Minnesanteckningar Möte med LSS-samrådet 2013-11-21 Närvarande: Deltar ej: Bo Törnros Attention Ann Clarino RBU Claes Lydén, FA Glenn Hanzén RBU Bertil Bengtsson FUB Per-Gunnar Pettersson FUB Staffan Eriksson NHR Mikaela Waltersson M/Socialnämnden. Gullvi Johansson S/Socialnämnden Anders Gustavsson/ Socialförvaltningen Marie Langemark / Socialförvaltningen Torbjörn Lagergren / Socialförvaltningen 1. Föregående minnesanteckningar. Till protokollet förs redovisning om vad som gäller vid arbetsresor. Arbetsresor enligt Hallandstrafiken. Dessa resor fordrar särskilt tillstånd och får utföras dygnet runt. Arbets- och studieresor kan även få ske utanför färdtjänstområdet till och från resmål på rimligt pendlingsavstånd. Beslut om färdmedel sker utifrån funktionshindrets svårighetsgrad. Egenavgifter betalas genom två alternativ: 1 Kontant betalning i bilen 2 Inköp av kollektivtrafikens periodkort i förväg på något av Hallandstrafikens inköpsställen. Periodkortet gäller då som betalning för arbetsresan och dessutom som betalning för resa med vanlig kollektivtrafik. Periodkortet gäller dock INTE vid andra färdtjänstresor än arbetsresorna. 3 Ansökan sker skriftligt och som grund för tillståndet görs en utredning med hembesök vid behov. Läkarutlåtande kan behövas som underlag till utredningen. 4 Då regelverk och förutsättningar ändras bör kontakt med Hallandstrafiken tas om man undrar över något och/eller har följdfrågor. 2. Individuell plan, Anders Gustavsson Informationsblad utdelat, läggs till i protokollet.
FUB anser att man/hanläggarna borde bättre och tydligare förklara vad en individuell plan är för något. Handläggarna arbetar mycket mot skolorna och deras hälsopersonal bland annat. Det finns många olika sorters planer bl.a. Individuell plan, nätverksmöten och genomförandeplan inom verksamheterna boende och Daglig Verksamhet t.ex. Vad är skillnaden mellan genomförandeplan (GFP) och individuell plan (IP)? GFP i det nära, träna vissa saker eller utveckla färdigheter, IP om det gäller en mer övergripande planering kring livet i stort. -Hur offensiva är handläggarna kring en brukares planer inför framtiden t.ex flytta hemifrån, börja jobba eller flytta? Handläggaren försöker gärna väcka frågor om framtiden i god tid men det är inte alltid lätt att ta till sig som anhörig, detta med att t.ex. flytta hemifrån kan vara en ganska känslig fråga. Nedan följer informationsbladet som användas av handläggare. Individuell plan LSS Processdok.. 2013-05-02 Du som har insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan även begära att få en individuell plan. En individuell plan består av två delar: Planeringsmöten där du ihop med andra diskuterar och planerar vad du vill förändra i ditt liv. Dokumentet som blir resultatet. En individuell plan kan du ha nytta av när du i god tid vill planera inför en förändring i ditt liv, t ex att flytta hemifrån. när du tycker att andra bestämmer för mycket, och du vill ha mer inflytande över ditt liv. när du vill att de insatser du får skall samordnas på ett bra sätt. Du bestämmer själv vem som ska ansvara för att upprätta planen. vem eller vilka som ska bjudas in till planeringsmötena. vilka behov eller önskemål som skall finnas med i planen. Hur går det till att göra en individuell plan? Förberedelser Innan första mötet bör du tänka igenom vad du vill använda planen till vilka du vill skall vara med på planeringsmötet vilka teman som skall tas upp på mötet. Dessa bör stå i inbjudan så att de som skall vara med kan vara väl förberedda när de kommer
Genomförande Din plan är unik och liknar ingen annans, men detta bör alltid finnas med syftet med planen mål och delmål vem som gör och ansvarar för vad tidpunkter för genomförande tid för uppföljning och utvärdering vilka som får ta del av planen Uppföljning och utvärdering Din individuella plan följs upp efter överenskommen tid. Ni går då igenom hur det gått med det som ni kom överens om och om det behövs fler möten. Vid den tidpunkt då dina önskemål eller behov enligt planen skall vara uppfyllda träffas ni för att ta reda på hur det gick. Vart vänder jag mig? Om du tycker att du behöver en individuell plan eller har frågor vänder du dig till din socialsekreterare på Socialförvaltningen, Avdelningen för stöd och service. Namn Tel 3. Gemensam och ömsesidig diskussion Medverkande politiker, intresseorganisationer och tjänstemän. Personal i kommunal tjänst får ej köra brukarnas fordon, beslut i SN och SF ledningsgrupp, gäller personlig assistans, dock inte i privata bolag. Begränsande för brukaren men det handlar om säkerhet och arbetsmiljön för personalen. LSS ställs mot arbetsmiljölagen enligt medverkande företrädare från föreningarna. Kommunen kommer fortfarande att begära körkort av personalen för förflyttning mellan brukarna. FUB fråga 3 från bevakningslistan: Föreläsaren har haft mycket gott rykte före Kalla Fakta inslaget, kommunen hade ingen vetskap om annat än mycket gott beteende, Jonas Reimersson har 20 års erfarenhet från seriösa utbildningar och är på så sätt att betrakta som en bra föreläsare för att öka kompetensen hos vår personal/ handläggare. SN ställde in föreläsningen utifrån det som visades i Kalla Fakta. Positivt från samrådet att föreläsningen ställdes in, samrådet anser också att det är positivt att kommunen fortbildar sin personal/handläggare.
Centrala upphandlingar används ofta för grundutbildningar och ibland görs så kallad direktupphandling vid behov av spetskompetens, framöver kommer kommunen och regionen att samordna vissa upphandlingar. Specialistkompetensen som behövs är kunskap om tolkningar av LSS och i det hur lagen lever genom nya domar och liknande. FUB fråga 5 från bevakningslistan: Nyanställda får introduktion om olika saker bland annat livsmedelshantering, utbildning i livsmedelshantering i rullande schema vart annat år och brandutbildning vart tredje år, utbildningen innehåller även övning, ny person som anställs efter Bonde skall förutom fastighetsplanering syssla med brandsäkerhet på upp till 60% av sin tjänst. Livsmedelsutbildning och brandutbildning dokumenteras i datasystemet magna cura för personlig assistans. Det finns inget liknande datasystem för gruppbostäder eller korttidshem utan utbildningar dokumenteras på respektive enhet. Bedriver kommunen uppsökande verksamhet? Kommunen sprider kunskaper om sin verksamhet till samordningsmyndigheter som sedan i sina kontakter direkt med brukarna tipsar enskilda personer. (Exempel BUP, habiliteringen med flera.) FUB framför synpunkterna att när LSS presenteras så skall det göras på ett professionellt sätt och göras tydligt för den lyssnande/brukaren. 4. Frågor från föreningarna: FUB fråga 1 från bevakningslistan: Hur påverkar fordonsutredningen inom kommunen verksamheten vid korttidstillsyn, korttidsvistelse samt gruppboenden, bland annat under lov och ferier? Viktigt att träffa kompisar och umgås, finns någon form av konsekvensbeskrivning? Hur tar man hand om konsekvenserna av detta med bristen av fordon i fritidsverksamheten? -Hänvisning till kollektivtrafik och färdtjänst. Viktigt att konsekvenserna kartläggs och återkopplas till LSS -samrådet. Borttagningen av fordonen skall utvärderas efter ett år, detta är ett beslut i socialnämnden. Viktigt att kvaliteten bevaras och att det finns ett system att utvärdera ifrån.
FUB fråga 2 från bevakningslistan. Hur kommer den framtida verksamheten att vara vid Norra Borgasgård, det har bedrivits en mycket värdefull verksamhet genom fritids inom socialförvaltningen för personer med funktionsnedsättning? -Borgasgård bedriver sin verksamhet i Harplinge, den har varit dåligt utnyttjat den senaste tiden men möjligheten att nyttja verksamheterna på Borgasgård finns även framöver. Särskilda projektpengar för fritidsverksamhet där har funnits men dessa pengar är nu slut så det blir ingen planerad/återkommande fritidsverksamhet förlagd dit. Enheterna kan dock själv hyra på Borgasgård om man så önskar. FUB fråga 4 från bevakningslistan. När kommer frågan om allmänna utrymmen i gruppbostad som utnyttjas av satellit lägenheter vars kostnad betalas enbart av boende i gruppbostaden, att få något svar? -Boende/hyresgäster i gruppbostad betalar sin hyra samt för tillgång till gemensamma utrymmen med en fastställd summa. Denna tillgången till gemensamma utrymmen beskärs inte av att någon besökare använder sig av utrymmena inte hellre skiljer sig kostnaden för tillgång till lokalerna om man bor i gruppbostad om 3-4-5-6 platser/lägenheter. Vid boende i servicebostad (fler lgh än 6-7) och med tillgång till gemensanhetsutrymmen betalas en något lägre månadssumma. Om tillgången till gemensamhetsutrymmen beskärs genom längre ombyggnad eller annat kan tillfällig hyressänkning övervägas. 5. Övrigt. Tider för möten 2014. 30/1, 17.30 22/5, 17.30 med politiken 25/9, 17,30 20/11, 17.30 med politiken Marie avslutar mötet och samrådets ledamöter önskar varandra en trevlig jul. Vid tangenterna Torbjörn Lagergren Handikappkonsulent