Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Relevanta dokument
Hästen delar. Ryttarmärke 3. Hovens delar

Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke III. Ryttarmärke III

HÄSTENS DELAR. Nacke Mankam. Manke Länd Kors Rygg Svansrot. Ganash. Nosrygg. Hals. Mule. Struprand. Flank Bröst Lår Buk Bakknä Armbåge. Bog.

Policy hästskötsel och hantering Wången AB

Publicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011

Plugghäfte inför teoriprov för Ryttarmärke IV. Ryttarmärke IV

Hästens delar Sadelns delar

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Betfor en riktig klassiker!

Plugghäfte Barnmärken

Betfor en riktig klassiker!

TEORI RYTTARMÄRKE 4. Källor: Uppsala ponnyklubb, Ulrika Pernler, Svenska Ridsportförbundet, Hästhållning i praktiken, Torns ryttarförening.

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

POLICY HÄSTHÅLLNING OCH -HANTERING Flyinge Strömsholm

HÄSTENS FÄRGER HELA FÄRGER: BLANDADE FÄRGER: BROKIGA FÄRGER:

Örebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund

BILAGA 1 DRESSYR. Beskrivning Rörelser och Bedömning

Breaking & Training young horses

Trav vid H längs spåret, trava diagonalt från M till K, skritt vid A.

Ryttarmärke 4. Exteriör

SRG:s policy för HÄSTHÅLLNING

VISITATION. Lär dig att dagligen kontrollera hur hästen mår Vivian Strassburg / JRF / Visitation 1

Specialprogram märke I (Caprilli) Kan ridas enskilt eller i grupp Skritt och trav med fokus på ryttarens sits. Upp- och avsittning (kan även göras på

Betfor Inte bara nyttigt

RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING AV PONNYER 2011

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

Utbildningsplan för ridande på Ånge Ridklubb

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Hä stpolicy elevstället

Bitless Bridle / Cross under

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening

Ridlekis. Lektionerna: 30 min ridning och 15 min teori.

superviktig hos både dig och hästen

Älvkarleby ridklubbs säkerhetsföreskrifter

Riddagbok för Lucky

MATCHMAKING HÄST RYTTARE. Januari 2017

HIPPOS. Framgång föder framgång

SVENSKA RIDTRAVARFÖRBUNDET TÄVLINGSREGLEMENTE Ii

Hur föds svenska fullblod upp?

Specialprogram märke II (Caprilli) Kan ridas enskilt eller i grupp. Skritt, trav och galopp. Hinderhöjd cm beroende på häststorlek.

Positiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen

Lite om westerntävlingar

vitafor HÄSTMINERALER

Betfor Inte bara nyttigt

Tiveden augusti 2015

LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Klara Andersson, hästägare

Herreds Gård

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Hä stpolicy elevstället

Skötsel BIND UPP HÄSTEN

Ge din häst mer livsglädje

Beskrivning av skötaruppgifter vid Uppsala Ponnyklubb (poängordning)

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq

Arbete på långa tyglar

Älvkarleby ridklubbs säkerhetsföreskrifter 2019

P2 Dressyr. Hoppning. Hoppa hinder i följd. Balansövningar i lätt sits. Följsamhet i språnget. Vägen till hindret. P3 Dressyr

Att visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen

Rätt rustad KLÄDD FÖR STALLJOBB. Varken hästens eller ryttarens utrustning behöver kosta skjortan men den måste passa, vara hel och säker.

Förebyggande säkerhetsarbete Säkerhetsregler Sollentuna Ridklubb

Hur man går in till hästen på rätt sätt

RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING AV PONNYER 2014

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar

Theleborgs. Ordningsregler för. Theleborgs Ryttarsällskap

Theleborgs. Ordningsregler för. För att underlätta samarbetet, förebygga. olyckshändelser och bevara anläggningen i ett gott

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

NG FÅ EMS N U T R I T I O N C O N C E P T S

Tävlingen. Marie Helleday Ekwurtzel. Illustrerad av Lena Furberg

VIKTIGT: SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK

Välkomna till Enskede Ridskola & Enskede Ridsällskap

Unghästprojektet på Wången

Att longera är ett ypperligt

Denna manual är framtagen som en information och en hjälp för alla privatuppstallningar på Nyby Torshälla Ridklubb

Information till uppstallad.

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Hästhanteringspolicy SR

Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT

BORÅS FÄLTRITTKLUBB En mötesplats för alla

Idéer för julpyssel med material från naturen

Generell hjälpreda framtagen av Svenska Lusitanosällskapet

Dressyr: Specialprogram märke III. Rids enskilt med bedömning enligt särskilt bedömningsprotokoll. Hoppning: Bana enligt banskiss innehållande

Inofficiell översättning Domarhandledning FEIF Medelprestation. Harmoniskt, väldigt Sits och inverkningar /

POLICY HÄSTHÅLLNING OCH -HANTERING Flyinge Strömsholm Wången (F/RS/W)

Lär hästen sänka huvudet!

KARLSTADs RIDKLUBB POLICY och REGLER för HÄSTHÅLLNING

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

från 4 år och med ridvana minst 1 termin

VäLkommen som handledare!

Svenska Ridsportförbundets Besöksprotokoll

Visa häst vid hand samt Tävla i handlerklass

ShoeSecure. Denna broschyr innehåller viktig information för säker och korrekt användning av ShoeSecure hästskoskydd.

HIPPOS. Framgång föder framgång

POLICY HÄSTHÅLLNING OCH -HANTERING Flyinge Strömsholm

TREC PTV anvisningar för uppgifter

Transkript:

Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st) De stora hålen i ändarna är till för broddar som man kan skruva i om det är halt De flesta ridhästar är skodda. Ponnyer har ibland bara skor på framhovarna, och ibland har de inga skor alls. Skorna slits ut och hovarna växer, därför måste man sko om eller verka hästen ca var 6:e-8:e vecka. Hovarna är gjorda av samma material som våra naglar.

Foder Hästar har väldigt små matsäckar och därför behöver de mat minst 3-4 gånger om dagen. De är ju gjorda för att gå i en gräshage och äta hela dagen. Man kan dela in hästens foder i olika kategorier: Grovfoder I vilt tillstånd äter hästen ju bara gräs och därför är grovfodret det viktigaste i hästens foderstat. Gräs Hö = torkat gräs Hösilage = gräs som är konserverat (ligger i sluten plastförpackning) och därför är det mer vatten i än hö. hö hösilage hösilage i plastförpackning Saftfoder Betfor = Kommer från sockerbetor och är sött och gott för hästarna. Måste blötläggas med minst dubbelt så mycket vatten som betfor. Melass = saft som också kommer från sockerbetor Morötter Äpplen Mineral- och vitaminfoder Mineraler = finns som pelleterat foder Kalk = kan ges för att ge rätt balans i foderstaten Salt = de flesta hästar ha en saltsten i sin box så att de själva kan äta det de behöver Vitaminer = de olika vitaminerna styr olika saker blöt betfor torr betfor mineraler Kraftfoder Havre = korn från en spannmålsväxt som är väldigt vanligt som foder. Kan ges hel eller krossad Korn = måste krossas innan det ges. kornkross havrekross hel havre

Fabriksfoder I fabriksgjorda foder finns det mesta som hästen behöver och är ofta som pellets. Vatten Hästen behöver mycket vatten att dricka, en stor häst kan dricka upp till 50-60 liter/dygn. Annars dricker de ca 10% av sin kroppsvikt i vatten/dygn hästar som betar mycket smutsig saltsten Grovfodret är alltså den viktigaste delen av foderstaten, eftersom det är det hästarna äter i fritt tillstånd. Olika hästar behöver även oliga sorters foder. Vissa blir lätt magra och behöver då mat som gör att de går upp i vikt, tävlingshästar behöver mat med mycket energi och dräktiga ston behöver speciell mat så att fölet mår så bra som möjligt. Olika foder påverkar även hästarnas hovkvalité. Nosgrimmor Det här är en aachennosgrimma. Nosgrimman knäpps under sidostyckena och nosremmen nedanför bettet. Det här är en pullarnosrgimma, som går i en 8a runt hästens mule. Det här är en remontnosgrimma, som knäpps nedanför bettet Det här är en engelsk nosgrimma. Den liknar aachennosgrimman, men här kan man inte ha någon nosrem.

Hästskötsel Visitation Varje dag ska man visitera sin häst, vilken innebär att man känner igenom hela hästen för att undersöka om den är helt frisk och inte har fått några sår eller liknande. Man drar då med händerna längs hela hästen och letar efter knölar, ställen där det är varmt, eller om hästen är öm någonstans. Om något inte är som det ska, kan man behöva tillkalla veterinär. Hästen ska inte svanka när man känner längs ryggen, benen ska vara svala och torra, alltså utan gallor. Hästen ska inte ha sår eller vara varmare på ett speciellt ställe. Den ska även vara klar i ögonen och inte ha mycket eller gult snor. Om hästen beter sig konstig, kanske inte vill att man tar på ett ben eller ser ut att halta, kan man också misstänka att något är fel. Man kan även ta tempen på hästen för att se om den har feber. Normal temp på hästen är 37,7 grader. Rykt Man ska även rykta sin häst varje dag. Det finns många anledningar till att rykta: -Hästen blir ren -Hästens blodcirkulation kommer igång med hjälp av rykten -Man öppnar porer (avloppskanaler) i hästen hud -Man lär känna hästen och blir förhoppningsvis bättre kompis med den när man ryktar Tips: Man kan se om hästen är ren genom att slå av stövet från ryktskrapan. Om det är vitt är hästen ren, är det grått får man fortsätta rykta. Ridhusregler När många tillsammans rider i ett ridhus finns det vissa regler som är viktiga att följa, annars finns det risk för att man krockar. Dessa regler brukar även stå utanför ridhuset. - Skritt rids innanför spåret - Galopp och trav rids på spåret - Håll alltid till höger, högerregeln gäller - Halt sker i mitten av ridhuset, tex i mitten av A och C-volterna, på medellinjen - Knacka och vänta på svar innan du går in i ridhuset - Vid all ridning måste man har godkänd hjälm - Håll avstånden till de andra hästarna - De som rider på fyrkantspåret har företräde framför de andra Ridbanans linjer På ridbanan finns olika linjer som man rider vägar längs. Medellinjen Hörnlinjen Diagonalen Fyrkansspåret

Ryttarens hjälper Ryttaren använder sig av hjälper för att få hästen att förstå vad den ska göra. Man har tre grundlägande hjälper: Sitsen = Man påverkar hästen med sin sits på olika sätt. Dels kan man ha en passiv sits, där man sitter i korrekt lodrät sits utan att störa hästen och följa med i hästens alla rörelser. Sen kan man även ha en aktiv sits, där man tillexempel kan bromsa hästen utan tyglarnas hjälp. Handen = Med handen tar man olika tygeltag, tillexempel förhållande, eftergifter, ställande och ledande tygeltag. Skänkeln = Med skänkelhjälperna driver man bland annat hästen framåt och även i sidled. Sen finns det även extrahjälper, som smackningar, spö och sporrar. Ställning och böjning lodrät sits Ställning: När hästen är ställd i nacken böjer den lite på nacken i sidled så att man kan se nosvingen och ögonbågen. Den sida den är ställd åt är innersidan. Böjning: När hästen är böjd i sidan är den böjd i hela ryggraden, det minsta en häst kan böja sig är när den går på en volt som är 6 m i diameter. På en volt går hästen oftast både ställd och böjd längs spåret på volten ställd ställd och böjd Innersida Den inre sidan när man rider, är vanligtvis den sida som är mot mitten av ridhuset och den yttre är mot väggen. Men om man ställer hästen mot väggen så blir den inre siden den mot väggen, eftersom den innersidan alltid är den man ställer åt! Grimskaft De flesta grimskaft är gjorde av bomull eller hampa. De i nylon är inte bra, eftersom man lätt kan bränna sig på dem om hästen sliter sig om man inte har handskar. Den vänstra hästen här är ställd till höger och den högra är böjd och ställd till höger. Båda har höger som innersida. Vissa grimskaft har kedja. De är bra när man leder hästar. Då sätter man kedjan under eller över mulen, så kan man lättere hålla kvar hästen om den blir stark. Man ska aldrig binda upp hästen när den har kedjan runt mulen.

Stallskötsel Stallet är hästarnas hem och där ska det vara lungt och städat. Inga saker får ligga i stallgången som hästarna kan skada sig på. Hästarna trivs bäst när stallet är svalt, ca 8-12 grader. I boxarna eller spiltorna har man olika strösorter. bäddar: Halm = långa strån från vanligtvis vete, där vetekornen är borttagna. + något för hästen att pilla med - kan damma, och hästarna kan bli tjocka Spån = spån från trä + suger bra, ljust - dammar, svårt att bli av med gödselstacken till bönder, dyrt Torv = torv tas ur marken och består av gamla växter som legat länge i våt mark + suger mycket bra, lätt att bli av med gödselstacken - mörkt, inget för hästen att pilla med Pappersströ = rivet tidningspapper + dammar inte, suger bra - dyrt, svårt att få tag på box med spån och en hög med halm torv bild: www.gruswebben.se halm Hästar kan stå i box eller spilta. Box = hästen står lös Spilta = hästen står uppbunden Storleken på boxarna och spiltorna bestäms av hur stor hästen är, det finns lagar som säger hur stort det måste vara och man utgår ifrån hästens mankhöjd. Till exempel måste en spilta vara 10 cm bredare än hästens mankhöjd.