1993 rd - MiUB 6 - RP 55 Miljöutskottets betänkande nr 6 om regeringens proposition med förslag tilllagstiftning om räntestöd till dem som har bostadsskulder och betalningssvårigheter Riksdagen remitterade den 18 maj 1993 regeringens proposition nr 55 till miljöutskottet för beredning. I detta sammanhang har utskottet också behandlat rdm. Mäkeläs m.fl. hemställningsmotion nr 257 om ökat räntestöd för djupt skuldtyngda bostadslån tagare, som riksdagen remitterade till utskottet den 16 april 1993. Utskottet har hört bostadsministern Pirjo Rusanen, regeringsrådet Hannu Junkkari och överinspektören Riitta Kimari vid miljöministeriet, justitiekanslersadjointen Jukka Pasanen vid justitiekanslersämbetet, lagstiftningsrådet Liisa Lehtimäki vid justitieministeriet, överinspektören Jorma Lauronen vid bostadsstyrelsen, enhetschefen Marja-Liisa Taipale vid statskontoret, bankinspektören Harri Hirvi vid bankinspektionen, direktören Erkki Kontkanen vid Bankföreningen i Finland, chefen för bostadsväsendet Ulla-Maija Laiho vid Finlands Stadsförbund, chefen för bostadsärenden Eero Hiltuenn vid Suomen Kunnallisliitto, byråchefen Riitta Liisa Holm från Helsingfors stad, förvaltningschefen Marja-Liisa Keurulainen från Vanda stad, branschsekreteraren Pekka Viirre vid Kyrkans central för diakoni och samhällsansvar, verkställande direktören Pentti Suvanto och verkställande direktören Kari Iso-Markku vid Paikalliset Säästöpankit ry och ordföranden Marjatta Prosi-Berggrenvid Nivel ry. Regeringens proposition och hemställningsmotionen Regeringen föreslår en lag om ett tidsbestämt, nytt räntestödssystem för bostadslåntagare med betalningssvårigheter. Räntestödet är avsett för privatpersoner som har betalningssvårigheter och som inte utan ekonomiskt stöd klarar av att betala räntorna på sina bostadslån, men som kan få sin ekonomi i balans med hjälp av tidsbestämt räntestöd. Meningen är att skapa ett enkelt system vad gäller grunderna för att bevilja stöd för att penninginrättningarna skall kunna uppbära räntegottgörelse utan myndighetsbeslut i saken. Kommunen skall dock vid behov fastställa gäldenärens eller gäldenärshushållets utredning över inkomsterna och förmögenhetens värde. I propositionen föreslås det bli stadgat att skuldsedlar som uppkommit i samband med reglering av räntestödslån skall vara fria från stämpelskatt. Räntestödet är fritt från inkomstskatt också med stöd av inkomstskattelagen. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt sedan de har godkänts och stadfästs. Propositionen hänger samman med 1993 års tredje tilläggsbudget och avses bli behandlad i samband med den. I hemställningsmotion nr 257 föreslås att regeringen avsätter tillräckligt stora anslag till räntestöd för bostadslåntagare och företagare. Utskottets ställningstaganden Regeringens proposition A v de orsaker som nämns i regeringens proposition och med stöd av erhållen utredning finner utskottet förslaget tilllag om räntest öd till dem som har bostadsskulder behövligt. Proceduren med att bevilja räntestöd föreslås bli så enkel som möjligt. Banker och andra penninginstitut skall godkänna räntestödslånen på de grunder som anges i ett beslut av statsrådet och direkt ta ut räntegottgörelsen hos statskontoret utan något föregående myndighetsbeslut Utskottet anser att en enkel och snabb procedur är ändamålsenlig. Gällande räntestödslag ( 408/92), som upphör att gälla i slutet av året, bygger på centraliserad myndighetsbehandling av räntestödsansökningar. Problemet med detta system är att räntestödsbesluten dröjer. Om besluten dröjer mycket länge kan gäldenärens 230276Z
2 1993 rd - MiUB 6 - RP 55 situation försämras till den grad att han inte längre klarar av sina låneutgifter ens om han får stöd. Behandlingen av räntestödslån i banker och penninginstitut i enlighet med lagförslaget bereder dock vissa problem med tanke på medborgarnas rättssäkerhet och likställdhet. Hur skall det kunna garanteras att räntestödslån godkänns på lika villkor när bankerna och penninginstituten precis som de som tillämpar författningarna är så många? Fördelas räntestödet rättvis när meningen är att utreda vem som kan få stöd i den ordning ansökningar lämnas in? När räntestödslånet godkänns av en privat instans går det inte heller att söka ändring i beslutet. Enligt 7 är det meningen att fördela fullmakten att godkänna räntestödslån mellan olika grupper av banker och penninginstitut Varje grupp avgör själv inom sig hur fullmakten fördelas. Här uppstår ytterligare det problemet hur det skall garanteras att regionerna och de enskilda bankerna blir behandlade på lika villkor vid den interna fördelningen mellan bank- och penninginstitutsgrupper. I annat fall har alla bostadslåntagare som uppfyller villkoren för räntestöd inte ens möjlighet att söka räntestöd. Utskottet anser att dessa frågor kring medborgarnas rättssäkerhet och likställdhet är viktiga. Därför föreslår utskottet att stadgandena om övervakning i lagen skall skärpas. Likställdhetsoch rättssäkerhetsaspekterna bör också beaktas i de beslut som statsrådet och miljöministeriet meddelar med stöd av lagen. Utöver de föreslagna ändringarna i stadgandena om övervakning föreslår utskottet dessutom en del andra preciseringar i lagen. l. Enligt föreslagna l är det möjligt att få räntestöd bara för bostadslån och som bostadslån betraktas lån för anskaffning av en egen bostad. Däremot är det inte möjligt att få räntestöd om bostaden är pantsatt som säkerhet för företagskrediter eller andra krediter och det finns risk för att bostaden kan realiseras för betalning av dessa skulder. Enligt utskottets mening är detta en brist och därför föreslår det att lagens tillämpningsområde utvidgas genom att också andra lån än de som beviljats för anskaffning av en bostad betraktas som bostadslån, om den bostad som gäldenärshushållet använder som sin egen bostad utgör säkerhet för lånet. För att tolkningssvårigheter skall undvikas föreslår utskottet att "gäldenärens" ersätts med ordet "gäldenärshushållets" i 2 room. 2. I l room. föreslås den ändring som föreslås i lagens tillämpningsområde i l bli beaktad. Enligt 3 m om. beslutar statsrådet närmare om grunderna för att ett lån skall godkännas som räntestödslån. Enligt utskottets mening bör det säkerställas att gäldenärerna har lika möjligheter att få räntestöd genom att grunderna för att ett lån skall godkännas som räntestödslån ges en sådan formulering i statsrådets beslut att lånebeviljaren har så liten prövningsrätt som möjligt. 3. F ör att undvika tolkningssvårigheter föreslås formuleringen i 2 room. bli preciserad. 6.För tydlighetens skull föreslås gäldenärshushåll bli använt i stället för gäldenär också i denna paragraf. 7. I paragrafen föreslås att miljöministeriet fastställer hur fullmakten att godkänna räntestödslån skall fördelas mellan lånebeviljarna. Utskottet understryker att miljöministeriet i sitt beslut om hur fullmakten att godkänna räntestödslån fördelas bör kräva att också den interna fördelningen mellan olika grupper av banker och penninginstitut sker på lika grunder. Vidare bör miljöministeriet se till att informationen om möjligheten att söka räntestöd blir effektiv. JO. Utskottet finner det viktigt att myndigheterna övervakar hur banker och penninginstitut godkänner lån inom ramen för räntestöd. Genom myndighetsövervakning kan den olägenheten i viss mån avhjälpas att det inte går att söka ändring i ett räntestödsbeslut. stadgandet om övervakning i lagförslaget gäller användningen av lånemedel. Utskottet föreslår att paragrafen kompletteras genom att bostadsstyrelsen förpliktas att övervaka själva proceduren med att bevilja räntestödslån. För detta ändamål bör paragrafen kompletteras med ett stadgande om skyldighet för lånebeviljaren att lämna bostadsstyrelsen uppgifter om alla sina beslut om räntestödsansökningar. För att lånebeviljarna utan hinder av banksekretessen skall kunna lämna de uppgifter som behövs vid övervakningen bör gäldenären ge sitt samtycke till detta då han söker räntestöd, såsom det konstateras i propositionens motivering. Bostadsstyrelsen bör ta hänsyn till detta då den fastställer ansökningsblanketterna. Enligt vad utskottet har erfarit håller ett ännu större rättsskyddsproblem på att segla upp i det finländska rättssystemet till följd av att myndighetsuppgifter i allt större utsträckning - t.ex. i samband med den statliga affårsverksreformen -förs över på den privata sidan. Administrativt
Räntestöd för bostadsskulder 3 ändringssökande är i så fall inte längre möjligt och det lönar sig ganska sällan att bestrida ett beslut vid domstol för att få rättsskydd, vilket den föreliggande lagen om räntestöd till dem som har bostadsskulder är ett utmärkt exempel på. Utskottet vill uppmärksamgöra regeringen på detta och förutsätter att regeringen med det snaraste låter utreda hur de rättsskyddsmedel som står till buds för medborgama bör utvecklas när uppgifter som myndigheterna tidigare har haft hand om överförs till privaträttsliga juridiska personer. Utskottet föreslår att förslaget till lag om temporär ändring av lagen angående stämpelskatt skall godkännas utan ändringar. Hemställningsmotionen Utskottet föreslår att hemställningsmotionen skall avböjas på den grunden att regeringens proposition till väsentliga delar realiserar regeringens proposition. Utskottet föreslår vördsamt att det andra lagförslaget i regeringens proposition skall godkännas utan ändringar och att det första lagförslaget skall godkännas sålydande: Lag om räntestöd till dem som har bostadsskulder och betalningssvårigheter I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l Räntegottgörelse betalas enligt denna lag för sådana bostadslån som depositionsbanker, kreditinstitut, försäkringsbolag eller pensionsanstalter (lånebeviljaren) har beviljat en privat person (gäldenären) om gäldenären på grund av att hushållets inkomster är otillräckliga inte klarar av att betala räntorna på lånet utan stöd. Som bostadslån betraktas även andra lån än sådana som beviljats för att finansiera ett bostadsköp, om den bostad som gäldenärshushållet använder som sin egen bostad utgör säkerhet för lånet. Dessa lån benämns i denna lag räntestödslån. Med stöd av denna lag betalas inte räntegottgörelse, om gäldenären på grund av att hushållets inkomster är otillräckliga inte ens med hjälp av räntestöd klarar av att betala de låneräntor som återstår för honom att betala. Räntegottgörelse betalas inte heller, om betalningen med tanke på gäldenärshushållets förmögenhet inte kan anses vara befogad. (3 mom. såsom i regeringens proposition) 2 Soni räntestödslån godkänns lån enligt l som har beviljats och lyfts innan denna lag trätt i kraft. Lånet kan helt eller delvis godkännas som räntestödslån. (2 och 3 mom. såsom i regeringens proposition) 3 (l mom. såsom i regeringens proposition) Villkoren för lån som godkänts som räntestödslån eller andra lån som lånebeviljaren beviljat gäldenären får inte försämras till nackdel för gäldenären på grund av att räntegottgörelse betalas. 4 och 5 6 Kommunen fastställer gäldenärens utredning över hushållets inkomster, om inte inkomstema kan visas genom ett intyg som arbetsgivaren utfårdat eller genom någon annan tillförlitlig utredning. Kommunen fastställer vid behov också utredning över värdet av gäldenärshushållets förmögenhet. 7-9 lo Bostadsstyrelsen skall övervaka behandlingen av ansökningar om räntestöd. Lånebeviljaren, bostadsstyrelsen och statskontoret skall dessutom övervaka att användningen av lånemedlen och räntestöden överensstämmer med denna lag. Lånebeviljaren är skyldig att lämna bostadssty-
4 1993 rd - MiUB 6 - RP 55 re/sen uppgifter om alla sina beslut om ansökningar om räntestöd/ör att det skall kunna konstateras att denna lag och stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den har iakttagits vid behandlingen av ansökningar. (3 mom. såsom 2 mom. i regeringens proposition) 11 och 12 Ikraftträde1sestadgandet Vidare föreslår miljöutskottet Helsingfors den l juni 1993 att hemställningsmotion nr 257 skall avböjas. I den avgörande behandlingen deltog vice ordföranden Vanhanen, medlemmarna Jääskeläinen, Karhunen, Kautto, Korkeaoja (delvis), Kuuskoski, Markkula, Myller, J. Roos, Särkijärvi, Takala och Virrankoski samt suppleanterna Toivonen och Viljamaa. Reservation I regeringens proposition med förslag tilllagstiftning om räntestöd till dem som har bostadsskulder och betalningssvårigheter föreslås att proceduren med att bevilja räntestöd skall bli så enkel som möjligt. Bankerna skall godkänna räntestödslånen på de grunder som bestäms i ett beslut av statsrådet och de skall kunna ta ut räntegottgörelse hos statskontoret utan föregående myndighetsbeslut I detta nu skall ansökningar om räntestöd lämnas in hos kommunen som skickar ansökningarna vidare till bostadsstyrelsen för avgörande. Behandlingen av ansökningar har grötat ihop sig vid bostadsstyrelsen. Precis som majoriteten i utskottet anser vi det vara viktigt att räntestöd beviljas på ett enkelt och snabbt sätt. I sitt betänkande tar majoriteten vidare upp de problem med medborgamas rättssäkerhet och likställdhet som uppstår om ett privat affärsdrivande företag får i uppgift att fördela skattemedel. Majoriteten i utskottet anser att problemen kan lösas genom att statsrådet meddelar sådana anvisningar om beviljande av räntestödslån som inte medger lånebeviljaren någon prövningsrätt. Lagen bygger i alla fall på den principen att stöd beviljas enligt behovet. Vi tror att det är omöjligt att bestämma stödbehovet i anvisningarna så att bankernas eller penninginstitutens prövningsrätt inte längre spelar någon roll. Även om det lyckades att formulera anvisningarna så att de i princip garanterar medborgarnas likställdhet inom alla bankgrupper över allt i landet står den som söker stöd utan rättsskyddsmedel när långivaren tolkar och tilllämpar anvisningarna fel. Anvisningarna bidrar inte heller till att lösa problemen med datasekretessen i det fall att banken eller penninginstitutet får de inkomstuppgifter som avses i 6 av kommunen. Det är omöjligt att kontrollera att banken inte använder dessa uppgifter i andra beslut. Vi finner det redan i sig konstigt att förvaltningsbeslut flyttas över till banker och penninginstitut. Dessutom anser vi att finländska banker och penninginstitut numera inte åtnjuter sådant förtroende hos medborgama att de kan anförtros uppgiften att fördela skattemedel utan att medborgarna har möjlighet att överklaga besluten. Därför bör bostadsstyrelsen få ha kvar rätten att avgöra ärenden och därefter statens bostadsfond när bostadsstyrelsen har lagts ner. Bostadsfonden bör få ett så stort personaltillskott att beslutsprocessen i täntestödsfrågor går snabbt. I detta sammanhang framgår det än en gång hur förhastat beslutet att lägga ner bostadsstyrelsen var. Beslutet fattades innan det stod klart vilken myndighet styrelsens uppgifter ankommer på sedan den lagts ned.
Räntestöd för bostadsskulder 5 statsmakten borde absolut ha en övergripande plan för besparingar och nedläggningar inom förvaltningen, som även tar hänsyn till medborgarnas rättsskydd i samband med att förvaltningen avvecklas. Med stöd av det ovan sagda föreslår vi att det första lagförslaget i utskottets betänkande skall godkännas sålydande: Lag om räntestöd till dem som bar bostadsskulder och betalningssvårigheter I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1-3 4 (1-3 mom. såsom i utskottets betänkande) statskontoret betalar räntegottgörelse till lånebeviljaren eller till ett av lånebeviljaren bemyndigat samfund. (Utesl.) 5 Bostadsstyrelsen godkänner på ansökan ett lån som räntestödslån. (2 mom. såsom 5 i utskottets betänkande) Bostadsstyrelsen meddelar närmare bestämmelser och anvisningar om ansökande av räntestödslån. Bostadsstyrelsen kan bestämma att anöskningarna lämnas genom kommunens förmedling. 7 (Utesl.) 8-10 11 (l mom. såsom i utskottets betänkande) A'ndring i bostadsstyrelsens beslut som meddelats med stöd av denna lag och stadganden som utfärdats med stöd av den får sökas genom besvär. 12 Ikraftträdelsestadgandet 6 Helsingfors den l juni 1993 Riitta Myller Marja-Leena Viljamaa Tarja Kautto Jukka Roos