VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift OMLÄGGNING AV STENMURAR etapp III, 2014-15 Antikvarisk rapport T.v.: Södra delen av den nord-sydliga stenmur, som omgärdar den äldre delen av kyrkogården åt öster, efter omläggning. T.h.: Östra delen av kyrkogårdens södra mur under omläggning. Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult
2
3 INNEHÅLL INLEDNING 5 VIBY KYRKA och KYRKOGÅRD 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 6 UTFÖRDA ARBETEN 9 - Allmänt 9 - Södra muren, östligaste delen 8 - Nord-sydliga muren, södra delen 8 - SLUTORD 9 FOTOGRAFIER, södra muren, östligaste delen 10 FOTOGRAFIER, nord-sydliga muren, södra delen 14
4
5 2015-12-18 Rev. 2016-08-31 INLEDNING Sedan 2013 pågår ett arbeta att restaurera/lägga om stenmurarna runt Viby kyrkogård. Av ekonomiska skäl är arbetet uppdelat i fyra etapper. 2013 genomfördes etapp I och II. Under 2014 och 2015 omlades etapp III, den etapp som redovisas i denna rapport. (Etapp IV avses genomföras 2017.) Arbetet sker med stöd av kyrkoantikvarisk ersättning från Strängnäs stift. Etapp I och II omfattade delar av norra kyrkogårdsmuren, hela västra muren samt delar av södra muren. De nu aktuella etapp III gäller östligaste delen av den södra muren samt södra delen av den nordsydliga mur, som avgränsar den äldre delen av kyrkogården åt öster. Efter etapp I och II utarbetade undertecknad en utförlig rapport "Viby kyrka, Omläggning av stenmurar, etapp I och II, 2013" 1. Förutom redogörelse för de genomförda arbetena berörs där även Viby kyrkogårds historia och utseende. På dessa punkter hänvisas därför till denna rapport. Historik och beskrivning behandlas därför endast översiktligt i den här föreliggande rapporten. VIBY KYRKA och KYRKOGÅRD Allmänt Viby kyrka är en av Närkes många medeltida kyrkor, som utvidgades under senmedeltiden och som fick sitt nuvarande utseende vid en genomgripande ombyggnad på 1760-talet. Kyrkan är belägen på en höjd i ett omgivande jordbrukslandskap. Den är omgiven av en förhållandevis stor stenmursomgärdad kyrkogård, som sluttar mot söder och öster, där den har sin största utsträckning. Historik Kyrkogårdens äldsta delar ligger närmast kyrkan. En större utvidgning påbörjades åt söder 1872. En ny utökning skedde österut under perioden 1930-talet 1950-talet. Ytterligare en utvidgning ägde rum mot nordost 1977, då även en ny förvaltningsbyggnad för arbetet för kyrkogården uppfördes. Beskrivning Eftersom kyrkogården är utvidgad i etapper har stenmurarna olika utseenden på olika avsnitt. Därför kan man relativt tydligt utläsa de olika utbyggnadsetapperna utifrån murar- 1 Denna rapport översändes då bl.a. till Viby församling och Länsstyrelsen. Den finns också tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida/kulturmiljö & Samhällsplanering/Byggnadsvård/Antikvariska rapporter/hallsbergs kommun.
6 nas utseende. Generellt är det enkelsidiga, kallmurade stenmurar med sedum eller gräs på ovansidan. Gräsytorna på kyrkogården ligger i liv med stenmurarnas överkant. På den äldre delen av kyrkogården i norr och väster utgörs muren av natursten i skiftande storlek i 3-5 skift. På den del av kyrkogården, som utvidgades åt söder på 1870-talet, är murarna åt väster och söder uppförda av större sprängstenar, huvudsakligen i 2 skift. Kyrkogårdens avgränsning åt öster däremot, dvs delar av den nord-sydliga mur som nu varit föremål för omläggning, består av relativt små stenar i 3-4 skift. Denna mur är relativt enkelt lagd. Kyrkogården är omgiven av en trädkrans. Träden är planterade strax innanför stenmurarna, så pass nära att murarna blivit påverkade av utskjutande rötter med den följden att murpartier buktar ut och stenar håller på att rasa, eller redan har släppt. Detta är den främsta orsaken till de uppkomna skadorna och behoven av åtgärder. Det kan framhållas att de hittills gjorda insatserna kunnat görs med bibehållande av alla träd. Entréer till kyrkogårdens äldre delar finns i alla väderstreck, både i form av trappor och ramper, med stolpar, stödmurar och steg av såväl natursten som betong. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens diarienummer: 433-05688-2010 Tillstånd från Länsstyrelsen: 2010-11-18 Beställare: Viby församling Projektering/bygghandlingar: Viby kyrka, Örebro län. Byggnadsbeskrivning, renovering stenmurar, utarbetad 2012-11-28 av Leif Göthberg, Arkitektur & Byggnadsvård, Örebro Entreprenörer: Morgan Petersons Trädvård & Anläggning AB, Vretstorp Antikvarisk kontroll och dokumentation: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult Fotografier: Estrid Esbjörnson, där inte annat anges. Tidpunkt för arbetenas utförande: Första avsnittet av etapp III, dvs östra delen av södra muren, mars 2014. Andra avsnittet av etapp III, dvs södra delen av den nord-sydliga muren, dec. 2014 och jan. 2015 med vissa justeringar av en trappa sommaren 2016 Bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning från Strängnäs stift
7 UTFÖRDA ARBETEN Allmänt Av ekonomiska skäl fick arbetet med att åtgärda de stenmurar, som enligt åtgärdsförslaget låg inom etapp III, utföras vid två tillfällen. Först renoverades den östligaste delen av den södra muren i mars 2014. Resterande del av etapp III, dvs södra delen av den nordsydliga muren, genomfördes i december 2014 och januari 2015. Liksom i etapp I och II försökte entreprenören generellt göra så begränsade ingrepp och förändringar som möjligt, dock så att murarna ändå skulle vara säkra. Åtgärderna har endast utförts ovan mark. Efter renoverings- och omläggningsarbetet finns fortfarande en del ojämnheter i murarna kvar men det berör inte hållbarheten. På vissa avsnitt fick större åtgärder genomföras, där murarna fick plockas ner och åter byggas upp. På några sträckor fick muren flyttas ett par dm bakåt, på andra partier kunde mindre partier läggas om eller bara enstaka stenar skjutas tillbaka. På de partier, där större insatser gjordes, lades s.k. geoduk upptill på murarna - för att hindra jord från att ramla ner mellan stenarna - innan jord påfördes och marken besåddes med gräs. Karta med markering av hittills omlagda murarna: etapp I-II år 2013 och etapp III år 2014-15.
8 Södra muren, östligaste delen Denna del av kyrkogårdsmurarna har ett annat utseende än de övriga murarna. Exakt när den är lagd är obekant men detta område iordningställdes på 1930-50-talet. Liksom övriga murar är det en enkelsidig kallmur med en höjd av ca 1 m. Stenarna är stora, betydligt större än i de övriga murarna (ca 0,5-2 m, i genomsnitt 1m). Här är det inte fråga om orörd natursten utan sprängsten/tillhuggna block med mestadels rektangulär eller fyrkantig form och raka kanter. I regel ligger stenarna i två skift. Skarven mellan den äldre delen av södra muren och denna yngre framträder tydligt. Denna mur lutade ut rejält i sina övre partier, på vissa ställen 20-30 cm, varför det var risk att muren skulle "kalva". Entreprenören tog loss många av stenarna med maskin, rensade från jord och lade/knuffade tillbaka stenarna i rätt läge. För att få det stabilt fylldes partiet bakom stenarna ut med mindre sten (stenstorlek ca 9-25 cm). På vissa ställen skedde iskolning med kilsten. Ovanpå de partier, där större insatser gjorts, lades s.k. geoduk. Därefter fylldes det på med jord ovanpå, eftersom marknivån på flera ställen hade sjunkit på insidan av muren, innan gräs såddes. Bakom stenarna låg mestadels jord och endast lite sten, inte alls sådan stenfyllnad som funnits bakom murarna i etapp I och II. Trots att träden växer förhållandevis nära muren växte det nästan inga rötter ut i muren. Nord-sydliga muren, södra delen Hela denna nordsydliga mur förefaller ganska ostadigt byggd. Även här är det en enkelsidig kallmur, ca 0,7-0,8 m hög. Den består huvudsakligen av natursten (genomsnittlig stenstorlek 0,3-0,5 m), som mestadels är grovt och ojämnt tillhuggen. Stenarna är oregelbundet lagda i 3-4 skift. I marknivå syns en del större sten, som tjänar som underlag för muren. Denna mur skulle kunna vara uppförd på 1870-talet, men den är annorlunda lagd än de övriga murarna på denna äldre del av kyrkogården. De övriga murarna är mera stabilt lagda. Liksom längs de övriga murarna växer det även utmed denna mur åtskilliga träd. Det är lindar, som står väldigt nära muren. På några ställen är det bara ett par decimeter mellan träden och muren. Detta har naturligtvis bidragit till att skador uppstått. Just framför träden var murarna kraftigt utbuktande med utfallna/utrasande stenar. Även på andra ställen fanns stenar som hade släppt, eller höll på att släppa. Det var inte hela denna nord-sydliga mur som nu åtgärdades utan endast den sydligaste tredjedelen. Resten av denna mur kommer att åtgärdas i etapp IV. Den för omläggning nu aktuella muren avlutades mot norr av en trappa av sentida betongplattor. Innan omläggningsarbetet påbörjades utförde entreprenören en mindre undersökning av muren vid ett par av träden för att se om det var möjligt att lägga om muren på det sätt som var tänkt. Partierna framför träden lades om helt. Stenarna lyftes bort, jord rensades och stenarna lades åter tillbaka. I övrigt var det enstaka stenar, eller partier av stenar, som fick åtgärdas. De
9 flesta stenar kunde återanvändas. Även här lades en s.k. geoduk ovanpå de partier där större insatser gjorts innan jord påfördes och marken besåddes med gräs. Den trappa, som avslutade etapp III norrut, lades om helt. Såväl trappstegen som trappans sidor utgjordes av betongplattor med småsten i ytskiktet, ett material som är främmande för kyrkomiljön. Betongplattorna avlägsnades och ersattes av huggen sten; nya huggna "grindstolpar" framtill, nya huggna steg till själva trappan och delvis återanvända/delvis nyhuggna rektangulära stenar till trappans sidor. Marken nedanför trappan utformade entreprenören på ett prydligt sätt med en singelfylld halvcirkel, avgränsad av ett järnband. Precis som södra murens östra del låg det jord bakom stenarna och inte någon stenfyllnad som i murarna i etapp I och II. Trots att träden växer väldigt nära muren klarade de omläggningsarbetet utan att kapa rötterna till träden. SLUTORD Eftersom murarna inte lagts om totalt utan endast där det funnits skador - man har "lappat och lagat" - och eftersom träden fortfarande växer på samma platser måste man i framtiden räkna med att murarna kommer att behöva justeras då och då, Estrid Esbjörnson antikvarie
10 FOTOGRAFIER, Södra muren, östligaste delen Södra muren under arbete. Bakom de återlagda stenarna lades en packning av mindre stenar, innan muren täcktes av s.k. geoduk. Foto från SV
11 Södra muren under arbete. Sedan de stora stenarna lagts tillbaka i rätt läge lades en stenpackning bakom innan murens ovansida täcktes med en geoduk. Foto från Ö.
12 Översta och mellersta fotot: Ovanpå geoduken lades jord, som besåddes med gräs. Nertill: Skarven mellan södra murens västra och östra delar syns tydligt.
13 Östra delen av södra muren efter omläggning hösten 2015.
14 FOTOGRAFIER, Nord-sydliga muren, södra delen Det var flera skador i den nord-sydliga muren, inte minst framför träden men även i mellanliggande partier.
15 Muren buktade ut markant framför träden, där stenar hade släppt från muren.
16 Norra delen av den nu omlagda delen av den nord-sydliga muren avslutades av en trappa i betong, vilken nu lades om.
17 Nord-sydliga muren under omläggning. På övre fotot t.h. ser man hur muren rätas upp efter omläggningen. På det nedre fotot är muren omlagd. Foto: Morgan Peterson.
18 Upptill: Södra delen av den omlagda muren från söder resp. från norr. Nertill: Den omlagda muren från nordost.
19 Översta och mellersta fotot: Omlagda murpartier framför träden. Nederst: Den omlagda trappan.
20