevira CS Normal användning Privata hem och hotell, institutioner etc Skontvätt, 40 C, halv tvättmängd, lägsta centrifugcykel. Låt dropptorka. Stryk vid lägsta temperatur om det behövs. Krymper cirka 1% på längden. Man kan tvätta vid högre temperaturer men detta krävs inte vid normal användning. Intensiv användning Hälso- och sjukvården Skontvätt, 60 C, halv tvättmängd, lägsta centrifugcykel. Låt dropptorka. Strykning krävs efter tvätt vid 60 C, stryk vid lägsta temperatur. Krymper cirka 1% på längden. För att desinfektera tyget tillsätts ett lämpligt desinfektionsmedel under tvättcykeln, undvik att tvätta vid väldigt höga temperaturer. Observera att vissa av gardinerna bara tål tvätt vid 40 C. Gardinens utseende efter tvätt beror på tvättmetod, tvättemperatur, mängden vatten jämfört med mängden vara samt centrifugeringsoch torkmetod. Alla gardin tyger av Kvadrat levereras med skötselråd. 75 76
Fläckborttagning Om man agerar snabbt är det inte svårt att ta bort det som man har spillt och därmed undviker att en fläck bildas. Sug först upp vätskan med absorberande hushållspapper eller en trasa. Hårda fläckar skrapas bort med en sked. Fläckborttagningsmedel bör endast användas efter att man först har testat medlets inverkan på tyget på ett mindre synligt område. För att undvika ränder efter fläcken bör man badda försiktigt med en cirkulär rörelse utifrån kanten av fläcken och in emot fläckens mitt. Det kan också bli nödvändigt att använda en hårtork för att undvika ränder. Varning! Var försiktig med användning av lösningsmedel eftersom dessa kan upplösa underliggande stoppningsmaterial. Allmänt De här råden är endast vägledande och kan inte garantera att fläckarna försvinner till hundra procent. Vi rekommenderar att du alltid tar kontakt med en professionell kemtvättsinrättning, särskilt vid större fläckar och / eller grundlig rengöring. Nagellack Badda med aceton eller nagellacksborttagning utan olja. Målarfärg, oljebaserad Rengör med terpentin och badda med mild tvållösning. Om fläcken är gammal, fråga en fackman. Målarfärg, vattenbaserad Badda med mild tvållösning. Om fläcken är gammal, fråga en fackman. Skoputs Badda med ett lösningsmedel, t.ex. mineralterpentin eller kemiskt ren bensin. Stearin Kyl ner med isbitar i en plastpåse, bryt av stearinet och ta försiktigt loss de lösa bitarna. Stryk med ett medelvarmt strykjärn över ett vitt absorberande papper. Ev. rester kan tas bort med en trasa fuktad med lösningsmedel, t.ex. fotogen. I övrigt hänvisar vi till följande fläckborttagningsguide: Kulspetspenna Badda / gnid försiktigt med T-röd. Blod Tvätta av med kallt vatten. Om det inte hjälper, tillsätt ett neutralt tvättmedel. Choklad Skrapa av med sked eller kniv. Ketchup Badda med ljummet vatten. Tvätta därefter med mild tvållösning. Kosmetika Badda med ljummet vatten. Tvätta därefter med mild tvållösning. Badda ev. med kemiskt ren bensin. Olja och fett Badda med ett lösningsmedel, t.ex. mineralterpentin eller kemiskt ren bensin. 77 78
Kvalitet och miljö 79 80
Kvalitet Redan i början av 1990-talet började vi på Kvadrat att beskriva våra arbetsrutiner och målsättningar. Vi var bland de första i Danmark att samla allt detta i ett kvalitetsledningssystem, och i mars 1992 fick vi en ISO 9001-certifiering. Genom att skapa ett kvalitetsledningssystem fick vi en beskrivning av våra tidigare arbetsrutiner, det sunda förnuftet sattes i system. 81 82
Miljö Respekt för miljön är oerhört viktigt för oss på Kvadrat. Vi arbetar målinriktat för att förhindra onödig användning av resurser, minska utsläppen och säkerställa bästa möjliga hälsa och arbetsplatssäkerhet. Sedan 1997 är vi miljöcertifierade enligt ISO 14001, och vi granskar ständigt våra produkter och processer för att minska deras påverkan på miljön. Som hjälp att förbättra våra produkters kvalitet och minska deras påverkan på miljön använder vi oss av den senaste tekniken. Produkter Kvadrats textilier har en extremt lång livslängd tack vare vår policy att bara använda oss av råvaror av högsta kvalitet, innovativa tillverkningsprocesser och tidlösa mönster. Alla våra textilier följer våra stränga kvalitets- och miljöriktlinjer och uppfyller även relevant lagstiftning, förordningar och normer. Vi följer också de stränga normer som ställts upp av danska miljöskyddsstyrelsen och deras lista över oönskade ämnen. Listan fokuserar på de 68 mest skadliga och farliga ämnena på EU-kommissionens lista över farliga ämnen. Vi arbetar även nära våra partners för att säkerställa att våra produkter och processer inte innehåller eller använder sig av eventuellt skadliga ämnen. Vi slutade till exempel 1997 med att behandla våra ylle produkter mot mal för att skydda arbetarna som arbetar i processen och för att minska föroreningen av spillvatten. Vi använder aldrig Azofärger som kan sönderdelas till cancerframkallade akrylaminer. Färger som innehåller tungmetaller. Bromerade flamskyddsmedel. Kemikalier som tillverkas med användning av klorin. PVC i produktionen. Malsäkring av ylleprodukter. 83 84
EU:s miljöblomma Flera av våra produkter har blivit uppmärksammade för sin miljövänlighet och är därför ekomärkta. Pure, Molly, Hallingdal och Hacker har alla tilldelats miljömärkningen EU:s miljöblomma. Blomman får bäras av produkter som utifrån ett livscykelperspektiv är en av de bästa på marknaden inom den aktuella produktgruppen (Bedömningen omfattar vilken typ av fiber som har använts, produktionsprocessen, användningen av kemikalier och kvalitetskontroll). Tygerna Flora, Kosmos och Helix av Fanny Aronsen har fått Naturskyddsföreningens miljömärke Bra Miljöval. Trevira CS-garnerna är Öko-Tex 100-certifierade. Vårt mål är att fler av våra produkter i framtiden ska blir miljömärkta. 85 86
Trevira CS 90% av Kvadrats gardiner är tillverkade av Trevira CS. Den här unika sortens polyester är tillverkat av garn av högsta kvalitet som är hållbart och ekonomisk att underhålla. Garnet tillverkas av Trevira GmbH, ett företag som är ISO 14001-certifierat, och är hypoallergeniskt och Öko-Tex 100-certifierat. Besök www.trevira.com för att få mer information om Trevira CS. Ull Vi använder den ull som passar mönstret bäst med ursprung från New Zeeland, Australien och Norge. Bara biologiskt nedbrytbara tvättmedel och spinnoljor används under tvättning och spinning. I så hög utsträckning som möjligt samlas överskottsfibrerna in och återvinns i andra branscher. Även rullarna som ullen träs upp på återvinns tillsammans med plastpåsarna som ullen levereras i. Bomull Vi använder kvalitetsbomull från Afrika, Grekland och Sydamerika. De olika typerna av spillprodukter från tillverkningen samlas in, sorteras och återvinns i de fall det är möjligt. Färg och spillvatten filtreras bort till ett lokalt vattenreningsverk. För att ytterligare skydda miljön används aldrig spinnolja. Vår kollektion innehåller textilier som är tillverkade både av organisk (naturligt odlad utan bekämpningsmedel och konstgödning) och konventionellt odlad bomull. Vår serie Pure har tilldelats EU:s miljöblomma och är tillverkad av 100 procent organisk bomull. Transporter Alla våra speditörer måste ha en miljöchef, en skriftlig miljöpolicy och kunna dokumentera miljökonton. Lastbilar måste använda en EU3-motor (som ger ifrån sig minimala mängder utsläpp och har låg bränsleförbrukning). Förpackningar På Kvadrat använder vi en skräddarsydd förpackningsmaskin som minskar mängden använd plast. Vi använder bara återvinningsbar plast (inom gränserna för tungmetallhalt enligt 94/62/EEC), och vi återvinner alla förpackningar i den mån det är möjligt. Våra tyger anländer i kartonger som återvinns om de inte kan återanvändas. Partners Vi skapar långsiktiga partnerskap med våra leverantörer som grundar sig på ett gemensamt engagemang i att skapa så hög kvalitet som möjligt med så liten miljöpåverkan som möjligt. Varje år håller vi ett seminarium där vi tillsammans utforskar nya sätt att nå dessa mål Vartannat år gör vi en miljöundersökning av våra partners och godkänner kontrakten på nytt. Alla nya kontrakt innehåller en uppförandekod med miljöfokus. 87 88
För mer information www.kvadrat.dk 89 90