BESLUT 2(2) 2010-08-13 511-09894-10 1290-237

BESLUT 2(2) 2010-08-13 511-09894-10 1290-237 SÄNDLISTA, Delgivningskvitto E. ON, Järnvägsgatan 1, 281 31 HÄSSLEHOLM Kristianstads kommun, Kommunstyrelsen, 291 80 KRISTIANSTAD Naturvårdsverket, 106 48 STOCKHOLM Riksantikvarieämbetet, Box 5405, 114 84 STOCKHOLM Skogsstyrelsen, Box 63, 281 21 HÄSSLEHOLM Nils Erik Jönsjö, Pyttegatan 4, 298 32 TOLLARP Lennart Bjärtestam, Vrams Bygata 16, 298 32 TOLLARP Kopia för kännedom till: (ej delgivningskvitto) Entomologiska sällskapet i Lund, Zoologiska Inst., Helgonav. 3, 223 62 LUND FK Åsens, Box 30, 298 21 TOLLARP Lunds stifts prästlönetillgångar, Tryggve Persson, Box 32, 221 00 LUND Puggehatten, Botaniska museet, Östra Vallgatan 18, 223 61 LUND Tollarps Scoutkår, Andreas Andersson, Ryavägen 11, 298 32 TOLLARP Ulf Arup, Botaniska museet, Ö Vallgatan 18, 223 61 LUND Internt, Länsstyrelsen, Miljöavdelningen EH (via e-post) Landsbygdsavdelningen (via e-post) Kulturmiljöenheten EP (via e-post) Fiske- och vattenvårdsenheten LÖ (via e-post) Naturskyddsenheten PMÅ, ChP (via e-post) Naturvårdsenheten PEJ, KL, LK, AN, MP (via e-post) Rättsenheten (via e-post) Naturvårdsregistret (ChP) Akten

Skötselplan för naturreservatet Klintabäcken i Kristianstads kommun, Skåne län

Diarienummer: 511-09894-10 Datum: 2010-08-13 Titel: Utgiven av: Planförfattare: Beställningsadress: Skötselplan för naturreservatet Klintabäcken, i Kristianstad kommun, Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Mayra Caldiz Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Tfn: 040-25 20 00 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane Copyright:: Omslagsbild: Upplaga: Innehållet i detta dokument får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa Den blockrika Klintabäcken och ädellövskogen. 30 exemplar Tryck: Länsstyrelsen i Skåne län, augusti 2010 Foto: Mayra Caldiz 2

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 1. SYFTET MED RESERVATET... 4 ÖVERSIKTSKARTA... 4 2. BESKRIVNING AV OMRÅDET... 5 2.1 ADMINISTRATIVA DATA... 5 2.2 HISTORISK OCH NUVARANDE MARKANVÄNDNING... 6 2.3 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDETS BEVARANDEVÄRDEN... 7 3. ÖVERSIKT AV PLANERAD MARKANVÄNDNING OCH SKÖTSEL... 11 3.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER... 11 3.2 PLANERINGSOMRÅDEN... 11 4. MÅL OCH SKÖTSELÅTGÄRDER FÖR PLANERINGSOMRÅDENA... 11 4.1 PLANERINGSOMRÅDE 1 FRI UTVECKLING/ ORÖRD... 11 4.2 PLANERINGSOMRÅDE 2 RESTAURERINGSÅTGÄRDER UNDER KORT TID... 14 ÄLDRE GRUPPEN RESTAURERING A (2A)... 14 YNGRE GRUPPEN RESTAURERING B (2B)... 15 4.3. PLANERINGSOMRÅDE 3- RESTAURERINGSÅTGÄRDER UNDER LÅNG TID... 16 4.4. PLANERINGSOMRÅDE 4- VATTENDRAG... 18 5. FRILUFTSLIV OCH TURISM... 18 5.1 GENERELLA ÅTGÄRDER... 19 5.2 RESTRIKTIONER... 19 5.3 INFORMATION... 19 5.4 TILLGÄNGLIGHET, PARKERINGAR... 19 5.5 VÄGVISNING... 19 5.6 VÄGAR, STIGAR OCH LEDER... 20 5.7 RENHÅLLNING OCH SANITÄRA ANORDNINGAR... 20 5.8 ELDNING... 20 5.9 UTMÄRKNING AV NATURRESERVATETS GRÄNS... 20 6. JAKT OCH FISKE... 21 7. TILLSYN... 21 8. DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING... 21 8.1 UPPFÖLJNING AV BEVARANDEMÅL... 21 8.2 UPPFÖLJNING AV SKÖTSELÅTGÄRDER... 21 8.3 UPPFÖLJNING AV KOSTNADER... 21 9. REVIDERING AV SKÖTSELPLANEN... 21 10. FINANSIERING AV FÖRVALTNINGEN... 21 11. PRIORITERING AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER... 22 12. KÄLLOR... 23 12.1 LITTERATUR... 23 12.2 KARTOR OCH HEMSIDOR... 23 13. ARTLISTA... 24 KARTBILAGOR A. Områdeskarta med reservatsgränser, skala 1:10 000 B. Planeringsområden, skala 1:5 000 C. Anordningar, skala 1:5 000 D. Nyttjanderätter 3

1. Syftet med reservatet Syftet med reservatet är att: - bevara och utveckla områdets höga biologiska mångfald, såsom den rika epifytiska lav- och mossfloran knuten till gamla träd, den rika svampfloran, sällsynta mollusker och insekter, - bibehålla, utveckla och återskapa en gammal, naturskogslik ädellövskog, - bibehålla och utveckla områdets lövsumpskogar, - bibehålla och utveckla naturvärden i vattendraget Klintabäcken - bidra till att i den kontinentala regionen upprätthålla och utveckla gynnsam bevarandestatus för förekommande arter och livsmiljöer enligt EU:s art- och habitatdirektiv, - skydda och vårda förekommande kulturhistoriska lämningar som exempelvis fornminnen, - tillgodose allmänhetens behov av rekreation och friluftsliv. Syftet uppnås genom att området lämnas fritt från ekonomiskt skogsbruk och därigenom skapas en naturlig intern dynamik. Ingen lövved får bortforslas från naturreservatet. Klintabäcken ska behålla sin slutna karaktär, där ska finnas rikligt med gamla träd och död ved. För området främmande eller invasiva arter ska bekämpas. Bäckens hydrologi bevaras. Ny kunskap om hotade och hänsynskrävande arter beaktas i den löpande skötseln av reservatet. Översiktskarta Figur 1. Reservatet är markerat med ett svartstreckat område på terrängkartan (se även bilaga A). Utdrag ur Lantmäteriets terrängkarta. 4

2. Beskrivning av området 2.1 Administrativa data Namn Kommun Natura 2000 ID Socknar Klintabäcken Kristianstad SE0420203 och SE0420310 Västra Vram DOS id 1013457 Gränser Området är markerat med punktstreckad linje på bifogad karta (bilaga A) Fastigheter Västra Vram 10:27 Markägare Läge Kartblad Naturvårdsverket Området är beläget ca 1,5 km söder om Västra Vrams kyrka. Topografiska kartan: Ekonomiska kartan: 03D0g och 02D9g Centralpunkt X: 1384524 / Y: 6200245 (RT90 2,5 gon V) Naturgeografisk region Servitut och nytjanderätter Areal Förvaltare 8, Nordöstraskånes barrskogslandskap Se bilaga D Totalt ca 37 ha Länsstyrelsen i Skåne län 5

2.2 Historisk och nuvarande markanvändning Klintabäcken ligger på Linderödsåsen som är en prekambrisk gnejs (ortognejs) med en granitintrusion (vulkanisk magma) av karlshamnsgranit-typ. Linderödsåsen bildades när berggrundsrörelserna lyfte åsen för ca 70 miljoner år sedan. Reservatet och området närmast söder därom präglas av blockrika moräner. När de första människorna anlände till området under stenåldern hade landskapet en tundraartad karaktär som snart täcktes med björk, tall och hassel (ca 10 000 år sedan). När temperaturen ökade vandrade merparten av lövträden (ek, lind, al, ask, lönn) in, arter som finns kvar idag i området. Sedan åtminstone järnåldern har människor utnyttjat området runt Klintabäcken mer intensivt. Rester av fornlämningar och fossila åkrar från järnålder hittas idag i den centrala delen. Boken och avenboken vandrade in sist, för ca 3000 år sedan men det är oklart när boken började dominera i Klintabäcken. Det har visats att tidpunkten för lokal bokdominans är väldigt varierande. Figur 2- Geometrisk karta av Västra Vrams utmark och inägor (1740)- Den södra delen av området är skog med några gräshålor och den norra delen är inäga och tillhör Mellan vången Större delen av området har skogskontinuitet sedan åtminstone tidigt 1700-tal (se karta figur 2). Den södra delen av skogen tillhörde då den s k skogsbygden och den norra risoch mellanbygden. På kartan från 1740 beskrivs området som bökeskog, dvs en troligen betad bokskog på utmark. I södra delen av skogen, öster om ån förekom några sanka gräshålor, vilka beskrivs som obeväxta och att vissa höstas beständigt alltså att man slagit dessa marker och tagit hö som vinterfoder till djuren. På storskifteskartan från 1803 kan man se att skogen inte har förändrats mycket. Gräshålorna är kvar och det finns några nya ängsmarker i skogen. 6

Figur 3.- Utdrag från Skånska rekogniseringskartan från 1812-1820.- Reservatsområdet är markerat med en rödstreckad cirkel. Figuren visar att området var skogsklätt. På den ekonomiska kartan från 1927 är hela området runt Klintabäcken skogbeväxt. Några mindre mossar och kärr finns i sydöst. Skogen består av ädellövskog med ett mindre inslag av gran i sydöst. Flygfoton från 1939-49 visar att större delen av området inte har förändrats mycket. Man ser ädellövdominerade skogar och en slåtteräng vid den nordöstra delen av ån. Denna planterades så småningom med gran som blåste ner i stormen Gudrun år 2005. Efter ungefär 1950 planterades en stor del av den södra delen av fastigheten igen med gran. Även den resterande delen av skogen sköttes som ordinär produktionsskog med återkommande gallringar fram till det att staten köpte upp delar av fastigheten i två omgångar, 1995 och 2001. I den västra delen stormfälldes ett stort, högre beläget bokområde år 1967. Idag domineras området av blandad ädellövföryngring. 2.3 Översiktlig beskrivning av områdets bevarandevärden 2.3.1 Biologi Klintabäcken domineras av bokskog av lågört eller ristyp. Vid bäcken finns ett parti med rik ädellövblandskog. Klintabäckens naturreservat har mycket höga naturvärden. Genom att området har en lång skogskontinuitet och är en heterogen lokal med olika trädslag samt har en hög andel gamla träd, finns många sällsynta skogsarter. Särskilt rikt är området på lavar, svampar och mollusker, många av dem knutna till träd eller död ved. Vid en inventering av epifyter på Linderödsåsen har området klassats som det artrikaste och mest värdefulla i denna del av landskapet. Hittills har 32 rödlistade arter noterats i området (se avsnitt 13). Området är även rikt på marksvampar, lavar och mollusker varav många är upptagna på den nationella rödlistan. En stor del av arterna är knutna till marken med dess många 7

källflöden, höga ph-värden och höga näringsrikedom. Dessutom bidrar källflödena och bäckfårorna till en hög luftfuktighet vilket gynnar den sällsynta lavfloran. Fältskiktet är mycket rikt, skogssvingel och månviol finns i området (rödlistade arter) samt andra typiska arter för näringsrika bokskogar som ramslök, gulplister, trolldruva och springkorn. I de grova högstubbarna finns det häckande fåglar, bl a mindre hackspett. Området har höga värden för insektsfaunan. ÅGP 1 -arten röd ögonknäppare (Denticollis rubens) är noterad i områden år 1992 och återfunnen 2010. Det finns få övriga uppgifter om insektsinventeringar för området. Röd ögonknäppare behöver för sin överlevnad vitrötad, liggande bokved i fuktiga miljöer som bäckdalar, raviner eller sluten skog. Den röda ögonknäpparen lever främst i ved av bok men även andra trädslag kan vara lämpliga. Grovleken på lågorna ska vara minst 40 cm i diameter. Eftersom nedbrytning går snabbt i fuktiga miljöer, måste tillskott av substrat ske kontinuerligt. Skogsbruksåtgärder (gallringar) har resulterat i att det är ont om död ved i skogen. Vattendraget Klintabäcken är ett biflöde till Vramsån som ingår i Helge å:s vattensystem (088). Klintabäcken har sin upprinnelse på Linderödsåsen och rinner i nordöstlig riktning för att flöda samman med Vramsån (SE 620722-137672) vid Västra Vram. Klintabäcken är inte en egen vattenförekomst, men däremot ett s k övrigt vatten (EU-kod SE61987481384436). Den del av bäcken som går igenom reservatet är slingrande och blockrik. Bäcken har kvar sin ursprungliga morfologi och har mycket variabel ström under året med en torrare period under sommaren. Bäcken har obetydligt påverkan av försurning och föroreningar. Hydrologin har påverkats i det norra partiet av bäcken genom en damm som byggdes på 1950-talet. Dammen ligger 200 m nedströms, utanför reservatsgränsen. Dammen har inneburit en viss försumpning och expansion av sumpskog inom reservatet men innebär också ett vandringshinder för fisk (bl. a. öring). Genom att bäcken torkar ut regelbundet på sommaren har dammen en viktig funktion som reservoar för djurlivet, framförallt fåglar och groddjur. Inom reservatet finns det öring (några enstaka vuxna individer) och elritsa i bäcken, denna ger en måttlig status vad det gäller fiskfauna. Klintabäckens rena vattenkvalitet syns genom förekomst av av de ovanliga bäcksländorna Capnia bifrons och Capnopsis schilleri. Inventeringen 2002 av bottenfaunan i Klintabäcken visar att den har låg mångfald jämfört med andra delar av Vramsåns systemet, detta kan bero på en dålig tidpunkt för provtagningen och vattensystemet bör därför undersökas igen. Området bör också inventeras med avseende på musslor för att undersöka möjlig förekomst av flera rödlistade arter. Eventuellt kan ett omlöp vid dammen förbättra fiskvandring uppströms och gynna de limnologiska värdena i Klintabäckens reservatsområde, men en utrivning av dammen skulle sannolikt också leda till en torrare bäckfåra under sommaren. För att bevara de limniska värdena i reservatsområdet är det också viktigt att inga aktiviteter uppströms sker i området (såsom dammbyggen och uppslamning). Områdena uppströms ingår i Natura 2000-området Vramsån (SE0420310). Klintabäckens höga naturvärden uppmärksammades år 2004 i samband med att området ingick i nätverket Natura 2000 inom ramen för rådets direktiv 92/43EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet, SE0420203 och SE0420310). I dessa områden har man klassat naturtyperna: *Ädellövskogar i branter (9180), Näringsfattig bokskog (9110), Näringsrik bokskog (9130), *Svämlövskog (91E0). 1 ÅGP: Åtgärdsprogram för hotade arter 8

Tabell 1. Tabellen anger de förekommande naturtyperna i Natura 2000 områden och dess arealer. Natura 2000-koden anges inom parantes.(*=prioriterade naturtyper) Naturtyp Areal (ha) *Ädellövskogar i branter (9180) 1,0 Näringsfatting bokskog (9110) 2,0 Näringsrik bokskog (9130) 14,8 *Svämlövskog (91E0) 0,5 Vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor (3260) 0,3 Total areal naturtyper 18,5 Icke naturtyp /Utvecklingsmarker målnaturtyp Näringsrik bokskog (9130) 14,3 Näringsrik bokskog (9130)/ Ädellövskog i branter (9180) 1,1 Natura 2000-arter 1029- Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) Flodpärlmusslan är en av de evertebrater som blir allra äldst, den kan leva upp till 250 år. Musslan är helt knuten till rinnande vatten med sand-, sten- eller grusbottnar och hög strömhastighet. Eftersom mussellarverna (glochidierna) lever som parasiter på gälbladen hos öring eller lax är det viktigt att dessa fiskarter finns och reproducerar sig på platsen. Förekomst av flodpärlmussla i Klintabäcken är inte bekräftad men fynd av ett skal rapporterades 2006. En fördjupad mussel- och fiskinventering är nödvändig för att bedöma bevarandestatus och eventuella skötselåtgärder. Förekommande arter för vilka det upprättats ett särskilt nationellt åtgärdsprogram: Röd ögonknäppare (Denticollis rubens) (figur 4). Den röda ögonknäpparen är en skalbagge inom familjen knäppare. Liksom alla knäppare kan den mekaniskt och snabbt sprätta upp i luften. Den har röda täckvingar och röd halssköld. Antennerna, som hos hanen är tydligt kamformade, är tillsammans med huvudet och benen brunsvarta till svarta. På täckvingarna finns längsgående och punktförsedda ränder. Larverna lever i liggande och grov bokved i fuktiga miljöer. I varma dagar under början Figur 4: Röd ögonknäppare på lönnlöv. Foto: A. Hallengren av juni kan man hitta den fullbildade skalbaggen på lågvuxen vegetation i skogsgläntor av lämpliga miljöer. Arten är klassad som EN (hotad) i rödlistan 2010. Arten återfanns i Klintabäcken i juni 2010. 2.3.2 Geografi och geologi Klintabäcken är belägen på Linderödsåsens nordsluttning, ca 1,5 kilometer söder om Västra Vram, Kristianstads kommun. Berggrunden består till största delen av ögonförande och grovkornig granit (Karlshamnsgranit) och gnejs. Jordarterna utgörs av lerfri morän. ph- värdet i förnan är ganska högt, mellan 5,9-6,9. 9

Området är kuperat, med bitvis riklig förekomst av stora block och en bäckravin i sydvästlig- nordostlig riktning som ger området en naturskön prägel. Vegetationen är typisk för lövskogsregionen och domineras av bokskog av örttyp med bl.a. mycket gulplister och skogsbingel i fältskiktet och blandädellövskog, med mycket inslag av bok, lönn, och lind. Här finns även några sumpskogar i form av klibbal- och askskogar samt några partier med avenbok. En stor del av skogen är påverkad av källflöden och rörligt kalkförande markvatten. 2.3.3 Kulturmiljö I området finns tre registrerade fornlämningar i form av ett markfast block med en skålgrop, en stensättning och ett röjningsröse (se bilaga 1). Skålgropen är från sten/ bronsåldern, medan de andra fornlämningarna är från järnålder till medeltid. Rester av röjningsrösen hittas i området strax norr om reservatet som tyder på att uppodling skedde även i den norra delen av området. Analysen av de historiska kartorna från 1700-talet visar att södra delen av området har en lång kontinuitet som trädbärande mark. I senare tiders användning kan några stenmurar ha använts som hägn för betesdjur. 2.3.4 Allmänhet och friluftsliv Genom sin närhet till tätorten Tollarp används området för rekreation och friluftsliv. Många föreningar såsom Tollarps Scoutkår, motionsföreningen FK Åsen, brukshundsklubbar, osv utnyttjar området flitigt. En orsak till att området är så välbesökt är Stackedala friluftsgård som är granne till och även utnyttjar vissa delar av Klintabäcken. Den rika marksvampfloran har medfört att Klintabäcken varit föremål för åtskilliga svampexkursioner på senare år. 2.3.5 Inventeringar, underlagsmaterial m.m. Skötselplanen bygger på olika underlag. Området uppmärksammades efter en inventering av landmollusker som gjordes i ett WWF-projekt år 1990-1992. Tre nyckelbiotoper utpekades under nyckelbiotopsinventeringen 1994. Klintabäcken är med i Inventering av epifytiska lavar och mossor i Linderödsåsen som gjordes år 2000 av Ulf Arup på uppdrag av Länsstyrelsen. De limniska värdena undersöktes 2002 ( Bottenfaunainventering i Vramsån ) och i elfiskeregistret finns resultat registrerade från 1995. Övrig vatteninformation är tagen från VISS/Vattenkartan. Inom naturreservatet finns två Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv: Klintabäcken (SE0420203) och Vramsån (SE0420310). År 2005 och år 2010 tog länsstyrelsen fram bevarandeplaner för dessa Natura 2000-områden, vilka är inarbetade i denna skötselplan. Även informationen från Basinventeringen inom Natura 2000 som gjordes år 2008 har använts som underlag. Ett översiktligt underlag med historisk markanvändning och övriga upplysningar gjordes av Länsstyrelsen 2007. Historiska kartor hämtades från lantmäteriets hemsida. År 2005 inventerades området av elever från kursen inom Inventeringsmetodik och fördjupade vegetationsstudier (BGB475, Kristianstad Högskola). Området ligger inom en värdetrakt enligt Strategin för formellt skydd av skog i Skåne län och beskrivs även i rapporten Skånes skogar. Övriga uppgifter om rödlistade arter har hämtats från Naturvårdsverket (GIS-information) och Artportalen. 10

3. Översikt av planerad markanvändning och skötsel 3.1 Övergripande beskrivning av åtgärder Skötseln av området ska bidra till att uppfylla syftet med naturreservatet vilket innebär att bevara och utveckla de befintliga naturvärdena. Området ingår i Natura 2000-nätverket. Angivna naturtyper inom Natura 2000-områdena (se tabell 1) ska bibehållas och bevarandemålen ska bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de naturtyper som finns inom området. Gynnsam bevarandestatus råder när de specifika bevarandemålen för respektive planeringsområde och bevarandemålen enligt Natura 2000 uppnåtts vad gäller areal, struktur och funktion och arter (se Bevarandeplan för Klintabäcken, SE0420203 och Vramsån SE0420210). I hela naturreservat gäller att ekonomiskt inriktat skogsbruk inte får bedrivas. Skötselåtgärderna skall ha till syfte att gynna och utveckla naturvärdena, bevara fornlämningarna samt underhålla stigarna för främjandet av friluftslivet. Vattensamlingar och våtmarker inom reservatet lämnas orörda. Skogen domineras av bok med några partier blandädellövskog och alsumpskogar. Generellt ska skogen ha en sluten och flerskiktad karaktär, med många gamla och senvuxna träd. Död ved ska finnas rikligt i alla former, med död ved menas både naturlig och skapad död ved. Gran ska inte finnas i området. För att skydda och gynna den biologiska mångfalden, framförallt fältskiktet, är det viktigt att hydrologin inte skadas vid aktiviteter inom reservatet. Bestående skador på mark ska undvikas. Eventuella stenmurar eller fornminnen får inte förändras eller påverkas av aktiviteter inom reservatet. 3.2 Planeringsområden Naturreservatet har delats in i tre olika planeringsområden (se bilaga B- Planeringsområden): 1- Fri utveckling/ orörd 2- Restaureringsåtgärder under kort tid (Ra och Rb)- slutmål fri utveckling 3- Restaureringsåtgärder under lång tid- slutmål fri utveckling 4- Vattendrag 4. Mål och skötselåtgärder för planeringsområdena 4.1 Planeringsområde 1 fri utveckling/ orörd Delområde Nuvarande trädslag Mål, trädslag Areal (ha) 1-1 Gammal bokskog Gammal bokskog 2,3 1-2 Gammal bokskog Gammal bokskog 1,5 1-3 Gammal blandädellövskog Gammal ädellövskog 1,1 1-4 Alsumpskog Gammal klibbal 0,5 1-5 Lövsumpskog Gammal sumpskog 0,3 Totalareal: ca 5,6 ha 11

Beskrivning av delområden Delområde 1-1 utgörs av gammal ädellövskog, förmodligen omkring 150 år, dominerad av bok med rikligt inslag av lönn och lind. Beståndet är beläget i en bergsbrant med ca 20 m höga klippor. Beståndet är klassat som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen (1994). Naturtypen Näringsfattig bokskog (9110) dominerar men fläckar med näringsrik bokskog kan påträffas. Beståndet är flerskiktat och har rikligt med död ved. Grova träd saknas men några träd är senvuxna och gamla. Rödlistade arter har påträffats i beståndet, t ex liten ädellav, stiftklotterlav och bokkantlav, samt ett stort bestånd av månviol och skogssvingel. Vissa delar av beståndet har varit påverkade av skogsbruk, dock ej särskilt intensivt. Detta område är mycket värdefullt ur naturvårdssynpunkt och det klassas som en värdekärna på grund av dess flerskiktighet, och förekomst av olikåldriga träd. Delområde 1-2 utgörs av medelålders bokskog med ett litet antal gamla träd. Medelåldern uppskattas till mellan 80 och 120 år. Bok dominerar beståndet med ett litet inslag av avenbok samt några granindivider. Beståndet är flerskiktat med sparsam föryngring och måttlig mängd död ved (ca 10 m 3 /ha) i form av högstubbar, lågor och döda grenar. Den döda veden är av högt värde för naturvården, på några stubbar har observerats rödlistade svampar. Delområdet är kuperat med mycket sten och block. Fältskiktet är ganska artfattigt. Trädstammarna hyser rödlistade epifyter, bl a bokvårtlav, bokkantlav samt signalarter som plattfjädermossa och klippfrullania (mossor). Delområde 1-3 utgörs av en bård av blandädellövskog längs bäcken. Området domineras av bok, lind och lönn, med inslag av ask. Skogen är flerskiktad med riklig förekomst av död ved, levande högstubbar, gamla och senvuxna träd samt några grova träd. En del av den grova döda veden hittas i bäcken, både ovanför eller i vattnet, vilken är en viktig struktur för vissa vattenorganismer som gynnas av sådana miljöer. Död ved i vatten är också viktig för naturliga processer i ån (figur 5). Södra delen av bäcken är mer kuperad och präglas av stenblock. Den norra halvan av bäcken är djupare nedskuren med färre och mindre stenar. Delområdet är rikt på rödlistade arter; snäckor, kryptogamer och kärlväxter vilket gör det till det mest värdefulla delområdet i hela reservatet. Den slutna karaktären som skydd för bäckravinen skall bibehållas. Figur 5- Delområde 1-3 vid Klintabäcken. Här ser man nydöd ved ovanför bäcken och klen död ved i bäcken. Observera skogens relativt slutna karaktär. 12

Delområde 1-4 utgörs av ett område som översvämmas regelbundet och bildar en medelålders svämlövskog dominerad av klibbal med inslag av avenbok i den västra delen. Fältskiktet är dominerat av skogsbingel. Beståndets medelålder är ca 60 år, det är delvis tvåskiktat och socklar börjar bildas hos de äldre träden längs bäcken. Detta bestånd gynnades vid dämningen av bäcken ca 200 m norr om reservatet. Alarna börjar nå en ganska hög ålder och bildningen av död ved har börjat. Delområde 1-5 utgörs av ett litet källkärr och kan på sikt utvecklas till en svämlövskog med höga naturvärden. Idag domineras kärret av ask som tyvärr har askskottsjukan samt klibbal och hassel. Bevarandemål Utbredningen av naturskogslik ädellövskog dominerad av bok ska utgöra en areal på minst 5 ha, Utbredningen av naturskogslik skog dominerad av klibbal ska utgöra en areal på ca 1 ha, All död ved lämnas kvar på platsen där den faller, död ved ska finnas kontinuerligt med minst 20 m 3 /ha, Grova och/eller gamla träd ska finnas rikligt (mer än 30 % av levande stammar är över 100 år), Området skall vara flerskiktat, I naturtypen näringsrik bokskog (9130) gäller att de typiska Natura 2000-arterna som har påträffats ska finnas kvar (delområdena 1-1 och 1-2), dvs. gulplister, skogssvingel, trolldruva (m.fl.), De rödlistade arterna liten ädellav, lunglav, rosa lundlav, stiftklotterlav m.fl. ska förekomma, Springkorn som är den enda födan för flera rödlistade insektsarter skall finnas, Gran eller andra för området främmande trädslag skall inte finnas, Hydrologin ska vara orörd, Vegetationen vid bäcken ska vara ostörd och fungera som skydd för organismer som är beroende av denna miljö. Skötselåtgärder Skogen lämnas orörd för utveckling med intern beståndsdynamik. All död ved sparas, även död ved som hamnar i vatten lämnas kvar på plats, Träd som fallit över stig/väg/parkering/stenmur får flyttas åt sidan och läggas på annan plats i samma delområde för att förmultna. I övrigt lämnas död ved orörd där den står/faller, Träd eller grenar som utgör fara eller försvårar framkomligheten för friluftsliv kan tas ner men ej forslas ut. Gamla träd sparas så långt som möjligt vid eventuella säkerhetsåtgärder. I övrigt får inga träd eller buskar avverkas utöver gran eller främmande trädslag. Restaureringsåtgärder Inga krävs för tillfället. 13

Vid eventuella åtgärder gäller att: Död ved som uppkommer naturligt eller vid eventuella åtgärder lämnas kvar i delområdet för att förmultna, Grov död ved som har legat mer än 3 år på plats ska inte röras, även om den ligger invid stig, Hydrologin får inte skadas vid olika aktiviteter, Bestående skador på mark ska undvikas, Skötselåtgärder genomförs som motormanuellt arbete. 4.2 Planeringsområde 2 Restaureringsåtgärder under kort tid Restaureringsområdena har delats in i två huvudtyper beroende på hur lång tid de bedöms behöva för att nå en gynnsam bevarandestatus och därefter kunna lämnas till fri utveckling. Huvudtyp 2a föreslås till restaurering med ett kortsiktigt mål och som bedöms kunna lämnas till fri utveckling inom ungefär 30 år. Den yngre gruppen (2b) är skogar som kräver åtgärder under längre tid och kan eventuellt lämnas till fri utveckling inom 60 år. Äldre gruppen Restaurering a (2a) Delområde Nuvarande trädslag Mål, trädslag Areal(ha) 2a-1 Medelålders bokskog Gammal bokskog 5,8 2a-2 Medelålders bokskog Gammal bokskog 6,3 2a-3 Ung till medelålders bokskog Gammal bokskog 15 2a-4 Ung till medelålders bokskog Gammal bokskog 0,6 Totalareal: ca 27,7 ha Beskrivning av delområden Delområde 2a-1 domineras av medelålders bokskog. Området har partier med ung bokskog och inslag av gran. Granen bör avverkas. Beståndet är kuperat. På den högsta punkten finns fast fornlämningar (stensättning och röjningsröse). Många träd blåste ner i stormen 1967. Idag är skogen där glesare med ett fältskikt dominerat av gräs. Måttligt med död ved men grova träd är vanliga. Naturlig föryngring pågår i några små fläckar. Det är rikligt med stora stenblock spridda i beståndet. Området bär prägel av tidigare skogsbruk. Delområde 2a-2 utgörs av ett ungt och medelålders bokbestånd med inslag av ask i blötare partier och några lite äldre ekar. Volymen död ved är måttlig, förmodligen under 10 m 3 /ha, det är sparsamt med grova och/eller gamla träd. Området är tydligt påverkat av skogsbruk fram till sen tid. Inom planeringsområdet finns fornlämning i form av en skålgrop. Delområde 2a-3 utgörs av en ung till medelåldrig bokskog med några partier av äldre träd. Området är påverkat av tidigare skogsbruk. Stora partier med träd i samma ålder och storlek karakteriserar området. Död ved i olika storlekar och nerbrytningstadier saknas. Delområde 2a-4 utgörs av ett litet lövblandat bestånd dominerat av bok. Några värdefulla gamla och grova bokar finns vid stigen. Beståndet är omgivet av ett granbestånd som kommer att omvandlas till löv i den närmaste framtiden. 14

Yngre gruppen Restaurering b (2b) Delområde Nuvarande trädslag Mål, trädslag Areal(ha) 2b-5 Ung bok och lönnskog Gammal ädellövskog 1,6 Beskrivning av delområden Delområden 2b-5 utgörs av ett ungt blandat ädellövbestånd. Beståndet kom upp genom självföryngring efter att stormen hösten 1967 blåste ner stora delar av skogen. I det högsta partiet dominerar bok, med inslag av lönn och lind. Den norra sidan av sluttningen domineras av lönn med inslag av andra trädslag. Beståndet är ca 40 år gammalt och det saknar överståndare. Bevarandemål (2a och 2b) Utbredningen av naturskogslik ädellövskog ska utgöra en areal på 27,7 ha, All död ved lämnas kvar i respektive delområde. Död ved ska finnas kontinuerligt, minst 10 m 3 /ha, och på sikt ska det finnas minst 20 m 3 /ha. Helst ska det finnas grov död ved (>40 cm, minst 10 m 3 /ha) i slutna eller fuktiga miljöer, Grova och/eller gamla träd ska finnas/gynnas, Området ska vara flerskiktat, Gamla träd ska finnas kontinuerligt. I vissa partier kan några medelåldriga träd gynnas för att säkerställa kontinuiteten av gamla träd, Andra lövträdslag än bok ska finnas i minst 10% av grundytan, Gran eller andra för området främmande trädslag skall inte finnas, Insektspollinerade träd och buskar såsom hagtorn, slån, fågelbär med flera ska förekomma i bryn, kantzoner och gläntor, Hydrologin ska vara orörd, Fornlämningar bevaras. Löpande skötselåtgärder Träd eller grenar som utgör fara för eller försvårar framkomligheten för friluftsliv kan tas ner och lämnas på plats, Död ved som skapas naturligt lämnas kvar på platsen den står eller faller på, även i vattnet, Träd som fallit över stig/led/väg/parkering/stenmur/fornlämning får flyttas åt sidan. I övrigt lämnas död ved orörd där den står/faller, Vid behov sker röjning på och upp till 0,5 meter från stenmurar och röjningsrösen för att hålla dessa fria från uppväxande träd. Träd över 20 cm brösthöjdsdiameter sparas, Gran avverkas. Restaureringsåtgärder Dessa åtgärder utförs löpande eller vid behov för att, på lång sikt, nå bevarandemålen och lämna skogen till intern dynamik. När bevarandemålen har uppnåtts utförs naturvårdsinriktade åtgärder vid behov. Självföryngring av ädellövträd tillvaratas så långt det är möjligt, För att skapa variation i trädskiktets struktur samt död ved kan luckor i yngre skikt (upp till 80 år) skapas där det är lämpligt. Luckor i trädskiktet ger också olika ljusförhållanden vilket bl. a. gynnar vedlevande insekter. Luckorna skapas genom ringbarkning, vinschning eller sprängning. I bestånd med en ålder mellan 50-80 år 15

bör luckorna bestå av 1-2 högstubbar med lågan orörd och 3-5 ringbarkade/skadade träd i anslutning till högstubbarna. Luckan kommer då att ha en areal av mellan 50 till 300 m 2. Den sammanlagda arealen av luckorna bör inte överstiga 5% av beståndets areal per åtgärdstillfälle. Åtgärderna repeteras vart 5-10 år under maximalt 30 år. All ved lämnas på plats. Skogen har haft en sluten karaktär sedan lång tid vilken måste bibehållas, I bestånd upp till 50 års ålder bör luckorna ha en areal på mellan 100 till 750 m 2 och en oregelbunden form. Andra trädslag än bok skall gynnas, genom framhuggning, och får inte tas ned. Döda eller skadade stammar får inte tas ned. I föryngringsytor med riklig bokföryngring är framröjning av olika trädslag önskvärd (bok ska utgöra minst 50 % av grundytan i bokskog). Exempelvis kan ek, alm, ask, fågelbär, sälg, rönn, asp och lind gynnas/framröjas, Flerskiktade bryn med insektspollinerade träd och buskar gynnas och kan eventuellt anläggas på lämpliga platser. Detta sker exempelvis genom topphuggning eller ringbarkning av träd som beskuggar buskskiktet. Vid restaurerings- och skötselåtgärder gäller att: Särskild naturhänsyn tas till gamla ädellövträd och kontinuiteten av dessa samt till andra naturvårdsintressanta element som exempelvis kärr, vattendrag samt grova eller senvuxna träd. Träd över 100 år ska inte åtgärdas (fällas, ringbarkas, osv.), Död ved som uppkommer naturligt eller vid eventuella skötselåtgärder ska lämnas kvar som död ved i delområdet för att förmultna, Grov död ved som har legat mer än 3 år på plats ska inte röras Vid luckhuggning eller skapande av död ved ska bara yngre träd med raka, friska stammar åtgärdas, Luckhuggning får ej ske där den sällsynta kärlväxten springkorn finns, Hydrologin får inte skadas vid olika aktiviteter i planeringsområdet, Bestående skador på mark ska undvikas, Åtgärderna genomförs endast med motormanuellt arbete (dvs ej skogsmaskiner), Stenmurar och fornlämningar får inte påverkas negativt vid olika aktiviteter i planeringsområdet, därför samråd med Länsstyrelsen kulturmiljöenhet ska föregå genomförande av skötselåtgärden i närheten av fornlämningarna. 4.3. Planeringsområde 3- Restaureringsåtgärder under lång tid 16 Delområde Nuvarande markanvändning Mål Areal(ha) 3-1 Hygge Ädellövskog 0,3 ha 3-2 Gran Ädellövskog 2,2 ha Totalareal: ca 2,5 ha Delområde 3-1 utgörs av ett hygge som är självföryngrat framförallt med björk och bok men även andra lövträdslag förekommer så som rönn och al. Delområdet var för ca 60 år sedan en öppen mark, förmodligen slåtteräng. Beståndet planterades med gran och sköttes tills en större del av beståndet blåste ner vid stormen Gudrun (2005). De fallna träden togs bort och de få kvarvarande träden avverkades. Beståndet lämnades till

självföryngring. I den närmaste framtiden (ca. 5-10 år) måste beståndet åtgärdas enligt restaureringsåtgärderna beskrivna nedan. Delområde 3-2 utgörs idag av ett ca 50 år gammalt granbestånd. Området skall avverkas och virket bortforslas de närmaste åren. Efter åtgärden lämnas beståndet till självföryngring och skötseln fortsätter som i delområde 3-1. Bevarandemål Skogen sköts genom naturvårdsskötsel enligt punkterna nedan. Dessa åtgärder utförs löpande eller vid behov för att delområdet, inom ungefär en 30-års, skall nå status som i planeringsområde 2. Därefter skall samma slags restaureringsåtgärder utföras som i planeringsområdena 2. På lång sikt ska skogen lämnas till intern dynamik med huvudskötsel fri utveckling. Delområdena ska ha en utbredning om maximalt 2,5 ha, Ädellövsarter och mindre vanliga lövträdsarter (sälg, rönn, osv.) ska utgöra ca 50% av grundyta, Gran skall inte finnas, Förekommande insektspollinerade träd och buskar såsom hagtorn, slån, fågelbär med flera ska gynnas i bryn och kantzoner, Hydrologin i planeringsområdet ska vara orörd. Löpande skötselåtgärder Röjning av uppväxande gran. Restaureringsåtgärder Granbeståndet i söder avverkas snarast, Delområden lämnas till självföryngring Vissa träd röjs fram genom stora oregelbundna luckor (ca 7 m i radie). De utvalda träden bör vara livskraftiga individer. Helst skall individer av andra trädslag än den dominerande gynnas för att snabbare skapa ett artrikt bokbestånd, Åtgärderna bör återkomma med ca 10-20 års mellanrum. Efter ungefär 40 år kan åtgärder som i planeringsområde 2 (restaureringåtgärder under kort tid) inledas. Vid restaurerings- och skötselåtgärder gäller att: Röjningsrester sparas i form av faunadepåer i både ljusexponerade och skuggiga miljöer inom reservatet, Vid avverkning av granbeståndet ska alla lövträd och buskar sparas, Hydrologin får inte skadas vid aktiviteter i planeringsområdet, Virket från granavverkning får bortforslas, Maskin får användas vid avverkning av gran dock ej senare då endast motormanuellt arbete gäller, Bestående skador på mark ska undvikas. Vid avverkning och bortforsling av virke ska maskiner med lågt marktryck användas och uttforsling ske vid tjäle eller efter längre torrperioder. 17

4.4. Planeringsområde 4- Vattendrag Total areal ca. 0,3 ha Planeringsområde 4- utgörs av den delen av vattendraget som går igenom reservatsområden. Bäcken har en längd på ca 1000 m inom reservatet. Vattennivån fluktuerar under året med betydligt mindre flöde under sommaren. Bottnen är stenig och sandig med några blockrika partier. Den har en god ekologiskt status och god vattenkvalitet. Bevarandemål Inom reservatsområde hydrologin bevaras och utvecklas: Vattenkvalitet uppnår minst god status. (Den ekologiska statusen (biologiska parametrar) uppnår minst god status. Hydromorfologiska statusen eftersträvar bättre än god status. Vattenkemiska förhållanden uppnå god status.), De typiska fiskarterna öring och elritsa förekommer i bäcken med livskraftiga populationer (föryngring sker), De typiska artern Gammarus pulex (kräftdjur), Hydraena gracilis och Elmis aenea (skalbaggar) ska förekomma i Klintabäcken. De renvattenkrävande arterna Capnia bifrons och Capnopsis schilleri förekommer i bäcken, Löpande skötselåtgärder Död ved som hamnar i vatten ska lämnas på plats där den faller. I undantagsfall kan träd som blockerar vattenflödet kapas och föras åt sidan. Restaureringsåtgärder Ett eventuellt omlöp vid dammen utanför reservatet skulle främja värden inom reservatsområdet och uppströms. Vid restaurerings- och skötselåtgärder gäller att: Hydrologin får inte skadas vid aktiviteter i planeringsområdet, Bestående skador på mark ska undvikas. Inga maskiner får köra över vattendraget eller omgivande fuktiga marker. 5. Friluftsliv och turism I anslutning till naturreservatet har FK Åsens idrottsförening sin klubbstuga och Tollarps Scoutkår sin scoutstuga. Naturreservatet är en del av det naturområde som dessa föreningar utnyttjar för sin verksamhet. FK Åsen bedriver orienteringsverksamhet och underhåller ett omfattande system av fasta motionsstigar. Scouterna bedriver olika former av fältövningar. Området utnyttjas av Tollarps Brukshundsklubb och är ett välbesökt strövområde för allmänheten. Ett av reservatets syften är att tillgodose allmänhetens behov av rekreation och friluftsliv. Den friluftsverksamhet som nu bedrivs i området bedöms kunna fortsätta i nuvarande omfattning. Vid störningar mellan olika former av fritidsverksamhet eller när det finns risk för skador på naturvärden kan det behövas kanalisering. Exempel på sådana aktiviteter är ridning och eldning. 18

5.1 Generella åtgärder Förvaltaren träffar överenskommelse med de föreningar som regelbundet utnyttjar reservatet. Sådana överenskommelser kan gälla ansvar för stigunderhåll och eldplatser, utnyttjande av lägerplatser med mera. Generellt gäller att miljövänligt material ska eftersträvas vid val av utrustning för anordningar och leder. 5.2 Restriktioner Friluftsliv, rekreation och undervisning (t ex skolklasser) kan utvecklas med anpassning till områdets natur- och kulturmiljövärden men får inte medföra störning, förstörelse eller slitage på de natur- och kulturmiljövärden som finns inom reservatet. 5.3 Information Mål: - Minst två väl underhållna och uppdaterade informationsskyltar med karta och beskrivning av naturreservatet ska finnas på utmarkerade platser (bilaga C) Skötselåtgärder: Två informationsskyltar med den huvudsakliga informationen samt gällande ordningsföreskrifter för reservatet sätts upp enligt karta på utmarkerade platser (bilaga C). Eventuellt sätts även tillfälliga informationsskyltar upp med information om naturvärden och pågående skötselåtgärder där restaurering utförs. Informationsskyltarna ses över minst en gång per år och repareras eller förnyas vid behov. Internetbaserad information som beskriver reservatets natur- och kulturvärden, skötsel, historia, geologi, friluftsliv samt gällande föreskrifter bör också tas fram. 5.4 Tillgänglighet, parkeringar Reservatet ligger omkring 1,5 km söder om Västra Vram. En busslinjen (Skåneexpressen) från Malmö och Kristianstad stannar i Tollarp, ca 2 km från reservatet. Området nås lätt med bil från Tollarp via Tollarps Hemvärnsväg. Idag finns parkeringsmöjligheter vid det nordöstra hörnet av reservatet, vilken också används av besökarna till skjutbanan. Mål: - Bilparkeringar för 6-9 bilar ska finnas i anslutning till reservatet enligt markering på bilaga C. Skötselåtgärder: Förvaltaren ansvarar för att anlägga och underhålla parkeringsplats. 5.5 Vägvisning Mål: - Minst en vägvisningsskylt med upplysning om reservatet bör finnas vid Västra Vrams kyrka och/eller vid Tollarps hemvärnsväg Skötselåtgärder: Förvaltaren ansvarar för kontakten med Trafikverket. 19

5.6 Vägar, stigar och leder En skogsväg finns idag i området. Dessutom finns flera markerade stigar men också en del omarkerade stigar. Cykling och ridning tillåts på den befintliga skogsvägen om det inte orsakar markskador eller kommer i konflikt med annat friluftlivsutnyttjande (skogsvägen och stigar har markerats på bilaga C) Mål: - Befintliga vägar, stigar och leder ska kunna nyttjas och underhållas utan att naturreservatet utgör något hinder för detta. - En karta med utmarkerade leder och stigar ska finnas i området. Risken för konflikter mellan ridning, cykling och annan friluftsverksamhet ska särskilt uppmärksammas - En bom för motortrafik ska finnas vid parkeringsplatsen och denna ska vara låst. Skötselåtgärder: Skogsvägen och övriga stigar in i reservatet underhålls av förvaltaren vid behov. Vid behov kan nya leder eller stigar anläggas av förvaltaren eller med förvaltarens medgivande om det behövs för friluftsliv, rekreation, utbildning. Detta ska i så fall ske utan att områdets bevarandevärden skadas på ett betydande sätt. Stigarna ska markeras. Träd eller död ved som utgör fara för eller försvårar framkomligheten för friluftsliv eller trafik läggs i närheten där de står eller ligger för att förmultna. 5.7 Renhållning och sanitära anordningar Det finns idag inga renhållnings- eller sanitära anordningar för allmänheten. Om naturvårdsförvaltaren bedömer att det finns behov för det kan man komplettera med detta framöver. 5.8 Eldning Eldning är tillåtet endast på de anvisade platserna enligt Bilaga C och med medhavd ved. Engångsgrill är inte tillåten på grund av nedskräpningen. Mål: - En grillplats finns vid det markerade området med några stockar för att sitta runt elden Skötselåtgärder: Grillplatsen underhålls vid behov. Vid större störning i miljön bör möjlighet att flytta på grillplatsen undersökas. 5.9 Utmärkning av naturreservatets gräns Gränsutmärkning ska utföras enligt svensk standard (SIS 03 15 22) och Naturvårdsverkets anvisningar snarast efter att beslut om bildande av naturreservat har vunnit laga kraft. Gränsmarkeringar underhålls och förnyas vid behov. Miljövänligt material eftersträvas för gränsutmärkningsstolpar och skyltar. 20

6. Jakt och fiske Inga inskränkningar finns i jakträtten. Enligt föreskrifterna för reservatet får jakttorn inte uppföras. Siktgator för jakt får inte röjas. Det är inte tillåtet att utfodra vilt. Fisket regleras inte i reservatsbeslutet. 7. Tillsyn Länsstyrelsen svarar för regelbunden tillsyn av reservatet. 8. Dokumentation och uppföljning Valet av metoder är ännu inte bestämt och skötselplanen kommer i det avseendet att kompletteras framöver. 8.1 Uppföljning av bevarandemål Uppföljning av bevarandemålen ska utföras av Länsstyrelsen och bör enligt EU-direktivet ske vart 12:e år om inte annat framkommer. 8.2 Uppföljning av skötselåtgärder Utförda skötselåtgärder ska noteras av förvaltaren/uppdragstagaren (när, vad, var och eventuellt hur). Uppföljning av skötselmålen och utförda åtgärder ska utföras av Länsstyrelsen och bör ske vart 5:e år om inte annat framkommer. Uppföljning av förekomst av röd ögonknäppare bör ske vart 6:e år. Insektsinventeringar och kryptogaminventeringar bör ske vart 15:e år som uppföljning av eventuella åtgärder. 8.3 Uppföljning av kostnader Görs årligen av den som enligt avtal ansvarar för skötseln. Avrapportering ska ske till Länsstyrelsen årligen. 9. Revidering av skötselplanen Skötselplanen gäller tills vidare, dock kan uppföljning av bevarandemålen medföra att skötselåtgärder måste anpassas till ny kunskap. 10. Finansiering av förvaltningen Bekostas av respektive berörd markägare/arrendator/väghållare/nyttjanderättsinnehavare: - Underhåll av vägar som är upplåtna för allmän trafik. - Drift och underhåll av nyttjanderätter (jakt m.m.). Bekostas av staten se kap. 11. - Löpande markskötsel - Skötsel av friluftsanordningar, ev. undantag om föreningar står för delar av detta. 21

11. Prioritering av föreslagna åtgärder Markskötsel Anlägningar Skötselåtgärd Tidpunkt Planeringsområde Kostnads- och åtgärdsasvarig Prioritet Upplysning ar Avverka granbestånd Snarast 3-1 Förvaltaren 1 Inga markskador får uppkomma Öppna luckor, skapa död ved Röjning av hyggen/ gynna ädellöv och mindre vanliga löv Inom 5 år, därefter vid 5-10 år upp till 30 år Snarast, därefter vid behov (ca 10 år) 2 Förvaltaren 2 Åtgärderna görs motormanuellt, inga skogsmaskin er 3-2 Förvaltaren 1 Motormanuellt Röjning av gran Löpande Hela området Förvaltaren 1 Motormanuellt Anläggande och underhåll av parkeringsplats 1 Restaurering och underhåll av bommen Uppsättning och underhåll av informationsskyltar Uppsättning av vägvisningskyltar Uppsättning och underhåll av gränsmarkering Restaurering och underhåll av grillplatsen Markering och underhåll av stigar Markering och underhåll av ridstig Snarast Enligt bilaga C Förvaltaren Nyttjanderättsavtal tecknas omgående med Svenska kyrkan (fastighetsägaren) Snarast Förvaltaren 1 Snarast, sedan löpande Enligt bilaga C Förvaltaren 1 Snarast Förvaltaren / 1 Snarast, sedan löpande Snarast, sedan löpande trafikverket Hela området Förvaltaren 1 Enligt bilaga C Förvaltaren 1 Löpande Enligt bilaga C Förvaltaren 2 Löpande Enligt bilaga C Förvaltaren 2 22

12. Källor 12.1 Litteratur Artdatabankens information till Länsstyrelsen i Skåne Län om rödlistade arter, GIS-skikt. 2007. Artdatabankens. 2005-2009. Artfaktablad för de rödlistade arterna inom området. Artdatabankens 2010. Rödlistan 2010. Arup, U. 2000. Inventering av lavar och mossor på Linderödsåsen. Länsstyrelsen i Skåne län. Opublicerat manuskript. Basinventering i Skåne län. 2008. BIDOS skikt Bevarandeplan för Natura 2000-område Vramsån. 2005. Länsstyrelsen i Skåne län. Bevarandeplan för Natura 2000-område Klintabäcken. 2010. Länsstyrelsen i Skåne län Bottenfauna i Vramsån 2002. 2003. Ekologgruppen på uppdrag av Kristianstads kommun. Brunet, J. 2005. Skånes skogar- historia, mångfald och skydd. Länsstyrelsen i Skåne län, rapportserien Skåne i utveckling 2005:12. Emanuelsson, U., Bergendorff, C., Billqvist, M., Carlsson, B., Lewan, N. (2002). Det skånska kulturlandskapet (Årsbok för Naturskyddsföreningen i Skåne 2001). Lund: BTJ Tryck AB Elfiskeregistret. 1995. www.fiskeriverket.se Gärdenfors, U. 1992. APPENDIX till lägesrapport (1992) inom WWF-projketet Landmollusker i naturvården. Opublicerat manuskript, Lunds Tekniska Högskola, Zoologiska institutionen. Gärdenfors, U. (ed.). 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Uppsala: Artdatabanken, SLU Länsstyrelsen i Skåne län. 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Skåne län. Rapport 2006:14. Malmberg, S. 1996. Från Bjäre till Österlen- Skånska natur- och kulturmiljöer. Länsstyrelsen i Kristianstad län. Värnamo. Malmqvist A, R. Andersson, U. Arup, S-G Nilsson, S. Svensson. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av sex hotade bokskogsarter. Rapport 5553. Naturvårdsverket, Stockholm. Niklasson, M. 2009. Restaurering av enskiktad ung bokskog till naturskog och exemplet Osbecks bokskogar. Rapport. Opublicerad. Länsstyrelsen i Halland län. Nitare, J. (ed.). 2000. Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog Flora över kryptogamer. Jönköping: Skogsstyrelsen Skinner, A., Young, M. and Hastie, L. (2003) Ecology of the Freshwater Pearl Mussel. Conserving Natura 2000 Rivers. Ecology Series No. 2. English Nature, Peterborough. Skogsstyrelsen. 1992. Nyckelbiotopsinventeringen. Inventeringsmetodik och fördjupade vegetationsstudier (BGB475). 2005. Klintabäcken ett blivande naturreservat? Högskolan Kristianstad. Kristianstad. 12.2 Kartor och hemsidor Lantmäteriets historiska kartor. 2009. www.lantmateriet.se Ortofoto flygbild 1947. Lund. Fastighetskartan, 2003 Ortofoto flygbild, 2007. SGU information till Länsstyrelsen i Skåne län om Jordarter och Berggrundskartor. GISskikt. www.viss.lst.se www.vattenkartan.se 23

Kulturmiljöprogram: http://www.lansstyrelsen.se/skane/kartor_och_planeringsunderlag/kulturmiljoprogram/sar skilt_vardefulla_kulturmiljoer_i_skane/ www.artdata.slu.se 13. Artlista Nedan förtecknas de signalarter, (arter som signalerar höga naturvärden enl. Skogsstyrelsen), rödlistade arter, eller i övrigt naturvårdsintressanta arter som noterats i Klintabäcken från 1990 och framåt (om inte annat anges). Rödlistade arter anges med förkortning av hotklass enligt ArtDatabankens rödlista från 2010. Kärlväxter, lavar, mossor och svampar är relativt väl eftersökta medan t.ex. insekter är mer bristfälligt undersökta. Nedanstående artförteckning innehåller 32 rödlistade arter. 2010 - lavar Bokkantlav Lecanora glabrata NT Liten ädellav Megalaria laureri EN Orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila NT Bokvårtlav Pyrenula nitida NT Rosa lundlav Bacidia rosella NT Klosterlav Biatoridium monasteriense NT Stiftkvistlav Fellhaneropsis vezdae VU Blek kraterlav Gyalecta flotowii NT Stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera VU Olivklotterlav* Opegrapha viridis S Lunglav Lobaria pulmonaria NT - mossor Sydkvastmossa Dicranum fulvum LC Västlig husmossa Loeskeobryum brevirostre LC - kärlväxter Skogssvingel Festuca altissima VU Månviol Lunaria rediviva NT Springkorn*** Impatiens noli-tangere S Ask Fraxinus excelsior VU Alm Ulmus glabra VU Skogsveronika ** Veronica montana VU - svampar Citronspindling Cortinarius citrinus NT Flockig puderskivling Cystolepiota adulterina VU Kastanjesopp Gyroporus castaneus NT Violettfotad puderskivling Cystolepiota bucknallii NT Skinntagging Dentipellis fragilis NT Gulprickig vaxskivling Hygrophorus chrysodon NT Sydlig sotticka Ischnoderma resinosum VU Rödbandsriska Lactarius rubrocinctus NT Igelkottsröksvamp Lycoperdon echinatum LC Dofthätta Mycena diosma LC Dystersopp Porphyrellus porphyrosporus NT Gräddporing Skeletocutis lenis VU Fjällsopp Strobilomyces strobilaceus LC - fjärilar Nätådrig parkmätare Eustroma reticulata VU - snäckor Bukspolsnäcka Macrogastra ventricosa NT Tandsnäcka Perforatella bidentata LC Östspolsnäcka Bulgarica cana NT Lamellsnäcka Spermodea lamellata NT 24