Verksamhetsberättelse 2015 Barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsberättelse 2015 Barn- och ungdomsnämnden ens ansvarsområde omfattar: Förskola Annan pedagogisk verksamhet (Pedagogisk omsorg, Natt- och helgomsorg) Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Elevhälsa Frivillig musikundervisning Barn- och ungdomsnämnden: är ansvarig för tillståndsgivning till fristående förskola, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem, ger bidrag till dessa samt utövar tillsyn över verksamheten, ger bidrag till fristående skolor, är vårdgivare för elevhälsan inom nämndens verksamhet, ansvarar för myndighetsbeslut och handläggning, inklusive myndighetsutövning, samt övriga huvudmannaskapsfrågor som förekommer inom nämndens ansvarsområde, är ansvarig för innehållet i den verksamhet som beställs/upphandlas (verksamhetsansvar), har att besluta om mål, inriktning, omfattning och kvalitet avseende verksamheten. 1

ÅRET SOM GÅTT Den nya skolorganisationen Skola 2012 utvärderades. Syftet med förändringen var att stärka kvaliteten i den kommunala grundskolan. Rapporten visar att syftet delvis uppfyllts trots att flera delar av beslutet inte genomförts. Ambitionen om ökad integration har infriats i årskurserna 7-9. Ett beredningsutskott tillsattes som bland annat granskat antagningen till grundsärskolan. Detta efter att Skolinspektionen påpekat brister i hanteringen i Nyköpings kommun. Dessa är nu åtgärdade. Under året utökades alla barns rätt till förskola från 15 till 20 timmar. En utredning om att göra musikskolan till kulturskola påbörjades. Den blir klar hösten 2016. Under 2015 hade nämndledamöternas verksamhetsbesök fokus på Fritidshemmen. Detta efter att Skolinspektionen påpekat kvalitetsbrister inom Fritids generellt i Sverige. Kent Pettersson Ordförande för Barn- och ungdomsnämnden Sammanfattning Resultaten i årskurs 9 är bättre än föregående år. Andel elever med gymnasiebehörighet är densamma och andel elever som uppnått kravnivån i samtliga ämnen har ökat. Skillnaden mellan skolenheternas resultat i årskurs 3 minskar. Det tyder på att likvärdigheten ökar samtidigt som resultaten blir bättre. Resultaten på nationella proven i svenska och matematik är bättre än föregående år. en har fattat beslut om utökad tid för barn till föräldralediga och arbetssökande som numera har rätt till förskola 20 timmar/vecka. Förskolans arbete mot de nationella målen visar god måluppfyllelse vid självskattning. Normer och värden är ett utvecklingsområde med särskilt fokus på barns delaktighet och inflytande. Barn mellan 3-5 år har för första gången tillfrågats av nämnden hur de upplever sin förskola. 93 % av barnen är nöjda. Kommunens tillsyn av fristående förskolor granskas av Skolinspektionen. Rapport från tillsynen väntas i början på 2016. Skolorganisation Skola 2012 är utvärderad utifrån resultat för integration, kunskaper och elevattityder. Redovisat resultat visar att förutsättningarna är bättre. Antalet elever/enhet är idag jämförbart med riket, trots att flera skolenheter inte är sammanslagna i enlighet med beslutet. Tre av fyra nämndmål för förskola har uppnåtts. Det innebär att såväl barn som personal upplever att verksamhetens kvalitet är god samt att verksamhetens arbete fortsatt utvecklas inom hållbar utveckling och grön omställning. Självskattning visar att arbete mot nationella mål inom normer och värden är prioriterade utvecklingsområden. Ytterligare ett iakttaget utvecklingsområde är plats på önskat datum, det mål som inte uppnåtts. Målsättningen att erbjuda plats på önskat datum kommer sannolikt att nås med förändrade rutiner i samband med ansökan och placering. Under året har prioritet varit att vänta in plats på önskad förskola istället för att 2

fokusera på önskat datum. Problematiken är att det inte i dagsläget är säkerställt vilken prioritet den som söker om platsen har. Självskattning i fritidshemmen har visat att nationella mål inom målområdet Övergång, samverkan och omvärld är prioriterade utvecklingsområden. Andelen inskrivna i fritidshemmen är något lägre än normalt. Trots detta har det under året uppstått platsbrist och utefritids har tillkommit för att säkerställa elevens rätt till plats på den skola hen fullgör sin skolplikt. Tre av fem nämndmål för grundskola är uppnådda. Skillnaden mellan skolenheternas resultat i årskurs 3 minskar. Det tyder på att likvärdigheten ökar samtidigt som resultaten blir bättre. Andel elever som upplever att verksamheten är trygg och trivsam samt ger möjlighet till inflytande och ansvar har minskat i både årskurs 5 och 8. Eleverna i årskurs 5 är mest tillfreds med att lärarna hjälper till med skolarbetet om det behövs. I årskurs 8 är eleverna mest tillfreds med tryggheten på skolan. Undervisningens utformning för att främja lusten att lära samt inflytande och ansvar för elever är dock områden som behöver förbättras. På enhetsnivå är självskattning av de nationella målen genomförd. Man bedömer sig leva upp till de nationella målen till stor del inom område Normer och värden och Kunskaper. Självskattning av Kunskaper och resultat i nationella ämnesprov, betyg och meritvärde är något motsägelsefulla. Kunskapsresultaten visar att resurser och kompetens inte används optimalt. Målområdet är därför fortsatt prioriterat. Nationella målområden som också kräver förbättring är Elevernas ansvar och inflytande samt Övergång, samverkan och omvärld. KKiK, kommunens kvalitet i korthet, består av ett antal viktiga mått som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Nyköpings rank för relevanta KKiK- mått inom grundskola är rank 143 av 290 kommuner. Årets verksamhetsresultat Måluppfyllelse för prioriterade målområden Målområde: Grön omställning mål Indikator (informationskälla) 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Andel förskolor och grundskolor med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling är minst 30 %. Andelen elever i åk 7-9 som deltagit i Nyköpings naturskola har ökat jfr med förgående år, > 10 % av deltagande elever är från åk 7-9. Antal förskolor och grundskolor som har utmärkelsen. Andel elever i åk 7-9 som har deltagit i Nyköpings naturskolas verksamhet. - - 25 % > 30 % 37 % - 10 % 10 % > 10 % 24 % Kommentar till och samlad bedömning av målområdet: Syftet med nämndmålen inom målområdet är att stimulera förskolor och grundskolor i arbetet med hållbar utveckling och grön omställning. Något som också efterfrågas i det övergripande målet. Barn och elever ska lära sig att göra miljövänliga val i vardagen. målen förväntas också leda till att barn och elever är delaktiga i och har inflytande över sin utbildning. målet är uppnått. Andel förskoleenheter med utmärkelsen är högre än andel skolenheter, 46 % respektive 23 %. Jämfört med förgående år har andel förskolor med utmärkelsen ökat och andel grundskolor är detsamma. Flera enheter arbetar med andra metoder än Skola för hållbar utveckling. Dessa räknas inte in i resultatet men visar ändå att verksamheten arbetar med grön omställning. Metodval är en fråga för verksamheten, nämnden kommer därför inte att efterfråga en specifik metod. 3

målet är uppnått. Nyköpings Naturskola besöktes under året av 24 % av eleverna i årskurs 7-9. Dessutom har 175 elever (14 %) i åk 7-9 utnyttjat Naturskolans samarbetsbana och pedagogiska material på Söra friluftsområde med sina egna lärare. Målområde: Tillväxt mål Indikator (informationskälla) 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Tillgången till förskoleplatser är god i förhållande till behovet, > 60 % erbjuds plats på önskat placeringsdatum. Nyköpings kommun rankas bland de 85 bästa skolkommunerna Andel som erbjuds plats i förskola på önskat placeringsdatum. 45 % 46 % 43 % > 60 % 39 % Andel elever som uppnått 77 % 76 % 71 % > 79 % 72 % kravnivån i åk 9 i samtliga ämnen. Andel elever som har 88 % 85 % 83 % > 83 % 83 % gymnasiebehörighet Genomsnittligt meritvärde 213,8 208,6 205,5 > 212 * 215,3 * Meritvärde 2015 avser 17 ämnen, tidigare år avser 16 ämnen. Baserat på 16 ämnen skulle meritvärdet 2015 vara 209, därför kan målvärdet inte anses vara nått. Kommentar till och samlad bedömning av målområdet: målet är inte uppnått. Utfallet visar att tillgängligheten i relation till plats på önskat datum är lägre jämfört med förgående år och andra kommuner. Vid uppföljningen har det visat sig att måttet inte är tillförlitligt i förhållande till det som efterfrågas. Det är därför svårt att jämföra med andra kommuner. Den statistik som rapporterats in bygger på andel som tackat ja till plats på önskat datum och förskola. Det framgår inte av dokumentation om vårdnadshavare främst önskar förskola på ett specifikt datum eller om den specifika förskolan är det primära. När en förälder erbjudits plats påbörjas en ny kötid om vårdnadshavaren fortfarande önskar en annan förskola. Därför är handläggare försiktiga med att erbjuda plats tidigt inom garantitidens fyra månader om önskad förskola inte finns att tillgå på önskat datum. Önskad förskola har varit det primära i handläggningen av ansökan om förskoleplats. Garantitiden plats inom fyra månader har uppfyllts, men det är allt svårare. Det får även konsekvenser för tillgängligheten. Innerstan, Brandkärr och Tystberga är områden där tillgängligheten under 2015 i form av plats på önskad förskola och datum är bristfällig. Platserna på Annagården, Klockberget och Grindstugan är efterfrågade. I Brandkärr finns endast två förskolor och uppdraget varit att fylla närliggande förskolor där det finns platser lediga. För barn i Brandkärr har det främst rört sig om Franciskus och Daldockan. Det har fått till konsekvens att många föräldrar i Brandkärr avstått erbjudande om plats eftersom man prioriterat närhet. Närhet är ett subjektivt mått men erfarenheterna visar att brist på plats i Brandkärr kan leda till att färre barn i området går i förskola. I mars öppnar en ny avdelning i Tystberga, den väntas lösa platsbristen i området. I innerstan planerar en ny fristående förskola att starta under 2016. Det finns även en fristående förskola som letar lokal i Brandkärr. ens avsikter är att under 2016 införa en gemensam kö för kommunala och fristående förskolor. Det förväntas bland annat leda till att fler kan erbjudas på önskat datum. målet är inte uppnått. Nyköpings rank för relevanta KKiK- mått är rank 143 av 290 kommuner. Resultatet för årskurs 9 är bättre än föregående år. Ett av tre målvärden är uppnådda och indikatorer visar en positiv utveckling jämfört med senaste mätning. Andel elever med gymnasiebehörighet har inte ökat men måste anses nå målvärdet på grund av avrundade värden. Andel elever som uppnått kravnivån i samtliga ämnen har ökat jämfört med föregående år, ändå nås inte målvärdet 79 %. Meritvärdet 2015 omfattar 17 ämnen, eftersom moderna språk numer ingår. Om meritvärdet 2015 baseras på 16 ämnen blir resultatet 209 vilket inte är i nivå med målvärdet. Flickor har betydligt högre meritvärde än pojkar, 233,6 respektive 202,7. Samma skillnad syns också på riksnivå. Meritvärdet för gruppen samtliga elever är lägre än det man uppnår exklusive gruppen nyanlända elever (elever som 4

kommit till landet de senaste fyra åren) och elever med okänd bakgrund (222,9). Bristande språkkunskaper i svenska och skiftande skolbakgrund är givna orsaker. Stödet till dessa elevgrupper är avgörande för det samlade resultatet. Andel elever som uppnått kravnivån i åk 9 i samtliga ämnen är sannolikt fortfarande för låg för att i sig påverka familjers val av bostadsort. Målvärdet för en av tre indikatorer är dock uppnått och är ett steg i rätt riktning mot en mer attraktiv skolkommun. Det är i linje med det övergripande målet, 700 fler invånare/år, då goda verksamhetsresultat förmodas bidra till att göra kommunen lockande för inflyttning. en fortsätter att följa resultatutvecklingen via nyckeltal, nämndmål och resultatgranskning. Möjliga orsaker till skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde behöver identifieras. Resultatgranskningen innebär dialog med verksamheten om förutsättningar och framgångsfaktorer på enhets- och divisionsnivå. Ett viktigt forum för dialogen är nämndens kvalitetsgrupp. Reflektioner och slutsatser vägs in i budgetprocessen för 2017. Målområde: Goda verksamhetsresultat mål Indikator (informationskälla) 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Likvärdigheten i grundskolan Andel godkända på nationella - Differens Differens Differens Differens åk 3 ökar, differensen mellan ämnesprov i svenska, sv 31 % sv 20 % sv< 25 % sv 10 % resultat beroende på svenska som andraspråk och ma 29 % ma 30 % ma< 25 % ma 24 % skolenhet < 25 % matematik i åk 3 sva * sva * sva* Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande med utgångspunkt i barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter, > 50 % instämmer. Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande, måluppfyllelse, självskattning - - - > 50 % 87 % Kommentar till och samlad bedömning av målområdet: målet är uppnått. Skillnaden mellan skolenheternas resultat i årskurs 3 minskar. Det tyder på att likvärdigheten ökar samtidigt som resultaten blir bättre. Resultaten på nationella ämnesproven i svenska (93,4 %) och matematik (86,9 %) är bättre än föregående år. * Svenska som andraspråk (sva) kan inte redovisas, det finns bara resultat för en skolenhet (Brandkärrskolan). I övriga skolenheter är det för få elever som läser svenska som andraspråk för att resultatet ska offentliggöras. Brandkärrskolans andel godkända i sva är väsentligt högre (86 %) än det kommunala genomsnittet (68,2 %). Det tyder på att nämndens socioekonomiska resursfördelning (SALSA) har haft effekt för Brandkärrskolan, en skolenhet som har haft hög tilldelning. mål för 2016 är modifierat för att omfatta även årskurs 6 Alla skolor är bra skolor, likvärdigheten mellan Nyköpings kommunala grundskolor har ökat. Indikatorer för det nämndmålet omfattar årskurs 3 och årskurs 6 och avser avvikelse från enhet med högsta resultat. målet är uppnått. Uppföljningen visar att 87 % av förskolorna har en majoritet av medarbetare som instämmer med att verksamheten lever upp till det nationella målet och stimulerar och utmanar barns utvekling och lärande. Ett område som återkommer i enheternas analys av resultatet är behov att i högre utsträckning använda IT som ett pedagogiskt verktyg för att utmana och stimulera barnen till att undersöka, resonera och reflektera. Jämförelser mellan enheternas skattning visar att måttet är något trubbigt och svårt att sammanställa eftersom resultatet från skattningen redovisats på olika sätt. 5

Målområde: Delaktighet mål Indikator (informationskälla) 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Elever i åk 5 och 8 upplever Andel elever i åk 5 och 8 som Åk 5 Åk 5 Åk 5 Åk 5 åk 5 att verksamheten är trygg och instämmer i attitydunder- 88 % 89 % 89 % > 90 % 84 % trivsam samt ger möjlighet till sökning. inflytande och ansvar, andel som instämmer är > 90 %. Åk 8 Åk 8 Åk 8 Åk 8 Åk 8 84 % 81 % 81 % > 90 % 75 % Barn i förskola upplever att verksamheten är trygg och trivsam samt ger möjlighet till inflytande och ansvar, andel som instämmer är > 90 %. Andel barn i förskola och annan pedagogisk verksamhet, 3-5 år, som instämmer i attitydundersökning. - - - > 90 % 93 % Kommentar till och samlad bedömning av målområdet: målet är inte uppnått. Andel elever som upplever att verksamheten är trygg och trivsam samt ger möjlighet till inflytande och ansvar har minskat i både årskurs 5 och 8. En skolenhet, Västra skolan, har nått målvärdet, fler än 90 % instämmer. Två andra skolenheter, Herrhagsskolan och Släbroskolan, har uppnått 90 %. Nöjdheten i Släbroskolan har ökat markant. Nyköpings resultat i attitydundersökningen är bra jämfört med deltagande kommuner, rank 40 av 193. Eleverna i såväl årskurs 5 som 8 är minst nöjda med undervisningens utformning. Få elever anser att skolarbetet är så motiverande att det gör dem nyfikna på att lära sig mer. Eleverna i årskurs 5 är mest tillfreds med att lärarna hjälper till med skolarbetet om det behövs. I årskurs 8 är eleverna mest tillfreds med tryggheten på skolan. Undervisningens utformning för att främja lusten att lära samt inflytande och ansvar för elever är områden som behöver förbättras. Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsgrupp ser att rektors förutsättningar att skapa lärmiljöer varierar. en fortsätter att följa attitydundersökningen och begära in verksamhetens analys av resultatet. målet är uppnått. 93 % av barnen är enligt attitydundersökningen nöjda med sin förskola. Mest nöjda är de med att det är roligt på förskolan, 96 % i egen regi och 99 % i fristående verksamhet. Lägst andel barn som instämmer i egen regi, 88 %, fick frågan Brukar du få prova och undersöka olika saker på förskola? I den fristående verksamheten fick frågan Tycker du att pedagogerna lyssnar på dig när du kommer med förslag eller idéer, lägst andel barn som instämmer, 86 %. Resultatet är överlag bra, de allra flesta barn trivs och är nöjda med sin förskola. Resultatet från attitydundersökningen är analyserat per enhet och på divisonsnivå. Utbildningschef kommer att följa upp förskolechefernas fortsatta arbete inom frågeområdena per enhetsnivå. För att minst bibehålla resultatet i den egna regin kommer attitydundersökningen liksom analys av densamma på såväl enhets- som divisionsnivå fortsatt att efterfrågas. Resultatet för de fristående verksamheterna används som underlag i samband med tillsyn. Målområde: Tillgänglighet mål Indikator (informationskälla) 2012 2013 2014 Målvärde 2015 Tillgång till natt- och helgomsorg i är god i förhållande till behovet, > 80 % har en kötid fyra månader. Andel som erbjuds plats i natt- och helgomsorg efter en kötid på maximalt fyra månader. 75 % - 80 % > 80 % 80 % 6

Kommentar till och samlad bedömning av målområdet: målet är för närvarande inte uppfyllt. Resultatet är oförändrat jämfört med förgående år och är snuddande nära måluppfyllelse. en har inför 2016 infört volymersättning inom natt- och helgomsorg. Förväntad effekt är att tillgången på platser i högre utsträckning följer efterfrågan. För att möta behovet av platser på kvällar kommer produktionen framöver ha förlängda öppettider på vissa förskolor. Årets ekonomiska resultat Mnkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Budget Bokslut 2014 Förändring 14-15 - Utfall Intäkter 68,0 65,9-2,1 65,0 0,9 Kostnader - 985,2-969,0 16,2-960,1-8,9 Netto - 917,2-903,1 14,1-895,1-8,0 en redovisar en positiv avvikelse mot budget med 14 mnkr. Avvikelsen avser förskola 7 mnkr, fritidshem 4 mnkr, grundskola 2 mnkr och förskoleklass 1 mnkr. Orsaken är färre barn/elever än budgeterat. Störst volymavvikelser är det i fritidshem med -83 elever, förskola med -70 barn och grundskola årskurs 1-6 med -47 elever. I årskurs 7-9 är däremot elevantalet tio fler än budgeterat. Intäkterna är sammanlagt 2 mnkr lägre än budgeterat vilket beror på lägre föräldraintäkter till följd av färre barn inom förskolan. Jämfört med föregående års utfall är intäkterna 1 mnkr högre, varav hälften avser momsintäkter och hälften avser föräldraintäkter inom kommunal förskola. Kostnaderna är 9 mnkr högre, vilket endast motsvarar knappt 1 %. Kommunens kostnader för skolskjuts ingick i nämndens kostnader 2014, det innebär att vid en mer korrekt jämförelse är kostnaderna 3 % högre än 2014, vilket också motsvarar den procentuella ökningen av antalet elever. Årets händelser och aktiviteter Grunduppdraget ens grunduppdrag, så som det beställdes för genomförande av produktionen i Internöverenskommelse 2015, är i huvudsak genomfört med hänsyn till fastställda krav och behov. Förskolornas arbete med grunduppdraget under året är synligt. Självskattning inom förskolan visar att det finns målområden i läroplanen där måluppfyllelsen är hög, liksom det finns områden där låg måluppfyllelse noteras. Glädjande är att 100 % instämmer till stor del eller helt i att verksamheten utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Bekymmersamt är att endast 56 % instämde till stor del eller helt i att barnen görs delaktiga och får inflytande utifrån sin ålder och mognad samt får möjlighet att utvecklas till ansvarskännande människor. ens efterfrågan av själskattning inom samtliga nationella målområden har lyft grunduppdraget och synliggjort utvecklingsbehov. Nyköpings kommun uppfyller garantitiden med plats i förskola inom fyra månader från det att man ansökt om plats. Nyköpings kommuns tillsyn av fristående förskolor och annan pedagogisk verksamhet har granskats av Skolinspektionen. Resultat från granskningen väntas i början av 2016. Inför 2016 har nämndens tillsynsarbete utvecklats ytterligare. Alla elever är erbjudna plats i förskoleklass höstterminen det år de fyller 6 år. Alla elever med skolplikt är erbjudna plats i grundskola i den kommunala skolenhet där de är basplacerade. I den systematiska kvalitetsuppföljningen efterfrågar nämnden produktionens bedömning av hur väl man lyckas leva upp till de nationella målen för respektive verksamhet. Bedömningen ska göras utifrån en självskattning i verksamheten. En sådan bedömning för förskoleklass, grundskola och grundsärskola pågår på divisionsnivå. 7

På enhetsnivå är självskattning av de nationella målen genomförd. Enheterna redovisar åtgärder både för att åtgärda brister och ytterligare förbättra det som är bra. Man bedömer sig leva upp till de nationella målen till stor del inom område Normer och värden och Kunskaper. Självskattning av Kunskaper och resultat i nationella ämnesprov, betyg och meritvärde är något motsägelsefulla. Kunskapsresultaten visar att resurser och kompetens inte används optimalt. Målområdet är fortsatt prioriterat. Områden som också kräver förbättring är Elevernas ansvar och inflytande samt Övergång, samverkan och omvärld. Där visar självskattningen att man i verksamheten bedömer sig leva upp till målen till viss del. Den bedömningen förstärks av att resultatet i attitydundersökningen i årskurs 5 och 8 visar att andel elever som upplever att verksamheten ger möjlighet till inflytande och ansvar har minskat i såväl årskurs 5 som 8. Målområdet är fortsatt prioriterat. Majoriteten av enheterna väljer att inte redovisa det samlade måttet för nationella ämnesprov i svenska och matematik i årskurs 3. Det är olyckligt då det är ett viktigt mått för jämförelse mellan enheter och över tid. Av nämndens egen sammanställning framgår att likvärdigheten i matematik är god. Ingen enhet avviker mer än 10 % från enhet med högsta resultat. I svenska är det större skillnad, 34 % avviker mer än 10 %. Alla elever som önskat fritidshemsplats på den skola man fullgör sin skolplikt på har fått det. Platsbrist har lett till att utefritis skapats. Rektorernas självskattning av fritidshemmen visar god måluppfyllse i relation till de nationella målen. Prioriterat utvecklingsområde är övergång, samverkan och omvärld. Skattningen visar dock att bristerna inte beror på förutsättningar som nämnden påverkar. Nyköpings kommun har en anmärkningsvärt låg andel personal med pedagogisk högskolexamen i fritidshemsverksamheten. För att säkerställa kvaliteten i verksamheten är det angeläget att produktionsstyrelsen uppmärksammar problematiken och vidtar åtgärder för att höja komptensen i verksamheten. Internkontroll Genomförd internkontroll: - Internöverenskommelse - Systematisk kvalitetsuppföljning - Utbetalning av bidrag till fristående förskolor och grundskolor - Ny lagstiftning - Tillkommande beslut - Delegationsanmälningar - Tilläggsbelopp Samtliga av nämndens kontrollområden enligt internkontrollplan är genomförda. Kontrollerna visade stora avvikelser inom Systematisk kvalitetsuppföljning och delegationsanmälningar. Det går inte i dagsläget att säga att nämndens systematiska kvalitetsuppföljning fullt ut lever upp till lagkrav. en har som huvudman för verksamheten ansvar för att på en huvudmannanivå systematiskt följa upp verksamhetens resultat och kvalitet i relation till både det statliga och lokala uppdraget. ens fortsatta styrning ska baseras på analys av behov och åtgärder från den systematiska kvalitetsuppföljningen. På enhetsnivå ansvarar respektive rektor och förskolechef för detsamma när det gäller det statliga uppdraget. en har fram till dags dato reglerat vad nämnden vill ha för uppgifter från verksamheten. ens förfrågan har inte stämt överens med verksamhetens uppfattning om vad som ska följas upp och hur. Åtgärder som vidtagits är: - Produktionen har fått i uppdrag att ta fram ett system för systematisk kvalitetsuppföljning av det statliga uppdraget på enhetsnivå och det lokala uppdraget på divisionsnivå. - ens systematiska kvalitetsuppföljning utgår från produktionens kvalitetshjul och styrs till delårsrapport och verksamhetsberättelse. - Rekommenderas som fortsatt kontrollområde. Sammanställningen av delegationsanmälningar har visat på stora avvikelser och brister. Bristerna finns på alla nivåer inom produktionen. Bristerna kan antas bero på bristande rutiner och bristande kunskap om delegationer. Bristerna får konsekvenser för nämnden som ansvarar för delegerade områden. Åtgärder som vidtagits är: - Dialog med Division Barn, utbildning och kultur om resultatet från sammanställningen och på förfrågan även dialog kring tänkbara åtgärder. - Revidering av delegationsordning för att tydliggöra och korrigera där det finns missvisande eller otydliga delegationer. 8

Kvalitetssystemet Medborgar- och kund-/brukarundersökningar Medborgarundersökningen mäts i NMI (Nöjd- Medborgar- Index) där maxvärde är 100. Resultatet för nämndens verksamhetsområden visar att man är inte är helt nöjd med förskola (57) och grundskola (50). Det är lägre än för kommuner i samma storleksklass. Medborgarnas nöjdhet med båda verksamheterna har minskat varje år sedan 2013. Minst nöjda med förskolans och grundskolans verksamhet är åldergrupperna 25-34 år och 65-74 år. Mest nöjda med förskola är åldergruppen 35-40 år och mest nöjda med grundskola är åldersgruppen 75-84 år. Resultatet är svårtytt och medborgarna som svarar behöver inte själva vara brukare av verksamheten. Attityderna speglar dock en allmän uppfattning om hur verksamheten fungerar. Verksamheten har de senaste åren haft stora underskott och hanteringen av dessa kan sannolikt bidra till en mer negativ bild. en styr genom att ge så goda förutsättningar som möjligt och med ett fortsatt fokus på samtliga nationella mål. Rapporten sammanfattar att grundskolan bör vara ett prioriterat förbättringsområde. Målsättningarna för dessa verksamheter styrs av lagar. Nöjdhet måste sättas i relation till det. Förväntningar, behov och krav behöver balanseras. Goda verksamhetsresultat förväntas leda till ökad nöjdhet. en styr förutsättningar för resursfördelning som hemkommun för barn och elever. Produktionen sköter sin interna resursfördelning. Det ger utrymme för verksamheten att löpande göra egna prioriteringar. Kommunikationen mellan delarna i det kommunala huvudmannaskapet behöver utvecklas. Nationella mål och nämndmål visar den kvalitet stat och kommunal huvudman förväntar sig för året. Utveckling av nämndens sytematiska kvalitetsuppföljning pågår. Den behöver göras mer meningsfull för verksamheten så att såväl nämnd som produktion lättare kan identifiera förbättringsområden. Jämförelser KKiK, kommunens kvalitet i korthet, består av ett antal viktiga mått som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. De visar ett sammanslaget genomsnitt för kommunal och fristående regi. 39 % av de sökande har fått plats på förskola på önskat placeringsdatum. Övriga sökande har fått vänta i genomsnitt 36 dagar. Det är en försämring jämfört med föregående år. Måttet är felrapporterat och visar andelen sökande som erbjudits plats på önskad förskola och önskat datum. Oavsett det är tillgången på förskoleplatser begränsad och behöver anpassas till efterfrågan. Resultatet ger rank 242 av 290 kommuner. Den faktiska personaltätheten på förskolorna är 4,6 barn/årsarbetare. Det är ett något högre värde än förgående år och övriga riket. Mellan kommunala enheter skiftar den faktiska personaltätheten från 3,72 till 6,24 årsarbetare per barn. Under 2015 har verksamheten i högre utsträckning anpassat verksamheten utifrån vetskapen att den faktiska närvaron är lägre än den planerade. 2014 var det 12 enheter som hade en personaltäthet på upp till 4 barn per årsarbetare. 2015 hade antalet enheter med en personaltäthet på upp till 4 barn per årsarbetare minskat till 5. Resultatet ger rank 228 av 290 kommuner. Kostnaden (141 tkr) för ett inskrivet barn i förskolan fortsatt högre än riket. Utredningen av förskolans kostnader visar att det framförallt är inom produktionen det krävs åtgärder. Resultatet ger rank 242 av 290 kommuner. Andelen elever (all regi) som uppnått kravnivån för årskurs 3 i de nationella ämnesproven är något lägre än riket. Totalt 69 % når kravnivån, det är bättre än förra året (62 %) men något sämre än riket (70 %). KKiK- måtten anger endast de elever som klarat alla delprov inom ämnet. Resultatet ger rank 159 av 290 kommuner. Andelen elever (all regi) som uppnått kravnivån för årskurs 6 i de nationella ämnesproven (94 %) i svenska, engelska och matematik är lite sämre än förra året (95 %) men högre än riket (93 %). Resultatet ger rank 101 av 290 kommuner. Andel elever (all regi) behöriga till något nationellt program på gymnasiet (87 %) är i högre än riket (85,2 %) och något högre än förra året (86,2 %). Resultatet ger rank 117 av 290 kommuner. Kostnad per betygspoäng (385 kr/elev) är högre än riket (375 kr/elev) och högre än förra året (376 kr/elev). En översyn av ekonomin pågår i alla verksamheter. Resultatet ger rank 184 av 290 kommuner. Uppföljningen av elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 visar att är 75 % nöjda. Det är lägre än förra året (81 %). Resultatet ger rank 156 av 290 kommuner. 9

Åtgärder för flera av KKiK- måtten är beskrivna under respektive målområde. Övrigt Anmärkningar och förelägganden i Skolinspektionens tillsynsbeslut 2014 är åtgärdade under 2015. Åtgärderna är godkända av Skolinspektionen och tillsynen av skolenheter för årskurs 1-6 är därmed avslutad. Barn- och ungdomsnämndens åtgärder för sin del av huvudmannaskapet är också godkända och tillsynen avslutad. Skolinspektionens tillsyn av Nyköpings högstadium är genomförd under året. Skolenheten har fått föreläggande inom två av sex områden, Extra anpassningar och särskilt stöd samt Förutsättningar för lärande och trygghet. Senast 18 mars ska vidtagna åtgärder skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Vid nämndledamöternas verksamhetsbesök har enheternas arbete med fritidshemmens uppdrag varit fokusområde. ens kvalitetsgrupp har under året följt upp skolenheternas resultat och utifrån dem analyserat och bedömt utvecklingsbehov. Den bedömningen påverkar planering och genomförande via internbudget och internöverenskommelse. Åtgärder hittills är att: följa resultatet för samma årskull i åk 3, åk 6 och åk 9 se hur gruppernas resultat utvecklas studera vilka faktorer som har påverkat resultaten granska om resultatet i åk 3 är bättre på skolor med åk 1-3 än skolor med åk 1-6 jämföra pojkars resultat i matematik med andra länders resultat, identifiera om det finns något mönster fråga rektorer om tänkbara orsaker till resultatskillnader mellan pojkar och flickor följa resultatutvecklingen via nämndmål för lokal ambition: Betygspoäng i åk 6 ökar Likvärdigheten ökar genom att meritvärde i åk 9 ökar för både flickor och pojkar Gy- behörighet till högskoleförberedande gymnasieprogram ökar Meritvärdet i åk 9 ökar för såväl pojkar som flickor. Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram i gymnasiet ökar. Resultatet av attitydundersökning i åk 5 och 8 ökar Kvalitetsgruppens slutsatser är en del av de åtgärder som nämnden beskriver för 2016. De vägs också in i budgetprocess 2017 genom nämndens verksamhetsmål för kvalitet. Skola 2012 är utvärderad utifrån organisationens förutsättningar för goda resultat och nöjda brukare. Redovisat resultat på såväl övergripande nivå som på enhetsnivå visar att förutsättningarna under tidsperioden förbättrades. Under nämndens utvärdering (BUN14/103) prövades frågan om ansvar för övergripande skolorganisation. Ansvaret kommer framöver att hanteras av Produktionsstyrelsen. en anser därmed att uppdraget att utvärdera skola 2012 är genomfört. en har i internöverenskommelsen 2015 styrt SALSA- ersättningen till respektive förskole- och skolenhet. Resursfördelningen utifrån SALSA, där resurser riktas till dem som behöver det mest, är motiverad och helt i linje med de råd Skolverket riktar till huvudmännen. Effekten är ökad likvärdighet. Styrningen av SALSA har dock lett till att grundbeloppet per enhet varit för lågt. Övrigt en har fattat beslut om utökad tid för barn till föräldralediga och arbetssökande. Dessa har numera rätt till förskola 20 timmar/ vecka. Utökningen är genomförd i samråd med produktionen och planen är att fortsätta utökningen under mandatperioden. Under året har flera externa aktörer visat intresse för att etablera sig eller utöka sin verksamhet i Nyköping. Två etablerade huvudmän har ansökt om att få utöka med ytterligare en förskoleenhet. En ny aktör har ansökt om att godkännas som huvudman för en ny förskoleenhet i Nyköping. En ansökan om att få etablera pedagogisk omsorg har också inkommit. Samtliga ansökningar har godkänts. Ingen av aktörerna startade sin verksamhet under 2015. Under året har 28 nyanlända barn börjat i förskolan. De flesta har placerats inom en månad efter att de ansökt om plats. Elever med hög ogiltig frånvaro måste uppmärksammas tidigt och snabbt få anpassade insatser. Tendensen är fortsatt negativ och 10

nämnden har fortsatt bevakning av utvecklingen. Delegationsordningen beskriver tydligt ansvaret på enhets- och divisionsnivå. en har inrättat ett beredningsutskott för individärenden avseende skolplikt. Under året har 118 nyanlända elever börjat i kommunal grundskola. Av dessa har 27 elever börjat i årskurs 9. 580 elever, all regi, har fått undervisning i modersmål. ÅREN SOM KOMMER Kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barns och elevers olika förutsättningar och behov (Skollag 2 kap 8 a ). ens riktlinje för resursfördelning är reviderad så att de styr förutsättningarna för resursfördelning som hemkommun för barn och elever. I beräkning av resurser vägs socioekonomiska faktorer in. Faktorer och viktning av dessa följer Skolverkets modell i sin helhet, föräldrars utbildningsnivå(61 %), nyinvandrad (kommit de senaste 4 åren 26 %), andel pojkar (13 %). En strukturersättning införs, som stöd för små skolenheter med mer än fem kilometer till närmaste skolenhet. Ersättning för lokalkostnader kommer att baseras på kommunens faktiska genomsnittliga lokalkostnad och faktisk volym. Produktionen sköter sin interna resursfördelning. Det ger utrymme för verksamheten att göra egna prioriteringar. ens grunduppdrag beställs av verksamheten i enlighet med författningarna utan ytterligare beskrivning. Beslutanderätt och ansvarsuppdrag i frågor som rör huvudmannens uppdrag regleras i nämndens delegationsordning. Social sammanhållning är ett prioriterat målområde och Nyköpings kommun arbetar aktivt inom alla verksamheter med social sammanhållning. Barn- och ungdomsnämnden omsätter det genom att fokusera på likvärdighet inom den egna regin. Det mäts genom jämförelser mellan skolenheter och kön. Förutsättningar och framgångsfaktorer i förhållande till nämndens kvalitetskrav behöver föras fram i de forum som arbetar med såväl inre som yttre organisationsplanering. en ökar sitt fokus på kvalitetresultat och uppföljning av dessa. Lokala kvalitetsambitioner, utöver nationella mål, är högre betygspoäng i årskurs 6, högre meritvärde i årskurs 9 samt ökad gymnasiebehörighet även till högskoleförberedande program. Propositioner med förslag till ändringar i Skollag: Skyldighet för huvudmän att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan och grundsärskolan. Föreslås träda i kraft 1 juli 2016. Syftet är att förbättra förutsättningarna för att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå delar av kunskapskraven. De delar i svenska och svenska som andraspråk som avser läs- och skrivutveckling och kunskapskravet i matematik. Det avser också att identifiera elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt. Relevanta stödinsatser för dessa elevgrupper ska sättas in när så behövs. Skolverket har på regeringens uppdrag lämnat förslag inom de områden som uppdragen efterfrågar: Förslag på kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 inom ramen för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Ändringar i de läroplaner som gäller för förskoleklass och fritidshem. Syftet är att förtydliga förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag samt övergången mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Insatser för en förstärkt elevhälsa, utveckling av dokumentation vid övergångar samt en modell för att följa upp kvaliteten på och tillgången till elevhälsa. Förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk i grundsärskolan. En definition av nyanländ införs i skollagen. Med nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas. En sådan bedömning ska göras även för vissa andra elever som har varit bosatta utomlands, om det behövs. Resultatet av bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för hur 11

undervisningen ska planeras och hur tiden ska fördelas mellan ämnena. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon för första gången tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Inom samma tid ska eleven placeras i en undervisningsgrupp. Detsamma gäller vissa andra elever vars kunskaper har bedömts. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen ska delvis få undervisas i förberedelseklass. Under samma förutsättningar ska även andra elever vars kunskaper har bedömts få undervisas delvis i förberedelseklass. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen i ämnet. Undervisning i förberedelseklass ska inte få pågå längre än två år. I skolförordningen införs bestämmelser som innebär att en nyanländ elev, eller en annan elev vars kunskaper har bedömts enligt de nya bestämmelserna i skollagen, får ges mer undervisningstid i svenska än andra elever genom ett beslut om prioriterad timplan. Kravet på skyndsam skolplacering är något som nämnden sedan tidigare har med i sin riktlinje för pedagogisk kvalitet. en kommer att 2016 finansiera den kommunövergripande mottagningsenhet som redan är etablerad. Där genomförs kartläggning och skolplacering av eleven. I beloppet ingår delfinansiering av förberedelseklass samt ett individbelopp per elev som följer eleven vid skolplacering. Antal barn i åldern 1-5 år ökar. Fram till 2020 väntas åldergruppen ha ökat med i snitt 80 barn per år. Antal barn i åldern 6-9 år ökar, särskilt stor blir ökningen efter år 2020. Fram till 2020 väntas åldergruppen ha ökat med 40 barn i snitt per år. Antal barn i åldern10-12 år ökar fram till 2018. Därefter blir det några års stagnation som följs av en radikal ökning av barnantalet. Fram till 2020 väntas åldergruppen ha ökat med 31 barn i snitt per år. Åldersgruppen 13-15 år har samma utveckling som 10-12- åringar men förskjutet tre år framåt i tiden. Fram till 2020 väntas åldergruppen ha ökat med 77 i snitt barn per år. Ökningen i respektive åldersgrupp påverkar främst den del av det kommunala huvudmannaskapet som omfattar lärmiljöer och personalkompetens i verksamheten. En rapport från Skolverket visar att ju större den genomsnittliga barngruppen är desto mindre nöjda är föräldrarna med förskolan. Statsbidrag för att minska barngruppernas storlek har kunnat sökas under året och kommer även att kunna sökas för 2016. Det är produktionen som ansvarar för barngruppernas storlek och sammansättning och bedömer om det är möjligt att ansöka om bidraget. Regeringen har aviserat att nuvarande statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder i fritidshem ska höjas från 250 miljoner 2016 till 500 miljoner 2017, 2018 och 2019. Orsaken är identifierade behov av att öka verksamhetens kvalitet, i huvudsak genom ökad personaltäthet. mål, kvalitetskrav och ambitioner relaterar väl till barnets rättigheter genom barnkonventionen. Särskilt tydlig koppling finns det till artikel 28 och 29 som handlar om barnets rätt till utbildning. Det finns även starka kopplingar till artikel 12 som handlar om barnets rätt till inflytande i frågor som berör barnet. Andemeningen i artikel 3, att barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som berör barn och unga är överordnat och implementerat i såväl Skollag som nämndmål. ens ökade fokus på kvalitetsresultat och uppföljning av dessa förväntas kunna stödja verksamhetens behov av goda förutsättningar. 12

VOLYMER OCH NYCKELTAL Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2015 2015 2014 2013 2012 2011 Volymer Förskola 2 794 2864 2779 2676 2653 2636 varav i kommunal verksamhet 2 351 2378 2348 2317 2306 2300 varav i fristående verksamhet 443 486 431 359 347 336 Pedagogisk omsorg 44 54 49 57 76 88 varav i kommunal verksamhet 32 39 32 40 58 79 varav i fristående verksamhet 12 15 17 17 18 9 Vårdnadsbidrag 0 0 0 0 22 45 Fritidshem 2 486 2 569 2 466 2 396 2 314 2 167 varav i kommunal verksamhet 2 151 2 232 2 135 2 096 2 044 1 933 varav i fristående verksamhet 335 337 331 300 270 234 Förskoleklass 616 632 611 610 594 579 varav i kommunal verksamhet 546 576 554 552 536 528 varav i fristående verksamhet 70 56 57 58 58 51 Grundskola åk 1-9 5 455 5 501 5 282 5 090 4 940 4 894 varav i kommunal verksamhet 4 481 4 550 4 349 4 198 4 121 4 139 varav i fristående verksamhet 974 951 933 892 819 755 Grundskola åk 1-6 3 753 3 800 3 635 3 472 3 340 3 228 varav i kommunal verksamhet 3 227 3 273 3 126 2 979 2 891 2 838 varav i fristående verksamhet 526 527 509 493 449 390 Grundskola åk 7-9 1 711 1 701 1 647 1 618 1 600 1 666 varav i kommunal verksamhet 1 263 1 277 1 223 1 219 1 230 1 301 varav i fristående verksamhet 448 424 424 399 370 365 Grundsärskola åk 1-9, inskrivna 40 37 38 30 28 28 Frivillig musikundervisning 625 625 627 627 627 620 Kostnader, avser all regi Förskola, kostnad/inskrivet barn, kr 141 082 133 478 130 245 128 679 Pedagogisk omsorg, kostnad/inskrivet barn, kr 107 543 109 841 116 371 125 297 Fritidshem, kostnad/inskrivet barn, kr 33 930 34 172 34 580 36 598 Förskoleklass, kostnad/elev, kr 45 800 44 790 41 386 36 184 Grundskola, kostnad/elev, kr 96 700 93 407 91 531 90 332 Kvalitet avser all regi, Nyköping/Riket Antal barn/årsarbetare i förskola 5,2/5,4 5,3/5,4 5,1/ 5,4 5,1/ 5,4 Antal barn/årsarbetare i fritidshem 19/22 19/22 20/ 21 19/ 21 Antal elever/lärare (årsarbetare) i grundskola 12,1/12,1 11,6/11,7 12,2/ 11,5 12,3/ 11,6 Andel elever behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram, % 85/86 86,2/86,4 88,7/ 87,588/ 87,5 84,5/ 87,8 Genomsnittligt meritvärde, 17 ämnen 2015 (tidigare 16 ämnen) 220/225 212/210 213/209 215/ 207 212/ 207 13

Analys utfall 2015 Jämfört med budget Sammantaget har nämnden en volymavvikelse motsvarande 266 barn och elever. Störst är avvikelsen i förskola och fritidshem, -70 barn respektive 83 elever. Avvikelsen i grundskola årskurs 1-6 motsvarar - 47 elever och i årskurs 7-9 är avvikelsen positiv med tio elever. Orsaken till avvikelserna beror på att den budgeterade volymen inte uppnåtts. Den positiva befolkningsutvecklingen under året har bromsat den prognostiserade avvikelsen något, men inte nått de budgeterade volymerna. Jämfört med 2014 Jämfört med 2014 är det framförallt volymutvecklingen i fritidshemmen som är värt att notera. Andelen inskrivna i åldersgruppen har minskat med 2 % jämfört med förgående år. Budgeterad andel var på samma nivå som den faktiska andelen inskrivna 2014, och ytterligare 1 % lägre än andelen inskrivna 2013 och 2012. I och med att produktionen signalerat platsbrist i fritidshemmen samt att personalens formella kompetens ligger så pass mycket lägre än riket finns det anledning att följa utvecklingen i fritidshemmen. Den budgeterade volymen i förskola, grundskola och förskoleklass bygger på den befolkningsutveckling som prognostiserades till årets slut. Inför 2016 har beräkningen av volymer beräknats på medelfolkmängd. Volymavvikelsen i fritidshem beror främst på att andelen inskrivna i fritidshem är något lägre 2015 än tidigare år. Vad det beror på behöver nämnden följa upp under 2016 för att säkerställa att tappet inte beror på en missnöjdhet med verksamheten. Nyckeltalen från 2014 visar att kostnaden för förskola fortsatt är markant högre än riket samt att kostnaden för fritidshem är något högre än riket. Kostnaden för pedagogisk omsorg är däremot avsevärt mycket lägre än kostnaden för riket. Detta trots att produktionens kostnader överstiger ersättningen från nämnden. Inför budget 2017 bör nämnden antingen överväga att upphöra att beställa verksamheten eller överväga att se över ersättningen. De fristående huvudmännen inom verksamheten har inte signalerat resursbrist. 14

Verksamhetsberättelse 2013 BILAGA Analys av det ekonomiska utfallet Bilaga 1 - Verksamhetsindelad RR Bilaga 2 - Kontogruppsindelad RR 15