Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10, 10,5p. Rolf Pettersson, fråga 11-15, 6p. Birgitta Olsen, fråga 16-19, 6p. Eva Funk, fråga 20-22, 6p. Gabriella Eliasson, fråga 23, 4p. Olle Henriksson, fråga 24-25, 4p Per Odencrants,fråga 26-38, 4 OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:85 % av totala poängen OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper Skriv kodnr på varje ark du lämnar in Börja varje nytt examinationsavsnitt på nytt ark Skriv endast på ena sidan av arket Frågeformuläret, bortsett från Per Odencrants, får behållas av studenten Lycka till!
1.I huden finns samtliga vävnader representerade. Namnge dessa vävnader. Definiera var i huden dessa vävnader återfinns. Ange även embryologiskt ursprung för vävnaderna. 7p 2.Definiera anabolism, samt ge exempel på anabolism i cellen. 2p 3.Vad kallas nedbrytningen av glukos till pyruvat för? Var äger den rum? 2p 4.Tillverkningen av en funktionell polypeptid genom att använda information från ett mrna kallas för a. Transkription b. Translation c. Replikation d. Gen aktivering 5.Transport över cellmembran sker huvudsakligen med fyra olika mekanismer, definiera dessa samt ge en kortfattad beskrivning av hur det går till 4p 6. Hur fortleds aktionspotentialen i ett myeliniserat axon och vad kallas denna fortledning? 2p 7. Skriv nedanstående händelseförlopp i den neuromuskulära synapsen i rätt ordning. (Det räcker om ni anger siffrorna) 1. Acetylkolinesteras bryter ner överflödigt acetylkolin i synapsklyftan. 2. Aktionspotential kommer. 3. Ca2 + kanaler öppnas. 4. Acetylkolin binds till receptorn, postsynaptiskt. 5. Genom exocytos frisätts acetylkolin presynaptiskt. 2,5p 8. Vilken funktion har hypothalamus?
9 Hjärn- och ryggmärgshinnan närmast skallbenet heter dura mater. Vad heter de andra två hinnorna? 2p 10. Beskriv nervimpulsens väg vid viljemässig rörelse av höger hands fingrar. Vad kallas detta bansystem? 11. Vilka uppgifter har erytrocyten? 12. Beskriv albuminets funktioner. 2p 13. Förklara hur trombocyten tätar ett blodläckage. 14. Varifrån har bilirubinet sitt ursprung? 15.Vilket vitamin är nödvändigt för att bilda fungerande koagulationsfaktorer 16. Vilket av följande är den centrala lymfoida vävnadens huvuduppgift? a) fagocytos av främmande ämnen b) syntes av inflammationsmediatorer c) syntes av komplementfaktorer d) lymfocytmognad e) nedbrytning av virusinfekterade celler 17. Vilken är plasmacellernas huvuduppgift? 18. Vilken antikroppsklass har störst betydelse vid en snabb överkänslighetsreaktion (typ I allergi) 19. Ge exempel på en celltyp som tillhör det medfödda immunförsvaret och en celltyp som tillhör det förvärvade immunförsvaret. Beskriv också deras funktioner. 3 p
20. Beskriv kortfattat remodelleringen av benvävnaden med cellernas (tre) namn och funktion. 21.Vilken funktion har ett ligament kring en led, till exempel sidoligamenten i knäet. 22.Vilka ben ingår i axelleden? 2p 23.Korsbryggecykeln är det cykliska förlopp som får muskeln att förkortas vid en muskelkontraktion. a) Vilka är de två protein som interagerar under korsbryggecykeln och vad kallas den minsta funktionella enheten i muskelcellen som bl.a. utgörs av dessa protein? 1 p b) En förutsättning för att korsbryggecykeln ska starta är en aktionspotential i ett motorneuron som via synaps överförs till muskelfibern. Förklara kortfattat förloppet från synaps tills korsbryggecykeln startar. Info till stud: För flervalsfrågorna gäller att endast ett alternativ är rätt och ger 2 p 24. För luktsinnet gäller: a. Luktinformation samlas in med hjälp av kemoreceptorer i näshålans övre del. Aktionspotentialer leds från näsan till bland annat temporalloberna via kranialnerv I (nervus olfactorius). b. luktinformation samlas in med hjälp av mekanoreceptorer i näshålans övre del. Aktionspotentialer leds från näsan till bland annat temporalloberna via kranialnerv I (nervus olfactorius). c. Luktinformation samlas in med hjälp av kemoreceptorer i näshålans övre del. Aktionspotentialer leds från näsan till somatosensoriska cortex via kranialnerverna VII (n. facialis) och IX (n. glossopharyngeus). d. Luktinformation samlas in med hjälp av baroreceptorer i näshålans övre del. Aktionspotentialer leds från näsan till bland annat temporalloberna via kranialnerverna VII (n. facialis) och IX (n. glossopharyngeus). e. Luktinformation samlas in med hjälp av kemoreceptorer i näshålans övre del. Aktionspotentialer leds från näsan till somatosensoriska cortex via kranialnerv I (nervus olfactorius).
25. För synsinnnet gäller: a. Du tittar en stund på skrivningsvakten i andra änden av rummet och ställer sedan in synskärpan på skrivningsformuläret. För att ändra synskärpan från skrivningsvakten till skrivningsformuläret skickas aktionspotentialer via kranialnerv nr X, nervus vagus till ögonens ciliarmuskler som kontraheras. Linsen blir då tjockare och bryter ljuset från skrivningsformuläret kraftigare. Fenomenet kallas ackommodation. b. Du tittar en stund på skrivningsvakten i andra änden av rummet och ställer sedan in synskärpan på skrivningsformuläret. För att ändra synskärpan från skrivningsvakten till skrivningsformuläret skickas aktionspotentialer via kranialnerv nr III, nervus oculomotorius till ögonens ciliarmuskler som kontraheras. Linsen blir då tjockare och bryter ljuset från skrivningsformuläret kraftigare. Fenomenet kallas ackommodation. c. Du tittar en stund på skrivningsvakten i andra änden av rummet och ställer sedan in synskärpan på skrivningsformuläret. För att ändra synskärpan från skrivningsvakten till skrivningsformuläret skickas aktionspotentialer via kranialnerv nr III, nervus oculomotorius till ögonens ciliarmuskler som kontraheras. Linsen blir då tjockare och bryter ljuset från skrivningsformuläret kraftigare. Fenomenet kallas ljusadaptation. d. Du tittar en stund på skrivningsvakten i andra änden av rummet och ställer sedan in synskärpan på skrivningsformuläret. För att ändra synskärpan från skrivningsvakten till skrivningsformuläret skickas aktionspotentialer via kranialnerv nr X, nervus vagus till ögonens ciliarmuskler som relaxeras. Linsen blir då tjockare och bryter ljuset från skrivningsformuläret kraftigare. Fenomenet kallas ackommodation. e. Du tittar en stund på skrivningsvakten i andra änden av rummet och ställer sedan in synskärpan på skrivningsformuläret. För att ändra synskärpan från skrivningsvakten till skrivningsformuläret skickas aktionspotentialer via kranialnerv nr III, nervus oculomotorius till ögonens ciliarmuskler som relaxeras. Linsen blir då plattare och bryter ljuset från skrivningsformuläret kraftigare. Fenomenet kallas ljusadaptation.
26. Beskriven blodkropps, erytrocyts, väg genom cirkulations-systemet, börja med de blodkärl som för blodet till hjärtat, sedan hjärtats olika hålrum och de olika hjärtklaffarna som blodkroppen passerar, ange också vilken typ av klaffar som blodkroppen passerar, slutligen genom vilket blodkärl transporteras sedan blodkroppen ut från hjärtat. 4p
27.Hjärtcykeln består av två faser, systole och diastole. Du skall i svaret, tabellen nedan, ange klaffarnas lägen, öppna eller stängda, under systole respektive diastole Ange namn för respektive hjärtklaff i den vänstra kolumnen. Systole. Diastole. Hjärtklaff 1, namn på klaff. Öppen eller stängd Öppen eller stängd Hjärtklaff 2, namn på klaff. Hjärtklaff 3, namn på klaff. Hjärtklaff 4, namn på klaff. 2p
28. Var i hjärtat hittar du aktionspotentialer som ser ut på detta vis. Redogör för vad aktionspotentialens utseende beror på, d.v.s de jonströmmar som åstadkommer aktionspotentialens olika faser? Vilka är namnen på de olika faserna, markera dem på bilden?
29. Vid en kraftig blödning så förloras en stor volym av blod vilket leder till ett lågt blodtryck, vad kallas den reflex som försöker att upprätthålla blodtrycket i en sådan situation, förklara också på vilket sätt blodtrycket upprätthålls, utifrån de två parametrar, faktorer, som bestämmer blodtrycket. 30. För blodflödet är det viktigt att blodflödet kommer till rätt plats, vid rätt tidpunkt och att det inte sker på bekostnad av att andra organ tar skada. Blodflödet kan antingen öka via en vasodilatation eller minska via en vasokonstriktion. Vilka är de tre olika reglermekanismerna, ange namn i tabellen, som styr blodflödet och via vilka substanser, beskriv också olika substanser som för de olika reglermekanismerna antingen kan öka eller minska flödet. Reglermekanism 1 Reglermekanism 2 Reglermekanism 3 Vsaodilatation. Vasokonstriktion.
31. Redogör för skillnaderna mellan minutventilation och alveolärventilation. I svaret skall också anges vilken typ av syra-bas balansrubbning som kan uppstå vid antingen en ökad eller minskad alveolärventilation och hur ph, PCO2 och BE kan se ut, ange i tabellernas högra kolumn om antingen: normalt, lågt eller högt. ph PCO2 BE Ökad ventilation, typ av syra-bas rubbning? ph PCO2 BE Minskad ventilation, typ av syra-bas rubbning? 4p 32. Redogör för hur trycket i alveolerna och i pleura förändras under respirationscykeln. Hur påverkar dessa tryck tidalvolymen, slutligen, vad kallas det tryck som håller luftvägarna öppna och hur räknar du ut det?
33. Vilka är de två olika typerna av kemoreceptorer, var hittar du dem och vad stimulerar dem? 34. Var hittar du parietalcellerna, vad har de för funktion och vad stimulerar dem? 35. Binjurarna består av två olika strukturer, vilka. Redogör för de olika hormon som insöndras från dessa struktuter. I svaret skall anges vad som stimulerar till insöndring av de olika hormonerna, namn på de olika hormonerna, minst tre, samt deras fysiologiska effekter.
36. Vad vet du om: A) Leydigceller. B) Sertoliceller. 37. Vilka är njurens fysiologiska funktioner, minst 6.? 38. Beskriv vad som händer i: A) Glomerulus. B) Proximala tubuli.
A) Henles slynga. B) Distala tubuli. E) Samlingsrören.