Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015
Text: Thomas Behrens Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bättre fart i ekonomin... 4 Sysselsättning på väg uppåt... 4 Arbetslösheten vänder nedåt 2014... 4 Skåne går mot bättre tider... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 10 Brist och överskott på arbetskraft... 14 Näringsgrenar... 18 Jord- och skogsbruk... 19 Industri... 21 Byggverksamhet... 25 Privata tjänster... 29 Offentliga tjänster... 44 En blick över sundet... 50 Befolkning och arbetskraft... 54 Befolkningen i arbetsför ålder ökar i något snabbare takt... 54 Arbetskraften fortsätter att öka i Skåne... 56 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 59 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 69 Bilagor... 72 Bilaga 1. Metod och urval... 72 Bilaga 2. Definitioner... 74 Bilaga 3: Kommuntabeller Arbetslöshetens struktur... 75
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 4 Sammanfattning Bättre fart i ekonomin Den globala ekonomiska utvecklingen går fortsatt trögt och det är framförallt Europa som bromsar världsekonomin. Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, och inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin. Exporten har hittills stärkts i långsam takt eftersom osäkerheten kvarstår i en rad EU-länder. Men under det innevarande året väntas Sveriges viktigaste exportmarknader växla upp den ekonomiska tillväxttakten och ta ytterligare fart under 2015. Om aktuella internationella prognoser infrias tyder allt på att det börjar ljusna för svensk exportindustri senare i år. För närvarande är det den inhemska ekonomin som fortsätter att svara för tillväxten i BNP framför allt under 2014. Hushållen har en god inkomstutveckling och gynnas av en stark arbetsmarknad där sysselsättningen ökat kontinuerligt. En förbättrad svensk ekonomi sätter fart på byggkonjunkturen, handeln och den privata tjänstesektorn. BNP ökade 1,6 procent 2013 och Konjunkturinstitutet beräknar tillväxten till 2,7 procent 2014 och 2,9 procent 2015 1. Även Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar framtidstro bland de arbetsställen som deltog i prognosundersökning. Sysselsättning på väg uppåt 2013 hade Skåne närmare 563 300 sysselsatta i åldersgruppen (nattbefolkning) 16-64 år. Arbetsförmedlingens prognosundersökning förutser en sysselsättningsökning med 8 900 i år och 11 400 nästa år inräknad arbetspendlingen över Öresund. Tillväxten koncentreras mer eller mindre till branschgruppen Privata tjänster, men även branschgruppen Offentliga tjänster noterar en förbättring. Sysselsättningen inom Jord- och Skogbruk, Industri samt Byggverksamhet bedöms kvarstå på en mer eller mindre oförändrad nivå under 2014. För 2015 förutses en liten förbättring även för de två sistnämnda branschgrupperna. Samtliga av Arbetsförmedlingens länsvisa prognosundersökningar förutser en sysselsättningstillväxt. Nu som förr är det dock storstadslänen som bedöms visa den starkaste jobbtillväxten såväl 2014 och 2015. Uppgången är markant i Skåne och innebär att länet behåller sin plats i landets tillväxtliga efter Stockholms län och i paritet med Västra Götalands län. Arbetslösheten vänder nedåt 2014 Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet trots en svag befolkningsutveckling. Anledningen är att befolkningens arbetskraftsdeltagande dvs. den andel av den arbetsföra befolkningen som har eller söker arbete blir större. Arbetsförmedlingens undersökning räknar med att efterfrågan växer i snabbare takt än utbudet från och med i år, och därmed får fler 1 Konjunkturläget mars 2014, Konjunkturinstitutet, http://www.konj.se/
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 5 arbetslösa ett arbete. Den goda sysselsättningstillväxten lämnar äntligen ett mer kännbart avtryck i arbetslöshetsstatistiken. Förbättringen sker dock i små steg och skillnaderna mellan länen är fortfarande mycket stora. Skåne befinner sig alltjämt bland länen med de högsta arbetslöshetstalen fastän länets branschstruktur i stora drag motsvarar rikets branschstruktur. Arbetsförmedlingen förutser att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till 59 800 personer eller 9,5 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2014 och till 53 200 personer eller 8,4 procent under fjärde kvartalet 2015. Utmaningar på länets arbetsmarknad Skånes näringsliv har genomgått en strukturförändring och produktiviteten har ökat. Samtidigt har ingångsjobben försvunnit inom industrin och även inom tjänstesektorn med anknytning till industrin. Arbetslösa med en svag ställning på arbetsmarknaden har därför inte fått del av sysselsättningstillväxten som har ägt rum sedan 2010. 60 procent av de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Skåne tillhör numera grupper av arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Denna grupp står för ökningen av arbetslösheten de senaste åren. Närmare hälften har högst förgymnasial utbildning. De aktuella siffrorna för Skåne första kvartalet 2014 pekar på att trenden även har vänt för gruppen arbetslösa i de utsatta grupperna. Antalet har för första gången efter flera år minskat jämfört med föregående kvartal. Trots denna svaga ljusning på arbetsmarknaden är och förblir situationen för personer med högst förgymnasial utbildning mycket kärv. Med tanke på att nästan samtliga varaktiga arbeten kräver fullgjord gymnasieutbildning är arbetsmarknadsutsikterna inte goda för korttidsutbildade. Här finns ett stort behov för kompletterande utbildningssatsningar som är långsiktiga och som ligger utanför den egentliga arbetsmarknadspolitiken. För närvarande minskar ungdomsarbetslösheten tydligt dock från en mycket hög nivå. För ungdomar som saknar en fullständig yrkesutbildning är framtidsutsikterna dystra. Gruppen har det mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett särskilt problem är arbetslösa lärlingar som inte kan fullfölja sin utbildning. Trots hög arbetslöshet har antalet bristyrken blivit större. Framför allt små och medelstora företag inom byggverksamhet, IT och teknik samt inom industrin har ett stort behov av yrkeserfaren arbetskraft för att kunna konkurrera på marknaden. Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet, vilket många av de arbetssökande inte har.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 6 Skåne går mot bättre tider Världsekonomin återhämtar sig Världsekonomin har lämnat finanskrisen bakom sig och visar nu allt fler tecken på återhämtning. Nästan alla länder visar ett liknande tillväxtmönster efter det djupa bakslaget 2008-2009. Men en ordentlig rekyl inträffade under 2010, som för ett flertal länder inom EU inneburit en rejäl stagnation. Ännu idag, 6 år efter krisens inledning, är BNP:n för Eurozonen 2 procent lägre än 2008. Men för åren 2014 och 2015 ser läget allt mer positivit ut. USA:s ekonomi förbättras raskt. Arbetslösheten faller och hushållens konsumtion ökar. En stark tillväxt i USA innebär förbättrade exportmöjligheter för resten av världen, då USA ensamt står för en dryg femtedel av världsekonomin och 10 procent av all import. Nära tre fjärdedelar av varuexporten går till vårt närområde och Europa, där den sammanlagda ekonomin nu inte längre krymper. Utvecklingen inom Eurozonen. De enda länderna i Eurozonen som har en högre BNP idag än 2008 är Tyskland, Österrike, Belgien och Frankrike. Övriga länder har krympt ekonomiskt, vilket påverkat svensk export negativt och framförallt inneburit stora samhällsekonomiska påfrestningar och en i det närmaste fördubblad arbetslöshet. Skillnaderna mellan nationerna som haft en svag respektive stark ekonomisk utveckling är påfallande stora; från Tyskland som upplevt en period med kraftig exporttillväxt och historiskt låg arbetslöshet till Grekland och Spanien, där en arbetslöshet på över 25 procent kombineras med fallande fastighetspriser och sänkta löner. Konjunkturutsikterna förbättras nu långsamt. Recessionen är slut och Eurozonen förväntas visa positiva tillväxtsiffor både 2014 och 2015. Även fortsättningsvis är det norra Europa som har en starkare tillväxt än de södra delarna som dras med arvet från krisen. Samantaget är tillväxten i Eurozonen inte tillräckligt stark för att på allvar minska arbetslösheten. Regionen halkar efter i jämförelse med övriga huvudregioner i världsekonomin, särskilt USA och Kina. Trög export bromsar tillväxten i Sverige Den svenska exporten har utvecklats svagt de senaste två till tre åren till skillnad från exempelvis Tyskland, där varuexporten bara fortsatt att öka. Den svaga exporten påverkar Sveriges tillväxt eftersom exportens andel av BNP är cirka 50 procent. Med tanke på att den europeiska konjunkturåterhämtningen fortfarande är i sin linda är det svårt att se någon kraftig exportuppgång under prognosperioden. Istället blir den inhemska efterfrågan en allt viktigare drivkraft för tillväxten i den svenska ekonomin. Detta gynnar framför allt den privata tjänstesektorn. De flesta nya jobben kommer att skapas i storstadsregionerna, där en stor del av tjänstesektorn finns.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 7 Arbetsförmedlingens bedömning är att den ekonomiska tillväxten i den svenska ekonomin kommer förstärkas succesivt under 2014 och 2015. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som genomförts under våren visar dock på en liten nedgång i optimismen för det närmaste halvåret i jämförelse med höstens undersökning (se diagram 1). Ett indexvärde över 100 visar visserligen på en nivå över det historiska genomsnittet. En majoritet av företagen är positiva, men andelen har minskat något i jämförelse med höstens mätning. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Skåne län, våren 2007 våren 2014 Anm. Värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt. Fler lediga platser Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik beskriver efterfrågan i form av företagens rekryteringsbehov och uppdateras månatligen. Antalet lediga platser som anmäls till länets Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjuturen är på väg. Platsinflödet har historiskt sett varierat med den ekonomiska konjunkturen. Arbetsförmedlingens platsstatistik Platsstatistiken täcker dock inte hela arbetsmarknaden eftersom alla lediga platser inte anmäls till Arbetsförmedlingen. Andelen platser som anmäls varierar över tid och är generellt sett större i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Normalt varierar andelen inom ett intervall där platserna representerar 20-40 procent av den totala efterfrågan på arbetsmarknaden. Registreringen av platser är kontrollerad men dubbla annonseringar och även felregistreringar kan förekomma.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 8 Som en följd av finanskrisen som inträffade 2008, sjönk rekryteringsbehovet kraftigt mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet 2009. Därefter har trenden vänt. I Skåne nådde den en topp vid fjärde kvartalet 2011. Kulmen missade knappt toppnoteringen från maj 2007. Sedan dess har trenden vänt och utvecklingen har varit mer eller mindre stagnerande (se Diagram 2) fram till första halvåret 2013. From och med halvårsskiftet i fjor noterar Arbetsförmedlingen ett ökat platstillflöde men ökningen sker i små steg. Mellan januari och april 2014 har arbetsförmedlingen noterat sammanlagt 32 300 2 lediga platser, vilket är 500 fler lediga platser jämfört med samma period året innan (+1,6 procent) 3. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar, Skåne län, under perioden våren 2009 våren 2014 Källa, Arbetsförmedlingen Färre varsel hittills i år En vidare indikator på hur arbetskraftsefterfrågan utvecklas är arbetsgivarnas varsel om kommande uppsägningar. I genomsnitt har nästan 500 personer per månad varslats om uppsägning i länet mellan 2004-2014. I spåren av den dramatiska konjunkturförsvagningen under tredje kvartalet 2008 noterade Arbetsförmedlingen en klar uppgång av antalet varsel om uppsägning. Turbulensen har sedan dess klingat av och antalet varselberörda personer har under 2010 och 2011 åter nått en nivå som kan betraktas som normal för länets arbetsmarknad. Under andra halvåret 2012 har varselinflödet åter stigit markant och därefter avtagit på nytt. 2 Jämförs det sammanlagta platsinflödet under den senaste tolvmånadersperioden med samma period året innan ser bilden något annorlunda ut. Under perioden maj 2013 och april 2014 har sammanlagt knappt 75 700 nya platser noterats i Skåne, vilket motsvarar 6 300 platser per månad. Jämfört med perioden ett år tidigare är detta en svag minskning (200 färre lediga platser). 3 I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal. Tabellerna i slutet av rapporten innehåller exakta siffror.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 9 Hittills i år har det i genomsnitt varslats nära 500 personer per månad (dvs. länets normalnivå ) att jämföra med 840 personer samma period året innan. En fjärdedel av de som varslats hittills under året har arbetat inom Industrin, 20 procent inom Handeln, 15 procent inom Finansiell verksamhet, företagstjänster och vardera 11 procent inom Transportsektorn och Byggverksamheten. Diagram 3: Varslade om uppsägning, Skåne län under perioden våren 2009 våren 2014 Källa, Arbetsförmedlingen Varsel och arbetslöshet Antalet varsel skall ses som en konjunkturindikator och ingen siffra på hur många som blir arbetslösa. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda, och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Av dem som blivit varslade de senaste åren har cirka 60 procent blivit uppsagda. Hur stor andel av dessa som blir arbetslösa varierar sedan med konjunkturen. Åren 2008-2009, under finanskrisen, varierade andelen av de varslade som anmälde sig som arbetsökande på Arbetsförmedlingen mellan 35 och 40 procent. Under 2010, när ekonomin var på frammarsch, var motsvarande siffra mellan 15 och 20 procent. I det rådande konjunkturläget bör den andel som blir arbetslösa ligga någonstans i intervallet 20-40 procent 4 4 Arbetsmarknadsrapporten 2012, s.65, Arbetsförmedlingen 2012.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 10 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Sysselsättningstillväxt nu som förr är Skåne med i landets tillväxtliga SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) sträcker sig fram till år 2012. Sysselsättningsutvecklingen från och med sekelskiftet kan delas in i tre faser. Den första fasen är den långvariga sysselsättningsuppgången som ägde rum mellan sekelskiftet och år 2008. Den andra fasen började med finanskrisen 2008 som förändrade abrupt de ekonomiska villkoren globalt och därmed också i Sverige. Krisen satte sina djupa spår på arbetsmarknaden ett år senare (2009) i form av en omfattande sysselsättningsnedgång. Därefter följer återhämtningsfasen under 2010 och 2012, RAMS sista redovisningsår (diagram 3). Sett på hela tioårsperioden har efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden varit stark för Skåne län. Antalet arbetstillfällen (dvs. antalet sysselsatta som har arbetsplats i regionen) har ökat med 12,6 procent mellan 2002 och 2012, vilket ligger klart över tillväxttakten för riket som helhet (10,6 procent). Det är anmärkningsvärt att sydvästra Skåne med Lund och Malmö noterar en tillväxttakt på 16,9 procent för samma period. Diagram 3: Sysselsatta (dagbefolkning), 16 år och äldre. Skåne län. Utveckling mellan 2004-2015, prognos för åren 2013-2015 Källa: SCB I slutet av 2012 hade Skåne 555 900 arbetstillfällen, motsvarande 12,2 procent av Sveriges sysselsatta. 2013 undersökningens referensår beräknas antalet sysselsatta uppgå till 562 300 personer. I undersökningen förutser Arbetsförmedlingen en sysselsättningstillväxt motsvarande cirka 8 600 nya arbetstillfällen under 2014 och 11 300 under 2015. Detta innebär att antalet sysselsatta som har sin arbetsplats i länet kommer att uppgå till 582 200 i slutet av 2015.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 11 Uppgången är markant och innebär att länet behåller sin plats efter Stockholms län och i paritet med Västra Götalands län i landets tillväxtliga. 2013 hade närmare 563 300 sysselsatta i åldersgruppen 16-64 år sin bostadsort i länet inräknat arbetspendlare, och då framför allt gränspendlare över Öresund. Gränspendlingen förutses öka något fram till slutet av 2015. Arbetspendlingen mot övriga län i Sverige bedöms öka något liksom inpendlingen från övriga län. Inkluderas nettopendlingen i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen en sysselsättningsökning med 8 900 i år och 11 400 nästa år. Samtliga av Arbetsförmedlingens länsvisa prognosundersökningar förutser en sysselsättningstillväxt (diagram 5a). Nu som förr är det dock storstadslänen som bedöms visa den starkaste jobbtillväxten både 2014 och 2015. Sysselsättningen expanderar i stark takt i Stockholms län, men även i relativt god takt i Västra Götaland. Arbetslösheten minskar nu som förr är arbetslösheten Skånes problem Fram till finanskrisen 2008 minskade antalet inskrivna arbetslösa 5 vid Arbetsförmedlingen kontinuerligt som följd av en långvarig högkonjunktur. Finanskrisen var startskottet till en mycket kraftig expansion av arbetslösheten under 2009. Sedan dess har arbetslösheten ökat stadigt med kortvariga undantag. Försämringen berörde Skånes samtliga regiondelar och kommuner (diagram 4). Diagram 4: Inskrivna arbetslösa i Skåne 2004 2015, prognos fr.o.m. maj 2014 Källa: Arbetsförmedlingen Antalet inskrivna arbetslösa uppgick till knappt 63 500 under första kvartalet 2014. För ett år sedan var motsvarande siffra knappt 62 900. Under ett år har antalet ökat med 0,9 procent, men kulmen verkar vara nådd och under första kvartalet noterades tecken på ett trendbrott. Antalet arbetslösa har börjat sjunka gradvis under mars och april i år. Minskningen är ännu så 5 Begreppet antalet inskrivna arbetslösa är Arbetsförmedlingens definition för summan av antalet individer, i åldern 16-64 år, som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 12 länge mycket liten, men det är den andra månaden i rad då antalet arbetslösa legat under fjorårets nivå. I samtliga övriga län började antalet arbetslösa minska några månader tidigare och i klart snabbare takt än i Skåne, vilket är anmärkningsvärt. Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet trots en relativt svag befolkningsutveckling. Anledningen är att befolkningens arbetskraftsdeltagande dvs. den andel av den arbetsföra befolkningen som har eller söker arbete successivt blir större. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Arbetsförmedlingens undersökning räknar med att från och med i år växer efterfrågan i snabbare takt än utbudet och därmed får fler arbetslösa ett arbete. Den goda sysselsättningstillväxten märks äntligen tydligt i arbetslöshetsstatistiken. Diagram 5a: Förväntad procentuell sysselsättningsförändring mellan kvartal 4 2013 och kvartal 4 2014 Diagram 5b: Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal 4 2014 AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten
Förbättringen sker dock i små steg, vilket beror på att sammansättningen i arbetskraften har förändrats. Andelen personer som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden har ökat. Sedan 2008 har ett betydande antal personer förts över från Försäkringskassan till Arbetsför-medlingen. Arbetskraften har också ökat kraftigt bland personer över 55 år. Arbetslösheten i denna grupp är relativt låg men det blir svårt att få ett nytt arbete. Risken för långtidsarbets-löshet är därmed högre bland äldre än i andra åldersgrupper. Samtidigt har andelen utomeuropeiskt födda i arbetskraften ökat, vilken också är en grupp som generellt har svårare att få ett arbete. Den ändrade sammansättningen i arbetskraften avspeglas i att en allt större andel av de som är inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen definieras som tillhörande utsatta grupper (se avsnittet om arbetslöshetens struktur). Det är grupper med i genomsnitt lägre jobbchans och därmed större risk för långtidsarbetslöshet. Arbetsförmedlingens prognos förutser därför att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till 59 800 personer eller 9,5 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2014 och till 53 200 personer eller 8,4 procent under fjärde kvartalet 2015. Men skillnaderna mellan länen är fortfarande mycket stora. Fastän Skånes branschstruktur i stora motsvarer drag rikets branschstruktur (och även är ett genomsnitt av de tre storstadslänen sammantagna branschstruktur) befinner sig Skåne alltjämt bland länen med den högsta arbetslösheten (diagram 5b). Det bör påpekas att Skåne har en diversifierad arbetsmarknad med en utpräglad tjänsteinriktning. Faktum är att servicenäringen, som är relativt stor jämfört med andra län, erbjuder många ingångsjobb för de som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Trots de förhållendevis gynnsamma förutsättningarna är Skåne det län som allra sist av samtliga län noterar en fallande arbetslöshet. Denna paradoxala situation hög arbetslöshet trots markant sysselsättningstillväxt pekar på att Skånes arbetsmarknad är tudelad och de sociala klyftorna är större i Skåne än i andra jämförbara län med en utpräglat tjänsteinriktning.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 14 Brist och överskott på arbetskraft Efterfrågan på arbetskraft varierar med konjunkturläget och så även rekryteringsproblemen. I högkonjunktur ökar efterfrågan och rekryteringsproblemen tilltar och tvärtom i en lågkonjunktur. Detta samband gäller också vid den aktuella prognosundersökningen. Arbetskraftsefterfrågan har ökat och bristerna har blivit större. Drygt 21 procent av arbetsgivarna i undersökningen svarade att de upplevt brist vid rekrytering under de senaste sex månaderna, för ett år sedan låg andelen på knappt 16 procent. Bristen varierar mellan branscher Bristen på arbetskraft varierar märkbart mellan branscherna. Jord och skogsbruk är den bransch som mest säsongskänslig. Bristtoppar brukar infalla under sommar- och höstmånaderna. Inom industrin har andelen arbetsgivare, som upplevt brist åkt berg- och dalbana sedan vårprognosen 2013. Efter en kraftig nedgång mellan fjorårets vår- och höstundersökning har andelen klättrat upp igen. I den aktuella undersökningen uppgav 15 procent av de intervjuade arbetsställena inom industrin att de upplevde brist vid rekryteringen. Situationen inom byggverksamheten är fortfarande ganska stabil, andelen arbetsställen med rekryteringssvårigheter gick upp till drygt 9 procent och var därmed något högre än i höstas. Branschgruppen transport noterar en mer lättad bristsituation. Andelen arbetsställen som upplevt brist gick ner något till knappt 15 procent. Situationen var mer eller mindre oförandrad inom branschgruppen hotell och restaurang (20 procent) och offentliga tjänster (utbildning samt vård och omsorg med knappt 27 procent). Däremot har bristerna ökat inom de stora branschgrupperna handel, finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation. Andelarna uppgick till 27, 22 respektive 39 procent vid den aktuella undersökningen. Bristen varier mellan yrken Den generella bilden är att rekryteringsproblemen tenderar att öka för de företag som söker specialister och nyckelpersoner, dvs. arbetskraft med längre eftergymnasial utbildning eller med hög grad av yrkesskicklighet. Vissa yrken är konjunkturkänsligare än andra och en del yrken drabbas hårdare av strukturella förändringar. Detta gäller bland annat för en rad industriyrken som utsatts för kraftiga nedskärningar i lågkonjunkturens kölvatten. Även yrken med anknytning till byggverksamheten reagerar snabbt på konjunktursvängningar. Inom andra yrkesområden råder det en permanent brist på utbildade oavsett konjunkturläget. Den konstanta bristsituationen är ofta följden av ett strukturellt underskott på utbildningsplatser inom vissa inriktningar.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 15 Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande under 2014 och början av 2015 (tabell 1 och 2): Yrken inom teknik och data med krav på högskoleutbildning Vissa enstaka yrken inom bygg- och anläggningarbete Vissa kvalificerade yrken inom industrin Vissa yrken med yrkesbevis byggverksamheten Högskoleyrken inom hälso- och sjukvård Vissa läraryrken Vissa enstaka yrken med krav på högskoleutbildning inom försäljning och ekonomi Bristen avser till största delen arbetskraft med yrkeserfarenhet. Framför allt små och medelstora företag inom byggverksamhet, IT och teknik samt inom industrin är i stort behov av yrkeskompetent arbetskraft för att klara konkurrenstrycket. Inom IT och teknik fortsätter rekryteringsläget vara mycket besvärligt eftersom tillgången på yrkeserfarna och även nyutexaminerade arbetssökande är begränsad. En del av rekryteringsbehovet måste även 2014 och 2015 täckas genom rekrytering av arbetskraft från andra länder. Inom yrken som i första hand finns inom offentlig tjänstesektor varierar rekryteringssituationen väsentligt beroende på utbildningsnivå. Inom ett antal yrken på högskolenivå råder stor brist på utbildad arbeskraft medan det bedöms råda tydliga överskott på arbetskraft inom de flesta yrken med kortare utbildning. Bristen på högskoleutbildade gäller vissa kategorier av lärare samt yrken som kräver lång utbildning inom hälso- och sjukvård (främst läkare, tandläkare och vidareutbildade sjuksköterskor). Bristen inom dessa yrken är utbredd över hela länet. Även inom det övriga näringslivet råder tydliga överskott på arbetskraft vad gäller yrken med kortare utbildning. De brist- och överskottsyrken som listas nedan är de yrken som det bedöms vara brist respektive överskott på om ett år, dvs. första kvartalet 2015. Både brist- och överskottssituationerna inom dessa yrken har i de flesta fall varit stabil över tid och indikerar ofta strukturella problem på länets arbetsmarknad. Enbart ett fåtal yrken påverkas mer eller mindre direkt av konjunkturläget (industri- och byggyrken).
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 16 Tabell 1: Yrkesbarometern Yrken med förväntad brist om ett år Administration, ekonomi och juridik Revisorer Speditörer Redovisningsekonomer Medicinska sekreterare Bygg och anläggning Murare Takmontörer VVS-montörer Kranförare Data/IT Mjukvaru- och systemutvecklare Systemförvaltare/systemadministratörer Testare och testledare IT-arkitekter Försäljning, inköp och marknadsföring Företagssäljare Inköpare Hotell, restaurang och storhushåll Kockar Bagare/konditorer Hälso- och sjukvård Läkare Tandläkare Apotekare Barnmorskor Sjuksköterskor inom akutsjukvård Barnsjuksköterskor Distriktssköterskor Psykologer Receptarier Sjuksköterskor (grundutbildade) Operationssjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Röntgensjuksköterskor Installation, drift och underhåll Fastighetstekniker Bilmekaniker Lastbilsmekaniker Maskinreparatörer Styr- och reglertekniker Naturbruk Maskinförare, lantbruk Skogsmaskinförare Naturvetenskapligt arbete Biomedicinska analytiker Pedagogiskt arbete Gymnasielärare i matematik Gymnasielärare i språk Gymnasielärare naturvetenskapliga ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen Lärare i grundskolans tidigare år Lärare i grundskolans senare år Specialpedagoger Förskollärare Fritidspedagoger Service- och säkerhetsarbete Soldater Brandmän Socialt arbete Behandlingsassistenter Tekniskt arbete Civilingenjörer, bygg och anläggning Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Civilingenjörer, maskin Civilingenjörer, kemi Logistiker Ingenjörer och tekniker inom elektronik och Maskiningenjörer och maskintekniker VVS-ingenjörer Kemiingenjörer och kemitekniker Tillverkningsarbete Byggnadsplåtslagare Tunnplåtslagare Grovplåtslagare Verktygsmakare Låssmeder Transportarbete Piloter Lastbilsförare Källa: Arbetsförmedlingen Yrkesbarometern är arbetsförmedlingskontorens bedömningar av närmare 200 yrken. Arbetsförmedlarna gör där en marknads- och sökandeanalys över efterfrågan på arbetskraft inom respektive yrke jämfört med tillgången på lämpliga arbetssökande inom den lokala/regionala arbetsmarknaden. Yrkesbedömningarna görs i april och oktober varje år i samband med prognosundersökningen. Svaren i Yrkesbarometern utgör underlag till Arbetsförmedlingens yrkeskompass och bedömningarna syns på kartbilden i Yrkeskompassen.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 17 Tabell 2: Yrkesbarometern Yrken med förväntat överskott om ett år Administration, ekonomi och juridik Personaltjänstemän Studie- och yrkesvägledare Handläggare/utredare, offentlig förvaltning Försäkringstjänstemän Administratörer och sekreterare Ekonomiassistenter Bygg och anläggning Grovarbetare inom bygg och anläggning Försäljning, inköp och marknadsföring Marknadsanalytiker och marknadsförare Fastighetsmäklare Banktjänstemän Resesäljare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Bilförsäljare Hotell, restaurang och storhushåll Receptionister Baristor/cafebiträden Köks- och restaurangbiträden Hälso- och sjukvård Veterinärer Arbetsterapeuter Tandhygienister Sjukgymnaster Skötare Installation, drift och underhåll Elmontörer Larmtekniker Distributionselektriker Vaktmästare Kultur, media och design Informatörer Naturbruk Trädgårdsarbetare Parkarbetare Naturvetenskapligt arbete Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Pedagogiskt arbete Gymnasielärare i historia, samhällskunskap Trafiklärare Service- och säkerhetsarbete Frisörer Hudterapeuter Massörer Väktare Städare Renhållnings- och återvinningsarbetare Socialt arbete Kuratorer Biståndsbedömare Fritidsledare Friskvårdkonsulenter Barnskötare Elevassistenter Vårdbiträden Personliga assistenter Tekniskt arbete Arkitekter Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Tillverkningsarbete Processoperatörer, trä- pappers- och Maskinoperatörer, kemisk industri Maskinoperatörer, trävaruindustri Maskinoperatörer, grafisk industri, Maskinoperatörer, livsmedelsindustri Svetsare Fordonsmontörer Montörer, el- och teleutrustning Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Transportarbete Lagerarbetare Brevbärare Tågvärdar Taxiförare Bussförare Truckförare Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 18 Näringsgrenar Prognosundersökningen ger en positiv bild vad gäller efterfrågan på arbetskraft. Många arbetsställen i prognosundersökningen förutser ett ökat personalbehov. Undersökningens resultat pekar på en ökad efterfrågan både 2014 och 2015, men tillväxten koncentreras mer eller mindre till branschgruppen Privata tjänster. Även branschgruppen Offentliga tjänster noterar en förbättring. Sysselsättningen inom Jord- och Skogbruk, Industri samt Byggverksamhet bedöms kvarstå på mer en eller mindre oförändrad nivå under 2014. För 2015 förutses en liten förbättring även för de två sistnämnda branschgrupperna. Begrepp och metod som används i undersökningen Aktuell och förväntad sysselsättning För att belysa länets sysselsättningsutveckling används följande begrepp i prognosrapporten: Sysselsatta (dagbefolkning) = förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen eller arbetstillfällen i regionen Sysselsatta (nattbefolkning) = förvärvsarbetande som är bosatta i regionen Som referensstatistik används SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik RAMS. RAMS är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer. Fördelen med RAMS är att datamaterialet är nedbrytbart till små enheter. Undersökningens nackdel är att den stora mängden databearbetningar som innebär en produktionstid upp till 12 månader gör att uppgifterna redan hunnit bli inaktuella. De aktuella RAMS-tabellerna och diagrammen dateras från slutet av november 2012. Prognosens referensperiod är fjärde kvartalet 2013. Eftersom uppgifterna i RAMS är från november 2012 måste sysselsättningen för referensperioden prognostiseras bakåt. Detta sker med hjälp av arbetsgivarnas bedömningar, vilka redovisas i prognosmaterialet. Arbetsgivarnas bedömningar avser antalet sysselsatta (dagbefolkning) utan någon åldersbegränsning uppåt. I ett andra steg framräknas utvecklingstrenden med hjälp av prognossvaren och de skattade sysselsättningsuppgifterna. I ett tredje steg skattas sysselsättningsuppgifter för nattbefolkningen i åldersgruppen 16-64 år. Skånes regionala indelning Region Skåne delar in Skåne i fyra delregioner ( fyra hörn ) Nordöstra Skåne med Kristianstad som centrum, Nordvästra Skåne med Helsingborg som centrum, Sydvästra
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 19 Skåne med Malmö och Lund som centralorter samt Sydöstra Skåne med centralorten Ystad 6. Delregionerna motsvarar i stort sett kommunala samverkansområden. Arbetsförmedlingens prognos använder denna indelning av Skåne för att identifiera regionala förhållanden. Tidigare har Arbetsförmedlingen använt en indelning som i stort sett baserats på SCB:s indelning lokala arbetsmarknader. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk är basnäringar och viktiga för länets ekonomi. Ur ett sysselsättningsperspektiv utgör dessa branscher små delar av arbetsmarknaden. Enbart 2,3 procent av länets förvärvsarbetande var verksamma inom de agrara näringarna, vilket motsvarar ungefär fördelningen i riket som helhet. I diagrammet nedan återfinns länets regioner och kommuner och där redovisas den andel av arbetstillfällena som är inom jord- och skogsbruket. Det är en stor spridning från kommuner där mer än var tionde arbetstillfälle är inom näringen, till kommuner där näringar är i princip obefintliga (diagram 6). Diagram 6: Andel sysselsatta (dagbefolkning) inom jord- och skogsbruk i respektive region/kommun i Skåne län (2012) Källa: SCB 6 NORDÖSTRA SKÅNE Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Östra Göinge NORDVÄSTRA SKÅNE Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga SYDVÄSTRA SKÅNE Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge SYDÖSTRA SKÅNE Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Simrishamn
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 20 Jord- och skogsbruk är också den branschgrupp som utmärker sig av signifikant sned ålders- och könsfördelning. Medelåldern och hög och nästan var fjärde förvärvsarbetande är äldre än 64 år. Andelen kvinnor uppgick till drygt 25 procent (diagram 8). Under de senaste årtiondena har antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk minskat. Sedan 2007 har dock antalet sysselsatta inom branschen börjat öka sakta, vilket kan betraktas som ett trendbrott. Definitionsförändringar mellan 2010 och 2011 inom sysselsättningsstatistiken medförde en kraftig ökning förvärvsarbetande inom åldersgruppen över 65 år, vilket dock är en engångshändelse. Enligt prognosundersökningen hade branschen cirka 12 600 arbetstillfällen i slutet av 2013. Utvecklingen inom jordbruket går mot att verksamheten bedrivs i större enheter, vilket kräver större anläggningar och dyrare maskinpark. Den ökade mekaniseringen och datoriseringen har varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom denna näring. Strukturomvandlingen innebär att lantbruksyrken med en rad olika specialkompentenser efterfrågas i växande omfattning och arbetsmarknaden är bra för de som har utbildat sig mot yrken inom naturbruk. Maskinförare inom jord- och skogsbruk är ett yrke som det råder brist på. Arbetsmarknaden är i balans för de flesta större yrkesgrupper inom jord- och skogsbruket. Även djurskötare (lantbruksdjur) efterfrågas på arbetsmarknaden med undantag av djuruppfödare och djurskötare med inriktningen husdjur (diagram 7). Diagram 8: Sysselsatta (dagbefolkning) inom jord- och skogsbruk. Skåne län. Fördelning per ålder och kön (2012) samt sysselsättningsutveckling 2004 2012 och prognos för 2013-2015 Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Förutsättningarna inom både jord- och skogsbruk påverkas starkt av förändringar i världsmarknadspriset på de råvaror man producerar, och villkoren för verksamheterna förändras snabbt. För att få en större avkastning och lönsamhet krävs ökade arealer.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 21 Olika regelverk, prissättning och valutaförändringar är svåra att överblicka, vilket innebär tvära kast mellan lönsamhet och förlust. Diagram 7: De 10 största yrkena inom branschen Jord- och skogsbruk samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne län (2012) *) Trädgårds- och parkarbetare - överskott Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Jord- och skogsbruk är den näring som påverkas mest av generationsväxlingen. Den höga medelåldern innebär att framför allt de små familjejordbruken kommer att bli färre. Sysselsättningen inom branschen bedöms därför minska under de närmaste åren. Prognosundersökningen indikerar en mer eller mindre stagnerande sysselsättning för både 2014 och 2015 (diagram 8). Industri I slutet av 2013 hade knappt 66 500 förvärvsarbetande ett arbete inom branschgruppen Tillverkning och utvinning, energi och miljö, vilket motsvarar drygt 12 procent av länets samtliga arbetstillfällen (14 procent i hela riket). Endast fyra län 7 i Sverige har lägre industrisysselsättning än Skåne. Tillverkningsindustrins andel av den totala sysselsättningen har successivt minskat under flera decennier. Förklaringarna är att produktiviteten, till följd av automatiseringar och effektiviseringar i produktionen, ökat och att industrins tjänsterelaterade verksamheter i växande grad flyttas över till tjänsteföretag som forskning och utveckling, reklam, juridiska tjänster, bemanningstjänster, logistik, transporter, underhåll och reparationer m.m. 7 Lägst andel sysselsatta inom industrin har Stockholms län, följt av Gotland, Jämtland och Uppsala län; uppgifterna år från RAMS 2012.
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 22 Diagram 9: Andel sysselsatta (dagbefolkning) inom industrin i respektive region/kommun. Skåne län (2012) Källa: SCB Strukturomvandlingen blev synnerligen märkbar under krisåren 2008/2009 då ett stort antal sysselsatta inom tillverkningsindustrin blev arbetslösa. Sett över hela tioårsperioden 2002 och 2012 minskade industrisysselsättningen med knappt 25 procent i Skåne. I synnerhet har kommuner med ett fåtal dominerande industriföretag drabbats av den vikande konjunkturen. Skånes nordöstra del noterade därför en markant starkare nedgång i sysselsättningen (knappt 31 procent) jämfört med länets övriga delar. Tillverkningsindustrin i Skåne har sin bas i livsmedel, maskin, metall och förpackning. Industrin består av kapital- och kunskapsintensiva företag med stort exportberoende samt mer småskalig arbetsintensiv legotillverkning. Industrisysselsättningen är ojämnt fördelad över länet och är störst i länets norra delar (diagram 9). Andelen arbetstillfällen inom industrin uppgick till 16,0 procent i nordvästra och till 15,6 procent i nordöstra Skåne. Bland kommuner sticker Perstorp ut med 46,8 procent, Bromölla med 34,4 procent och Bjuv med 32,2 procent. Länets största kommun Malmö hade bara 8,0 procent industrisysselsatta. Lägst var andelen i Lomma (5,3 procent). Liksom branschen jord- och skogsbruk har tillverkningsindustrin en relativt låg andel förvärvsarbetande kvinnor (25,4 procent). De flesta sysselsatta finns inom åldersgruppen 40-49 år (diagram 12). Industrikonjunkturen fortsätter att stärkas i små steg men utvecklingen sker inte jämnt. Enligt SCB har industriproduktionen ökat under årets första månader. De framåtblickande indikatorerna däremot som bl.a. publiceras av Konjunkturinstitutet visar en relativt svag bild. Konjunkturinstituts barometerundersökningar gav endast vi ett tillfälle hittills i år ett positivt besked, då konfidensindikatorn för april återhämtades efter att den
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 23 legat under det historiska genomsnittet under en lång period. De aktuella siffrorna för maj i år pekar dock på att branschen åter fått en mer pessimistisk syn på den framtida utvecklingen. Den fortsatt låga tillväxten i omvärlden och i synnerhet inom Eurozonen har en dämpande inverkan på industrikonjunkturen, då en stor del av produktionen går på export. Inköpschefsindexet (PMI) 8 är något mer positiv och indikerar att industriföretagen befinner sig i tillväxtzonen. Diagram 10: Förväntad efterfrågeutveckling inom industrin under de kommande sex månaderna Skåne län, våren 2007 våren 2014 (säsongrensade data, trendvärden) Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Anm.: Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2009 våren 2014. Nettotalen är säsongsrensade och trendberäknade. Den något osäkra bilden bekräftas av de skånska industriföretag som deltagit i prognosundersökningen. Företagen ser inte med samma tillförsikt på framtiden som man gjorde vid prognosundersökningen i höstas. Andelen företag som tror på ökad efterfrågan har minskat något jämfört med i höstas (diagram 10). 8 Inköpschefsindex bygger på intervjuer med cirka 200 inköpschefer inom tillverkningsindustrin. http://www.swedbank.se/om-swedbank/analyser/samhallsekonomi/inkopschefsindex/
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 24 Diagram 11: De 10 största yrkena inom industrin samt bedömning av arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Sysselsatta med arbetsplats i Skåne län (2012) Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Trots att de positiva konjunkturtecknen ökar i antal förblir arbetsmarknaden kärv för flera yrken inom tillverkningsarbete under det närmaste året. Oavsett konjunkturläget pågår en strukturell förändring av yrkessammansättningen. Inslaget av yrken som kräver längre utbildning ökar medan det motsatta gäller för yrken där utbildningskraven är lägre. Denna process ökar i tempo när konjunkturen är svag. Utvecklingen innebär att det är fortsatt hård konkurrens om jobben och hög arbetslöshet inom industriyrken med låga utbildningskrav. För det närmaste året bedöms olika kategorier av montörer möta en fortsatt kärv arbetsmarknad. Även olika kategorier av maskinoperatörer och processoperatörer konfronteras med ett läge där jobben är för få. Den svaga industrikonjunkturen har också påverkat arbetsmarknaden för yrken där det tidigare varit brist. Exempel på sådana yrken är CNCoperatörer men också vissa kategorier av svetsare. Dessa yrken har vanligen en förhållandevis hög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivarna anser att yrkena är svåra att hitta arbetskraft till (diagram 11). I takt med att konjunkturen förbättras efterfrågas i större utsträckning maskinmekaniker och verktygsmakare och det noteras allt oftare en bristsituation inom dessa industrihantverksyrken. Personer som är yrkesverksamma inom yrkesområdet tekniskt arbete har nästan oavbrutet haft en stark ställning på branschens arbetsmarknad. I länet är det brist på civilingenjörer, ingenjörer och tekniker (med inriktning elektronik, elkraft och maskin) samt VVS-ingenjörer. Vidare är företagssäljare, som har teknisk kompetens, ett mycket frekvent angivet bristyrke inom branschen. I prognosundersökningen uppger 14 procent av företagen inom industrisektorn att de har upplevt arbetskraftsbrist vid en rekrytering. Detta är en ökning med 5 procentenheter i
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 25 jämförelse med situationen för ett halvt år sedan. Bristsituationen är dock inte jämförbar med den situation som företagen noterade för ett år sedan (vårens prognosundersökning för 2013). Då svarade 27 procent av företagen att de hade rekryteringssvårigheter. Industrin befinner sig i en ständig rationaliseringsprocess som medför effektiviseringar. Framför allt under en lågkonjunktur minskar personalstyrkorna och när konjunkturen vänder uppåt har rationaliseringar lett till minskat personalbehov. Denna bild gäller också under den aktuella återhämtningen. Många industriföretag kan producera mer nu än tidigare, trots att antalet anställda har blivit färre. Dessutom har det blivit vanligt för industriföretagen att möta en skiftande orderingång med bemanningspersonal och tidsbegränsade anställningar. Rationaliseringstrycket förklarar branschföretagens återhållsamhet i prognosundersökningen. Enligt undersökningen förväntas sysselsättningsutvecklingen vara mer eller oförändrad 2014 och ökar svagt 2015 (diagram 12). Diagram 12: Sysselsatta (dagbefolkning) inom industrin. Skåne län. Fördelning per ålder och kön (2012) samt sysselsättningsutveckling 2004 2012 och prognos för 2013-2015 Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Byggverksamhet I Skåne hade byggbranschen cirka 39 900 förvärvsarbetande mot slutet av 2013, vilket motsvarar drygt 7 procent av länets samtliga sysselsatta (dagbefolkning). Detta är en andel som är i nivå med riket som helhet. Variationen mellan länets fyra delar är ganska liten, andelen är något större i sydöstra Skåne, något mindre i sydvästra Skåne. Sjöbo är dock den kommun som sticker ut: Kommunen har med knappt 20 procent den överlägset högsta andelen arbetstillfällen inom näringsgrenen (diagram 13). Byggbranschen har den lägsta andelen förvärvsarbetande kvinnor bland samtliga branscher i Skåne, deras andel utgör endast 8,9 procent av branschens förvärvsarbetande. Åldersfördelningen är ganska jämnt och gruppen yngre (20-29 år) är förhållandevis stor
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 26 (närmare 21 procent). Den största andelen hade åldersgruppen 40-49 år med knappt 24 procent (diagram 16). I Skåne arbetar sex av tio i företag inriktade på specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet dvs. specialistarbeten samt färdigställande och efterbehandling av byggnader. Verksamheter utförs vanligen av underleverantörer. Dessa består i stor utsträckning av mindre hantverksföretag som är engagerade inom ROT-sektorn (renovering, ombyggnad och tillbyggnad av bostadsrättslägenheter och villor). Cirka 90 procent av samtliga bygghantverksyrken (VVS-arbetare, golvläggare, målare mm) är verksamma i denna delbransch. Diagram 13: Andel sysselsatta (dagbefolkning) inom byggverksamheten i respektive region/kommun. Skåne län (2012) Källa: SCB Byggverksamheten har drabbats tydligt av konjunkturavmattningen 2012, men är på gång att återhämta sig i takt med att ekonomin förstärks. Sveriges byggindustrier förutser i sin aktuella prognos 9 en markant förbättring för byggbranschen. Nybyggnadsinvesteringarna i bostäder får ett nivålyft under prognosperioden fram till 2015 på grund av den ekonomiska tillväxten. Även ombyggnadsinvesteringar i bostäder kommer att öka såväl av de privata hushållen som av fastighetsbolagens upprustning av allmännyttans bostäder. Investeringarna i lokaler (privata och offentliga) bedöms återhämta sig sakta i år och i snabbare takt nästa år. Vidare ökar anläggningsinvesteringarna genom ökade investeringar inom sektorerna energi, vatten- och reningsverk samt genom ökade satsningar på både väg och järnväg. Jämfört med riket som helhet utvecklas byggverksamheten svagare i länet 10. Framför allt har bostadsbyggandet varit svagt trots att nettoflyttningen (inflyttning minus utflyttning) till Skåne varit stor under de senaste åren. Visserligen tog bostadsbyggandet fart igen 9 Se Sveriges byggindustrier, Byggkonjunkturen, nr 1, 2014 10 Se Boverkets aktuella indikatorer, april 2014, http://www.boverket.se/boende/analys-avbostadsmarknaden/indikatorerna/
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Skåne län 27 under 2013 och även bostadsrättsbyggande har kommit igång i slutet av 2013, dock har nyproduktionen skett från en mycket låg nivå. Bostadspriserna har de senaste åren utvecklats svagare i storstadsregionen Malmö jämfört med de andra storstadsregionerna, vilket har hållit investeringar tillbaka. På längre sikt finns det ett stort bostadsunderkott i framför allt sydvästra Skåne samt ett uppdämt renoveringsbehov av miljonprogrammens bostäder. Dessa båda faktorer kommer att gynna byggbranschen framöver och det finns många tecken på att byggandet tar fart under prognosperioden. De mindre hantverksföretag som är verksamma inom ROT-sektorn noterar som vanligt en god efterfrågan på sina tjänster och har ett gott orderläge. Lund är visserligen en del av storstadsregionen Malmö, men kommunen har ett relativt intensivt bostadbyggande. Också bostadsbyggplaneringen är omfattande för att möta efterfrågan. I detta sammanhang ska nämnas byggandet av den andra etappen av MAX IV-Laboratoriet 11 i Lund. Anläggningen beräknas stå klar i början av 2016. Förutsatt att finansieringen blir löst kommer det till sin omfattning mycket större projektet ESS 12 (European Spallation Source) att påbörjas i mitten av 2014. Diagram 14: Förväntad efterfrågeutveckling inom byggverksamheten under de kommande sex månaderna. Skåne län, våren 2007 våren 2014 (säsongrensade data, trendvärden) Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Även i vårens prognosundersökning har bilden blivit något ljusare jämfört med tidigare prognosundersökningar. Andelen branschföretag som tror på ökad marknadsefterfrågan har ökat något jämfört med höstens prognosundersökning (diagram 14). Undersökning- 11 MAX IV-laboratoriet i Lund är ett nationellt laboratorium för kärnfysik, acceleratorfysik och forskning med hjälp av synkrotronljus. 12 European Spallation Source (ESS) är ett flervetenskapligt forskningscentrum för materialforskning med neutroner.