HUSÖNS AVRINNINGSOMRÅDE Användning av bekämpningsmedel och Bekämpningsmedelsrester i vatten

Publ. nr. 2003:35 HUSÖNS AVRINNINGSOMRÅDE Användning av bekämpningsmedel och Bekämpningsmedelsrester i vatten en inventering av bekämpningsmedelsanvändningen under 2002, samt en sammanfattning av 2003 års provtagning och analys av förekomsten av bekämpningsmedelsrester Foto: Henrik Nätterlund Ingalill Andersson Länsstyrelsen i Örebro län Projektet ingår i miljöprogrammet, som finansieras gemensamt av svenska staten och EU 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...3 Det här är bra idag:...3 Här finns möjlighet till förbättringar:...3 Inledning...4 Så här har undersökningen utförts...4 Områdesbeskrivning...5 Nederbörd och vattenföring...6 Resultat...7 Odling...7 Grödor...7 Skyddszoner...7 Bekämpningsmedelsanvändning...8 Hantering av bekämpningsmedel...10 Vilka substanser används?...11 Bekämpningsmedel i vatten...12 Total halt av bekämpningsmedel...12 Vilka substanser och i vilka koncentrationer?...12 Gränsvärden...16 Totala transporter och förluster...17 Bekämpningsmedel i vatten - jämförelse mellan Husön 2003 och Vemmenhögsån 1998...18 Diskussion...19 Kan användningen och riskerna vid användningen minska?...19 Hur stor nytta gör t ex skyddszoner?...19 Fortsatta provtagningar även under 2004...20 Referenser...21 Bilaga 1...22 2

SAMMANFATTNING Under hösten 2002 har bl.a. jordbrukets användning av bekämpningsmedel inom Husöns avrinningsområde inventerats. Avrinningsområdet omfattar 473 hektar åker. Undersökningen har utförts genom intervjuer med samtliga lantbrukare i området, antingen som gårdsbesök eller via telefon. Under 2003 har analyser gjorts av förekomsten av bekämpningsmedel i vatten från Husöns avrinningsområde. Syftet med undersökningen var att kartlägga sambanden mellan förekomsten av bekämpningsmedelsrester i vattnet från Husöns avrinningsområde och bekämpningsmedelsanvändningen inom området. Området är till 66 % åkermark och består till stor del av mulljordar. Den goda kvävetillgången är till fördel för ogräs och det liksom en inte obetydlig odling av växtskyddskrävande grödor (mycket potatis, lite vall) bäddar för en jämförelsevis hög bekämpningsmedelsanvändning. Inventeringen visar dock att enbart fungicidanvändningen i potatisodlingarna samt insekticidanvändningen ligger högre än riksgenomsnittet. Under 2002 användes i genomsnitt ogräspreparat motsvarande 0,53 kg aktiv substans per hektar (genomsnitt för ogräsbehandlad areal) och svamppreparat motsvarande 1,96 kg aktiv substans per hektar (genomsnitt för svampbehandlad areal) inom Husöns avrinningsområde, att jämföra med ett riksgenomsnitt på 0,67 kg respektive 1,0 kg. Användningen av insektspreparat under 2002 var betydligt högre än riksgenomsnittet under 1998, då 2002 var ett riktigt bladlusår. I de analyser som gjorts på vatten från Husöns avrinningsområde under 2003 har man hittat bekämpningsmedelsrester från 16 olika bekämpningsmedelssubstanser, varav 5 har hittats i halter över bestämningsgränsen. De substanser som förekom i högst halter härstammar från odling av potatis och morötter, men man finner även restsubstanser av sådana preparat som vi slutat använda för decennier sedan. Endast halterna av metalaxyl överskrider vid ett tillfälle de gränsvärden som finns i det norska miljöfarlighetsindexet. De substanser som analyserats (2003) svarar dock enbart för 35 % av den totalt mängden aktiv substans som använts inom området under 2002. Det här är bra idag: Bekämpningsmedelsanvändningen är lägre än genomsnittet för Sverige om man tar hänsyn till vilka grödor som odlas. Herbicidanvändningen är lägre än genomsnittet för Sverige, både totalt och för varje enskild grödgrupp. Bekämpningsmedelsrester förekommer, men halterna är låga. Skyddszoner finns längs åtminstone 40 % av vattendragen inom avrinningsområdet. Här finns möjlighet till förbättringar: Påfyllning av sprutan ej direkt på gårdsplan utan på biologiskt aktiv mark som biobädd, åkermark, bevuxen mark, eller tät platta med uppsamlingstank. Även parkering görs med fördel på aktiv mark. Minska resthalterna av bekämpningsmedel från potatis och morotsodling. Målsättningen är att resthalterna ska vara så nära noll som möjligt. Skyddszoner längs alla vattendrag. 3

INLEDNING Husöns avrinningsområde är ett av de 29 så kallade typområdena som finns i södra och mellersta Sverige. Inom dessa områden, som utsetts av Naturvårdsverket, undersöks jordbrukets påverkan på vattenkvalitén genom kontinuerliga provtagningar. Gemensamt för avrinningsområdena är att de är små och domineras av jordbruksmark. Andelen åkermark inom ett typområde bör vara mer än 50 % och det kravet uppfyller Husön (66 % åker). Ju mindre andel jordbruksmark desto större betydelse får andra källor på vattenkvalitén. De analyser som görs på vattenproverna från ett avrinningsområde är framför allt på kväve och fosforföreningar, d.v.s. sådana ämnen som kan bidra till övergödning av sjöar och vattendrag. Under 2003 har Länsstyrelsen även låtit analysera förekomsten av bekämpningsmedel i vattnet från Husöns avrinningsområde. Det här är en form av miljöövervakning som ger oss ett grepp om vilka bekämpningsmedel som kan återfinnas i vattendrag och vilka halter det rör sig om. Det är först när vi vet var vi står och vart vi vill som vi kan sätta in de rätta åtgärderna. Bra miljöövervakning ger oss både en plattform för avstamp, en uppfattning om rimliga mål och ett kvitto på att de åtgärder vi vidtar verkligen har effekt. SÅ HÄR HAR UNDERSÖKNINGEN UTFÖRTS Information om grödor och om användning och hantering av bekämpningsmedel under säsongen 2001/2002 har samlats in genom intervjuer med lantbrukarna inom området 1. Provtagning för analys av bekämpningsmedelsrester har skett under perioden maj-oktober 2003, med uppehåll under en period med mycket låg vattenföring (hela juli och första hälften av augusti). Vattenprov tas varje vecka och är tidsintegrerade, d v s innehåller delprover uttagna under varje timme under veckan. Förekomst av bekämpningsmedelsrester görs med enkelanalys och utförs av Institutionen för miljöanalys, SLU. Eftersom Husön är invallat, och vattnet pumpas ut från området, mäts vattenföringen med hjälp av en så kallad flottörskrivarpegel som mäter höjden på vattnet vid utloppet. 1 Under hösten 2002 4

OMRÅDESBESKRIVNING Husöns avrinningsområde ligger ca 12 km SO om Örebro. Fastigheten Husön, som ligger mitt i området, har gett namn åt typområdet. Området består till största delen av åkermark (473 ha) som utgör 2/3 av den totala arealen på 720 ha. Nästan 70 % av åkerarealen är mulljord och gyttjelera, med gott om lättillgängligt kväve vilket är till fördel för kvävegynnade ogräs. Den resterande arealen utgörs till största del av skog. Efter sänkningen av Hjälmaren i slutet av 1800-talet blev det möjligt att odla den gamla sjöbottnen, och här är potatis och vårvete de ekonomiskt viktigaste grödorna idag. Den övriga åkerarealen utgörs främst av lerjord varav en liten del är sandig ler och övriga mestadels lättlera. Ca 60 % av området är täckdikat. En stor del av mulljorden är invallad och där sker avvattning genom pumpning under våren och hösten. Avrinningsområdet avvattnas genom Kvismare kanal som mynnar i Hjälmaren. Figur 1. Karta över jordartsfördelningen inom Husöns avrinningsområde. 5

NEDERBÖRD OCH VATTENFÖRING Nederbörden påverkar förlusterna av bekämpningsmedel till dränering och vattendrag, beroende på när och i vilka mängder regnet kommer. Ett stort och häftigt regn strax efter en bekämpning kan föra med sig preparatet rakt ut i diket t.ex. via marksprickor ner i dräneringen eller via ytavrinning. Nedan ses månadsvis och veckovis nederbörd under 2003, mätstation Örebro (figur 2 och 3). Samtidigt påverkas koncentrationen av en bekämpningsmedelssubstans i avrinningsvattnet av det flöde som sker från området. För att ta reda på hur mycket bekämpningsmedelsrester (gram aktiv substans/år) som transporteras bort från avrinningsområdet (och så småningom hamnar någon annanstans) har vi använt oss av vattenflödet från Husöns avrinningsområde som visas i nedanstående figur (4). mm/månad 120 100 80 60 40 20 0 maj juni juli aug 2003 Normal 1961-90 Figur 2. Månadsvis nederbörd vid mätstation Örebro 2003 samt normalnederbörd 1961-90 (enl. SMHI). mm 30 25 20 15 10 5 0 01-maj 08-maj 15-maj 22-maj 29-maj 05-jun 12-jun 19-jun 26-jun 03-jul 10-jul 17-jul 24-jul 31-jul Figur 3. Dygnsvis nederbörd vid mätstation Örebro 2003 (enl. SMHI). mm/dygn 7 6 5 4 3 2 1 0 10-maj 17-maj 24-maj 31-maj 07-jun 14-jun 21-jun 28-jun 05-jul 12-jul 19-jul 26-jul 02-aug 09-aug 16-aug 23-aug 30-aug 06-sep 13-sep 20-sep 27-sep 04-okt Figur 4. Vattenflödet från Husöns avrinningsområde (mm/dygn). 6

RESULTAT Odling Grödor Den arealmässigt största grödan inom Husöns avrinningsområdet är vårsäd, som fungerar bra på mulljordarna. På lerjordarna där risken för uppfrysning är mindre odlas en del höstsäd. Under säsongen 2001/2002 stod vårsäden för 53 % och höstsäden för 12 % av arealen. Med tanke på den höga intensiteten vid bekämpning av potatisbladmögel är potatisarealen också beaktansvärd (15 %) (figur 5). Stubbträda 8% Flerårig träda 3% Energiskog 3% Höstsäd 12% Vall 4% Potatis 15% Vårkorn 27% Vårraps 2% Vårvete 15% Havre 11% Figur 5. Grödfördelning inom Husöns avrinningsområde. Skyddszoner Inom Husöns avrinningsområde finns 5 km skyddszon, totalt ungefär 6 ha (se karta över jordarter, sid. 4). Om vi ställer det i förhållande till att det finns ungefär 10 km diken som är blåmarkerade på topografiska kartan (ett av kriterierna för miljöstödet för skyddszoner) och att den sträcka där skyddszon är möjlig att anlägga 2, ca 12,4 km, så finns skyddszon längs 40 % av den åkerkant som gränsar mot dike. Invallningen mot Kvismare kanal fungerar som en naturlig skyddszon, men är däremot inte den typen av skyddszon som kvalificerar till skyddszonsersättning. 2 Skyddszon kan anläggas på bägge sidor om ett dike. Hänsyn tagen till att dikena delvis gränsar till skog, betesmark, väg eller invallning. 7

Bekämpningsmedelsanvändning Av de 18 lantbrukare som har åkermark inom området är det 16 som har använt kemiska bekämpningsmedel under säsongen. Av dem som inte bekämpat kemiskt har en ekologisk odling och en har enbart uppvuxen salix inom området. Om man istället ser på hur stor andel av den totala åkerarealen som någon gång besprutats under säsongen 2001/2002 så är siffran 80 %. Motsvarande siffra för hela länet är 58 % (1998). Ingen bekämpning utfördes under höstsäsongen, varken mot ogräs eller svamp, utan enbart under vår och sommar, undantaget viss totalbekämpning i början av september 2002. Den totala mängden bekämpningsmedel som användes inom hela avrinningsområdet under säsongen 2001/2002 var 566 kg aktiv substans, d.v.s. i genomsnitt 1,5 kg/ha på den areal som faktiskt behandlats (motsvarar 1067 doser och 2,8 doser/ha). Som man kan se i figur 6 står svamppreparaten för mer än hälften av mängden (aktiv substans). Om man tittar på volymerna för hela Sverige är bilden en annan, totalt sett är ogräsbekämpningen utan tvivel störst. Insekticider Fungicider Herbicider (inkl. glyfosat) Figur 6. Bekämpningsmedelsanvändningen uppdelad på typ av preparat (andel av total mängd aktiv substans) Tabell 1. Bekämpningsmedelsanvändningens fördelning på preparattyp Använd mängd (kg) Behandlad areal (ha) Antal doser* Antal doser/ha Herbicider (inkl. glyfosat) 183 343 503 1,5 Fungicider 327 167 422 2,5 Insekticider 56 72 142 2,0 Totalt 566 381 1067 2,8 *Antal doser här har den totala förbrukningen av ett preparat dividerats med högsta rekommenderade dosen för grödan den använts i, och dosförbrukningen för de olika preparaten har därefter summerats. Mängd aktiv substans per behandlad areal (kg/ha) 2.00 1.80 1.60 1.40 1.20 1.00 0.80 0.60 0.40 0.20 0.00 Totalt Herbicider (inkl. glyfosat) Fungicider Insekticider Husön 2002, kg/ha Örebro 1998, kg/ha Sverige 1998, kg/ha Figur 7. Användningen inom Husön jämfört med genomsnittet för Örebro län och Sverigegenomsnittet, mängd aktiv substans per behandlad areal (kg/ha) 8

Herbicider Av de besprutningar som gjordes under säsongen 2002 var ogräsbekämpningen arealmässigt störst. Av den totala åkerarealen på 473 ha utfördes ogräsbekämpning på 343 ha, d.v.s. 73 % av åkermarken inom Husön. På den areal som ogräsbekämpades var den genomsnittliga dosanvändningen 3 1,3 doser/ha i stråsäd och 1,4 doser/ha i potatis (tabell 1), d v s man använder ofta en blandning av flera preparat (1 dos = högsta rekommenderade dos för just den gröda som preparatet har använts i). Användningen mätt i kg aktiv substans ligger lägre än riksgenomsnittet (figur 7), och om man jämför varje grödgrupp för sig är skillnaden ännu större (figur 8). 0.90 Aktiv substans (kg/ha) 0.80 0.70 0.60 0.50 0.40 0.30 0.20 0.10 0.00 Höstsäd Vårsäd Potatis Grödgrupp Husön 2002 medelvärde för Sverige, 2000 Figur 8. Herbicidanvändning i olika grödor, mängden aktiv substans per behandlad areal i kg/ha 3. Här jämförs användningen inom Husön med Sverigegenomsnittet. Fungicider Skadesvampsbekämpningen är inte heller obetydlig. Att antalet doser är högt (tabell 1) beror huvudsakligen på den intensiva bekämpningen av bladmögel i potatisodlingen. Eftersom dessa preparat är icke-lågdosmedel blir även kvantiteten stor (figur 7 och 9). Under säsongen 2002 var väderleken relativt varm och fuktig (förutom en torrare period under mitten av juli), vilket gynnade bladmögelsvampen och minskade möjligheten att reducera antalet bekämpningar. Under 2003, då vattenproverna för analys av bekämpningsmedel tagits, var väderförhållandena snarlika dem under 2002. Aktiv substans (kg/ha) 5.00 4.50 4.00 3.50 3.00 2.50 2.00 1.50 1.00 0.50 0.00 Höstsäd Vårsäd Potatis Grödgrupp Husön 2002 medelvärde för Sverige, 2000 Figur 9. Fungicidanvändning i olika grödor, mängden aktiv substans per behandlad areal i kg/ha. Här jämförs användningen inom Husön med Sverigegenomsnittet. 3 Dessa siffror är exkl. totalbekämpningsmedel. 9

Totalt sett är svampbekämpningen ganska stor även arealmässigt (35 % av all åkermark). Hälften av den svampbekämpade arealen var potatisodlingarna och den andra hälften var stråsädesareal med bladfläcksvampar. Fungicider användes i 33 % av stråsädesarealen på Husön under 2002 (figur 10), att jämföra med 26% för den svenska stråsäden totalt under 2000 4. Potatis Stråsäd 33% Behandlad Obehandlad Figur 10. Svampbekämpning i potatis och stråsäd. Hela potatisarealen och 33% av stråsädesarealen inom Husön behandlades under 2002. Insekticider Insektsbekämpningen under säsongen 2002 berörde till största del potatisarealen (2/3 av insektsbekämpad areal). År 2002 var ett havrebladlusår vilket drabbade all vårsäd. Skadetröskeln överskreds i 50 % av vårvetefälten och 80 % av de korn- och havrefält som växtskyddscentralen inventerade i vårt område 5. Då vårvinterns prognos inte hade förutspått något större bladlusangrepp tog det mest lämpade preparatet slut hos återförsäljarna mitt under det kulminerande angreppet. Om så ej skett hade den insektsbekämpade stråsädesarealen troligen varit större. Hantering av bekämpningsmedel Vid intervjuerna ställdes frågan var påfyllning respektive rengöring av sprutan sker. Tre av lantbrukarna har biobädd och dessa används framför allt vid påfyllning. I övrigt när det gäller påfyllning svarar annars hälften av lantbrukarna att de håller till på gården, och då menar man troligen gårdsplanen. Det är dystert med tanke på att en snyggt grusad gårdsplan inte är någon lämplig plats att råka spilla bekämpningsmedel på. Spiller gör nämligen alla, förr eller senare. I den här typen av mark finns inte den biologiska aktivitet som krävs för att bryta ner bekämpningsmedel och dessutom innebär väldränerade gårdsplaner att ej nedbrutna substanser lätt kan transporteras ut i vattendrag eller ned i grundvatten. Det är sådant som kallas punktutsläpp och vid i övrigt god bekämpningsmedelshantering står ofta sådana och liknande punktutsläpp för huvuddelen av de bekämpningsmedelsrester som återfinns i yt- och grundvatten. Rengöring av sprutan gör lantbrukarna vanligtvis ute i fält, precis som rådgivningen förespråkar. Påfyllning Biobädden, gödselplattan 29 % Åkern, gräsplan, trädan 21 % På gården 50 % Rengöring Biobädden, gödselplattan 21 % Åkern, trädan 79 % 4 Både år 2000 och 2002 var väderleken gynnsamma för bladfläcksvampar, framförallt perioden efter axgång. 5 Genomsnitt för Södermanland, Östergötland och Örebro län. 10

Vilka substanser används? Totalt användes 24 olika Tabell 2. Använd mängd av enskilda substanser som använts inom Husön preparat, innehållande Aktiv substans Mängd (kg) Finns i följande preparat 26 olika aktiva substanser azoxystrobin 9.16 Amistar inom Husön under 2002. deltametrin 0.05 Decis Den substans som det använts diklorprop-p 18.37 Duplosan Super mest av under 2002 är dikvat 52.67 Reglone mankozeb, ett ämne som förebygger bladmögelangrepp. dimetomorf 25.77 Acrobat WG En stor användning esfenvalerat 1.04 Sumi Alfa skulle också kunna innebära fenpropimorf 0.78 Tilt Top höga restsubstanshalter i vattnet, men det här har vi flamprop-m 5.61 Barnon Plus inga siffror på. Anledningen fluazinam 37.27 Epok, Shirlan är att det inte är möjligt att fluroxipyr 8.15 Ariane, Starane 180 göra resthaltsanalyser på just glyfosat 88.75 Roundup, Roundup Bio mankozeb, och analyser av dess nedbrytningsprodukter karfentrazonetyl 1.24 Ally Class kräver separata analyser och klopyralid 0.73 Ariane, Matrigon är därför relativt kostsamma mankozeb 215.49 Acrobat WG, Tattoo (har ej prioriterats). MCPA 21.07 Ariane, Duplosan Super, MCPA 750 Hur det ligger till med rester metalaxyl-m 2.64 Epok av glyfosat vet vi tyvärr inte mekoprop-p 7.71 Duplosan Super ännu. Det vore intressant att veta med tanke på att det var metazaklor 1.98 Butisan S den näst mest använda metribuzin 25.94 Sencor substansen i området under metsulfuronmetyl 0.31 Ally Class 2002. Laboratoriet har haft problem med just dessa pirimikarb 2.43 Pirimor analyser och resultaten propamokarb 35.88 Tattoo kommer först till våren. propikonazol 0.26 Tilt Top rimsulfuron 0.25 Titus 25 DF sulfosulfuron 0.13 Monitor tribenuronmetyl 2.33 Express 50 T 250.00 200.00 Mängd (kg) 150.00 100.00 50.00 0.00 azoxystrobin deltametrin diklorprop-p dikvat dimetomorf esfenvalerat fenpropimorf flamprop-m fluazinam fluroxipyr glyfosat karfentrazonetyl klopyralid mankozeb MCPA metalaxyl-m mekoprop-p metazaklor metribuzin metsulfuronmetyl pirimikarb propamokarb propikonazol rimsulfuron sulfosulfuron tribenuronmetyl Figur 11. Total mängd av de olika substanser som använts inom Husön under 2002. 11

Bekämpningsmedel i vatten De vattenprover som tagits vid Husön (veckoprover) har analyserats med avseende på innehåll av totalt 66 olika substanser, och av dessa har 15 substanser återfunnits i något prov någon gång under säsongen (tabell 3). Total halt av bekämpningsmedel Den sammanlagda halten av bekämpningsmedel (de man hittat) låg som högst på 0,7 µg/l (månadsskiftet augusti-september), vilket är något över det gränsvärde för total mängd bekämpningsmedel (mindre än 0,5 µg/l) som gäller för dricksvatten (figur 12). Eftersom vattenproverna är samlingsprover, bestående av små vattenuttag varje timme, så vet vi ingenting om huruvida halterna varierar inom en vecka eller inom ett dygn, men på det stora hela är halterna så pass låga under juni och september att vattnet kan klassificeras som drickbart (just när det gäller innehållet av bekämpningsmedelsrester). I EU:s dricksvattendirektiv finns också ett gränsvärde för förekomsten av en enskild bekämpningsmedelssubstans, 0,1 µg/l, och i avrinningsvattnet från Husön överskreds detta värde, precis som gränsvärdet för totalmängden, enbart vid skiftet aug-sep (figur 13). 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 2003-05-19 2003-05-26 2003-06-02 2003-06-09 2003-06-16 2003-06-23 2003-06-30 2003-07-07 2003-07-14 2003-07-21 2003-07-28 2003-08-04 2003-08-11 2003-08-18 2003-08-25 2003-09-01 2003-09-08 2003-09-15 2003-09-22 2003-09-29 2003-10-06 Koncentration (µm/l) Figur 12. Sammanlagd halt av bekämpningsmedelsrester. Under juli månad har ingen provtagning skett. Vilka substanser och i vilka koncentrationer? Av de 15 substanser som återfunnits i avrinningsvattnet från Husön är det fem som funnits i tillräckliga koncentrationer för att man ska kunna bestämma halten, metalaxyl, dimetoat, BAM, MCPA och flamprop (figur 13). Analysmetoderna har för övrigt genomgått en rasande utveckling under bara de senaste åren. Det gör att vissa substanser kan påvisas även om det inte finns mer än några miljarddels gram per liter vatten. De övriga tio substanser som påvisats har man bara funnit spår av, d.v.s. man vet att de finns men halterna ligger under bestämningsgränsen (Tabell 3). 12

0.35 0.3 Koncentration (µg/l) 0.25 0.2 0.15 0.1 metalaxyl 0.05 0 2003-05-19 2003-05-26 2003-06-02 2003-06-09 2003-06-16 2003-06-23 2003-06-30 2003-07-07 2003-07-14 2003-07-21 2003-07-28 2003-08-04 2003-08-11 2003-08-18 2003-08-25 2003-09-01 2003-09-08 2003-09-15 2003-09-22 2003-09-29 2003-10-06 0.03 0.025 Koncentration (µg/l) 0.02 0.015 0.01 MCPA flamprop OBS! Inte samma skala som diagrammet ovan och nedan. 0.005 0 2003-05-19 2003-05-26 2003-06-02 2003-06-09 2003-06-16 2003-06-23 2003-06-30 2003-07-07 2003-07-14 2003-07-21 2003-07-28 2003-08-04 2003-08-11 2003-08-18 2003-08-25 2003-09-01 2003-09-08 2003-09-15 2003-09-22 2003-09-29 2003-10-06 0.35 0.3 Koncentration (µg/l) 0.25 0.2 0.15 0.1 BAM dimetoat 0.05 0 2003-08-18 2003-08-25 2003-09-01 2003-09-08 2003-09-15 Figur 13. Förekomst av bekämpningsmedelsrester (µg/l) i avrinningsvatten från Husön, 2003 13

De intevjuuppgifter vi har om bekämpningsmedelsanvändning inom Husön är från 2002 medan analysvärdena är från 2003, därför är det inte möjligt att t ex titta efter direkta samband mellan uppmätta halter och använda mängder av en aktiv substans. Man kan dock utgå från att omfattningen av den kemiska bekämpningen inom området troligen är ungefär densamma eftersom vädret 2002 och 2003 var liknande. Restsubstanser från använda och godkända preparat Klart är i alla fall att av de bekämpningsmedelssubstanser man hittat i vattnet under 2003 förekommer följande substanser i preparat som användes under 2002 (och det är också troligt att dessa använts även under 2003): azoxystrobin (Amistar), flamprop (Barnon Plus), MCPA (Ariane, Duplosan Super, MCPA 750), metalaxyl (Epok), metribuzin (Sencor) och pirimikarb (Pirimor). Metalaxyl är det ämne man vid ett enskilt provtillfälle funnit högst koncentrationer av (0,34 µg/l) i avrinningsvattnet. Det är en av de två aktiva substanser som finns i fungiciden Epok (mot potatisbladmögel). Men metalaxyl tillhör inte de substanser som använts i störst mängder. Totalt användes 2,6 kg metalaxyl-m under 2002. Av ovan nämnda sex substanser är MCPA det man funnit näst högst halter av under 2003 (0,028 µg/l, vid ett tillfälle). Under 2002 användes 21 kg MCPA vilket är knappt 4 % av den totalt använda mängd aktiv substans. Även flamprop har återfunnits i halter över bestämningsgränsen (0,021 µg/l, vid ett tillfälle). Av denna substans användes 5,6 kg under 2002. Man har även funnit spår av bentazon (förekommer t.ex. i preparatet Basagran SG 6 ), dimetoat (Roxion) isoproturon (Arelon, Cougar t.ex.). Dessa substanser användes dock inte under 2002. Dimetoat har vid ett tillfälle återfunnits i halter över bestämningsgränsen, och då i nästan samma koncentration som metalaxyl (0,32 µg/l). OBSERVERA! Uppgifter om resthalter finns ej för följande substanser: mankozeb, dikvat, fluazinam, propamokarb, dimetomorf, tribenuronmetyl, karfentrazonetyl, metsulfuronmetyl, rimsulfuron och sulfosulfuron. Restsubstanser från numera förbjudna preparat Det förekommer även resthalter av BAM och spår av atrazindesetyl (DEA). BAM och DEA är båda nedbrytningsprodukt av ämnet atrazin (preparatnamn t ex Totex, Atrazin eller Gesaprim), som tidigare använts mot ogräs på industritomter, grusplaner, banvallar, vägkanter o dylikt, i plantskolor och skogskulturer. Inga av dessa preparat är längre tillåtna. Man har även funnit spår av diuron (t.ex. Karmex 7 ) och simazin (t.ex. Gesatop 8 ), terbutylazin och nedbrytningsprodukten terbutylazindesetyl (Topogard 9 ). 6 Godkänt längst t.o.m. 2005-08-01 7 Mot oönskad växtlighet på banvallar. 8 Mot ogräs i skogsplanteringar och i frukt- och bärodlingar. 9 Mot ogräs i ärter och bönor. 14

Tabell 3. De bekämpningsmedelssubstanser som man vid något tillfälle (under 2003) hittat rester av i vattenprover från Husöns avrinningsområde, (µg/l). Vemmenhög 19-maj 26-maj 02-jun 09-jun 16-jun 23-jun 30-jun 18-aug 25-aug 01-sep 08-sep 15-sep 22-sep 29-sep 06-okt MPC MFI Maxkonc. 1998 atrazindesetyl - - - spår - - - - - - - - - - - spår azoxystrobin - - - - - - - spår - - - - - - - ej analyserat BAM - - - spår - - - 0.027 spår - - spår - - - spår = <0.1 bentazon - - - spår - - - - - - - - - - - 64 53.5 0.3 dimetoat - - - - - - - - spår 0.32 - - - - - 23 0.2 0* diuron - - - - - - - spår - - - - - - - 0.43 0 flamprop - - - - - - - spår 0.021 - - - - spår spår ej analyserat isoproturon - - - - - - - spår - - - - - - - 0.32 1 MCPA spår - 0.028 spår - - - - - - - - - - - 1.7 50 1 metalaxyl spår spår spår spår 0.061 spår 0.071-0.088 0.34 0.091 0.072 0.071 0.050-280 0* metribuzin - - - - - - spår - - spår spår spår - spår spår 0.22 0* pirimikarb - - - - - - - spår - - - - - - - 0.09 0.14 0.05 simazin - - - - - - - spår - - - - - - - 0.14 0.42 0 terbutylazin - - - - - - - spår - - - - - - - 0.16 1 terbutylazindesetyl - - spår - - - - spår - - - - - - - ej analyserat - inga detekterbara resthalter i provet Spår innebär att halten av substansen var under bestämningsgränsen men över påvisningsgränsen. MPC Maximum permissiable concentration. Nederländska gränsvärden för skydd av känsliga vattenlevande organismer. MPC tar inte hänsyn till samverkanseffekter mellan olika substanser utan är beräknat utifrån varje enskild substans. MFI Index for miljøfarlighet. Norska gränsvärden till skydd för vattenlevande organismer, framtaget av Jordforsk och Planteforsk. Gränsvärdena bygger dels på enskilda substansers giftighet och dels på risken för exponering av dessa substanser. *Bekämpningsmedel innehållande dimetoat, metalaxyl eller metribuzin har ej använts inom Vemmenhögsområdet under 1998. Inga analyser gjordes med avseende på azoxystrobin, flamprop eller terbutylazindesetyl på de vattenprover som togs från Vemmenhögsåns avrinningsområde under 1998. Maxkonc. är den högsta halt (µg/l) som uppmätts under säsongen 1998. 15

Gränsvärden I tabell 3 finns gränsvärden från norska och holländska miljöfarlighetsindex medtagna för att visa på hur man uppfattar förekomsten av resthalter av de olika substanserna. De två indexen, Index for miljøfarlighet (MFI) och Maximum permissiable concentration (MPC), har tagits fram på lite olika sätt och skiljer sig därför en del, men båda har gränsvärden som är satta till skydd för känsliga vattenlevande organismer. Vissa substanser som pirimikarb kan ha skadliga effekter på vattenmiljön även vid extremt låga halter, medan metalaxyl anses skadligt för de vattenlevande organismerna först i halter som är tiotusentals gånger högre. Ännu finns inga svenska gränsvärden, men Kemikalieinspektionen arbetar med att ta fram riktvärden för bekämpningsmedelsrester i ytvatten och räknar med att det ska vara klart under våren 2004. Endast i ett vattenprov från Husöns avrinningsområde överskrids något av dessa gränsvärden. Det gäller halten av dimetoat som i månadsskiftet aug-sep överskred det norska gränsvärdet (uppmätt halt 0,32 µg/l, gränsvärdet 0,2 µg/l). Exakt vilka negativa effekter som dessa halter kan ha på miljön är svårt att säga, men substansen har hög giftighet för fåglar och s.k. nyttoinsekter och medelhög giftighet för hinnkräfta (Daphnia magna, en ofta använd indikator). Det holländska gränsvärdet är dock 100 gånger högre än det norska. Troligen beror skillnaden på vilken säkerhetsfaktor man valt att använda. I ramdirektivet för vatten finns en lista över prioriterade ämnen och prioriterade farliga ämnen (33 st). Det här är substanser som man anser inte bör finnas i vattenmiljön, och målet för de prioriterade ämnena är att utsläppen ska minskas och för de prioriterade farliga ämnena att de efter hand ska fasas ut och tillförseln till miljön helt upphöra inom loppet av högst 20 år. Av de substanser som hittats vid analys av avrinningsvatten från Husön återfinns 3 på listan över prioriterade ämnen, diuron, isoproturon och simazin. Det här är ämnen vi bara funnit spår av. Av dessa tre är isoproturon dessutom det enda som ingår i preparat 10 som idag är godkända för användning i Sverige. 10 Arelon, Cougar t.ex. 16

Totala transporter och förluster Total förlust från området under provtagningssäsongen 2003 beräknas vara 256 g aktiv substans av bekämpningsmedel. Det är den mängd ännu aktiva bekämpningsmedelsrester som området så att säga exporterar. Summan inkluderar enbart analyserade substanser. gram/vecka 140 120 100 80 60 40 20 mm/dygn 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Mängd bekämpningsmedelsrester Vattenflöde 0 0 19-maj 02-jun 16-jun 30-jun 14-jul 28-jul 11-aug 25-aug 08-sep 22-sep 06-okt Figur 14. Transporterade mängder av bekämpningsmedel (per vecka) från avrinningsområdet under provtagningssäsongen 2003. Mängderna ställs här i relation till vattenflödet från området. Det är svårt att hitta någon självklar förklaring till att halterna, och därmed även transportmängderna, av metalaxyl är så höga just i månadsskiftet aug-sep. Bekämpning av potatisbladmögel görs ju under en stor del av säsongen och man skulle därför kunna förvänta sig att skillnaden mellan veckorna inte skulle kunna bli riktigt så stor utan att det finns en särskild orsak. Ett häftigt regn i samband med eller strax efter en behandling skulle kunna skölja med bekämpningsmedel från fältet, men å andra sidan regnade det inte särskilt mycket under augusti månad. Metalaxyl är den ena substansen som bidrar till den höga stapeln i månadsskiftet aug-sep. Den andra substansen är dimetoat, som är den verksamma beståndsdelen i preparatet Roxion som är godkänt för användning mot insekter i bl.a. morotsodlingar. 17

Bekämpningsmedel i vatten - jämförelse mellan Husön 2003 och Vemmenhögsån 1998 För att ha något att jämföra bekämpningsmedelsförekomsten i vattnet från Husön med har vi valt att titta på de substanser och koncentrationer som återfanns i Vemmenhögsån 1998. I typområdet Vemmenhög i Skåne har liknande intervjuundersökningar och provtagningar gjorts sedan 1990. Provtagningarna i Vemmenhögsån visar att halterna av bekämpningsmedelsrester har minskat betydligt under den period som projektet pågått, samtidigt som den totala användningen av bekämpningsmedel (kg aktiv substans) definitivt inte följer samma trend. Under den här perioden har en hel del arbete lagts ned på att informera svenska lantbrukare om riskerna vi användning av bekämpningsmedel, bl.a. Säkert växtskydd -kampanjen och REKO -stödet. Slutsatsen från studierna i Vemmenhögsområdet är att lantbrukarnas kunskaper och medvetenhet om riskerna har ökat och samtidigt har det hunnit ske en del på preparatsidan i och med att nya preparat godkänns enbart om de innebär en mindre risk för miljön än redan befintliga preparat med samma användningsområde. 50 45 40 Vemmenhög 1992-2002 1500 1250 Medelkoncentration (µg/l) 35 30 25 20 15 10 5 0 1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 medelkoncentration total mängd användna bekämpningsmedel Husön 2003 Husön 2002 1000 750 500 250 0 Mängd aktiv substans (kg) * endast maj-juni Källa: J. Kreuger, SLU Figur 15. Medelkoncentrationen 11 av bekämpningsmedel i vatten från Vemmenhögsåns avrinningsområde under åren 1992-1998 samt för Husön under 2003. Linjen visar hur den totala användningen av bekämpningsmedel inom området varierat mellan åren. För 1998 var medelkoncentrationen av bekämpningsmedel (summan av olika substanser) i Vemmenhög 1 µg/l. Vid Husön var medelhalten 0,10 µg/l (2003), d.v.s. betydligt lägre (figur 14). Att skillnaden är så pass stor kan ha många olika orsaker. Dels är bekämpningsmedelsanvändningen högre i södra Sverige till följd av ett något annat klimat och andra grödor/annan grödfördelning, dels är jordarten 12 en annan och dels är det inte exakt samma substanser som använts på de båda platserna. Om man jämför förekomsten av enskilda substanser så är halterna också där betydligt lägre vid Husön än vid Vemmenhög (för de substanser som använts på båda dessa platser) (tabell 3). 11 Medelkoncentrationen är ett medel av den totala koncentrationen (summan av de olika substanserna) av bekämpningsmedel som uppmätts i veckoproverna under perioden maj-nov. 12 Vemmenhög består av moränlättlera medan Husön har huvudsakligen mullrika jordar. 18

DISKUSSION Det är glädjande att man inte hittat mer bekämpningsmedelsrester vid Husöns avrinningsområde än vad man nu gjort trots att det här är intensiv jordbruksbyggd med huvudsakligen konventionell odling. Samtidigt är det oroväckande att så pass många som hälften uppger att de står på gården vid påfyllning av sprutan. Om på gården innebär en plats på obevuxen och relativt väldränerad mark finns en betydande risk för att även ett litet missöde ger upphov till skadliga halter av bekämpningsmedel i ytvatten, eller i olyckliga fall även förorenar grundvattnet. En bra lösning på problemet kan ofta vara enklare än man tror, t.ex. en lång slang eller en extra tank med ut i fält, men det är alltid lätt att hamna i gamla hjulspår och göra som man alltid gjort, det är en mänsklig egenskap. Vad som är enkelt och bra är individuellt och beror på hur det förhåller sig på gården i övrigt. Kan användningen och riskerna vid användningen minska? Ett bekymmer vid bekämpning i potatisodling är dräneringsbrunnarna i fält. Att spruta rakt över dessa innebär stora risker (oavsett om brunnen har lock eller ej) eftersom marken just runtom brunnarna oftast är väldränerad. Regnvatten kan rinna rakt igenom utan att eventuella bekämpningsmedel hinner brytas ned. Det är därför har man skyldighet att hålla åtminstone en meters markanpassat skyddsavstånd till dräneringsbrunnar. Att lämna plantor kring dräneringsbrunnar obesprutade är inte heller något lyckat alternativ eftersom bladmögelsmittan då sprids från dessa plantor, och förkortar effekten av behandlingen. Ett alternativ som undersökts med positiva resultat är att skydda dräneringsbrunnarna med hjälp av kornhalm 13. Den största bekämpningsmedelsanvändningen inom Husöns avrinningsområde är användningen av fungicider i potatisodlingen. Eftersom bladmögelbehandling måste ske förebyggande behövs bra prognosmetoder för att med gott resultat kunna behovsanpassa och begränsa antalet behandlingar. En bra prognos kräver att väderdata kommer från en station helt nära det aktuella fältet. Det finns ett antal olika mindre väderstationer för jordbruksändamål på marknaden. Med lokala väderdata och en bra prognosmodell kan man minska antalet behandlingar med bibehållen odlingssäkerhet. NegFry är en modell som med goda resultat testats och använts i bl.a. Sverige och Danmark. Det prognossystem som för närvarande saluförs och drivs i Sverige är ett holländskt system som kallas Plant Plus. Hur stor nytta gör t ex skyddszoner? Exakt hur stor nytta en skyddszon gör i detta sammanhang vet man inte, men bara det att man håller ett skyddsavstånd på 6-20 m minskar naturligtvis både risken för vindavdrift och marktransport av bekämpningsmedelsrester till vattendragen. Eftersom man ändå är skyldig att hålla ett markanpassat skyddsavstånd på 6 m 14 vid bekämpning längs vattendrag och större diken kan man fråga sig hur mycket större nyttan är om denna zon är en skyddszon (vallbevuxen). Det är svårt att uppskatta, men man får inte glömma bort helheten, minskad risk för bekämpningsmedel i vatten är bara en av många positiva effekter som en skyddszon medför: Ökar den biologiska mångfalden genom att gynna fältvilt och vissa insektsarter samt hävdgynnade örter, minskar risken för läckage av växtnäring och då framförallt yterosion av jordbundet fosfor. Miljöstödet för skyddszoner ger dessutom ersättning för upp till 20 m breda skyddszoner, d.v.s. betydligt bredare skyddsmarginaler än det markanpassade skyddsavstånd som krävs. På de delar av vändtegen där det krävs att man tillämpar markanpassat skyddsavstånd är invandring av tistel och annat ogräs ofta en vagel i ögat. Eftersom intensiv mekanisk rotogräsbekämpning istället kan öka utlakningen av växtnäringsämnen är frågan vad som egentligen är minst ont. På en skyddszon bestående av tät vall som putsas 1-2 gånger har ogräset inte samma konkurrensfördelar. 13 Halm skyddar dikesbrunnar vid bladmögelbekämpning. FAKTA Jordbruk nr 16, 2001. Torstensson, L. och Börjesson, E. 14 till vattenspegeln 19

Fortsatta provtagningar även under 2004 Vattenprover från Husöns avrinningsområde kommer att analyseras med avseende på bekämpningsmedelsrester även under 2004 och 2005. Om man jämför med Vemmenhög så får man känslan av att vi ligger bra till med en medelkoncentration på 0,08 µg/l. Det vore intressant med analyser under ett antal år för att täcka in årsmånsvariationer och se hur mycket halterna varierar. Man får inte glömma att det här bara är ett års provtagningar och vi inte har någon historia att titta tillbaka på, att vi egentligen inte med säkerhet kan säga om det såg bättre eller sämre ut för fem år sedan. Mätningar som gjorts i länet i slutet av 1990-talet visar på en medelkoncentration 15 ( av förekomst av bekämpningsmedelsrester i vatten När man letar efter bekämpningsmedelsrester så hittar man bara just det man söker efter, d.v.s. det man gör analys på. Av de 26 olika substanser som använts under 2002 ingår 16 i det analyspaket som använts för att undersöka vattnet från Husöns avrinningsområde. Dessa 16 substanserna svarade dock enbart för 35 % 16 av den totala mängden aktiv substans som användes inom området under 2002. 15 Medelkoncentrationen är ett medel av den totala koncentrationen (summan av de olika substanserna) av bekämpningsmedel som uppmätts I veckoproverna under perioden maj-nov. 16 I dessa 16 ingår då även glyfosat, som stod för 15 % av total mängd 2002, vars analyser ännu inte är klara. 20

REFERENSER Intervjuerna med lantbrukarna har gjorts av Henrik Nätterlund, hösten 2002. Kreuger, J., 2000. Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne. Ekohydrologi 54, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges Lantbruksuniversitet. Lundqvist, I., Comet, B., 1996. Rester av bekämpningsmedel i ytvatten i Örebro län 1986-1991. Publ.nr. 1997:13, Länsstyrelsen i Örebro län. Nätterlund, H., 2002. Resultat från inventering av jordbruksmark i Husöns avrinningsområde 2002. Publ.nr. 2003:2, Länsstyrelsen i Örebro län. Torstensson, L., 2001. Halm skyddar dikesbrunnar vid bladmögelbekämpning. Fakta jordbruk 2001:16, Sveriges Lantbruksuniversitet. Törnquist, M., Kreuger, J., Ulén, B., 2002. Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vatten 1985-2001. Ekohydrologi 65, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges Lantbruksuniversitet. 21

BILAGA 1 Analys har gjorts på följande substanser. De substanser som markerats med fet stil är de som återfunnits någon gång under 2003. 2,4-D alaklor alfa-cypermetrin aklonifen atrazin atrazindesetyl atrazindesisopropyl azoxystrobin BAM bentazon bitertanol cyanazin cyflutrin cypermetrin deltametrin diflufenikan dikamba diklorprop dimetoat diuron endosulfan-alfa endosulfan-beta endosulfan-sulfat esfenvalerat etofumesat fenmedifam fenoxaprop fenpropimorf flamprop fluroxipyr glyfosat AMPA HCH-alfa HCH-gamma (lindan) hyexazinon imazalil iproion isoproturon karbofuran karbosulfan klorfenvinfos kloridazon klopyralid klorpyrifos kvimerak lambda-cyhalotrin MCPA mekoprop metabenstiazuron metalaxyl metamitron metazaklor metribuzin pendimetalin permetrin pirimikarb prokloraz propikonazol propyzamid prosulfokarb simazin terbutryn terbutylazin terbutylazindesetyl tolklofos-metyl tolylfluanid trifluralin vinklozolin 22