Sammanträde med Landstingets råd för funktionshindersfrågor

Sammanträde med Landstingets råd för funktionshindersfrågor Datum: 2016-09-14 kl. 10.15 15.00 Plats: Ledamöter: Ersättare: Sekreterare: Medverkande: Hjälpmedelscentralen, lokal Hjälmaren, Eskilstuna Kjerstin Gustafsson (C) ordförande Ann Berglund (M) vice ordförande Göran Hammarlund (L) Roland Elfving Carina Jansson Ingrid Karlsson Gunilla Backlund Helge Andersson Annkristin Lundin Solveigh Fredriksson Conny Andersson Britta Bergström (S) Lisbeth Flodman Christer Arnrup Ulf Norström Jim Johannesson Ing-Britt Blomstedt, utvecklingssamordnare Jennie Wester, nämndsekreterare Christina Södling (S), fullmäktige- och styrelseledamot 16 Fredrik Lundgren (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd 16 Lisbeth Brevig, ordförande i Civilförsvarsförbundet Flen 16 Justerade 15-22 paragrafer: Justerare: Kjerstin Gustafsson (C) och Ingrid Karlsson

Vid protokollet: Johannesson Sekreterare Justeras: Kjerstin Gustafsson (C) Ordförande Ingrid Karlsson

Innehållsförteckning 15/16 Fastställande av dagordning 16/16 Information vid landstingets råds för funktionshindersfrågor sammanträde den 14 september 2016 17/16 Svar på frågor om upphandlingar och tillgängliga utskick 18/16 Svar på fråga - Hur många innevånare står i kö för plats i bassängträning och babysim? 19/16 Svar på fråga om högkostnadsskydd för hjälpmedel 20/16 Svar på fråga - utöka gynekologtjänster på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm 21/16 Svar på fråga - Frekvent återkommande patienter bör få åka direkt till vårdavdelning i Sörmland 22/16 Svar på återremitterad fråga om varningsruta i journalen för multisjuka LS-LED16-0024- 18 LS-LED16-0024- 19 LS-LED16-0024- 20 LS-LED16-0024- 21 LS-LED16-0024- 22 LS-LED16-0024- 23 Övriga frågor

15/16 Fastställande av dagordning Landstingets råds för funktionshindersfrågor beslut Dagordningen i enlighet med utskickad handling och med övriga frågor från Ann Berglund (M), vice ordförande, och Ulf Norström som tillägg.

16/16 Information vid landstingets råds för funktionshindersfrågor sammanträde den 14 september 2016 Christina Södling (S), fullmäktige- och styrelseledamot informerar om förslaget till Landstinget Sörmlands yttrande över avsiktsförklaring för intentionerna med 1994 års handikappreform. o Rådet har följande synpunkter på yttrandeförslaget: Angående personcentrerad vård räcker det inte att bara satsa på e-tjänster, utan även annan kommunikation behövs. Under jämlik hälsa, andra punkten, borde informativ och kommunikativ tillgänglighet finnas med så att hela tillgänglighetsperspektivet finns med. Utöver vad som finns omnämnt är bemötande mycket viktigt. Funktionshindersrörelsen vill vara delaktig i det fortsatta arbetet. Fredrik Lundgren (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd informerar om väntetider och överbeläggningar i vården. Ing-Britt Blomstedt, utvecklingssamordnare, presenterar vad som är aktuellt i landstinget. o Sista dag att söka organisationsbidrag för nästa år är 1 oktober. En översyn av regelverk och hantering av landstingets organisationsbidrag pågår. Det har hållits samråd med organisationer. Det nya regelverket börjar gälla för bidragen 2018. För bidragen som utbetalas 2017 gäller det nuvarande regelverket fortfarande. o Redovisning av sommarens väntetider i vården och i vilken utsträckning vårdgarantin har uppfyllts.

Ing-Britt Blomstedt föredrar om EU-projektet Diversity Unites Together for Europe. Lisbeth Brevig, ordförande i Civilförsvarsförbundet Flen, berättar om Civilförsvarsförbundets projekt att skapa en tillgänglig naturbana. Kjerstin Gustafsson (C), ordföranden, informerar om rådets informationsmaterial.

17/16 Svar på frågor om upphandlingar och tillgängliga utskick Diarienummer: LS-LED16-0024 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingets råd för funktionshindersfrågor 2016-09-14 17/16 Landstingets råds för funktionshindersfrågor beslut Rådet kommenterar svaret med att det är bra att utskicken går att göra mer tillgängliga men att det är viktigt att följa upp vad som händer. Frågor till landstinget Vid sammanträdet den 1:a juni 2016 ställde rådet frågor till Eleonore Hammare, VD för D-data, om vilka system, som är upphandlade, om hur man arbetar med funktionshindrades behov i upphandlingsprocessen och om hur landstingets utskick kan göras mer tillgängliga för synskadade. Landstingets svar Krav och upphandling av framtida system/tekniska enheter Svar från Eleonore Hammare, VD för D-data: Frågan om system redan är upphandlat avseende FVIS (Framtidens Vårdinformationstöd): Kraven är framarbetade och Funktionshindersperspektivet finns beaktat i kravarbetet. Arbetet med krav och upphandling sker i samverkan med andra landsting i det så kallade SUSSA-samarbetet. Övergripande projektledare för FVIS inom Sörmland är Karin Marminge. Frågan om system och terminaler redan är upphandlade avseende Självcheck-in: Ingen utrustning är upphandlad ännu. I projektet pågår just nu diskussioner om vilka resurser som behöver vara med i projektet och då har bl.a. frågan om olika patientgrupper upp. Jag skickar denna fråga till Marianne Backrud-Hagberg som är projektledare så kan hon ta frågan vidare.

Svar angående själv-check-in från Marianne Backrud-Hagberg, projektledare: Landstingets råd för funktionshindersfrågor kommer att finnas representerade i en referensgrupp när vi handlar upp terminaler. Svar angående Framtidens Vårdinformationstöd från Karin Marminge, projektledare Jag hoppas och tror att funktionshinderrådet bjuder in mig för ett möte med dem. Om du har någon speciell person som ställt frågor är jag intresserad av kontakt med den för att se till att deras behov blir med även ur ett Sörmländskt perspektiv inte bara i SUSSA sammanhangen. I SUSSA sammanhangen finns deras behov med. Jag skriver inte mer här eftersom vi är ute i upphandling Pekdatorer Svar från Eleonore Hammare, VD för D-data: Vad gäller pekdatorer så finns det (vad vi vet om) inte några sådana på vårdcentralerna. Däremot har framförallt FM-enheten några Lenovo-plattor med tangentbord (finns även några på psyk). Dessa används bland annat för att enkelt kunna zooma in kartor etc. Enligt våra tekniker så specialbeställer vi dessa plattor. De ingår alltså inte i vårt ordinarie sortiment. Det senaste projekt vi vet om kring vårdcentraler är att man tänker placera ut datorer i väntrummen för att medborgare som kallats till Sörmlands Hälsoprogram (när man fyller 40, 50 eller 60) ska kunna fylla i den Hälsoenkät som ligger till grund för ett hälsosamtal. Dock är dessa datorer är vanliga PC:s. FM-enheten är ansvarig för lokalerna och tjänster i lokalerna. I det fallet är vi en leverantör och samarbetspartner för teknisk utrustning. Folktandvården använder pekskärmar för självincheckning, men där vet vi i nuläget inte hur dessa anskaffats. Frågan tas upp med folktandvården. Utskick av handlingar Svar från Eleonore Hammare, VD för D-data, och Maria Karlsson, kommunikationsdirektör: Efter lite efterforskning inom området och våra olika systemlösningar så kommer här en kort beskrivning av nuläget. När det gäller utskick av kallelser så finns det flera system som genererar dessa. Via NCS Cross (landstingets journalsystem) kan man t ex skicka kallelser centralt eller lokalt (ett val man gör i samband med bokning).

Många vårdcentraler skickar fortfarande av gammal vana kallelser lokalt trots att kostnaden för centrala kallelseutskick ingår i NCS Cross-licensen och de slipper skriva ut, kuvertera och frankera breven. Vill man däremot skicka ett provsvar, brev eller intyg till patienten så skickas det lokalt från verksamheten. Andra system kan också generera kallelser, exempelvis Sectra RIS som även de kan skicka lokalt eller centralt. Utskriftsleverantören för de centrala kallelseutskicken heter OpusCapita. Verktyget som används för de centrala kallelseutskicken heter StreamServe. Vi har en person inom D-data som brukar ta hand om anpassningar av centrala kallelseutskick. Sammanfattningsvis så finns det möjligheter att påverka utskifter och storleken på texten men på lite olika sätt. För att få fram dessa detaljer har jag adresserat frågan övergripande internt till de som håller ihop dessa olika system. Konkret handlar det om Förvaltningsledaren för Vård och Hälsa (Annika Brodin Blomberg) och Förvaltingsledare IT för Vård och Hälsa (Katharina Lagnöhed). Dessa personer är ansvariga för att ta hand om kravställningar enligt ovan. Under 2014 gjordes det ett arbete för att förbättra kvaliteten på kallelserna inom hälso- och sjukvården tillsammans med Kommunikationsstaben. Arbetet ledde fram till att följande hjälpmaterial togs fram som stöd till verksamheterna: 1. Guide till kallelser- en vägledning för dem som på olika sätt arbetar med att formulera kallelser. 2. Mall för kallelser - utgår från förutsättningar i Systeam Cross men är anpassningsbar till Orbit och RIS. Kommunikationsstaben är ett stöd till verksamheterna för att förbättra språket i kallelserna men inte ansvarig för själva systemen för kallelserna. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, sammanträde med landstingets råd för funktionshinder, 2016-06-01, 8-16 Beslutet expedieras till Akten

18/16 Svar på fråga - Hur många innevånare står i kö för plats i bassängträning och babysim? Diarienummer: LS-LED16-0024 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingets råd för funktionshindersfrågor 2016-09-14 18/16 Landstingets råds för funktionshindersfrågor beslut Rådet tackar för svaret. Frågor till landstinget Landstingets råd för funktionshindersfrågor ställde följande frågor: Angående hälsovalschef Asghar Farahanis och Mattias Claessons, ordförande i hälsovalsberedningen, information vid sammanträdet den 17/3 2016 om läget med köer till landstingets bassänger efter att Warbro kvarn lagt ned sin verksamhet. Vid informationen framgick enligt Farahani och Claesson att det inte fanns någon kö trots Warbro kvarns nedläggning. Vi vill med anledning av detta ställa följande frågor till Farahani och Claesson. Frågor: Vilket underlag ligger till grund för bedömningen att det inte föreligger någon kö till bassängträning och babysimmet i Katrineholm? Hur har ni gått tillväga för att ta reda på behovet hos dem som fick sin bassängträning och sitt babysim på Warbro kvarn? Kommer Landstinget att ta kontakt med de personer som nyttjade bassängträning och babysim på Warbro kvarn? Kommer de som nyttjade bassängträning i Warbro kvarn, få möjlighet till, att vid behov, erbjudas platser i Katrineholm? Hur ser bassängsituationen ut i hela länet? Funktionshindersrörelsen vill vara delaktig i diskussionen.

Landstingets svar Svar från Asghar Farahani, hälsovalschef: I mötet med LRFF minns jag inte att vi pratade om kö till Warbro Kvarn utan jag förklarade att stängning av anläggningen beslutades ensidigt av ägarna. Vi från landstingets sida var väldigt angelägna att de ska fortsätta sin verksamhet men de hade fattat sitt beslut som vi inte kunde påverka. När det gäller möjligheter träning och eventuella köer till bassängsträning måste man vända sig till paramedicin som är ansvarig enhet för verksamheten och kan bäst svara på frågorna. Svar från Maria Söderkvist, divisionschef paramedicin: Vilket underlag ligger till grund för bedömningen att det inte föreligger någon kö till bassängträning och babysimmet i Katrineholm? Hälsoval Hur har ni gått tillväga för att ta reda på behovet hos dem som fick sin bassängträning och sitt babysim på Warbro kvarn? Hälsoval Kommer Landstinget att ta kontakt med de personer som nyttjade bassängträning och babysim på Warbro kvarn? Babysim ingår inte i landstingets uppdrag att tillhandahålla och klassas inte som sjukvårdande behandling samt omfattas inte av högkostnadsskydd. Babysim är friskvård och tillhandahålls via privata aktörer som i sin tur är välkomna att hyra bassäng ex via landstinget eller annan aktör. Landstinget kommer inte aktivt att söka upp de personer som tidigare nyttjat bassängen i Warbro Kvarn däremot tar vi kontakt med personer som överrapporterats från sjukgymnast på Warbro Kvarn till fortsatt träning och behandling. Patienter har också möjlighet att ta kontakt med sjukgymnast på vårdcentral eller privatpraktiserande sjukgymnast för bedömning av träning och behandling i bassäng. Hälsoval erbjuder träningstider i alla våra bassänger. Kommer de som nyttjade bassängträning i Warbro kvarn, få möjlighet till, att vid behov, erbjudas platser i Katrineholm? Ja, utifrån bedömning av behov erbjuds plats i Katrineholm. Hur ser bassängsituationen ut i hela länet? Vi driver idag fem bassänger i landstingets regi placering enligt följande. Kullbergska sjukhuset, Katrineholm (1st) Mälarsjukhuset, Eskilstuna (2st) Löt, Strängnäs (1st) Nyköpings Lasarett (1st)

Under hösten 2016 kommer bassängen vid Nyköpings lasarett att renoveras pga ett läckage. Här erbjuds tider i begränsad omfattning i andra bassänglokaler i Nyköping. I övrigt har vi kapacitet att ta emot de patienter som bedöms vara i behov av bassängträning och vi erbjuder också tider till patientföreningar och privata aktörer i alla våra bassänger. Beslutsunderlag Landstingets råds för funktionshinder skrivelse Hur många innevånare står i kö för plats i bassängträning och babysim?, dokumentnummer LS-LED16-0024-17 Beslutet expedieras till Akten

19/16 Svar på fråga om högkostnadsskydd för hjälpmedel Diarienummer: LS-LED16-0024 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingets råd för funktionshindersfrågor 2016-09-14 19/16 Landstingets råds för funktionshindersfrågor beslut Frågan skickas till nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård. Fråga till landstinget Landstingets råd för funktionshindersfrågor ställde följande fråga: För multisjuka patienter som har stort behov av att använda många olika hjälpmedel, medför det stora ekonomiska utgifter. För dessa patienter som redan idag har en sämre ekonomi kan det bli att man tvingas avstå hjälpmedel på grund av den höga kostnaden. För att underlätta för dessa patienter och även andra som har ett stort hjälpmedelsbehov, så vill vi att man inför ett högkostnadsskydd. Fråga: Vi kräver att landstinget gör en utredning om hur kostnaderna ser ut idag. Att Landstinget inför ett högkostnadskort för hjälpmedel. Funktionshindersrörelsen vill vara delaktig i en utredning av kostnaderna för hjälpmedel och ett framtagande av högkostnadskort. Landstingets svar Svar från Sven Nordlund, chef för division psykiatri och funktionshinder: Jag kan tyvärr inte ta ställning i dessa frågor då jag saknar mandat därtill. Bedömer att frågeställningarna är av en karaktär som i ett första steg kräver politiska ställningstaganden och beslut.

Beslutsunderlag Landstingets råds för funktionshindersfrågor skrivelse Hyra av hjälpmedel högkostnadsskydd, dokumentnummer LS-LED16-0024-16 Beslutet expedieras till Akten

20/16 Svar på fråga - utöka gynekologtjänster på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm Diarienummer: LS-LED16-0024 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingets råd för funktionshindersfrågor 2016-09-14 20/16 Landstingets råds för funktionshindersfrågor beslut Rådet kommenterar att svaret dock sker som alltid medicinsk bedömning för prioritering inte håller eftersom problemet är att det är svårt att komma fram till det första besöket där prioritering görs. Fråga till landstinget Landstingets råd för funktionshindersfrågor ställde följande fråga: Tre privatpraktiserande gynekolog, som tidigare funnits i Katrineholm, har gått i pension och praktikerna har stängts. Till Kullbergska sjukhuset kommer en gynekolog från Eskilstuna en dag/vecka och gör polikliniska undersökningar, vilket är långtifrån tillräckligt. Patienter hänvisas till Mälarsjukhuset/Nyköpings lasarett, där det också är väldigt svårt att få tid. Det måste till en snar lösning på problemet, på Kullbergska sjukhuset. Situation som är idag är inte hållbar. Fråga: Vad tänker Landstinget göra för att utöka gynekologtjänster på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm? Funktionshindersrörelsen vill vara delaktig i diskussionen. Landstingets svar Svar från Elisabet Lundeval, chef för division kirurgi: Läkarbemanningen inom gynekologi på Kullbergska sjukhuset är begränsad i nuläget och vi arbetar för att förstärka den. Rekrytering av gynekolog är i en intensiv fas. Nuläget när det gäller läkarsituationen är att gyn-och barnmorskemottagningen bemannas med deltidsarbetande gynekologer. Inom

operationsverksamheten tjänstgör en gynekolog en dag/vecka på Kullbergska sjukhuset. Denna verksamhet fungerar mycket bra och är uppskattad, inte minst för att det är mycket sällan som operationer stryks i sista minuten, eftersom det endast handlar om planerad verksamhet. Fram tills att en ny gynekolog har anställts på Kullbergska sjukhuset får en del av de kvinnor som söker gynekologisk vård resa till någon av de mottagningar som finns i Eskilstuna och i Nyköping för att få vård. Det kommer leda till ett ökat patienttryck framöver, med förlängda väntetider, dock sker som alltid medicinsk bedömning för prioritering. De patienter som söker gynekologisk vård i Katrineholm ska alla tas om hand. En medicinsk helhetsbedömning görs för varje fall, sedan avgörs det var personen ska vårdas. Akutvården genomförs även fortsättningsvis på kvinnoklinikerna i Eskilstuna och Nyköping. Beslutsunderlag Landstingets råds för funktionshindersfrågor skrivelse Gynekolog Kullbergska sjukhuset Katrineholm, dokumentnummer LS-LED16-0024-15 Beslutet expedieras till Akten

21/16 Svar på fråga - Frekvent återkommande patienter bör få åka direkt till vårdavdelning i Sörmland Diarienummer: LS-LED16-0024 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingets råd för funktionshindersfrågor 2016-09-14 21/16 Landstingets råds för funktionshindersfrågor beslut Rådet kommenterar svaret med att de känner till flera fall där multisjuka äldre patienter har åkt direkt till vårdavdelning. Fråga till landstinget Landstingets råd för funktionshindersfrågor ställde följande fråga: Patienter med akuta frekvent återkommande problem borde inte behöva åka till akuten eller AVA utan kunde istället få skickas direkt till aktuell vårdavdelning. För att under lätta för patienten och även underlätta för personal på akuten eller AVA skulle den akut sjuka patienten kunna komma direkt till den vårdavdelning som man i alla fall i ett senare skede kommer att skickas till och att slippa lång väntan på t ex akuten. Det skulle innebära mindre oro, smärta och obehag för en sjuk patient att man kan få möjlighet till snabbare behandling, mot om man får vänta lång tid på akuten. Vi vet att idag får en del medicinska patienter åka direkt till en vårdavdelning. Det borde gälla för fler grupper. Fråga: När kommer landstinget att underlätta för akuta frekvent återkommande patienter i vårt län? Vilka grupper får idag åka direkt till vårdavdelningen? Funktionshindersrörelsen vill vara delaktig i diskussionen.

Landstingets svar Svar från Maria Söderkvist, chef för division medicinsk service: När kommer landstinget att underlätta för akuta frekvent återkommande patienter i vårt län? Hälso- och sjukvården arbetar med att ständigt förbättra och utveckla vår verksamhet. En viktig del i det arbetet är att inhämta förslag till förbättringar hos våra patienter/medborgare. Därför tar jag tacksamt emot eventuella förbättringsförslag. Vilka grupper får idag åka direkt till vårdavdelningen? Idag tas ingen patient direkt till vårdavdelning vid akut uppkommet tillstånd som kräver akutsjukhusets resurser. Anledningarna till det är flera. På jourtid har vårdavdelningen ingen läkarbemanning. Så för att patienten skall bli bedömd och få ett snabbt omhändertagande så tas alla patienter först omhand på akutmottagningarna. Kroniskt sjuka med upprepat behov av slutenvård bör identifieras tidigt på akutmottagningen och bli bedömda om den aktuella sökorsaken bedöms kräva inläggning på vårdavdelning. Då skall tiden till ankomst till vårdavdelning minimeras. Pilotprojekt pågår för denna patientgrupp på Nyköpingslasarett. Det är ännu för tidigt att utvärdera effekterna. Patienter med misstänkt höftfraktur direkt från ambulans till röntgen för att utreda misstanken om fraktur. Patienter med misstänkt stroke går även dem direkt från ambulans till röntgen för diagnos och en propplösande behandling enligt särskilda kriterier. Beslutsunderlag Landstingets råds för funktionshindersfrågor skrivelse Frekvent återkommande patienter. Bör få åka direkt till vårdavdelning i Sörmland, dokumentnummer LS-LED16-0024-14 Beslutet expedieras till Akten

22/16 Svar på återremitterad fråga om varningsruta i journalen för multisjuka Diarienummer: LS-LED16-0024 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingets råd för funktionshindersfrågor 2016-09-14 22/16 Landstingets råds för funktionshindersfrågor beslut Rådet kommenterar svaret med att informationen om diagnoser i journalsystemet är otydligt presenterad. Fråga till landstinget Vid rådets sammanträde 17:e mars 2016 återremitterades svaret på en fråga om varningsruta i journalen för multisjuka, i syfte att få tydligare svar om hur det fungerar i fas 2, det vill säga i primärvården. Landstingets svar Svar från Annika Brodin Blomberg, e-hälsostrateg: Vi har samma journalsystem i hela landstinget Sörmland. Det innebär alltså att slutenvården och öppenvården har samma information och samma beslutstöd inom området samlad journalföring. När man som vårdpersonal loggar in i journalsystemet möts man av en samlad bild av den sökta patientens information. Därifrån kan man sedan söka vidare i informationen. Längst ut till höger är patientens alla diagnoser samlade. Om diagosen angivits flera gånger och kan anses vara kronisk fetmarkeras den som ett observandum. De beslutsstöd som finns integrerat i journalen baseras på de befintliga nationella tjänsterna och är främst inom området läkemedel som t ex biverkningar eller att läkemedel inte passar ihop, eller behöver dosanpassas. Det ger förskrivaren ett stöd i sin ordination. Bifogar en bild av vårt journaltorg, dvs den första bilden som man ser när man loggar in på en patient. Hör av er om något är oklart!

Beslutsunderlag Protokollsutdrag, sammanträde med landstingets råd för funktionshinder, 2016-03-17, 5-16 Bild av journaltorget Beslutet expedieras till Akten

Övriga frågor Ann Berglund (M), vice ordförande, tar upp att elallergiker på sjukhus kan skyddas av så kallade baldakiner som bland annat finns på Örebro sjukhus. Frågan om detta finns även på sörmländska sjukhus skickas till sjukvården. Ulf Norström tar upp frågan Läkarbesök för de som har färdtjänst, som diskuterats på rådets sammanträden 15-11-10 och 16-03-17, och efterfrågar politikernas svar om de behandlat frågan i respektive partigrupp. Frågan och tidigare svar skickas till politikerna i rådet.