Så tycker de boende om bostad med särskild service En undersökning genomförd hösten 2010

Framsida 2_Layout 1 2011-02-03 15.05 Sida 1 Så tycker de boende om bostad med särskild service En undersökning genomförd hösten 2010 Linköping, februari 2011

Innehåll SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 BOSTÄDER MED SÄRSKILD SERVICE I LINKÖPING... 3 BAKGRUND... 3 OM LSS-LAGSTIFTNINGEN OCH INSATSEN BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... 3 BILDSYSTEMET PICTOGRAM OCH ENKÄTVERKTYGET PICT-O-STAT BO... 4 OMVÄRLDSBEVAKNING... 4 METOD... 5 OLIKA ENKÄTER... 5 FRÅGOR OCH FRÅGEFORMULERING... 5 GENOMFÖRANDE... 6 Samtycke... 6 Utbildning... 6 Tekniskt stöd... 6 Hjälpare... 6 Förberedelser... 6 SVARSFREKVENS... 6 Könsfördelning bland de svarande... 7 Åldersfördelning bland de svarande... 7 RESULTAT... 8 INDEX... 8 FYSISK BOENDEMILJÖ... 8 Gruppbostad, Fysisk boendemiljö... 8 Servicebostad, Fysisk boendemiljö... 9 SJÄLVBESTÄMMANDE, INTEGRITET OCH PSYKOSOCIAL BOENDEMILJÖ... 9 Gruppbostad, Självbestämmande, integritet och psykosocial boendemiljö... 10 Servicebostad, Självbestämmande, integritet och psykosocial boendemiljö... 10 FRITID OCH GEMENSKAP... 12 Gruppbostad, Fritid och gemenskap... 12 Servicebostad, Fritid och gemenskap... 12 KOMMUNIKATION OCH INFORMATION... 14 Gruppbostad, Kommunikation och information... 14 Servicebostad, Kommunikation och information... 15 KONTINUITET, STÖD OCH SERVICE... 16 Gruppbostad, Kontinuitet, stöd och service... 16 Servicebostad, kontinuitet, stöd och service... 17 KÖNSSKILLNADER... 19 JÄMFÖRELSER, GRUPPBOSTAD... 21 Ålder... 21 Kön... 21 Utförare... 22 JÄMFÖRELSER, SERVICEBOSTAD... 22 Ålder... 22 Kön... 23 Utförare... 23 KORTIS... 24 REFLEKTIONER... 25 METODDISKUSSION... 25 REFLEKTIONER KRING GENOMFÖRANDE... 26 Kommunikation att kunna göra sig förstådd och bli förstådd... 26 Att nå fler i målgruppen... 26 REFERENSER... 27 BILAGOR... 27 1

Sammanfattning Personer med insatsen boende med särskild service enligt LSS, har under hösten 2010 besvarat enkäter med frågor om hur de upplever sitt boende. Frågorna berör stöd och service, boendemiljö, fritid, kommunikation och information. För att öka tillgängligheten till frågorna för de svarande användes enkätverktyget Pict-O-Stat som är utvecklat för användare med kognitiva funktionsnedsättningar. Enkätverktyget har använts inom daglig verksamhet i Linköping sedan 2009. Av totalt 334 personer besvarade 174 personer, 52 procent enkäten. För gruppbostäder var svarsfrekvensen 68 procent, och för servicebostäder 59 procent. Omsorgsnämndens målsättning är att index ska vara minst 70 i brukarundersökningar. De flesta som deltagit i undersökningen är nöjda med sin boendesituation men det finns utvecklingsområden när man bryter ner frågorna per gruppbostad och när resultatet delas upp på ålder respektive kön. Index för de fem frågeområdena som fanns med i enkäten ligger sammantaget högt, för gruppbostäder mellan 82 och 89, servicebostäder ligger mellan 75 och 89. Psykosocial boendemiljö som omfattar frågor om hur man känner sig när man är hemma, om man trivs med grannar i gruppbostaden samt möjlighet till medbestämmande hade det lägsta indexet i undersökningen, för gruppbostad 82 och för servicebostäder 76. Bland de 36 unga vuxna i åldern 20-29 år boende i gruppbostad svarar färre, 67 procent att de känner sig glada när det är hemma. Även när det gäller kommunikation med personal är unga vuxna mindre nöjda än gruppen i stort. Att öka sin självständighet, att lära sig att göra saker själv hemma är det 56 procent som vill. Vid servicebostadsboende ska tillgång till personal finnas även nattetid t.ex. via telefon till någon gruppbostad men i undersökningen säger bara 49 procent att de kan få hjälp på natten. Det finns skillnader mellan grupp- och servicebostad inom samma frågeområde som till exempel området kontinuitet, stöd och service där gruppbostäder har ett mycket högt index, 89 och servicebostäder ligger på index 75. Det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller upplevelsen av inflytande över möten och planering. Nedan visas spindeldiagram för resultatet för gruppbostad respektive för servicebostad. De fem frågeområden som presenteras i diagrammet är: 1. Fysisk boendemiljö, 2. Psykosocial boendemiljö självbestämmande integritet, 3. Fritid och gemenskap, 4. Kommunikation och information samt 5. Kontinuitet, stöd och service. Totalt, gruppbostad Totalt, servicebostad 2

Inledning Omsorgsnämnden följer upp de verksamheter kommunen har avtal med på olika sätt, bland annat genom enkätundersökningar. Omsorgsnämndens målsättning är att index i brukarundersökningar ska ligga över 70. Denna rapport beskriver resultatet av en enkätundersökning som genomfördes hösten 2010 i bostäder med särskild service enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). För att så många som möjligt skulle kunna svara på enkäten valdes ett nätbaserat enkätverktyg utvecklat för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, Pict-O- Stat Bo. 2009 genomfördes den första enkätundersökningen med hjälp av enkätverktyget Pict- O-Stat i daglig verksamhet. Denna rapport görs som ett led i nämndens kvalitetsuppföljning och är skriven av Ellinor Gustavsson som varit projektledare i enkätundersökningen och arbetar som Arbetsterapeut på daglig verksamhet, Råd & Stöd, Leanlink samt Emelie Berglund, Utredningssekreterare på omsorgskontoret. Bostäder med särskild service i Linköping Det finns olika typer av bostad med särskild service i Linköpings kommun. Gruppbostad: En gruppbostad innebär att ett antal lägenheter, oftast 4-7 st., finns samlade runt gemensamma utrymmen och det finns tillgång till personal dygnet runt. Servicebostad: I servicebostad kan man få stöd av personal utifrån sina behov. I närheten av servicebostaden finns det som regel en gemensamhetslokal för social samvaro där olika aktiviteter anordnas. BoDa: BoDa står för boende integrerat med daglig verksamhet. Dessa är till för personer med stora behov av omsorg och service. I BoDa erbjuds den dagliga verksamheten i nära anslutning till boendet. Kortis: Korttidsvistelse i form av korttidshem är en möjlighet till rekreation och miljöombyte för personer med funktionsnedsättning. Det är samtidigt en möjlighet till avlösning för föräldrar och anhöriga. I bostäder med särskild service enligt LSS bor det totalt 334 personer. De bor i 49 olika bostäder som drivs av 5 utförare. De utförare som har avtal med omsorgsnämnden om att driva bostäder med särskild service är Attendo Care, Carema Care, Frösunda LSS, Leanlink LSS funktionsstöd och Omsorgsgruppen. Det finns 10 servicebostäder, 27 gruppbostäder och 12 BoDa-enheter i kommunen. Undersökningen har också gjorts i kommunens korttidsbostad för vuxna. Bakgrund Om LSS-lagstiftningen och insatsen bostad med särskild service Bostad med särskild service är en av tio insatser som personer med omfattande funktionsnedsättning har rätt till enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387). Syftet med LSS-lagstiftningen är att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra tillsammans med andra. Att leva som andra innebär bl.a. att ha 3

möjlighet att bo som andra och att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel. (Socialstyrelsen 2007) De som omfattas av rätten till insatser enligt LSS-lagstiftningen är: Personkrets 1 - Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 - Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3 - Personer med andra och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Det är främst personer som tillhör personkrets 1 som deltagit i denna enkät. Bildsystemet Pictogram och enkätverktyget Pict-O-Stat Bo Pictogram är ett bildsystem för kommunikation. Pictogrambilder används som ett visuellt språk och är väl beprövat. Det omfattar 1700 bilder och finns tillgängligt på 15 olika språk. Pict-O-Stat Bo är ett enkätverktyg som använder sig av inspelat tal, text, pictogrambilder och fotografier för att ställa frågor till personer med kognitiva funktionsnedsättningar. I enkätverktyget finns ett bibliotek med frågor som rör boende och det är möjligt att skapa egna frågor. Pict-O-Stat Bo är testat och utvärderat i flera omgångar. Enkätverktyget är webbaserat, vilket innebär att det går att svara från vilken dator som helst som har internetanslutning. Det underlättar till exempel för personer som har dator med speciella hjälpmedel hemma. Pict-O-Stat Bo erbjuder stöd i tre olika nivåer. Nivå 1, med text och tal Nivå 2, med text, tal och pictogrambilder. Nivå 3, där man kan lägga in personliga bilder. I Pict-O-Stat Bo finns en analys- och åtgärdsdel där respektive boende kan jobba vidare för att analysera svar. Där kan personal och boende tillsammans dokumentera vad som behöver förändras, planera åtgärder och följa upp de förändringar som görs. Resultat, analys och åtgärder är direkt tillgängliga via enkätverktyget för ansvariga tjänstemän på omsorgskontoret och för verksamhetschefer. Omvärldsbevakning I socialstyrelsens undersökning 2009 av levnadsförhållanden för vuxna personer med funktionsnedsättning och insatser enligt SoL eller LSS ser man stora skillnader i levnadsförhållanden gentemot totalbefolkningen. Personer med insatser enligt LSS deltar i mindre utsträckning i kultur och nöjesliv, motionerar mindre och vistas mindre ute i naturen än totalbefolkningen. Boendestandarden har ökat de senaste 15 åren och ligger på ungefär samma nivå som totalbefolkningen men det är få som har tillgång till dator och internet i sin bostad. 4

Pict-O-stat Bo har frågeområden och ett bibliotek med frågor som är framtagna utifrån aktuell lagstiftning som ska värna om varje persons möjlighet att leva som andra bland andra. Formulering av frågor har gjorts i samarbete med personer boende i grupp- respektive servicebostäder. Utvecklingsarbetet har skett i Norrköping och finns beskrivet i FoU-rapport 2: 2008, PUFF-enheten Norrköpings kommun. Pict-O-Stat Bo används i flera andra kommuner, men det är endast en region som gjort en rapport om sitt resultat. FoU i Västernorrland har gjort en länsgemensam brukarundersökning med Pict-O-Stat Bo 2009. Undersökningen omfattar kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Populationen i undersökningen var 667 personer, varav 407 har svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 61 procent. Undersökningen gjordes både i servicebostad och i gruppbostad. I denna rapport kommer jämförelser att göras med Västernorrlands undersökning mellan lika eller liknande frågor inom samma frågeområden. Metod Olika enkäter Enkäten är gjord i tre olika versioner, en till personer i gruppbostad, en till personer i servicebostad och en till personer som har korttidsboende. Personer boende i lägenheter som är kopplade till gruppbostad har svarat på servicebostadsenkäten. Mjärdevi gruppbostad har besvarat servicebostadsenkäten på grund av gruppbostadens fysiska utformning. Frågor och frågeformulering Som grund har enkäterna i Pict-O-Stat Bo, kvalitetsutvärdering gruppbostad respektive kvalitetsutvärdering servicebostad använts. Detta är enkäter som använts och används av flera andra kommuner. De frågor som använts finns i Pict-O-Stat Bos frågebibliotek, utom en fråga, Får du göra det du vill när du har semester? som lagts till specifikt för Linköping. Alla frågor samt vilka som tagits bort och lagts till finns i bilaga 2, 3 och 4. Enkäten för korttidsboende fanns inte i Pict-O-Stat Bos kvalitetsutvärderingar utan har lagts samman utifrån de övriga enkäterna i samråd med personal i aktuell gruppbostad. Enkäten till personer som bor i gruppbostad innehöll 23 frågor, enkäten till personer som bor i servicebostad innehöll 25 frågor och enkäten till personer som bor på kortis innehöll 20 frågor. Bakgrundsinformation som till exempel kön och ålder läggs in i enkätverktyget och behöver inte besvaras som frågor i själva enkäten. Frågorna är uppdelade i 5 frågeområden: 1. Fysisk boendemiljö, 2. Psykosocial boendemiljö självbestämmande integritet, 3. Fritid och gemenskap, 4. Kommunikation och information samt 5. Kontinuitet, stöd och service. 5

Genomförande Samtycke Att besvara enkäten har varit frivilligt för de boende. Alla som svarat på enkäten har fyllt i en samtyckesblankett om att personuppgifter fick lagras i enkätverktyget och vid behov en samtyckesblankett för personliga bilder. Utbildning Vid varje boende har 1-2 personal gått utbildning i enkätverktyget. Dessa personer har sedan ansvarat för genomförandet av enkäten på respektive boende. Respektive BoDa-enhet har själv fått bedöma behovet av Pict-O-Stat Bo, för övriga bostäder har utbildning och genomförande varit obligatoriskt. Verksamhetschefer har fått utbildning i analys- och åtgärdsdelen i enkätverktyget. Tekniskt stöd Ingen av gruppbostäderna har stationära brukardatorer och ett fåtal personer har dator med internetanslutning. Gruppbostäderna har haft möjlighet att boka fyra bärbara datorer med modem, varav två med pekskärm. Hjälpare De personer som har dator och det stöd de behöver hemma har besvarat enkäten där. Det har efterstävats att personen själv svarat på enkäten. Om hon/han haft behov av en hjälpare vid själva genomförandet har den personen bistått med stöd som gjort att personen kunnat genomföra enkäten, men inte varit delaktig i de svar som hon/han valt. Graden av praktiskt stöd har varierat från helt självständigt ensam till att en hjälpare har suttit med under tiden personen besvarat frågorna. Bostäderna har stävat efter att hjälparen skulle vara någon som personen inte är beroende av i sin bostad. Hjälpare när personer har besvarat enkäten har varit vikarierande boendepersonal, personal i daglig verksamhet, personal på annan gruppbostad, kontaktperson, projektledare, godman eller anhörig. I sista hand har personal i den egna gruppbostaden varit hjälpare då det varit svårt att rent praktiskt ordna med någon annan eller då att den personliga relationen varit viktig för att kunna ge ett gott praktiskt stöd. Förberedelser Alla boenden har blivit rekommenderade att förbereda personerna genom att lära in pictogrambilder och prata om innehållet i frågorna. Det har även varit möjligt att göra en testenkät på datorn. Många av personerna har redan använt sig av enkätverktyget i sin dagliga verksamhet. Svarsfrekvens Totalt bodde 334 personer i bostad med särskild service då undersökningen genomfördes, av dessa svarade 174 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 52 procent. De BoDa-enheter som bedömt att de har personer som kunnat svara på undersökningen är Lilla Åby och Bronsåldersgatan. De gruppbostäder som inte deltagit i undersökningen är Jordbruksgatan 34 och Granholmsvägen 2. På korttidsboendet har åtta personer svarat, under mätperioden bodde 21 personer på boendet. Det är stora skillnader i svarsfrekvens beroende på boendeform. 6

Svarsfrekvens för respektive boendetyp Antal boende Antal svarande Procent svarande (svarsfrekvens) Gruppbostad 159 102 68 % Servicebostad 112 66 59 % BoDa 63 6 9 % Kortis 21 8 38 % Totalt (exkl. Kortis) 334 174 51 % Könsfördelning bland de svarande Kvinnor Män Totalt Gruppbostad 48 60 108 Servicebostad 28 38 66 Kortis 4 4 8 Totalt 80 102 182 Åldersfördelning bland de svarande Ålder Antal i gruppbostad 20 29 år 21 15 30 39 år 29 19 40 49 år 20 15 50 59 år 24 8 60 69 år 13 6 70 79 år 1 3 Totalt 108 66 Antal i servicebostad 7

Resultat Nedan presenteras resultatet för varje fråga i undersökningen grupperade i frågeområden. Under varje frågeområde redovisas både resultaten från gruppbostadsenkäten och servicebostadsenkäten. Därefter kommer ett avsnitt med jämförelser. Sist redovisas resultatet för Kortis. Resultatet redovisas dels i procent, vad de boende svarat på enskilda frågor och dels i index per frågeområde. I de fall det finns skillnader mellan vad kvinnor och män svarat respektive olika åldersgrupper kommenteras detta. Index Index är ett sätt att mäta kvalitet, där svaret översätts till en indexsiffra. 100 i index innebär att alla svara positivt på frågan och 0 i index innebär att alla svarat negativt. Ett index över 70 kan anses vara ett bra resultat. Fysisk boendemiljö Frågorna i detta avsnitt handlar om framkomlighet både utanför och inne i lägenheten. Hur de boende trivs med var boendet ligger och om de är nöjda med bostadens utseende och utformning. Frågorna också behandlar i vilken utsträckning boendet är anpassat efter de boendes behov. Gruppbostad, Fysisk boendemiljö Index för frågeområdet fysisk boendemiljö gällande gruppbostad är 84. Många i gruppbostäderna tycker om sin lägenhet. De är mer tydligt nöjda än de som bor i servicebostad, där 80 procent svarar att de tycker om sin lägenhet. Fyra femtedelar uppger att de kan låsa sin lägenhet själva. Nedanstående två tillgänglighetsfrågor som rör fysisk boendemiljö är breda frågor och har upplevts svåra att förklara av personal och hjälpare. Exempel på hinder kan röra framkomlighet, som att någon står i vägen när man vill någonstans eller att möbleringen hindrar. Utomhus kan vara både närmiljön och närområdet, som exempelvis att kunna ta sig till närmsta affär. En kommentar som lämnats på fråga 4 är Ungarna i centrum retar mig. 83 procent upplever att det är lätt att ta sig fram inomhus. 8

70 procent upplever att det är lätt att ta sig fram utomhus. Äldre personer tycker att det är något svårare att ta sig fram utomhus än de yngre, 50 procent av dem över 50 år svarar att det är lätt. Servicebostad, Fysisk boendemiljö Index för frågeområdet fysisk boendemiljö gällande servicebostad är 88. Även de boende i servicebostad tycker om sin lägenhet, men det är inte lika tydligt nöjda som de boende i gruppbostad, fler har svarat ibland. 84 procent av de boende i servicebostad upplever att det är lätt att ta sig fram inomhus. 75 procent upplever att det är lätt att ta sig fram utomhus. De äldre anser det vara något svårare att ta sig fram än de yngre. 83 procent tycker att det är lätt att ta sig till basen. Kvinnorna tycker det är svårare att ta sig fram både inom- och utomhus än vad männen tycker. Mest skiljer det på frågan hur det går att ta sig till basen, 22 procentenheter. Självbestämmande, integritet och psykosocial boendemiljö Frågorna i detta avsnitt handlar om hur de boende känner sig när de är hemma, om de trivs med sina medboende och i vilken utsträckning de boende och personalen respekterar varandra. De handlar också om huruvida de boendes val följs och om de ges möjlighet att 9

bestämma över sådant som de anser viktigt i vardagen. Frågorna tar även upp personalens bemötande av de boende. Gruppbostad, Självbestämmande, integritet och psykosocial boendemiljö Index för frågeområdet Självbestämmande, integritet och psykosocial boendemiljö i gruppbostad var 82. I Västernorrland var index för detta frågeområde 74, dock ingick inte exakt samma frågor, varför indexsiffrorna inte är helt jämförbara. Knappt hälften av de svarande i gruppbostad upplever att de själva bestämmer vad de ska göra när de är lediga. 43 procent säger att de bestämmer tillsammans med personalen. Här finns en skillnad mellan hur kvinnor respektive män svarat, se mer under rubriken könsskillnader. Tre fjärdedelar tycker att grannarna är snälla, 18 procent svarar ibland och 6 procent svarar nej. I gruppen 20-29 år är det bara 57 procent som svarar ja på frågan. Tre fjärdedelar tycker att de får bestämma om viktiga saker hemma, en femtedel svarar ibland. Av de 80 personer som svarar att de får bestämma om viktiga saker hemma svarar 55 procent att de själva bestämmer vad de ska göra när de är lediga. Detta tyder på att det inte bara är detta som räknas som viktiga saker. Här finns en skillnad mellan hur kvinnor respektive män svarat, se mer under rubriken könsskillnader. I gruppbostäder är det 82 procent som känner sig glada när de är hemma. Det finns skillnader beträffande ålder, yngre svarar i lägre omfattning att de är glada, i åldersgruppen 20-29 år svarar 67 procent glad på frågan. Servicebostad, Självbestämmande, integritet och psykosocial boendemiljö Index för frågeområdet Självbestämmande, integritet och psykosocial boendemiljö i servicebostad var 76. 10

80 procent har haft möten med personalen om hur de vill ha det, men det är 57 procent som tycker att de är med och bestämmer på möten. Här finns en skillnad mellan hur kvinnor respektive män svarat, se mer under rubriken könsskillnader. I undersökningen som Västernorrland genomförde 2009 svarade 58 procent att de haft möte med personalen om hur de vill ha det. I Linköping var denna fråga endast riktad till personer som bor i servicebostad och 80 procent svarade att de haft möte. Av de 52 personer som svarat ja på fråga 6, om de haft möte med personalen har 33 procent svarat nej eller ibland på fråga 5, om de får vara med och bestämma på möten. Här finns en skillnad mellan hur kvinnor respektive män svarat, se mer under rubriken könsskillnader. 66 procent uppger att de känner sig glada när de är hemma. 5 procent av de boende i servicebostad uppger att de känner sig ledsna när de är hemma och 29 procent svarar inget särskilt, i gruppbostad var siffran 11 procent för inget särskilt. Bland kvinnorna svarar 59 procent glad och bland männen svarar 71 procent glad. Knappt hälften uppger att de själva bestämmer vad de behöver hjälp med. 9 procent svarar att det bara är personalen som bestämmer vad de behöver hjälp med. Boende i servicebostad verkar nöjda med sina kontaktmän, det är bara 5 procent som vill byta. Ingen av dem över 50 år säger att de vill byta kontaktman. 11

Fritid och gemenskap Frågorna i detta avsnitt handlar om att ta reda på hur de boendes vardag med fritidsaktiviteter och vänner ser ut. Känner man gemenskap med sina medboende och sin personal. Känner de boende till vilket utbud som finns och upplever de att det finns möjlighet att prova något nytt på fritiden? Gruppbostad, Fritid och gemenskap Index för området fritid och gemenskap är för gruppbostad 86. I Västernorrland var index 76 på detta frågeområde, området innehöll dock till viss del andra frågor. 70 procent i gruppbostad upplever att de har någonting att göra när de är lediga. I servicebostad är det 78 procent som tycker att man har något att göra när man är ledig. Av dem som bor i BoDa har ingen svarat ja på frågan om de har något att göra när de är lediga, 5 personer svarar att de har något att göra ibland och 1 person svarar nej. Det faktum att BoDa-enheten ska tillgodose boende, daglig verksamhet och fritid kan göra det svårt att särskilja fritid från övrig tid. 71 procent tycker att de får välja mellan olika saker att göra när de är lediga, 24 procent svarar ibland. Se också kommentaren under servicebostad för denna fråga. 92 procent har någon kompis. På BoDa ser siffrorna lite annorlunda ut, tre personer av sex svarar att de har någon kompis. I enkäterna har man inte frågat om hur viktigt man upplever det vara att ha en kompis. Drygt 80 procent av de boende i gruppbostad upplever att de får göra vad de vill när de har semester. Servicebostad, Fritid och gemenskap Index för området fritid och gemenskap är för servicebostad 89. 12

Se kommentar ovan, under gruppbostad. Uppdelat på ålderskategorier svarar flest ja i den yngsta åldersgruppen om de har något att göra när de är lediga, 92 procent svarar ja. I åldersgruppen 60 år och äldre svarar 60 procent ja på frågan. Liknande resultat visas i gruppbostad för åldersgruppen över 60 år, där svarar färre än hälften ja på frågan. I denna fråga fanns skillnader i hur kvinnor respektive män svarade, se mer under rubriken könsskillnader. 80 procent tycker att de får välja mellan olika saker att göra när de är lediga (jämfört med gruppbostad där 71 procent svarar att de får välja). 16 procent upplever att de kan välja ibland. I denna fråga fanns skillnader i hur kvinnor respektive män svarade, se mer under rubriken könsskillnader. I servicebostad har en något mindre andel någon kompis än i gruppbostad, 88 procent svarar att de har det, jämfört med 92. I Västernorrlands enkät svarar 82 procent att de har någon kompis. Genomsnittet för gruppbostad, servicebostad och BoDa blir 90 procent i Linköping. Drygt hälften säger att de tycker om att vara i basen, 34 procent tycker ibland om att vara där. På denna fråga har två kommentarer lämnats: Det är stökigt ibland då går jag upp till min lägenhet och Trivs med att äta på basen. Över 90 procent av de boende i servicebostad upplever att de får göra vad de vill när de har semester. Detta är 10 procentenheter mer än vad de boende i gruppbostad svarat. I denna fråga fanns skillnader i hur kvinnor respektive män svarade, se mer under rubriken könsskillnader. 13

I Socialstyrelsens undersökning Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning (2010). På frågan Har du under de senaste 12 månaderna varit bortrest på semester i Sverige eller utomlands under minst en veckas tid? svarade endast 4 av 10 personer med LSS insats ja, mot 7 av 10 av totalbefolkningen. Personernas ekonomiska situation beskrivs i undersökningen och nämns även som en bidragande faktor för möjligheten att ha en aktiv fritid, möjlighet att åka iväg på semester. Till personerna i gruppbostad i Linköping är frågan om semester inte ställt utifrån antal dagar semester utan utifrån upplevelse av om man fått bestämma över sin semester, om man fått göra det man vill under sin semester. Kommunikation och information Frågorna i detta avsnitt handlar om kommunikationsmiljön runt omkring den boende. Finns hinder i kommunikation mellan de boende och personalen eller kan alla som vill göra sig förstådda och hörda. Hur den tillgängliga informationen ser ut och vilken typ av information som det finns behov av behandlas också. Gruppbostad, Kommunikation och information Index för frågeområdet kommunikation och information gällande gruppbostad är 87. I Västernorrland blev index 77 för frågeområdet, det var dock inte exakt samma frågor som ingick. 93 procent säger att de vet vem de ska prata med om något är dåligt hemma. Två tredjedelar tycker att personalen förstår vad de vill, en fjärdedel svarar att personalen förstår ibland. Här finns en skillnad på hur kvinnor respektive män svarar, 77 procent av kvinnorna svarar ja och 61 procent av männen. Knappt hälften svarar att de behöver ett schema, 38 procent svarar att de inte behöver något. Resultatet i Västernorrland är i princip likadant. 14

Av de 52 personer som uppger att de behöver ett schema har 70 procent svarat att det finns ett schema hemma. I Västernorrlands undersökning hade man frågan Lyssnar personalen på dig om du vill prata om något?. På den frågan svarade 72 procent ja. I Linköping svarade 83 procent ja på den något förkortade frågan. En viktig observation är att det bara är 65 procent av som svarar ja på frågan bland personer i åldern 20-29 år. Servicebostad, Kommunikation och information Index för frågeområdet kommunikation och information gällande servicebostad är 85. Bland personerna i servicebostad svarade 69 procent att personalen lyssnar på dem. I Västernorrlands undersökning svarade 72 procent ja på frågan Lyssnar personalen på dig om du vill prata om något?. 92 procent uppger att de vet vem de ska prata med om något är dåligt hemma. 63 procent säger att personalen förstår vad de vill. Drygt en tredjedel svarar att personalen förstår vad de vill ibland. I denna fråga fanns det en skillnad i vad kvinnor respektive män svarat, se mer under rubriken könsskillnader. 84 procent svarar att de vet vilka tider personalen ska komma till dem, 9 procent uppger att de inte vet. 15

Drygt fyra femtedelar vet vem som är personalens chef. Två av kommentarerna på denna fråga var Kan chefens namn, men har ännu inte haft det första mötet med "nya" chefen och Vi har fått en ny chef. Här finns en skillnad i personens ålder, bland de över 60 år vet 33 procent vem som är personalens chef, till skillnad bland dem under 60 där 89 procent vet. Kontinuitet, stöd och service Frågorna i detta avsnitt handlar om hur man upplever det stöd man får från personalen, om man är nöjd, om stödet är anpassat efter behoven och om kunskapen om den enskilde är god. Att vara trygg med stödet och veta att det finns även nattetid är viktigt. Gruppbostad, Kontinuitet, stöd och service Totalindex för frågeområdet kontinuitet, stöd och service gällande gruppbostad är 89. I gruppbostad svarar 84 procent att de har en kontaktman bland personalen. 16 procent svarar nej, eller vet inte om de har någon kontaktman. Bland personerna som bor i BoDa är det en av sex som svarar att de har en kontaktman, detta kan bero på att man inte i lika hög utsträckning använder sig av ordet kontaktman i dessa gruppbostäder. 96 procent av kvinnorna och 82 procent av männen har svarat att de har en kontaktman. 84 procent upplever att de får hjälp när de behöver i sin gruppbostad. På denna fråga skiljer sig svaren mellan kvinnor och män, bland kvinnorna svarar 79 procent ja och bland männen svarar 88 procent ja. I gruppbostäderna svarar 77 procent att man kan få hjälp på natten. 16

Nästan alla säger att de känner personalen som jobbar där de bor, 95 procent. I gruppbostad svarar 84 procent att personalen vet vad de vill ha hjälp med, 11 procent svarar att personalen vet det ibland. Över hälften av de boende på gruppbostad vill lära sig något nytt hemma, i BoDa verksamheterna var staplarna de motsatta. En kommentar på frågan var Jag vill lära mig att stryka och sköta blommorna bättre så dom inte dör men jag blir lätt otålig ibland så jag vill ha lite bättre tålamod. Servicebostad, kontinuitet, stöd och service Totalindex för frågeområdet kontinuitet, stöd och service gällande gruppbostad är 75. 88 procent svarar att de har en kontaktman bland personalen. I de krav som omsorgsnämnden ställer på servicebostäder står att tillgång till personal ska finnas dygnet runt. I bostäderna har man löst detta på olika sätt, vissa har kan exempelvis ringa ett annat boende som är bemannat eller ett servicehus. Trots att det finns möjlighet att kontakta personalen på natten i alla servicebostäder är det ändå bara hälften av personerna som upplever att de kan få hjälp på natten. I andra kommuner har man snabbt kunnat förbättra resultaten genom tydlig information och förbättrade rutiner när det gäller service nattetid. 17

72 procent av de boende i servicebostad upplever att personalen vet vad de behöver hjälp med, till skillnad från i gruppbostad som hade 12 procentenheter högre andel ja-svar. I servicebostad var dock andelen som svarade ibland större. Över hälften upplever att de ofta får träffa ny personal, men de flesta svarar att de tycker om att träffa ny personal. Av dem 15 personer som svarat att de inte tycker om att träffa ny personal svarar sju personer att de inte heller behöver träffa ny personal ofta. I servicebostad svarar 82 procent att de får hjälp när de behöver. I denna fråga fanns skillnader i hur kvinnor respektive män svarade, bland kvinnorna svarade 85 procent ja och bland männen svarade 79 procent ja. 18

Könsskillnader På en del frågor fanns tydliga skillnader i hur kvinnor respektive män svarat. Detta gällde främst frågor som rörde självbestämmande, kommunikation och fritid. Det var främst skillnader mellan män och kvinnor för dem som bor i servicebostad. Frågeområdet självbestämmande I både enkäten till personer boende i gruppbostad och enkäten till personer boende i servicebostad fanns två frågor kring självbestämmande. På alla dessa fyra frågor upplever sig männen ha mer möjlighet att bestämma själva än kvinnorna. Bland kvinnorna svarade 42 procent att det är de själva som bestämmer vad de ska göra när de är lediga, bland männen svarade 55 procent jag själv. På frågan om man får bestämma om viktiga saker hemma svarar 69 procent kvinnor ja och 78 procent män. På frågan om man får vara med och bestämma på möten i service bostad svarar 52 procent kvinnor och 60 procent män att de får det. 74 procent kvinnor och 84 procent män svarar att de haft möte med personalen. 19

Frågeområdet fritid De tre frågor som ställdes om fritid i enkäten riktad till personer boende i servicebostad fick betydligt högre resultat av männen än av kvinnorna. I gruppbostadsenkäten var det mycket små skillnader mellan vad kvinnor och män svarade. Frågeområde kommunikation och information Ovanstående fråga kan uppfattas på flera sätt, dels bokstavligt; att inte bli förstådd på grund av otydligt tal, begränsat ordförråd eller att det man vill säga inte tas på allvar. Oavsett hur frågan tolkas är svaret viktigt. Att bli förstådd är en viktig del för att kunna styra över sitt vardagsliv, få fatta beslut. Av kvinnorna som bor i gruppbostad är det under 60 procent som upplever att personalen förstår vad de vill. I servicebostad är det männen som har den lägsta upplevelsen av att bli förstådd, drygt 60 procent, i motsats till kvinnorna som ligger på ca 75 procent. Om alla personer som bor i gruppbostad hade kunnat svara på den här eller andra frågor som rör kommunikation är det sannolikt att ännu fler svarat nej eller ibland på frågan Förstår personalen vad du vill? 20

Jämförelser, gruppbostad Frågeområden: 1. Fysisk boendemiljö, 2. Psykosocial boendemiljö självbestämmande integritet, 3. Fritid och gemenskap, 4. Kommunikation och information samt 5. Kontinuitet, stöd och service. Ålder Genomgående är åldersgruppen 40-49 år mindre nöjda än övriga åldersgrupper medan gruppen 30-39 år är mer nöjda. Allra högst resultat ger gruppen över 60 år på frågeområdet Kontinuitet, stöd och service. Kön I gruppbostad uppdelat på frågeområden är det små skillnader i hur kvinnor respektive män svarar. Däremot är det skillnad på enstaka frågor, vilket redovisats i ett tidigare kapitel. 21

Utförare Alla utförare har ett index runt 80 eller över 80. Bäst betyg per frågeområde får Frösunda LSS, därefter kommer Carema Care. Jämförelser, servicebostad Ålder I servicebostad är gruppen 60 år och äldre (23 personer) minst nöjda på alla frågeområden utom frågeområde 2, Självbestämmande, integritet och psykosocial boendemiljö där även gruppen 40-49 år ligger under 70 i index. Över lag är de yngre åldersgrupperna, 20-29 och 30-39 mest nöjda i servicebostad. 22

Kön På frågeområde 1, Fysisk boendemiljö, och frågeområde 3, Fritid och gemenskap, är männen något mer nöjda än kvinnorna. I övrigt är det små skillnader mellan könen sett till frågeområden och servicebostad. Däremot finns skillnader i enstaka frågor, något som redovisats under rubriken könsskillnader. Utförare Högst resultat får utföraren Carema Care vad gäller frågeområdet Fysisk boendemiljö, i frågeområde 2, Självbestämmande och integritet, Psykosocial boendemiljö, 3, Fritid och gemenskap och 4, Kommunikation och information är det små skillnader mellan utförarna. På frågeområde 5, Kontinuitet, stöd och service får Carema ett index lägre än 70, 63. 23

Kortis Resultatet av de åtta personer som svarade på kortis är överlag mycket positivt, index ligger mellan 83 och 100, högst index får frågeområde 5 som rör fritid och gemenskap. Frågeområde 1: Kommunikation och information med index 90 innehåller frågorna: Behöver du ett schema där du ser vad som ska hända? Finns det ett schema på kortis där du ser vad som ska hända? Förstår personalen vad du vill? Lyssnar personalen på dig om du vill prata om något? Lyssnar personalen på dig? Frågeområde 2: Kontinuitet, stöd och service med index 88 innehåller frågorna: Vet personalen vad du behöver hjälp med? Känner du personalen som jobbar på kortis? Får du ofta träffa ny personal? Tycker du om att träffa ny personal? Får du hjälp när du behöver? Kan du få hjälp av personalen på natten? Frågeområde 3: Självbestämmande, integritet och psykosocial boendemiljö med index 83 innehåller frågorna: Är dom du bor med snälla mot dig? Vem bestämmer vad du behöver hjälp med? Får du bestämma om viktiga saker på kortis? Hur känner du dig när du är på kortis? Frågeområde 4: Fysisk boendemiljö med index 88 innehåller frågorna: Tycker du om ditt rum på kortis? Hur fungerar det att ta sig fram inomhus på kortis? Hur fungerar det att ta sig fram utomhus på kortis? Frågeområde 5: Fritid och gemenskap med index 100 innehåller frågorna: Har du något att göra när du är på kortis? Får du välja mellan olika saker att göra när du är på kortis? 24

Reflektioner Metoddiskussion Tillgängligheten till enkäten ökas avsevärt med enkätverktyget Pict-O-Stat, att frågorna är anpassade till målgruppen och genom utbildning av personal. Grundtanken är att enkäten ska besvarats av personen själv, så har också skett. Det är 52 procent av de boende i alla bostäder med särskild service i Linköping som har besvarat enkäten. Detta kan jämföras med socialstyrelsens enkät av levnadsförhållanden för vuxna personer med funktionsnedsättning 2009, vilken beskrivits tidigare, var det endast 21 procent som svarade själva och en tredjedel av enkäterna besvarades av någon annan, totalt fick man svar på 53 procent av de 9758 enkäterna man skickat ut. Teknik Inga grupp- och servicebostäder har tillgång till datorer eller internet för de boende. Därför är användningen av dator tillsammans med brukare något nytt för många arbetsgrupper. Tillgången till fyra bärbara datorer har täckt behovet men det är svårt att fånga det optimala tillfället att genomföra enkäten när boende och personal är styrd av en bokningslista samt att hitta lösning av transport av dator till och från bostaden. Det är viktigt att tekniken är lätt att starta och använda. Pekskärmsdatorn som hyrts via LKdata har inte uppfyllt kraven på användarvänlighet, vilket bedöms påverkat möjligheten för de boende att genomföra enkäten. Många brukare har svarat på enkäten via dator på sin dagliga verksamhet. Utbildning Det har varit positivt att någon på varje boende varit ansvarig för genomförandet av enkäten och att de kunde gå utbildning i enkätverktyget. En mer tydlig information om idé och arbetsgång till varje personalgrupp underlättat arbetet för de personer som skulle genomföra arbetet på sin arbetsplats. Utbildningsdagarna som riktades till personal och chefer var uppskattad. Anonyma svar neutral hjälpare Om personen behöver någon som sitter med och hjälper till praktiskt vid svarandet av enkäten är det mycket viktigt att hjälparen är neutral och inte arbetar i den verksamhet som ska utvärderas. Vid framtida enkäter skulle detta kunna bli tydligare om en fråga om detta infogades i enkäten ex: Vem har hjälpt dig med frågorna på datorn? Frågeformulering Under enkätgenomförandets gång har två frågor kring tillgänglighet upplevts som svåra att förklara. Det är frågorna Hur fungerar det att ta sig fram inomhus där du bor? och Hur fungerar det att ta sig fram utomhus där du bor?. Vid en framtida enkät behöver man arbeta vidare med frågeformuleringen kring frågorna som rör fysisk boendemiljö. 25

Reflektioner kring genomförande Undersökningen visar goda resultat och ger en bild av bostäder där människor trivs och blir sedda. Att ta vara på det som är bra och arbeta vidare med de delar som behöver utvecklas är inte en del i denna rapport men vi vill belysa nedanstående utvecklingsområden som rör utvärdering mer övergripande för målgruppen. Kommunikation att kunna göra sig förstådd och bli förstådd Förutsättningar och tillgång till alternativ kommunikation varierar för personer med utvecklingsstörning beroende på vart man bor eller arbetar i Linköping. Kommunikation är ett mycket viktigt utvecklingsområde för att möjliggöra för utvecklingsstörda att kunna leva som andra bland andra i Linköping. Bland personer med utvecklingsstörning är det ungefär 70 procent som har en nedsatt förmåga att kommunicera; att prata eller förstå talat språk, använda skriftspråk. Att ha tillgång till alternativ kommunikation till exempel tecken som stöd, bildstöd, bliss, talapparat när man har en kommunikativ funktionsnedsättning är grunden för att kunna säga vad man tycker och vill. För att delta i enkätundersökningar som den här behöver personen ha en fungerande vardaglig kommunikation som bas. I Pict-O-Stat ger ljud och bildstöd möjlighet att tycka till om sådant som kan vara svårt att uttrycka med egna ord. Om man redan sedan tidigare använder bildstöd i sin vardag blir det lättare att svara på en enkät med bildstöd. Att nå fler i målgruppen Svarsfrekvensen kan och ska öka på sikt. Att implementera ett arbetsreskap som Pict-O-Stat tar tid, verktyget behöver användas under flera år med tydlig styrning av hur det förväntas användas och praktiskt stöd för att kunna ge personal och boende tid och bra förutsättningar att besvara enkäter. Att synpunkter från de boende tas på allvar och förändringar sker påverkar svarsfrekvensen positivt nästa gång en enkät skickas ut. Inom speciellt BoDa finns det många personer där Pict-O-Stat inte är ett bra sätt att utvärdera vad personen själv tycker eller upplever. Utvärdering behöver då ske direkt i de aktiviteter som tillsammans utgör personens vardag. Det är viktigt att fånga personens upplevelse av det stöd och service man får. Personens upplevelse i kombination med faktiska mätpunkter av kvalitet som exempelvis kommunikativt stöd, omvårdnad, habiliterande insatser bibehålla och utveckla fysiska funktioner och förmågor, kontinuitet i personalstöd, fysisk tillgänglighet i bostaden skulle ge en bredare utvärdering. Ett komplement kan vara enkäter till anhöriga och/eller gode män. En bredare utvärdering som kan beskriva god kvalitet men även synliggöra brister som brukaren själv inte kan uttrycka. Att svaren får betydelse i verksamheterna I Pict-O-Stat finns en analys- och åtgärdsdel där respektive boende kan arbeta vidare praktiskt för att tillsammans med de boende förbättra och möta de behov som enkätsvaren gett utryck för. Detta är en väldigt bra möjlighet för respektive verksamhet att kunna utvecklas. 26

Referenser FoU Västernorrland (2009) Brukarundersökning inom LSS, En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt 9 p.9 LSS. Eva Rönnbäck Norrköpings kommun, PUFF-enheten (2008) Rapportering av utvecklingsarbete med Pict-O- Stat Bo FoU-rapport 2:2 008. Socialstyrelsen (2010) Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsen (2009) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, Lägesrapport 2008. Socialstyrelsen (2007) Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för rättstillämpning och handläggning Artikelnummer: 2007-101-6 Läs mer om Pict-O-Stat: www.neonova.se/pictostat Läs mer om Pictogram: www.pictogram.se Brukarenkäter och rapporter finns att läsa på www.linkoping.se klicka på Stöd och Omsorg och sen på Kvalitet och utveckling. De finns också att beställa hos omsorgskontoret i Linköpings kommun. Bilagor Bilaga 1, Antal platser och antal svarande Bilaga 2, Frågor till personer boende i gruppbostad Bilaga 3, Frågor till personer boende i servicebostad Bilaga 4, Frågor till personer på Kortis Bilaga 5, Spindeldiagram uppdelat per utförare 27

Bilaga 1 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE ENL LSS SERVICEBOSTAD/GRUPPBOSTAD Leanlink Skäggetorp Servicebostäder Skäggetorp Centrum 10 13 lägenheter + 2 kopplade +6 svar Gruppbostad Fogdegatan 20 5 lägenheter + 2 kopplade 5+2 svar Gruppbostad Sörgårdsgatan 58 5 lägenheter + 3 kopplade 4+2 svar Gruppbostad Fogdegatan 5-6 5 lägenheter 3+2 svar Ryd Gruppbostaden Rydsvägen 9 5 lägenheter + 2 kopplade 6 svar Gruppbostaden Mårdtorpsgatan 3 5 lägenheter + 2 kopplade 5 svar Gruppbostaden Rydsvägen 288 5 lägenheter + 3 kopplade 7 svar Sturefors/ Slaka Gruppbostaden Blåbärsvägen 82 5 lägenheter 2 svar Gruppbostaden Lilla Åby 5 lägenheter (BoDa) 5 svar Gruppbostad Edhaga 6 lägenheter (BoDa) 0 svar Ekbacken/ Möjetorp Gruppbostad Kvinnebyvägen 1 5 lägenheter 2 svar Gruppbostad Uvelundsgatan 25 5 lägenheter 3 svar Gruppbostad Granholmsvägen 2 5 lägenheter + 2 kopplade 0 svar Gruppbostad Jungfrubergsvägen 2 8 lägenheter (BoDa) 0 svar Gruppbostad Kvinnebyvägen 2 A1 7 lägenheter 3 svar Ullstämma Gruppbostaden Bronsåldersgatan 48 4 lägenheter (BoDa) 1 svar Gruppbostaden Ullstämmavägen 5 5 lägenheter (BoDa) 0 svar Gruppbostaden Aspnäsvägen 120 5 lägenheter (BoDa) 0 svar T1 Gruppbostaden Överstegatan 6 6 lägenheter 2 svar Gruppbostaden Fanjunkaregatan 87 5 lägenheter (BoDa) 0 svar Servicebostäder Furirgatan 17 14 lägenheter +12 svar trapphusboende Hjälmsäter Servicebostäder Ulvåsavägen 18 10 lägenheter +8 svar Servicebostäder Åbylundsgatan 20 8 lägenheter +8 svar Servicebostäder Norgegatan 16 6 lägenheter +4 svar Linghem Gruppbostaden Sparvsångsvägen 10 5 lägenheter + 1 kopplad 2+1 svar Ljungsbro Gruppbostaden Härnegatan 75 5 lägenheter (BoDa) 0 svar Valla Gruppbostaden Vallavägen 14 5 lägenheter 3 svar

Bilaga 1 Attendo Care Lambohov Gruppbostaden Rättaregatan 96 6 lägenheter 3 svar Gruppbostaden Storskiftesgatan 4 6 lägenheter 6 svar Gruppbostaden Boställsgatan 17 5 lägenheter 2 svar Gruppbostaden Tröskaregatan 9/Mjärdevi 10 lägenheter +8 svar Gruppbostaden Tröskaregatan 87 5 lägenheter (BoDa) 0 svar Gruppbostaden Tegskiftesgatan 255 5 lägenheter (BoDa) 0 svar Ekholmen Gruppbostaden Grindgatan 76 5 lägenheter + 2 i annex 6 svar Gruppbostaden Ålerydsvägen 9 5 lägenheter + 2 kopplade 3 svar Gruppbostaden Ekholmsvägen 501 5 lägenheter + 6 kopplade 2+1 svar Kärna Gruppbostaden Norrsättersgatan 17 5 lägenheter (BoDa) 0 svar Gruppbostaden Gamla Ledbergsväg 26 5 lägenheter (BoDa) 0 svar Ullstämma Gruppbostaden Stenåldersgatan 40 42. 5 lägenheter 4+2 svar Carema Care Lambohov Gruppbostaden Jordbruksgatan 24 5 lägenheter 0 svar Hjälmsäter Gruppbostaden Hjälmsätersgatan 14 C 10 lägenheter 4 svar (f d Hjälmsätersgården) Utförarenheten Östgötagatan Servicebostäder Mörnersgatan 7 15 lägenheter 0+9 svar Servicebostäder Platensgatan 35 10 lägenheter 0+1 svar Kärna Gruppbostad Kärnabrunnsgatan 1B 5 lägenheter 3 svar Berga Gruppbostaden Söderleden 41 5 lägenheter 4 svar Omsorgsgruppen Linghem Gruppbostad Sparvsångsvägen 93 5 lägenheter 3 svar Ljungsbro Gruppbostaden Adamstorpsvägen 1 6 lägenheter 4 svar Berga Gruppbostaden Yrkesvägen 2 4 6 lägenheter 6 svar Frösunda Ulrika Gruppbostaden Kyrksätersvägen 5 lägenheter + 1 kopplad 5+1 svar Korttidsboende för vuxna Leanlink Hjulsbrovägen 28 21 personer under perioden 8 svar

Bilaga 2 Kvalitetsutvärdering gruppbostad enkät Pict-O-Stat Bo 1. Tycker du om din lägenhet? Ja Ibland Nej 2. Kan du låsa din lägenhet själv? Ja Ibland Nej 3. Hur fungerar det att ta sig fram inomhus där du bor? Lätt Olika Svårt 4. Hur fungerar det att ta sig fram utomhus där du bor? Lätt Olika Svårt 5. Vem bestämmer vad du ska göra när du är ledig? Jag själv Jag och personalen Personalen 6. Är dom du bor med snälla mot dig? Ja Ibland Nej 7. Får du bestämma om viktiga saker hemma? Ja Ibland Nej 8. Hur känner du dig när du är hemma? Glad Inget särskilt Ledsen 9. Har du något att göra när du är ledig? Ja Ibland Nej 10. Får du välja mellan olika saker att göra när du är ledig? Ja Ibland Nej 11. Har du någon kompis? Ja Nej 12. Vet du vem du ska prata med om någonting är dåligt hemma? Ja Nej 13. Förstår personalen vad du vill? Ja Ibland Nej 14. Behöver du ett schema där du ser vad som ska hända? Ja Vet inte Nej 15. Finns det ett schema hemma där du ser vad som ska hända? Ja Vet inte Nej 16. Har du en kontaktman bland personalen? Ja vet inte Nej Tillagd 17. Får du hjälp när du behöver? Ja Ibland Nej 18. Kan du få hjälp av personalen på natten? Ja Ibland Nej 19. Känner du personalen som jobbar där du bor? Ja Ibland Nej 20. Vet personalen vad du behöver hjälp med? Ja Vet inte Nej 21. Lyssnar personalen på dig? Ja Ibland Nej Tillagd 22. Är det något du vill lära dig att göra själv hemma? Ja Vet inte Nej Tillagd 23. Får du göra det du vill när du har semester? Ja Ibland Nej Egen fråga Borttagen, finns med i kvalitetsutvärdering Är det viktigt för dig att ha kompisar? Ja Vet inte Nej

Bilaga 3 Kvalitetsutvärdering servicebostad enkät Pict-O-Stat Bo 1. Tycker du om din lägenhet? Ja Ibland Nej 2. Hur fungerar det att ta sig fram inomhus där du bor? Lätt Olika Svårt 3. Hur fungerar det att ta sig fram utomhus där du bor? Lätt Olika Svårt 4. Hur fungerar det för dig att ta dig till basen? Lätt Olika Svårt 5. Får du var med och bestämma på möten? Ja Ibland Nej 6. Har du haft möten med personalen om hur du vill ha det? Ja Vet inte Nej 7. Hur känner du dig när du är hemma? Glad Inget särskilt Ledsen 8. Vem bestämmer vad du behöver hjälp med? Jag själv Jag och personalen Personalen 9. Har du en kontaktman bland personalen? Ja Vet inte Nej 10. Vill du byta kontaktman hemma? Ja Vet inte Nej Tillagd 11. Har du något att göra när du är ledig? Ja Ibland Nej 12. Får du välja mellan olika saker att göra när du är ledig? Ja Ibland Nej 13. Har du någon kompis? Ja Nej 14. Lyssnar personalen på dig? Ja Ibland Nej Tillagd 15. Vet du vem du ska prata med om någonting är dåligt hemma? Ja Nej 16. Tycker du om att vara i basen? Ja Ibland Nej 17. Förstår personalen vad du vill? Ja Ibland Nej 18. Vet du vilka tider personalen ska komma till dig? Ja Ibland Nej 19. Vet du vem personalens chef är? Ja Nej 20. Kan du få hjälp av personalen på natten? Ja Ibland Nej 21. Vet personalen vad du behöver hjälp med? Ja Ibland Nej 22. Får du ofta träffa ny personal? Ja Vet inte Nej 23. Tycker du om att träffa ny personal? Ja Vet inte Nej 24. Får du hjälp när du behöver? Ja Ibland Nej 25. Får du göra det du vill när du har semester? Ja Ibland Nej Egen fråga Borttagna, finns i kvalitetsutvärdering Kan du låsa din lägenhet själv? Ja Ibland Nej Får du byta kontaktman om du vill? Ja Vet inte Nej Har du valt din kontaktman? Ja Nej Är det viktig för dig att ha kompisar? Ja Vet inte Nej Säger du till personalen om något är fel? Ja Ibland Nej

Bilaga 4 Kvalitetsutvärdering korttidsboende vuxna enkät Pict-O-Stat Bo 1. Tycker du om ditt rum på kortis? Ja Vet inte Nej 2. Hur fungerar det att ta sig fram inomhus på kortis? Lätt Olika Svårt 3. Hur fungerar det att ta sig fram utomhus på kortis? Lätt Olika Svårt 4. Behöver du ett schema där du ser vad som ska hända? Ja Vet inte Nej 5. Finns det ett schema på kortis där du ser vad som ska hända? Ja Vet inte Nej 6. Är dom du bor med snälla mot dig? Ja Ibland Nej 7. Vem bestämmer vad du behöver hjälp med? Jag själv Jag och personalen Personalen 8. Vet personalen vad du behöver hjälp med? Ja Ibland Nej 9. Känner du personalen som jobbar på kortis? Ja Ibland Nej 10. Förstår personalen vad du vill? Ja Ibland Nej 11. Får du ofta träffa ny personal? Ja Vet inte Nej 12. Tycker du om att träffa ny personal? Ja Vet inte Nej 13. Har du något att göra när du är på kortis? Ja Ibland Nej 14. Lyssnar personalen på dig om du vill prata om något? Ja Ibland Nej 15. Får du hjälp när du behöver? Ja Ibland Nej 16. Får du bestämma om viktiga saker på kortis? Ja Ibland Nej 17. Hur känner du dig när du är på kortis? Glad Inget särskilt Ledsen 18. Lyssnar personalen på dig? Ja Ibland Nej 19. Får du välja mellan olika saker att göra när du är på kortis? Ja Ibland Nej 20. Kan du få hjälp av personalen på natten? Ja Ibland Nej

Bilaga 5 Spindeldiagram uppdelat på utförare Frågor: 1. Fysisk boendemiljö, 2. Psykosocial boendemiljö självbestämmande integritet, 3. Fritid och gemenskap, 4. Kommunikation och information samt 5. Kontinuitet, stöd och service. Antalet personer under respektive diagram är de som svarat. Carema Care, gruppbostad, 11 personer Omsorgsgruppen, gruppbostad, 13 personer Attendo Care, gruppbostad, 26 personer Frösunda, gruppbostad, 5 personer Leanlink, gruppbostad, 53 personer