1 meddelad i Huddinge Mål nr: PARTER (Antal motparter: 2) Motpart MATTIAS Ombud: Advokat Gabriella Alnemark Hansson Grönvall Alnemark HGA Advokatbyrå HB Box 8004 104 20 Stockholm Åklagare Kammaråklagare Anna Stråth Åklagarmyndigheten Södertörns åklagarkammare i Stockholm Box 1123 141 23 Huddinge SLUT Förverkande och beslag I beslag tagen bil med registreringsnummer AYE 758 förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten; beslagsliggare 2016-5000-BG76770.1). Ersättning 1. Gabriella Alnemark, som varit offentlig försvarare för Mattias Andersson, får ersättning av allmänna medel med 6 615 kr. Av beloppet avser 1 323 kr mervärdesskatt. 2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten. Övrigt Mattias Anderssons begäran om ersättning för rättegångskostnader avslås. Postadress 141 84 Huddinge Besöksadress Björnkullavägen 5 A Telefon Telefax 08-561 660 60 08-711 05 80 E-post: sodertorns.tingsratt.avdelning6@dom.se www.sodertornstingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag - fredag 08:30-16:00
meddelad i Huddinge Mål nr: 2 Motpart XXXX Åklagare Kammaråklagare Anna Stråth Åklagarmyndigheten Södertörns åklagarkammare i Stockholm Box 1123 141 23 Huddinge SLUT Förverkande och beslag XXXX begäran avslås.
3 YRKANDEN M.M. Åklagaren har begärt att personbilen AYE 758 som tagits i beslag från Mattias Andersson ska förverkas. I andra hand har hon begärt att bilen ska förverkas från Mattias Andersson och bilens motor från XXXX. Mattias Andersson och XXXX har båda motsatt sig yrkandet och begärt att beslaget ska hävas. XXXX har i allt fall begärt att motorn ska lämnas ut till honom. Mattias Andersson har begärt ersättning för sina ombudskostnader med 10 411 kr. SKÄL Bilen Den bil som åklagaren begärt förverkad ägs av Mattias Andersson. Det är alla parter eniga om. Bilen ser utvändigt ut att vara en vanlig personbil men har invändigt modifierats kraftigt.
4 Åklagarens påstående i målet är att bilen har använts vid olagliga biltävlingar, s.k. streetrace. Den som kört bilen har gjort det på ett sådant sätt att denne gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik, grovt brott. Eftersom bilen använts som hjälpmedel vid dessa brott ska den förverkas, dvs. tillfalla staten. I andra hand har åklagaren gjort gällande att bilen på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan komma att användas vid framtida brottslighet, varför den ska förverkas. Eftersom åklagarens begäran har begränsats till dessa två skäl kommer tingsrätten inte att pröva om förverkande kan ske på annan grund. När det först gäller frågan om vem som äger bilen eller delar av bilen är alla parter som sagt överens om att Mattias Andersson är ägare av bilen. Han och XX har dock gjort gällande att det är XX som äger bilens motor.
5 Till stöd för detta påstående har de åberopat ett köpekontrakt. De har dock båda uppgett att full betalning för motorn ännu inte har erlagts. Det är dock tingsrättens uppfattning att XXXX inte har något lagligt skyddat anspråk på bilens motor av följande skäl. Motorn är en central del av bilen och inget som med lätthet kan tas bort eller lyftas ur densamma. För att göra detta krävs åtskilligt arbete. Mot denna bakgrund är det enligt tingsrätten inte möjligt för XXXX att, så länge motorn är fastsatt i bilen, göra ett lagligt skyddat förvärv av densamma. Det hade varit en helt annan sak om bilens motor hade varit borttagen och t.ex. stått på en lastpall vid sidan av bilen. I ett sådant läge hade det varit fullt möjligt att köpa motorn och få ett sakrättsligt skydd för detta köp, vilket enklare uttryckt betyder att bilen hade kunnat säljas eller förverkas utan att motorn också sålts eller förverkats. När motorn nu sitter fastsatt i bilen kan XXXX inte göra något anspråk på densamma, för det fall bilen förverkas. Hans begäran om att i alla lägen få motorn utlämnad till sig kan därför inte bifallas. Eftersom det som sagt är Mattias Andersson som äger bilen kommer tingsrätten nedan att pröva åklagarens begäran om förverkande mot honom. Rättsliga utgångspunkter Förverkande till följd av brott En förutsättning för förverkande enligt bestämmelsen i 36 kap. 2 brottsbalken är att egendomen, dvs. den aktuella bilen, har använts som hjälpmedel vid brott för vilket fängelsestraff i mer än ett år är föreskrivet. Den brottslighet vid vilken bilen enligt åklagaren har använts som hjälpmedel har av åklagaren påståtts utgöra vårdslöshet i trafik, grovt brott. För detta brott är fängelse i högst två föreskrivet. För vårdslöshet i trafik, som inte är att anse som grov, kan annan påföljd än dagsböter dock inte komma i fråga. För det fall bilen använts som hjälpmedel vid vårdslöshet i trafik som inte är att anse som grov, kan alltså förverkande inte ske på nu aktuell grund.
6 Förverkande p.g.a. risk för framtida brott Åklagaren har förutom bestämmelsen i 36 kap. 2 brottsbalken gjort gällande att förverkande ska ske med stöd i 36 kap. 3 samma balk. Punkterna 2 och 3 i denna bestämmelse avser farliga vapen eller föremål som är ägnade att användas vid brott som innefattar skada på egendom. Ingen av dessa bestämmelser kan komma i fråga vid förverkande av den nu aktuella bilen. Förverkande enligt 3 kan i detta fall endast göras med stöd av den första punkten. Enligt den bestämmelsen får förverkande ske i fråga om föremål som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning. Föremålet behöver alltså inte redan ha använts vid brott. Vid bedömning av om förverkande får ske enligt denna bestämmelse får föremålets utformning och egenskaper större betydelse än vid förverkande av hjälpmedel enligt 36 kap. 2 brottsbalken. När det gäller hjälpmedel rör frågan i stället om brott har begåtts och om och hur det aktuella föremålet i så fall har använts vid utförandet av den brottsliga gärningen. Kretsen av personer hos vilka förverkande får ske är obegränsad vid förverkande enligt 36 kap. 3 1 p brottbalken men begränsas genom lag när det är fråga om hjälpmedel. Hos vem får förverkande på grund av ett enskilt brott ske? Bestämmelsen i 36 kap. 5 brottsbalken innebär en begränsning av den krets av personer hos vilka förverkande till följd av brott kan ske. Personkretsen utgörs av gärningsmannen eller annan som medverkat till brottet, den som genom brottet beretts vinning av detsamma eller näringsidkare som avses i 4 samt den som efter brottet förvärvat egendomen, antingen på vanligt sätt eller genom arv eller bodelning, och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet. Tingsrättens bedömning Den första fråga som tingsrätten har att ta ställning till är om bilen har använts som hjälpmedel vid ett sådant brott som kan leda till ett förverkande. Om så är fallet
7 måste tingsrätten pröva om Mattias Andersson kan anses ingå i den personkrets som en talan om förverkande kan riktas mot. Har bilen använts som brottsverktyg? Frågan om brott har begåtts prövas i de flesta fall inom ramen för en process där någon står åtalad. I detta mål för åklagaren i stället särskild talan enligt lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande. Tingsrätten har i detta mål alltså att pröva om brott har begåtts och närmare bestämt om ett eller flera av dessa brott är att rubricera som vårdslöshet i trafik, grovt brott. Beviskravet i brottmål brukar formuleras så att det ska vara ställt bortom rimligt tvivel att en viss gärningsman gjort sig skyldig till en straffbelagd gärning med brottsligt uppsåt för att straffansvar ska kunna utkrävas. Motsvarande beviskrav gäller i mål om förverkande (se rättsfallet RH 2011:55). Det ankommer på åklagaren att lägga fram bevisning till stöd för att så är fallet och också för att ett förverkandeyrkande kan riktas mot Mattias Andersson. När det gäller påståendet om brott har åklagaren åberopat en rad fotografier och videofilmer som visar att bilen har deltagit i streetrace. På en av filmerna syns t.ex. att ett stort antal bilar kör ut på E4/E20 i södergående riktning strax innan Kungens kurva och spärrar av all trafik på motorvägen. Ett stort antal människor kliver ur sina bilar och/eller ansluter till bilarna. Personerna står sedan runt de två bilar som ska tävla mot varandra. Innan själva tävlingen värmer förarna upp bilarnas däck. I samband med detta står minst sex personer vid vardera bil och håller i densamma samtidigt som däcken spinner loss och rök väller fram. På given signal släpper sedan samtliga personer taget om bilen och bilen kör iväg en kort sträcka för att sedan backa tillbaka till startpunkten. Bilarna tävlar sedan mot varandra i mycket hög hastighet. Bilden nedan är hämtad från ett annat tillfälle.
8 Det är naturligtvis fullständigt förkastligt att på detta sätt i strid med lag spärra av trafikleder och använda dessa för olagliga biltävlingar. De människor som står nära bilarna, låt vara att de är där av fri vilja, utsätts enligt tingsrätten för stor risk att skadas. Detta gäller inte minst de personer som står och håller i bilarna. Om någon av dem tappar fotfästet är risken påtaglig att de kan hamna under bilen när den accelererar. Till detta kommer att all annan trafik hindras från att komma fram. I det material som åklagaren presenterat finns exempel på en ambulans som fastnat i de köer som uppstår. Det förefaller givetvis uppenbart för var och en att detta i sig utgör en klar fara för annans liv eller hälsa när utryckningsfordon riskerar att inte komma fram med patienter eller till patienter för att ge dessa den kanske livsnödvändiga vård som de behöver. Förutom risken för personer som står runt bilarna finns självfallet en klar och påtaglig risk för förarna av bilarna. Genom att bilarna accelererar mycket snabbt och i närhet av varandra kan ett ögonblicks okoncentration eller en oförutsedd händelse (t.ex. punktering) leda till att en av eller båda förarna tappar kontrollen över fordonen. En kollision i nu aktuella farter kan, även om bilarna utrustats med säkerhetsanordningar, leda till omfattande och svåra personskador, liksom skador på egendom. Den kanske allra största risken är att någon av bilarna till följd av en olycka kommer över i mötande körfält, där trafiken inte stängts av.
9 Det är därför tingsrättens uppfattning att den som kört bilen vid de olika streetrace som bilen tävlat i, vilket uppgår till ett 20-tal, har gjort sig skyldig till ett sådant medvetet risktagande att den aktuella vårdslösheten är att anse som grov. Föraren har också visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom. De aktuella gärningarna är därför samtliga att rubricera som vårdslöshet i trafik, grovt brott, varför det finns förutsättningar att förverka bilen som ett brottsverktyg. Kan förverkande ske från Mattias Andersson? Som ovan redogjorts för krävs det att Mattias Andersson på något sätt har deltagit i brotten för att ett förverkande ska kunna ske hos honom. Åklagaren har inte närmare redogjort för på vilket sätt hon anser att så är fallet. Argumentationen har i stället nästan uteslutet byggt på att Mattias Andersson är ägare till bilen. Enbart ägarskapet räcker dock inte för ett förverkande. Om så vore fallet skulle nämligen den som t.ex. blivit besluten på sin bil riskera att få bilen förverkad om den som stulit bilen därefter använder den som ett flyktfordon och döms för vårdslöshet i trafik, grovt brott. I stället krävs det som sagt att själva brottsligheten som sådan kan kopplas till Mattias Andersson på sätt som Högsta domstolen uttryckte i rättsfallet NJA 2002 s. 310. Enbart den omständigheten att bilen använts vid ett 20-tal olika streetrace och uppenbarligen varit den bil som Team Whiplash tävlat med i de olika cuper som anordnas i Stockholmsområdet talar för att Mattias Andersson på något sätt varit delaktig i brottligheten, t.ex. genom att tillhandahålla bilen till de som tävlat. Det framstår som fullständigt osannolikt att han inte skulle ha känt till vad bilen skulle ha använts till, särskilt eftersom den är konstruerad för att användas just vid denna typ av tävlingar. Samtidigt finns det i målet ingen åberopad konkret bevisning som binder Mattias Andersson till de aktuella brottstillfällena eller till de personer som varit de centrala gärningsmännen. Tingsrätten menar därför att, även om indicierna starkt talar för att Mattias Andersson haft någon del i den aktuella brottsligheten, det av den utredning som åklagaren har lagt fram inte kan avgöras vilken roll Mattias Andersson haft i brottsligheten. Då det inte är bevisat att Mattias Andersson är
10 gärningsman eller att han på annat sätt medverkat vid brottsligheten kan bilen inte förverkas som hjälpmedel vid brott. Förverkande p.g.a. framtida brottslighet Inskränkningen av personkretsen enligt 36 kap. 5 brottsbalken avser endast förverkande till följd av brott. Vid prövningen av om bilen ska förverkas som brottsverktyg enligt 36 kap. 3 brottsbalken har domstolen i stället att pröva om bilen är så beskaffad att denna beskaffenhet ensam eller tillsammans med övriga omständigheter gör att det finns risk för att den i framtiden kommer att användas vid brottslig verksamhet. Det finns vid denna bedömning inget behov av att slå fast att bilen tidigare har använts för att begå brott. Däremot kan tidigare brottslighet ha betydelse för frågan om bilen kan befaras komma till brottslig användning i framtiden. Bilens särskilda beskaffenhet I allmänhet avses med utpräglade brottsverktyg i 36 kap. 3 1 p brottsbalken inte föremål såsom bilar. Inte heller bilar som kan köras i mycket höga hastigheter saknar tillåtet användningsområde. Förverkande av en bil kan enligt tingsrättens mening inte komma i fråga endast på grund av dess starka motor eller för att den i och för sig kan komma till användning vid brott på grund av sådana eller liknande egenskaper. Av de uppgifter om den aktuella bilens egenskaper som åklagaren har lagt fram framgår dock att bilen i hög utsträckning har modifierats för att kunna användas vid streetrace eller dragrace. Bilens interiör har avlägsnats och den har byggts om för tävlingsändamål. Detta betyder i sin tur att bilen inte längre kan användas för det syfte som vanliga personbilar huvudsakligen har, dvs. för personeller godstransport. I stället kan bilen endast användas i tävlingssammahang och då i tävlingar som avser att på kort sträcka nå upp i så hög hastighet som möjligt. Det enda legala användningsområdet för detta är inom ramen för tillåtna biltävlingar på avspärrat område, s.k. dragrace. Eftersom det ändå finns ett legalt användningsområde för bilen, dvs. biltävlingar, är det tingsrättens uppfattning att inte endast
11 modifieringarna av bilen gör att det kan befaras att den kommer till brottslig användning. I stället måste denna fråga prövas med beaktande av övriga omständigheter och då särskilt hur bilen tidigare har använts. Omständigheterna i övrigt Tingsrätten har ovan redovisat sin bedömning att bilen vid ett stort antal tillfällen har använts vid olagliga biltävlingar på allmän väg. Det har framgått att tävlingarna genomförts med viss regelbundenhet och att många personer varit inblandade i planerandet och genomförandet av dem. Några av de inblandade har haft till uppgift att spärra av körfältet för vanlig trafik för att kunna genomföra tävlingar på fri körbana. Det har funnits en påtaglig risk för att någon allvarligt skulle komma att skadas vid tävlingarna. Detta bl.a. eftersom åskådare och personer inblandade i tävlingarna på foton och filmer kan ses stå placerade utmed vägen i direkt anslutning till den vägsträcka där bilarna framförts i hög hastighet. Som tingsrätten tidigare redogjort för har bilen alltså byggts om för att kunna användas för racingändamål och det är klart att så också har skett. Rätten har dock också konstaterat att det finns legala tävlingsformer inom vilka bilen skulle kunna användas. Det är dock klart anmärkningsvärt att det inte ens påståtts att så har skett. I stället förefaller bilen uteslutande ha använts vid olagliga tävlingar där de säkerhetsföreskrifter och regler som gäller för legala biltävlingar helt har ignorerats. Mot denna bakgrund och då den olagliga verksamhet som bilen använts vid är både organiserad och omfattande föreligger det enligt tingsrätten en klar och påtaglig risk för att bilen på nytt kommer att användas vid allvarlig trafikbrottslighet om den återlämnas till Mattias Andersson. Det finns därför skäl att förverka bilen. Ska förverkande ske i detta fall? Den tillämpliga förverkandebestämmelsen är fakultativ, vilket betyder att egendomen får förverkas om de lagliga förutsättningarna är för handen. Ett förverkande måste dock inte ske. Vid förverkande har tingsrätten att beakta skäligheten av ett sådant förverkande. Enligt 36 kap. 16 brottsbalken får nämligen
12 förverkande underlåtas om ett förverkande vore uppenbart oskäligt. Av stor betydelse vid denna bedömning är naturligtvis värdet på egendom i fråga. I målet har något olika uppgifter lämnats om bilens värde. Den värdering som Mattias Andersson har låtit göra och den som gjorts på uppdrag av polisen ger dock båda ett ungefärligt värde om ca 280 000 kr. Förverkande av egendom till ett sådant värde får anses utgöra ett betydande ingrepp mot Mattias Andersson. Samtidigt är det uppenbart att bilen anskaffats och utrustats enbart för att användas vid allvarlig, organiserad och omfattande trafikbrottslighet. Allmänheten har vid dessa brott utsatts för betydande risker i trafiksäkerhetshänseende. Det finns inget som talar för att bilen på något sätt använts vid legal verksamhet. Även om förverkandet drabbar Mattias Andersson hårt ekonomiskt kan det inte rimligen vara så att den som väljer att skaffa ett dyrt framtida brottsverktyg ska få behålla detta, enbart på den grunden att han eller hon lagt mycket pengar på brottslig verksamhet. Detta argument mot ett förverkande träffar i stället huvudsakligen situationer när t.ex. en dyr bil som normalt används för person- och godstransport vid ett enstaka tillfälle används vid brott, t.ex. ett rattfylleri. I ett sådant fall kan ett förverkande framstå som orimligt. I det här fallet är det dock som sagt fråga om en bil som enbart har ett användningsområde och som uteslutande används för att begå brott. Bilens värde kan i dessa fall i princip aldrig göra ett förverkande oskäligt. Det är därför tingsrättens slutsats att bilen ska förverkas och att beslaget av densamma ska bestå till dess beslutet vinner laga kraft. Det saknas därmed också skäl att bifalla Mattias Anderssons begäran om ersättning för rättegångskostnader.
13 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 400) Överklagandet adresseras till Svea hovrätt men ska ha kommit in till tingsrätten senast den 28 november 2016. Prövningstillstånd krävs. Fredrik Nydén Rådman
Bilaga 1 ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. 3. det är av vikt för ledning av rättstilllämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller DV 400 2014-01 Producerat av Domstolsverket Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. www.domstol.se
Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. www.domstol.se