Datum och tid: Torsdagen den 12 december, klockan 9.30 ca Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant. Johanna Westerlund Lärarrepresentant

KALLELSE Nr 7 :2013 2013-12-12 MDH1.1-616/13 Datum och tid: Torsdagen den 12 december, klockan 9.30 ca 17.30 Plats: Sammanträdeslokal: Ypsilon, Västerås Ledamöter: Peter Dobers Ordförande Yvonne Eriksson Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Lars Hallén Lärarrepresentant Gordana Dodig-Crnkovic Lärarrepresentant Niklas Månsson Lärarrepresentant Johanna Westerlund Lärarrepresentant Vera Songer Studeranderepresentant Uliana Zakladna Studeranderepresentant Louise Sund Doktorandrepresentant Tuula Wallsten Extern ledamot Carina Färm Extern ledamot Tommy Svensson Extern ledamot Adjungerade Lena Johansson Westholm Rekryteringskommittén Sture Packalén Rekryteringskommittén Tjänstemän: Malin Gunnarsson Chef UFO Maria Spennare Handläggare UFO Julia McNamara Handläggare UFO Michael Rogefelt Handläggare UFO Johan Hellstrand Handläggare UFO Andreas Boberg Handläggare UFO Jonas Lostelius Handläggare UFO Esbjörn Segelod Magnus Hoppe Anders Garpelin Therese Welén Thomas Wahl Damir Isovic Forskningsledare Utbildningsledare Forskningsledare Utbildningsledare Akademichef EST Akademichef IDT Fackliga företrädare: Peter Selegård SACO Victor Öhman OFR-S

Ärendeförteckning vid fakultetsnämndens möte 2013-12-12 1 Val av justeringsperson Beslut 2 Fastställande av föredragningslista Beslut 3 Samverkan med fackliga organisationer Beslut 4 Rapport från rekryteringskommittén Information 5 Samtal kring Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Information 6 Inledande uppföljning av ifrågasatta examina för teknikområdet vid MDH Beslut 7 Utredning av examensbenämningar för examen från utbildning på forskarnivå Beslut 8 Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2014 Beslut 9 Samtal kring Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Information 10 Uppföljning av registrering av kursanalys Beslut 11 Kursutvecklande och kvalitetsdrivande arbetssätt med kursvärderingar Beslut 12 Riktlinjer för beslut om programutbud och för inställanden av programtillfällen Beslut 13 Uppföljning av ifrågasatt examen matematik/tillämpad matematik kandidat Beslut 14 Rapportering om Universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar Beslut 15 Utvärdering av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Beslut 16 Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Beslut 17 Revidering av utbildningsplan för informativ illustration - informationsdesign Beslut 18 Revidering av utbildningsplan för rumslig gestaltning - informationsdesign Beslut 19 Revidering av utbildningsplan för textdesign - informationsdesign Beslut 20 Revideringar av utbildningsplaner pga kurser inom matematik Beslut 21 Uppföljning av överensstämmelse mellan utbildningsplaner och programscheman Beslut 22 Översyn av civilingenjörsprogrammet i robotik Beslut 23 Användning av Urkund gällande examensarbeten Beslut 24 Samhällsvetenskapliga programmet rapport från akademin EST Beslut 25 Revidering av utbildningsplan för ekonomprogrammet Beslut 26 Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet Beslut 27 Revidering av utbildningsplan för Analytical finance Beslut 28 Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i teknisk matematik Beslut 29 Revidering av riktlinjer för anställning av gästprofessor till Alva Myrdals minne Beslut 30 Förlängning av uppdrag som ordförande rekryteringskommittén Beslut 31 Revidering Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Beslut 32 Revidering Civilingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik Beslut 33 Revidering Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Beslut 34 Revidering Högskoleingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik Beslut 35 Överlämning av synpunkter till kommande fakultetsnämnd Beslut 36 Redovisning av delegationsbeslut Beslut 37 Rapporter Beslut

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 1 Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Uliana Zakladna att jämte ordförande justera protokollet. 2 Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan. 3 Samverkan med fackliga organisationer Inför fakultetsnämndens sammanträde ska underlag för beslut samverkas med de fackliga organisationerna enligt samverkansavtalet mellan MDH, SACO och OFR. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att notera informationen. Beredning Ärendena i föredragningslistan har behandlats enligt överenskommen samverkansmodell för fakultetsnämnden med de fackliga organisationerna.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 4 Rapport från rekryteringskommittén Rekryteringskommitténs ordförande informerar om det aktuella läget i rekryteringsarbetet utifrån aktuell statuslista. Föredragande: Lena Johansson Westholm och Sture Packalén Förslag till beslut att notera informationen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Statuslista för rekryteringskommitténs arbete.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 5 Samtal kring Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Med anledning av att högskolestyrelsen har antagit en ny Forsknings och utbildningsstrategi (FUS) för perioden 2013-2016 bjuder dekanerna in forskningsledarna för de etablerande forskningsinriktningarna och utbildningsledarna för de fyra utbildningsområdena till fakultetsnämnden för diskussioner om FUS:en. Vid dagens sammanträde presenterar Industriell ekonomi och organisation sin verksamhet. Föredragande: Forskningsledare Esbjörn Segelod och utbildningsledare Magnus Hoppe. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag Bilaga 1: Underlag från akademin

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 6 Inledande uppföljning av ifrågasatta examina för teknikområdet vid MDH Diarienummer: MDH 1.1.4-452/12 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 28 oktober 2013 beslut om bristande kvalitet för nio av tolv utvärderade teknikexamina vid MDH vilket motsvarar tre fjärdedelar av de examina som utvärderats vid lärosätet för området. Jämfört med genomsnitt för hela landet är andelen omdömen om bristande kvalitet, mycket hög. För alla lärosäten sammaräknat har cirka en tredjedel av de teknikexamina som utvärderats fått omdömet bristande kvalitet. Med anledning av den omfattande kritik som berör lärosätet för området teknik har berörda akademichefer ombetts delge fakultetsnämnden en första analys och åtgärdsplan för det uppkomna läget. Föredragande: Akademichef EST Thomas Wahl och akademichef IDT Damir Isovic Förslag till beslut att uppdra till prodekan för grundutbildning att regelbundet ha avstämningar i en kontaktgrupp bestående av ansvariga från berörda akademier tillsammans med representant från utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 7 Utredning av examensbenämningar för examen från utbildning på forskarnivå Diarienummer: MDH 3.1.3-361/13 Handläggare: Andreas Boberg Vid fakultetsnämndens möte den 25 oktober 2013 uppdrog nämnden till utbildnings- och forskningssektionen att utreda hur examensbenämningen ska formuleras avseende examensbenämningens andra del (det s k efterledet) inom området hälsa och välfärd och återkomma i frågan vid nämndens decembermöte. Uppdraget uppstod i diskussionen rörande den av akademin för hälsa, vård och välfärds föreslagna examensbenämning för forskarutbildningsämnet socialt arbete som inkluderade både forskarutbildningsämne och forskarutbildningsområdet i efterledet till examensbenämningen. Föredragande: Andreas Boberg Förslag till beslut att att examensbenämning för forskarexamina ska vara högskolegemensam, långsiktigt hållbar och vara jämförbar med examensbenämningar för forskarexamina nationellt. uppdra åt utbildnings- och forskningssektionen tillsammans med prodekan för forskning och forskarutbildning att ta fram förslag på princip för examensbenämning på forskarexamina vid MDH. Ärendets beredning Underlag till utredningen har inhämtats genom informationssökning på lärosätenas hemsidor och genomgång av relevanta styrdokument. I vissa fall har även mejlförfrågan skickats ut till berört lärosäte. Kartläggningen tar upp examensbenämningar på forskarexamina vid totalt 20 av de nationella lärosätena, åtta högskolor och tolv universitet. Forskarutbildningsutskottet har inte deltagit i beredningen. Delges Akademichef HVV, forskningsledare HVV, samordnare för forskarutbildning HVV, ämnesansvarig socialt arbete. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 8 Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2014 Diarienummer: MDH 3.1.1-484/13 Handläggare: Johan Hellstrand I förslaget till MDH:s budget för 2014 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om stöd till kurser fattas årligen av fakultetsnämnden enligt de bifogade kriterierna för stöd fastslagna av nämnderna 2009 (Dnr MDH 3.1.1-1073) Föredragande: Johan Hellstrand Förslag till beslut: att stödja kursen Introduktionskurs till studier på forskarnivå, 4,5 hp, med 35 tkr under 2014 att stödja kursen Statistics for PhD-students, 7,5 hp, med 50 tkr under 2014 att stödja kursen Deltagarbaserad forskning, 7,5 hp med 50 tkr under 2014 att stödja kursen Academic Writing, 7,5 hp, med 50 tkr under 2014 att stödja kursen Forskningsetik, 2,5 hp, med 15 tkr under 2014 att stödja kursen Research Planning, 3 hp, med 20 tkr under 2014 Ärendets beredning Akademierna har genom epost den 26 augusti 2013 informerats om möjligheten att inkomma med en prioriterad förteckning med förslag till kurser på forskarnivå av högskolegemensam relevans att genomföra under 2014. Till den prioriterade listan har bifogats kursplaner för respektive kurs där det framgår vem som är kursansvarig samt en kort beskrivning av kursens syfte, innehåll, lärandemål och omfattning. Kursplanen skall även ange tidpunkt under 2014 för kursens genomförande. Inkomna förslag har behandlats av utskottet för forskarutbildning vid sammanträden den 1 oktober 2013 samt 13 november 2013. Vid utskottssammanträdet den 1 oktober beslutades att akademierna skulle ges utökad tid att inkomma med förslag på kurser. Dessa kursförslag behandlades vid utskottets novembermöte. Utskottets bedömning och prioriteringar av inkomna ansökningar har gjorts enligt nämndens principer för stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser. (Se bilaga 2) Underlag: Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Fakultetsnämndens kriterier för stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser Delges Akademichefer, samordnare för forskarutbildningen, forskningsledare, administrativa chefer

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 9 Samtal kring Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Med anledning av att högskolestyrelsen har antagit en ny Forsknings och utbildningsstrategi (FUS) för perioden 2013-2016 bjuder dekanerna in forskningsledarna för de etablerande forskningsinriktningarna och utbildningsledarna för de fyra utbildningsområdena till fakultetsnämnden för diskussioner om FUS:en. Vid dagens sammanträde presenterar utbildningsvetenskap sin verksamhet. Föredragande: Forskningsledare Anders Garpelin och utbildningsledare Therese Welén. Förslag till beslut att notera informationen. Underlag Bilaga 1: Underlag från akademin

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 10 Uppföljning av registrering av kursanalys/beslut om förändringar av kurs efter kursanalyser avseende VT13 Diarienummer: MDH 2.1.1-333/10 Handläggare: Jonas Lostelius Enligt rektorsbeslut den 24 maj 2013 (MDH 2.1.1-330/10) om system för arbete med kursvärderingar innehåller modellen för arbete med kursvärderingar momentet kursanalys, vilket ska göras för samtliga kurser. Kursanalysen består huvudsakligen av resultatsammanställning av studenternas synpunkter samt av lärarsynpunkter. Kursanalysen ska enligt modellen diskuteras i ett forum med en sammansättning som fastställs på respektive akademi. I forumet ska ingå akademipersonal och studenter. Diskussionen ska antingen leda till beslut om att kursen ska ges i oförändrad form eller till ett beslut om hur kursen ska förändras. Beslutet efter kursanalys ska arkiveras och vara enkelt sökbart. Högskolans arkivarie har i e-post till högskolans dåvarande administrativa chefer den 22 mars 2011 informerat om rutiner för bevarande av kursanalyser. Rutinen gör gällande att beslut om eventuella förändringar som föranleds av kursanalys ska registreras i högskolans ärendehanteringssystem (Accessia) av akademiregistrator med uppgifter om bland annat år, kurskod och kursnamn. Fakultetsnämnden har sedan införandet av det högskolegemensamma kursvärderingssystemet visat intresse för resultat från kursvärderingssystemet och huruvida det görs kursanalyser. Lärarens reflektioner kring studentsynpunkter i en kursvärdering och beslut om eventuella förändringar har setts som en viktig faktor för kursutveckling. Vid fakultetsnämndens sammanträde den 30 maj 2013 beslöt fakultetsnämnden att fakultetsnämnden årligen ska följa upp kursanalyserna med en första rapportering till fakultetsnämndens sista sammanträde 2013. Uppföljningen visar att kursanalyser/beslut om förändring av kurs efter kursanalys inte registreras i någon större omfattning och att rutinerna inte fungerar fullt ut. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att uppmana akademierna att i samband med införandet av det nya kursvärderingssystemet se över och utveckla sina rutiner för att kursanalyser diarieförs. Ärendets beredning Utbildnings- och forskningssektionen har på fakultetsnämndens uppdrag undersökt förekomsten av registrerade kursanalyser/beslut om förändringar av kurs efter kursanalys. Underlag i ärendet Bilaga 1: Rapport Uppföljning av registrering av kursanalys/beslut om förändringar av kurs efter kursanalys Bilaga 2: Utdrag ur kursvärderingssystem avseende kurstillfällen och kursanalyser Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, avdelningschefer

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 11 Kursutvecklande och kvalitetsdrivande arbetssätt med kursvärderingar Diarienummer: MDH 2.1.1-333/10 Handläggare: Jonas Lostelius Vid sitt sammanträde den 25 oktober 2013 beslutade fakultetsnämnden att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att till fakultetsnämndens sammanträde i december 2013 lämna förslag på ett arbetssätt som med utgångspunkt i det högskolegemensamma kursvärderingssystemet och i syfte att bidra till en kvalitetshöjning av högskolans kurser underlättar fakultetsnämndens uppföljning av resultat från kursvärderingar och som samtidigt stödjer lärares arbete med kursutveckling. En viktig faktor för kursutveckling är att lärare/kursansvariga reflekterar över resultaten och tar aktiva beslut om eventuella förändringar. Således är det bland annat viktigt att högskolan har ett kursvärderingssystem som främjar att lärare/kursansvariga kommenterar resultaten och tar aktiva beslut om eventuella förändringar. Uppföljningar som gjorts av förekomsten av registrerade kursanalyser/beslut om förändringar av kurs efter kursanalys har pekat på att beslut om förändringar inte registreras i diariet. Givet att lärares/kursansvarigas reflektioner över resultaten och aktiva beslut om eventuella förändringar är en så viktig del av kursutvecklingen och att rutinerna för detta idag inte fungerar är det svårt att fastställa ett arbetssätt i flera steg. Bedömningen är att fokus fortsatt behöver vara på att säkerställa att kursanalyser görs och när det är gjort kan ytterligare steg tas. Högskolan är i färd med att byta kursvärderingssystem där det nya systemet verkar ha en mer utvecklad funktionalitet. En förhoppning är att det nya systemet i större utsträckning än tidigare skapar incitament för att kursanalyser genomförs. En huvudsaklig lösning är att verka för att det nya kursvärderingssystemet utformas och implementeras med sikte på att främja och säkerställa att kursanalyser görs och att ytterligare steg mot ett kursutvecklande och kvalitetsdrivande arbetssätt tas därefter. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att under våren 2014 med stickprover bland kurstillfällen som givits HT13 och som fått lägre sammanfattande omdöme än 2,5, kontrollera huruvida det har gjorts kursanalys och i det fall det saknas kursanalys hos ansvarig akademi efterfråga att kursanalys görs och skickas in till fakultetsnämnden. Ärendets beredning Utbildnings- och forskningssektionen har på fakultetsnämndens uppdrag berett ärendet. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Kursutvecklande och kvalitetsdrivande arbetssätt med kursvärderingar Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 12 Riktlinjer för beslut om programutbud och för inställanden av programtillfällen Diarienummer: MDH 2.1.2-610/13 Handläggare: Jonas Lostelius Enligt rektors delegationsordning har fakultetsnämnden beslutsmandat gällande att fastställa programutbud och rekryteringsmål samt gällande inställande av programtillfällen (MDH 1.1.2-32/13, beslutad den 23 januari 2013). Fakultetsnämnden har den 21 februari 2013 ( 22 nr 1:2013, ärendets diarienummer 2.1-520/12) fastställt vilka underlag som ska ligga till grund för beslut om programutbud och den 29 mars 2012 har fakultetsnämnden fastställt riktlinjer för inställanden av programtillfällen. Vid fakultetsnämndens beslut om programutbud den 10 oktober 2013 beslöt fakultetsnämnden även att uppdra till presidiet och utbildnings- och forskningssektionen att återkomma till fakultetsnämndens decembermöte (2013) med förslag på principer för att bevilja dispens från fakultetsnämndens minimigräns med rekryteringsmål (som finns i riktlinjerna för inställanden av programtillfällen). I samband med fakultetsnämndens utbudsbeslut hösten 2013 uppstod en diskussion om att flera program har lägre rekryteringsmål än fakultetsnämndens gränser för antal förstahandssökanden som finns i gällande riktlinjer för inställanden av programtillfällen. För att råda bot på den inkonsekvens som idag råder kan beslutet gällande underlag för utbudsbeslut och riktlinjerna för inställanden av programtillfällen dels slås samman ihop, dels kompletteras med dispensgrunder. Föredragande: Jonas Lostelius Förslag till beslut att fastställa riktlinjer för beslut om programutbud och för inställanden av programtillfällen. Ärendets beredning Presidiet och utbildnings- och forskningssektionen har på fakultetsnämndens uppdrag skrivit fram förslag på dispensgrunder. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Riktlinjer för beslut om programutbud och inställanden av programtillfällen Bilaga 2: Riktlinjer för beslut om programutbud och inställanden av programtillfällen Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 13 Uppföljning av ifrågasatt examen matematik/tillämpad matematik kandidat där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH 1.1.4-452/12 Handläggare: Michael Rogefelt I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 6 september 2013 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys- och åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast den 6 september 2014 med anledning av beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik har akademi UKK nu inkommit till fakultetsnämnden med den bristanalys och åtgärdsplan som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut att att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin Ärendets beredning Akademi UKK har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande bristanalysanalys och åtgärdsplan. I den inledande processen för uppföljningsarbetet av ifrågasatt examen har ämnesansvariga och utbildningsledare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet. UFO har deltagit i möten på akademin där ansvarig arbetsgrupp för uppföljningen närvarat. UFO har vidare tagit fram preliminär tidsplan för akademins process mot nämnden avseende hela uppföljningsprocessen. Ytterligare har UFO i dialog med akademin berett ärendet till utskott och nämnd. Utskottet för teknikutbildningar har vid sitt möte den 21 november 2013 behandlad och fattat beslut om förslag på kompletteringar i föreliggande bristanalys och åtgärdsplan.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden Delges Akademichef UKK, avdelningschef matematik UKK, utbildningsledare UKK, prodekan för grundutbildning, ordförande i arbetsgrupp för uppföljning ifrågasatt matematik (Kimmo Eriksson) Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Bedömargruppens yttrande Bilaga 3: Följebrev till akademi UKK:s analys- och åtgärdsplan Bilaga 4: Akademi UKK:s analys- och åtgärdsplan

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 14 Rapportering om Universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar Diarienummer: MDH 1.14-165/12 Handläggare: Michael Rogefelt Information om UKÄ:s genomförda, pågående och kommande kvalitetsutvärderingar Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut att notera informationen Underlag i ärendet Bilaga 1: Genomförd, pågående och kommande UKÄ-granskning avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 15 Utvärdering av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Diarienummer: MDH 2.1.2-121/13 Handläggare: Julia McNamara I samband med beredning av ett ärende om revidering av utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi i november 2012, uppstod tveksamheter över huruvida programmets teknikinnehåll är tillräckligt omfattande. Fakultetsnämnden beslutade att initiera en extern utvärdering och uppdrog till professor Mats Engwall vid KTH att utreda och utvärdera omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll samt progression och fördjupning i dessa ämnen, i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi jämfört med motsvarande program på andra lärosäten. Utvärderaren inkom med sin rapport den 11 september 2013. I utvärderingsrapporten ges kritik på flera punkter. Bland annat kommer Engwall fram till att programmet innehåller en obalans mellan ekonomi i förhållande till teknik. Enligt Engwalls bedömning innehåller programmet en alltför stor proportion ekonomikurser (50 procent) för att vara en legitim civilingenjörsutbildning. Han menar vidare att MDH definierar huvudområdet industriell ekonomi annorlunda än andra svenska lärosäten och att ett namnbyte på programmet av den anledningen bör övervägas. En annan kritik som framförs är att den tekniska och naturvetenskapliga basen i programmet är alltför smal. Engwall föreslår att denna bas bör breddas till att innehålla även andra ämnen utöver energiteknik. Progressionen mellan ekonomikurserna bedöms som oklar, då kurserna enligt Engwall tenderar att ligga innehållsmässigt nära varandra, men utan någon enkelt identifierbar tanke om hur de ämnesoch innehållsmässigt bygger på varandra. När det gäller progressionen inom teknik poängterar Engwall att det tycks finnas goda förutsättningar för djup inom energiteknikområdet, men att en närmare granskning bör genomföras av en sakkunnig inom energiteknik. I rapporten sammanfattas utvärderarens bedömning i fem slutsatser: 1. Programmet innehåller en obalans mellan ekonomi/management i förhållande till naturvetenskap/teknik. 2. Basen i teknik/naturvetenskap bör breddas till att också inkludera komplimenterande ämnen till energitekniken. 3. Progressionen inom kurserna på ekonomiområdet (särskilt bland kurserna kring energimarknader) är oklar. 4. MDH definierar huvudområdet industriell ekonomi annorlunda än andra lärosäten i Sverige. Ett namnbyte på programmet bör övervägas. 5. Progressionen i energiteknik inom programmet bör granskas av en särskild sakkunnig i energiteknik. I ljuset av universitetskanslersämbetets nyligen avslutade utvärdering av kvaliteten på landets teknik- och ingenjörsutbildningar är det också av vikt att i det här sammanhanget lyfta fram att civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi vid MDH i stor utsträckning bygger på samläsning med energiingenjörsprogrammet, vars examina i energiteknik (kandidatexamen samt högskoleingenjörsexamen) har fått omdömet bristande kvalitet. De examensarbeten inom energiteknik som granskades i utvärderingen tillhör dock energiingenjörsprogrammet så som det såg ut innan en större omarbetning inför ht 2010. Studenterna inom industriell ekonomi samläser

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden med studenter på det nya programmet, men dessa examina inom energiteknik är trots allt under luppen, vilket kan komma att påverka energiingenjörsprogrammet och de program där samläsning är aktuell. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) gav ett yttrande på Engwalls utvärderingsrapport den 28 oktober 2013. Utskottens synpunkter: Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 21 november 2013 och kom med följande synpunkter: Ta tillvara på de enkla åtgärder som nämns i utvärderingen som kan göras i nuvarande programmet och ta med sig de stora föreslagna förändringarna i det utvecklingsarbete som pågår med att arbeta fram ett nytt program. Att det nuvarande programmet får ta del av det utvecklingsarbete som pågår och att kommande fakultetsnämnd är medveten om det utvecklingsarbetet och dess konsekventser för kommande eventuella revideringar. Utskottet för ekonomiutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 20 november 2013 och kom med följande synpunkter: Det nuvarande programmet har uppenbara problem och utskottet vill fästa fakultetsnämndens uppmärksamhet på alternativet att avveckla programmet och genom ett omfattande revideringsarbete inrätta ett nytt program. Detta bör ske så snart som det praktiskt är möjligt. Fakultetsnämnden bör även överväga att ställa in antagning av nya studenter till det nuvarande programmet nästa läsår om ett nytt program inte kan inrättas till dess. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att uppdra till akademichef för EST att beakta framkomna synpunkter från utskotten i det fortsatta arbetet och återrapportera ställningstagande kring revidering eller utveckling av ett nytt program med tillhörande tidsplan till fakultetsnämndens andra möte under 2014. Ärendets beredning I december 2012 tog handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen, på uppdrag av dekanerna fram en sammanställning över kurser inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och deras ämnes- och utbildningsområdestillhörighet jämfört med civilingenjörsprogrammet i energiteknik. Jämförelsen visade att antalet högskolepoäng i kurser klassificerade inom utbildningsområde teknik var betydligt färre på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi än på civilingenjörsprogrammet i energisystem. Fakultetsnämnden beslutade den 21 februari 2013 att en extern utvärderare skulle utses för att granska omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Den 18 april 2013 gavs professor Mats Engwall vid KTH uppdraget att genomföra utvärderingen. Engwall inkom med sin rapport den 11 september 2013. Den 28 oktober 2013 lämnade akademi EST sitt yttrande på utvärderingsrapporten. Ärendet har därefter beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden Utskottet för ekonomiutbildningar och utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sina möten den 20 respektive den 21 november 2013. Underlag i ärendet Bilaga 1: Utvärderingsrapport Bilaga 2: Akademi EST:s yttrande Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, Mälardalens studentkår.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 16 Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Diarienummer: MDH 2.1.2-374/13 Handläggare: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 28 oktober 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (YCT02). Revideringarna föreslås gälla dels för utbildning som startade ht 2010 och framåt, dels för utbildning som startade höstterminen 2011 och framåt, dels för utbildning som startade höstterminen 2012 och framåt, dels för utbildning som startar ht 2014 och framåt. I beredningen har hänsyn tagits till den pågående interna översynen av programmet, samt till den externa utvärderingen av programmets teknikinnehåll och ekonomiinnehåll. Med tanke på att översynen är pågående och att utvärderingen ännu inte har behandlats av fakultetsnämnen, finns anledning att avvakta med några av de ändringar som akademin föreslår, med syfte att ta ett större helhetsgrepp om programmet. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att ersätta kursen Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader, 30 hp, i årskurs 5 med kurserna Fysiska och finansiella energimarknader, 10 hp, Styrmedel, strategier och teknisk förändring, 10 hp, samt Industriell ekonomi projektkurs, 10 hp att gälla för utbildning som startade ht 2010 och framåt att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2010. att ersätta kursen Industriell marknadsföring på globala marknader, 7,5 hp, i årskurs 4 med kursen Affärer på globala marknader, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2011 och framåt att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2011. att att ersätta kursen Förbränningsteknik, 7,5 hp, i årskurs 3 med kursen Förbränningsteknik och rökgasrening, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2012 och framåt därmed fastställa reviderad utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2012. att att att ersätta kursen Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Vektoralgebra, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt ersätta kursen Grundläggande kalkyl, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Envariabelkalkyl, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt ersätta kursen Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Flervariabelkalkyl, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2014. att att avslå förslaget om att ersätta kursen Examensarbete, 30 hp, i årskurs 5 med de valbara kurserna Examensarbete i industriell ekonomi, 30 hp (företagsekonomi), samt Examensarbete i industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader, 30 hp (energiteknik) avslå förslaget om förändringar i den löpande texten Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi EST och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt möte den 21 november 2013. Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 17 Revidering av utbildningsplan för informativ illustration - informationsdesign Diarienummer: MDH 2.1.2-387/13 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 28 oktober 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för utbildningsprogrammet informativ illustration - informationsdesign (DKE20), där man vill göra mindre förändringar i kursinnehållet. Kurserna som föreslås tillkomma tillhör samma huvudområde som de kurser som föreslås utgå, det vill säga informationsdesign. Revideringarna föreslås gälla dels för utbildning som startade höstterminen 2012 och framåt, dels för utbildning som startar höstterminen 2014 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att ersätta kursen Faktaillustration, 7,5 hp, i årskurs 3 med kursen Informativ illustration, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2012 och framåt att att att ta bort den valbara kursen Publiceringssystem i praktiken, 7,5 hp i årskurs 3 att gälla för utbildning som startade ht 2012 och framåt ersätta den valbara kursen 3D-animation, 7,5 hp, med kursen Informativ animation, fördjupning, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2012 och framåt därmed fastställa reviderad utbildningsplan för utbildningsprogrammet informativ illustration - informationsdesign att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2012. att att ersätta kursen Kommunikation och media, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Planerad kommunikation, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt därmed fastställa reviderad utbildningsplan för utbildningsprogrammet informativ illustration - informationsdesign att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 21 november 2013. Delges Utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT, akademichef IDT.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 18 Revidering av utbildningsplan för rumslig gestaltning - informationsdesign Diarienummer: MDH 2.1.2-407/13 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 29 oktober 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för utbildningsprogrammet rumslig gestaltning - informationsdesign (DKE21), där man vill göra förändringar i kursinnehållet. Revideringarna föreslås gälla dels för utbildning som startade ht 2012 och framåt, dels för utbildning som startade ht 2013 och framåt, dels för utbildning som startar höstterminen 2014 och framåt. Kurserna som föreslås tillkomma tillhör samma huvudområde som de kurser som föreslås utgå, det vill säga informationsdesign. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att ersätta kursen Projektledning, 7,5 hp, i årskurs 3 med kursen Projektleding för designprojekt, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2012 och framåt att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för utbildningsprogrammet rumslig gestaltning - informationsdesign att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2012. att att att lägga till Grafisk form 2, fördjupning, 7,5 hp, som obligatorisk kurs i årskurs 2 att gälla för utbildning som startade ht 2013 och framåt minska antalet valbara poäng i årskurs 2 från 37,5 hp till 30 hp att gälla för utbildning som startade ht 2013 och framåt därmed fastställa reviderad utbildningsplan för utbildningsprogrammet rumslig gestaltning - informationsdesign att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2013. att att ersätta kursen Kommunikation och media, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Planerad kommunikation, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt därmed fastställa reviderad utbildningsplan för utbildningsprogrammet rumslig gestaltning - informationsdesign att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 21 november 2013. Delges Utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT, akademichef IDT.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 19 Revidering av utbildningsplan för textdesign - informationsdesign Diarienummer: MDH 2.1.2-418/13 Handläggare: Julia McNamara Akademin för innovation, design och teknik (IDT) har den 29 oktober 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för utbildningsprogrammet textdesign - informationsdesign (DKE22), där man vill göra förändringar i kursinnehållet. Kurserna som föreslås tillkomma tillhör samma huvudområde som de kurser som föreslås utgå, det vill säga informationsdesign. Revideringarna föreslås gälla dels för utbildning som startade ht 2012 och framåt, dels för utbildning som startade ht 2013 och framåt, dels för utbildning som startar höstterminen 2014 och framåt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att ersätta den valbara kursen Publiceringssystem i praktiken, 7,5 hp, i årskurs 3 med kursen Webbpublicering, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2012 och framåt att lägga till Textdesign teknik och information, 7,5 hp, som valbar kurs i årskurs 3 att gälla för utbildning som startade ht 2012 och framåt att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för utbildningsprogrammet textdesign - informationsdesign att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2012. att ersätta den valbara kursen Komplexa publiceringssystem, 7,5 hp, i årskurs 2 med kursen Organisationskommunikation, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2013 och framåt att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för utbildningsprogrammet textdesign - informationsdesign att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2013. att att ersätta kursen Informationshantering och yrkesetik, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Informationssökning och yrkesetik, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt ersätta kursen Kommunikation och media, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Planerad kommunikation, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för utbildningsprogrammet textdesign - informationsdesign att gälla för utbildning som startar efter den 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 21 november 2013. Delges Utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT, akademichef IDT.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 20 Revideringar av utbildningsplaner på grund av ny struktur för kurser inom matematik/tillämpad matematik Diarienummer: MDH 2.1.2-372/13 MDH 2.1.2-373/13 MDH 2.1.2-377/13 MDH 2.1.2-378/13 MDH 2.1.2-379/13 MDH 2.1.2-381/13 MDH 2.1.2-382/13 MDH 2.1.2-475/13 Handläggare: Julia McNamara Avdelningen för tillämpad matematik vid akademin för utbildning, kommunikation och lärande (UKK) har under våren 2013 arbetat fram en ny struktur för grundläggande högskolekurser i matematik/tillämpad matematik. Anledningen till förändringarna är grundat i den nya gymnasieskolan, vars elever har läst en uppsättning matematikkurser som skiljer sig från den som tidigare elever har läst. Hösten 2014 tar högskolan emot de första studenterna som berörs av den reform som trädde i kraft 2011. Det nya kursutbudet innefattar ett högskoleingenjörsspår och ett civilingenjörsspår. Förändringarna inom matematik/tillämpad matematik påverkar flera av högskolans utbildningar, vars utbildningsplaner därför behöver revideras. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att revidera utbildningsplanerna för byggnadsingenjörsprogrammet, civilingenjörsprogrammet i energisystem, civilingenjörsprogrammet i robotik, datavetenskapliga programmet, datornätverk och datakommunikation, energiingenjörsprogrammet, flygingenjörsprogrammet samt högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik enligt förändringar i kurser inom matematik/tillämpad matematik att gälla för kurstillfällen som ges från läsåret 2014/2015 och framåt. Ärendets beredning Den nya kursstrukturen har arbetats fram av avdelningen för tillämpad matematik vid UKK under våren 2013. En idéskiss utarbetad av en arbetsgrupp inom avdelningen har kommunicerats med akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), akademin för innovation, design och teknik (IDT) samt studenter. I oktober skickade avdelningschefen ut en sammanställning av kurstillfällen i matematik/tillämpad matematik för läsåret 2014/2015. Ärendet har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Sammanställning över nya kurser i matematik/tillämpad matematik Delges Utbildningsledare EST och IDT, administrativa chefer EST och IDT, akademichefer EST och IDT.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 21 Uppföljning av överensstämmelse mellan utbildningsplaner och programscheman Diarienummer: MDH 2.1.2-275/13 Handläggare: Julia McNamara I samband med revidering av riktlinjer för utbildningsplaner under våren 2013 framkom upplevelsen av att programschemat, som är underordnat utbildningsplanen, emellanåt kan komma att avvika från utbildningsplanens kursangivelser. Av den anledningen beslutade fakultetsnämnden vid sitt sammanträde den 30 maj 2013 att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen (UFO) att genomföra en stickprovskontroll av överensstämmelsen mellan kurser och terminer i utbildningsplaner och kurstillfällen som anges i akademiernas programscheman. Stickprovskontrollen omfattade sex utbildningsprogram. Samtliga program i undersökningen förutom ett uppvisar avvikelser som innebär att kurser i utbildningsplanen saknas i programschemat. En möjlig orsak till att det finns skillnader mellan utbildningsplan och programschema är att ändringar görs i programschemat, utan formellt beslut i fakultetsnämnden om revidering av utbildningsplanen. Beredningen föreslår att akademierna tar fram tydliga rutiner, eller förtydligar redan befintliga rutinbeskrivningar, för sitt arbete med programscheman, där det tydligt framgår att utbildningsplanen är styrande för vilka kurser som ingår i programschemat. Detta borde också få till följd att akademierna initierar en diskussion om hur utbildnings- och kursplaner kan utformas och formuleras för att inte bli alltför specifika och kräva ständiga revideringar, men samtidigt innehålla den information som högskoleförordningen kräver. De fyra utbildningsutskotten har behandlat ärendet och beslutade i enlighet med beredningens förslag, förutom utskottet för teknikutbildningar som önskade ta bort den andra beslutssatsen och ersätta den med följande: att UFO påminns om sitt uppdrag att samla alla intressenter i utbildningsplaneringsprocessen för ett idéseminarium under våren 2014. Det idéseminarium som utskottet hänvisar till är dock tänkt att handla om aktiviteter och tidplaner för olika aktiviteter inom utbildningsplanering, för att få en samsyn och hitta möjligheter till effektivisering och en rimlig tidsplanering, snarare än en diskussion om kurs- och utbildningsplaner specifikt. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att uppmana akademierna att ta fram tydliga rutiner, eller förtydliga redan befintliga rutinbeskrivningar, för sitt arbete med programscheman, där det tydligt framgår att utbildningsplanen är styrande för vilka kurser som ingår i programschemat att utbildnings- och forskningssektionen uppdras att återrapportera från idéseminariet till fakultetsnämndens sista sammanträde under våren 2014 Ärendets beredning Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. De fyra utbildningsutskotten har behandlat ärendet vid sina möten den 20 och 21 november 2013.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden Underlag i ärendet Bilaga 1: Rapport Uppföljning av överensstämmelse mellan utbildningsplaner och programscheman Delges Akademichefer, administrativa chefer, chef UFO, utbildningsledare, Mälardalens studentkår.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 22 Översyn av civilingenjörsprogrammet i robotik i samband med beslut om revidering av utbildningsplan Diarienummer: MDH 2.1.2-377/13 Handläggare: Julia McNamara Fakultetsnämnden fattade vid sitt möte den 30 maj 2013, beslut att avslå förslaget från akademin för innovation, design och teknik (IDT) om revidering av utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i robotik. Beslutet korrigerades i ett dekanusbeslut den 5 juli 2013. I dekanusbeslutet gavs även följande uppdrag: Till akademi IDT att tydligt kommunicera de ändringar som nu görs, till nybörjarstudenterna på robotikprogrammet i samband med terminsstarten ht 2013 Till UFO att följa upp beslutet och till fakultetsnämndens sista sammanträde 2013 återrapportera en översyn av innehållet i robotikprogrammet i relation till examensmålen samt ge en bild av genomströmningen på programmet. UFO har följt upp beslutet och redogör i en rapport för detta samt hur innehållet i robotikprogrammet förhåller sig till examensmålen och hur genomströmningen ser ut. De lokala examenskraven enligt högskolans examensordning, som främst handlar om kursfordringar uttryckt i antal högskolepoäng, uppfylls utifrån upplägget i utbildningsplanen. Det är dock inte lika klart hur programmets upplägg och utbildningsplan förhåller sig till de nationella examensmålen för civilingenjörsexamen. I akademins examensmatris anges kursernas relation till målen enligt förordningen, men de är inte helt överensstämmande med målen i utbildningsplanen. Föredragande: Julia McNamara Förslag till beslut att notera informationen. Ärendets beredning Ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Rapport Bilaga 2: Examensmål enligt högskoleförordningen Bilaga 3: Examensmatris Delges Akademichef IDT, administrativ chef IDT, utbildningsledare IDT.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 23 Användning av Urkund gällande examensarbeten Diarienummer: MDH 1.1.4-549/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har den 26 september 2013 mottagit en förfrågan om att behandla frågan om att Urkund bör bli obligatoriskt när det gäller examensarbeten, uppsatser och andra självständiga arbeten som avslutar en utbildning. Vid Mälardalens högskola så regleras frågor om examination i dokumentet: Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola, och vänder sig till så väl högskolans personal som till högskolans studenter. Det syftar till att dels underlätta för personalen i arbetet med examination, dels säkerställa hög rättsäkerhet för studenterna genom att främja lika behandling av likartade examinationsärenden. Urkund används för att förebygga och upptäcka plagiering från ett omfattande och kontinuerligt uppdaterat källmaterial. Dokument som går via Urkund kontrolleras mot tre centrala källområden: Internet, förlagsmaterial och tidigare inskickat studentmaterial (t ex PM, case studies och examensarbeten). Om något dokument uppvisar likheter med innehållet i källorna flaggar systemet för ett eventuellt plagiat. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut Att föreslå rektor revidera Regler och anvisningar för examinationsärenden på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (MDH 2.1 275/12) gällande att göra det obligatoriskt att använda högskolans webbaserade system för plagiatkontroll när det gäller examensarbeten, uppsatser och andra självständiga arbeten som avslutar en utbildning. Ärendets beredning Ärendets har beretts på utbildnings- och forskningssektionen. De fyra grundutbildningsutskotten har behandlat ärendet vid sina möten 20-21 november där utskottet för lärarutbildningar och utskottet för teknikutbildningar beslutade enligt förslag till beslut som innehöll företaget Urkund. Utskottet för ekonomiutbildningar ändrade beslutsmeningen till att besluta om att det ska vara obligatoriskt att använda högskolans textmatchningsverktyg. Utskottet för hälso- och välfärdsutbildningar beslutade liknande att det ska vara obligatoriskt att använda plagiatkontrolleringsverktyg som ett komplement till examinators egen granskning. Efter kontakt med högskolans jurist så föreslås att beslutsmeningen formuleras utan att knyta det till ett specifikt företag och benämner det som: högskolans webbaserade system för plagiatkontroll. Delges Rektor, chef för rektors kansli, studentombudsmannen Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 24 Samhällsvetenskapliga programmet rapport från akademin EST Diarienummer: MDH 2.1.2-609/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden beslutade den 6 september 2012, 99: att uppdra till Akademi HST att göra en översyn av det samhällsvetenskapliga programmet inför utbudsbeslutet 2013/2014 och att översiktligt redovisa förutsättningarna för detta arbete till fakultetsnämndens möte den 22 november 2012. Den 13 augusti 2013 inkom EST med en rapport som innehåller en problembeskrivning, alternativ till förändringar samt en begäran om vägledning från fakultetsnämnden. I rapporten så redogörs det för två alternativa upplägg av det samhällsvetenskapliga programmet och EST önskar vägledning från fakultetsnämnden vilket av dessa alternativ som är att föredra. Med anledning av rapporten finns det ett flertal frågor som fakultetsnämnden önskar att akademin EST svarar på. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut Att uppdra till akademin för ekonomi, samhälle och teknik att inkomma med svar på följande frågeställningar till fakultetsnämndens möte i april 2014: Hur ser arbetsmarknadens behov ut för de olika alternativen? Hur ser studentintresset ut? Hur ser personalresurserna och den vetenskapliga basen ut för de olika alternativen? Har alternativet att skapa ett program med sociologi som examensutgång och statsvetenskap som stödämne diskuterats? Vilka synergier kan man tänka sig för de olika alternativen med verksamheten inom hälsa och välfärd och ekonomiämnena? Hur förhåller sig de två alternativen till det existerande programutbudet, finns det risk för intern konkurrens? Ärendets beredning Ärendet har beretts på akademin EST som närmare beskrivs i rapporten. Därefter har ärendet beretts på utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för ekonomiutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 21 augusti 2013

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden och beslutade att lämna följande synpunkter: * Kan vara bra att ha ett statsvetenskapligt program som mer skiljer sig från ekonomiprogrammet än vad ett förvaltningsprogram skulle göra för att undvika intern konkurrens. * Branschen vill rekrytera utredare och projektledare men studenterna saknar kompetens för att hantera kalkyler, statistik och siffror. Viktigt att detta finns med i ett statsvetenskapligt program så studenterna blir gångbara på arbetsmarknaden. Delges Akademichef EST, utbildningsledare EST Underlag i ärendet Bilaga 1: Beslutspromemoria Bilaga 2: Akademins rapport

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 25 Revidering av utbildningsplan för ekonomprogrammet Diarienummer: MDH 2.1.2-380/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-239/12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 25 oktober 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet där man vill byta namn på två kurser: Från NAA110, Internationell ekonomi till NAA113 Handelsteori och internationell finansteori och från NAA109 Miljöekonomins grunder till NAA114 Miljöekonomi Akademin motiverar ändringen med att det är justeringen av kursnamn inom nationalekonomi, vilka initierats för att kunna särskilja kurser som ges på engelska respektive svenska. Innehållet i programmet ändras inte. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att att byta kursen Internationell ekonomi till Handelsteori och internationell finansteori byta kursen Miljöekonomins grunder till Miljöekonomi därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Ekonomprogrammet att gälla för utbildning som startar efter 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi EST och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för ekonomiutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 20 november och beslutade enligt förslag till beslut. Delges Utbildningsledare EST, administrativ chef EST

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 26 Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet Diarienummer: MDH 2.1.2-391/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-239/12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 25 oktober 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för programmet när det gäller en skrivelse avseende undervisningsspråk. Föreslagen förändring (i rött) i utbildningsplanen för Internationella Marknadsföringsprogrammet gäller en mening i utbildningsplanen som kan tolkas felaktigt. I dagsläget sker massantagning till vissa kurser som ges enbart på engelska, vilket gör att det inte är ett val för den som önskar utan obligatoriskt för samtliga inom programmet. Dagens lydelse Undervisningsspråk Undervisningen sker oftast på svenska, men det finns kurser på engelska att välja för den som önskar. När studenten läser profilspråk sker undervisning på det språket och vid utlandsstudier sker undervisningen på det språk som talas vid det utländska universitetet. Föreslagen ny lydelse Undervisningsspråk Undervisningen sker oftast på svenska, men vissa kurser ges på engelska. När studenten läser profilspråk sker undervisning på det språket och vid utlandsstudier sker undervisningen på det språk som talas vid det utländska universitetet. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet att gälla för utbildning som startar efter 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi EST och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för ekonomiutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 20 november och har beslutat enligt förslag till beslut. Delges Utbildningsledare EST, administrativ chef EST

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 27 Revidering av utbildningsplan för Analytical finance Diarienummer: MDH 2.1.2-369/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-239/12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK)kom den 6 september 2013 in med önskemål om revidering av utbildningsplanen Analytical fiance. Revideringarna ska gälla för utbildning som startar ht-14. Förändringen innebär att studenter som börjar på programmet Analytical Finance hösten 2014 och framåt inte längre kommer att erbjudas kurser i företagsekonomi i en sådan omfattning så att det är möjligt att erhålla en kandidatexamen med företagsekonomi som huvudområde. Möjliga huvudområden för kandidatexamen kommer då att vara matematik/tillämpad matematik samt nationalekonomi. Fakultetsnämnden beslutade om detta den 25 oktober 2013. Nu har akademin UKK inkommit med önskemål om ytterligare revidering av programmet utifrån sitt arbete med den av UKÄ ifrågasatta kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik. Akademin motiverar revideringen enligt följande: Kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik är ifrågasatt av UKÄ. I synnerhet skrev bedömargruppen "några viktiga kurser som bör ingå i varje kandidatprogram i matematik saknas". För att vi ska behålla examensrätten är det därför av största vikt att utbildningsplanen ändras för att inkludera sådana kurser. För att ge plats för ett större antal av sådana kurser har vi också infört en ny utgång mot en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik utan den särskilda inriktningen mot "Financial Engineering". En sådan utgång är nödvändig för att ge underlag för att ge dessa kurser som vi behöver ha för att försvara examen. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Analytical finance att gälla för utbildning som startar efter 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi UKK av utbildningsledare Anna-Karin Fornberg, programansvarig för Analytical Finance Anatoliy Malyarenko, programsamordnare för Analytical Finance Ying Ni samt avdelningschef för tillämpad matematik Erik Janse. De föreslagna förändringarna har även diskuterats i ämneskollegiet för matematik/tillämpad matematik. Ärendet har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 21 november och beslutade enligt förslag till beslut samt att uppdra akademin UKK att till fakultetsnämndens möte presentera ett material som tydliggör hur det nya spåret i programmet uppfyller examensmålen och kommer tillrätta med den kritik som framförts av UKÄ.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Förtydligande från akademin hur examensmålen uppnås med de nya kurserna Delges Akademichef UKK, EST, utbildningsledare UKK, EST administrativchef UKK, EST

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 28 Revidering av utbildningsplan för masterprogrammet i teknisk matematik Diarienummer: MDH 2.1.2-405/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-239/12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 6 september 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för masterprogrammet i teknisk matematik. Revideringarna ska gälla för utbildning som startar ht-14. Akademi UKK har diskuterat möjligheten att erbjuda masterprogram i teknisk matematik på både svenska och engelska. I förberedelsearbetet för detta har en mindre översyn av utbildningsplanen för programmet gjorts av programansvarig, avdelningschef och utbildningsledare. Förändringarna som föreslås av akademin är: Under avsnittet innehåll uppdateras texten angående examinationsformer då även muntliga tentamina förekommer på vissa kurser, I årskurs 1 bland de obligatoriska kurserna ersätts kursen Diskret matematik, fortsättningskurs av kursen Wavelets som är mer i linje med programmets inriktning och speciellt framtagen för programmet. Kursen Diskret matematik, fortsättningskurs erbjuds fortsättningsvis som valbar kurs under årskurs 1. Ytterligare valbara kurser erbjuds: årskurs 1 Grafteori, nätverk och tillämpningar och årskurs 2 Tillämpade algebraiska strukturer. Innehållet i kurserna anses lämpligt för programmets studenter och är speciellt framtagna för programmet. En minskning av de valbara kurserna från 45 hp till 37,5 hp. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag därmed fastställa reviderad utbildningsplan för masterprogrammet i teknisk matematik att gälla för utbildning som startar efter 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi UKK av programansvarig för programmet, Sergei Silvestrov, i samarbete med utbildningsledare vid UKK, Anna-Karin Fornberg och avdelningschef för tillämpad matematik, Erik Janse. De föreslagna förändringarna har även diskuterats i ämneskollegiet för matematik/tillämpad matematik. Ärendet har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt sammanträde och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att återremittera ärendet till akademi UKK för omarbetning med avseende på att begränsa antalet valbara kurser i utbildningsplanen.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden Ärendet behandlades av fakultetsnämnden den 25 oktober 2013 och man beslutade att återremittera ärendet. Akademin har efter det inkommit med ett nytt underlag och omarbetad utbildningsplan. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 21 november och beslutade enligt förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Utbildningsplan med föreslagna revideringar markerade Bilaga 3: Spårförslag från akademin Delges Utbildningsledare UKK, administrativchef UKK

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 29 Revidering av riktlinjer för anställning av gästprofessor till Alva Myrdals minne Diarienummer: Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap vid Mälardalens högskola (MDH) beslutade 15 november 2007 att inrätta en professur i Alva Myrdals anda, i samarbete med Eskilstuna kommun och finansierades då av kommunen. Ett viktigt motiv till anställningen som gästprofessor är Alva Myrdals gärningar inom det socialpolitiska, arbetslivs- och välfärdspolitiska, samt utbildningspolitiska områdena och inom internationell konfliktforskning. Uppdraget som gästprofessor riktas till internationellt framstående forskare på områden som direkt eller indirekt berör Alva Myrdals livsgärning. Genomuppdraget som gästprofessor stärks möjligheter för samarbete mellan högskolan, Eskilstuna kommun och gästprofessorns lärosäte. Fakultetsnämnden utser enligt de nuvarande riktlinjerna en nomineringskommitté som består av minst fem ledamöter med representation från fakultetsnämnden, fakultetsnämndens rekryteringskommitté, Eskilstuna kommun; med dekanus som ordförande och enheten för externa relationer (EER) som sekreterarstöd. Nomineringskommittén kan adjungera personer till sig, som stöd i sitt arbete Fakultetsnämnden beslutade den 29 mars 2012 om en revidering av riktlinjerna enligt den nya fakultetsnämndsorganisationen 2011-2013. Förslag finns nu om att högskolans rekryteringskommitté ska ta över hanteringen av tillsättningen av gästprofessor till Alva Myrdals minne. Finansieringen ingår i den överenskommelse som träffas mellan Eskilstuna kommun och MDH. Det har framkommit behov av att i riktlinjerna förtydliga vad medlen avsatta för gästprofessor ska användas till. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att att en rekryteringsgrupp bestående av ordförandena i högskolans rekryteringskommitté, representant från personalsektionen samt två representanter för Eskilstuna kommun tar över hanteringen av tillsättningen av gästprofessor till Alva Myrdals minne. medlen avser dels att täcka kostnader för gästprofessorns arvode, resor och logi, representation, dels omkostnader för konferenser/seminarier där gästprofessorn är huvudperson samt litteratur. därmed fastställa förslag till reviderade regler för tillsättning av gästprofessor till Alva Myrdals minne enligt bilaga.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden Ärendets beredning Ärendet har beretts på utbildnings- och forskningssektionen med stöd av personalsektionen. Delges Rektor, akademichefer, personalsektionen, rekryteringskommittén Underlag i ärendet Bilaga 1: Förslag på reviderade riktlinjer

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 30 Förlängning av uppdrag som ordförande och vice ordförande i rekryteringskommittén Diarienummer: MDH 1.1.1-258/11 Handläggare: Maria Spennare Högskolestyrelsen har vid sammanträdet 9 maj 2011 fastställt anställningsordning för lärare vid Mälardalens högskola. Enligt anställningsordningen ska fakultetsnämnden utse ordförande och vice ordförande i rekryteringskommittén. Rekryteringskommittén ansvarar för beredningen vid anställning av lärare och arbetet i kommittén leds av ordförande/vice ordförande. Ordförande och vice ordförande ska vara vetenskapligt kompetenta lärare; en från det naturvetenskapliga och tekniska området och en från det humanistiska, samhälls- och vårdvetenskapliga området. Beroende på inom vilket område som rekryteringen av lärare ska ske så är de ordförande respektive vice ordförande i rekryteringskommittén. Uppdraget som ordförande/vice ordförande följer fakultetsnämndens mandatperiod, normalt tre år. Innevarande mandatperiod för nuvarande fakultetsnämnd, liksom för uppdraget som ordförande/vice ordförande i rekryteringskommittén, sträcker sig fram till 31 december 2013. För att säkerställa en kontinuitet i personalärenden så föreslås nu att de två nuvarande ordförandenas uppdrag förlängs första halvåret 2014. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att att utse Lena Johansson Westholm till ordförande (T) i rekryteringskommittén under perioden fram till 30 juni 2014, utse Sture Packalén till ordförande (HSV) i rekryteringskommittén under perioden fram till 30 juni 2014 fakultetsnämnden under våren 2014 utser två ordföranden i rekryteringskommittén för resterande del av mandatperioden till 31 december 2016. Ärendets beredning Dekanus och prodekanerna har berett ärendet. Delges Lena Johansson Westholm, Sture Packalén, personalsektionen, akademicheferna

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 31 Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Diarienummer: MDH 2.1.2-375/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-239/12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för innovation, design och teknik (IDT) kom den 25 oktober 2013 in med önskemål om revidering av utbildningsplanerna för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign, Högskoleingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik, Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign och Civilingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik. Revideringarna ska gälla för utbildning som startar ht-14. MDH:s utbildningar inom produkt- och processutveckling har fått omdömet hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar. Akademin anger i sitt underlag att inget innehåll som bedömts ha bidragit till det positiva utfallet med hög kvalitet från UKÄ har tagits ur programmet, tillägg har dock gjorts för att säkra fortsatt hög kvalitet. De föreslagna förändringarna påverkar innehållet i programmet och således behöver utbildningsplanen revideras. Förändringarna har beskrivits i det bifogade besluts pm:et och är markerade i den bifogade utbildningsplanen. Akademin har även redogjort för hur programmet svarar mot examensmålen i den bifogade examensmatrisen. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign, att gälla för utbildning som startar efter 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 21 november och beslutade enligt förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Utbildningsplan med föreslagna revideringar markerade Bilaga 3: Examensmatris Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, administrativchef IDT

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 32 Revidering av utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik Diarienummer: MDH 2.1.2-376/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-239/12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för innovation, design och teknik (IDT) kom den 25 oktober 2013 in med önskemål om revidering av utbildningsplanerna för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign, Högskoleingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik, Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign och Civilingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik. Revideringarna ska gälla för utbildning som startar ht-14. MDH:s utbildningar inom produkt- och processutveckling har fått omdömet hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar. Akademin anger i sitt underlag att inget innehåll som bedömts ha bidragit till det positiva utfallet med hög kvalitet från UKÄ har tagits ur programmet, tillägg har dock gjorts för att säkra fortsatt hög kvalitet. De föreslagna förändringarna påverkar innehållet i programmet och således behöver utbildningsplanen revideras. Förändringarna har beskrivits i det bifogade besluts pm:et och är markerade i den bifogade utbildningsplanen. Akademin har även redogjort för hur programmet svarar mot examensmålen i den bifogade examensmatrisen. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik, att gälla för utbildning som startar efter 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 21 november och beslutade enligt förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Utbildningsplan med föreslagna revideringar markerade Bilaga 3: Examensmatris Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, administrativ chef IDT

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 33 Revidering av utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign Diarienummer: MDH 2.1.2-385/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-239/12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för innovation, design och teknik (IDT) kom den 25 oktober 2013 in med önskemål om revidering av utbildningsplanerna för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign, Högskoleingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik, Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign och Civilingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik. Revideringarna ska gälla för utbildning som startar ht-14. MDH:s utbildningar inom produkt- och processutveckling har fått omdömet hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar. Akademin anger i sitt underlag att inget innehåll som bedömts ha bidragit till det positiva utfallet med hög kvalitet från UKÄ har tagits ur programmet, tillägg har dock gjorts för att säkra fortsatt hög kvalitet. De föreslagna förändringarna påverkar innehållet i programmet och således behöver utbildningsplanen revideras. Förändringarna har beskrivits i det bifogade besluts pm:et och är markerade i den bifogade utbildningsplanen. Akademin har även redogjort för hur programmet svarar mot examensmålen i den bifogade examensmatrisen. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign, att gälla för utbildning som startar efter 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 21 november och beslutade enligt förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Utbildningsplan med föreslagna revideringar markerade Bilaga 3: Examensmatris Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, administrativchef IDT

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 34 Revidering av utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik Diarienummer: MDH 2.1.2-386/13 Handläggare: Maria Spennare Fakultetsnämnden har via rektors delegationsordning (MDH 1.1.2-239/12, beslutad den 24 april 2012) ansvar för att fatta beslut om revideringar av utbildningsplaner. Akademin för innovation, design och teknik (IDT) kom den 25 oktober 2013 in med önskemål om revidering av utbildningsplanerna för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign, Högskoleingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik, Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign och Civilingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik. Revideringarna ska gälla för utbildning som startar ht-14. MDH:s utbildningar inom produkt- och processutveckling har fått omdömet hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar. Akademin anger i sitt underlag att inget innehåll som bedömts ha bidragit till det positiva utfallet med hög kvalitet från UKÄ har tagits ur programmet, tillägg har dock gjorts för att säkra fortsatt hög kvalitet. De föreslagna förändringarna påverkar innehållet i programmet och således behöver utbildningsplanen revideras. Förändringarna har beskrivits i det bifogade besluts pm:et och är markerade i den bifogade utbildningsplanen. Akademin har även redogjort för hur programmet svarar mot examensmålen i den bifogade examensmatrisen. Föredragande: Maria Spennare Förslag till beslut att att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag därmed fastställa reviderad utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet Innovation, produktion och logistik, att gälla för utbildning som startar efter 1 juli 2014. Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram vid akademi IDT och har därefter beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Utskottet för teknikutbildningar har behandlat ärendet vid sitt möte den 21 november och beslutade enligt förslag till beslut. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts PM Bilaga 2: Utbildningsplan med föreslagna revideringar markerade Bilaga 3: Examensmatris Delges Akademichef IDT, utbildningsledare IDT, administrativchef IDT

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 35 Överlämning av synpunkter till kommande fakultetsnämnd Nuvarande fakultetsnämnd har mandatperiod mellan 2011-2013 och det har genomförts val till den nya fakultetsnämnden som har mandatperiod 2014-2016. Utskotten har vid sina sammanträden sammanfatta sina intryck i två avseenden: 1) vad de arbetat med under sin mandatperiod och 2) vad de vill skicka med till den nya fakultetsnämnden att fokusera på i framtiden. Fakultetsnämnden arbetade sedan med att sammanställa de inkomna synpunkterna under sitt internat 24-25 oktober. Dekanerna har sedan arbetat vidare med synpunkterna. Föredragande: Peter Gustafsson Förslag till beslut att att de bifogade synpunkterna ska utgöra ett underlag vid utbildningsdag för de nya ledamöterna vid sina första sammanträden ska fakultetsnämnden och utskotten diskutera synpunkterna. Underlag i ärendet Bilaga 1: Synpunkter till den nya fakultetsnämnden

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 36 Redovisning av delegationsbeslut Nedanstående beslut är tagna av dekanus och prodekan på delegation från nämnden sedan nämndens föregående sammanträde: 2013-10-18 Beslut om inställande av disputation - Markus Larsson EST, ämnet industriell ekonomi och organisation 2013-10-24 Antagning av Yuji Yamamoto IDT till forskarutbildningens senare del, ämnet innovation och design 2013-10-30 Beviljande av disputation Zarina Osmonalieva, EST, ämnet industriell ekonomi och organisation 2013-10-30 Beviljande av disputation Jagadish Suryadevara, IDT, ämnet datavetenskap 2013-11-08 Antagning av Jan Carlsson som docent datavetenskap 2013-11-08 Antagning av Radu Dobrin som docent i datavetenskap 2013-11-25 Beviljande av försvar av licentiatuppsats Pietro Elia Campana, EST, ämnet energi- och miljöteknik 2013-11-25 Beslut om inställande av kurser och program planerade för VT14 2013-11-13 Antagning av Daniel Sundmark som docent i datavetenskap 2013-11-28 Antagning av Md Lokman Hosain, EST, ämnet energi- och miljöteknik 2013-11-28 Antagning av Worrada Nookuea, EST, ämnet energi- och miljöteknik 2013-11-28 Antagning av Nima Ghaviha, EST, ämnet energi- och miljöteknik 2013-11-28 Antagning av Jan Skvaril, EST, ämnet energi- och miljöteknik 2013-11-28 Avveckling av filosofie kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap 2013-11-11 Antagning av Jonas Lindblom som docent i sociologi Förslag till beslut att notera informationen.

Nr 7:2013 2013-12-12 MDH 1.1-616/13 Fakultetsnämnden 37 Rapporter Rapport från studentkåren Rapporter från dekanerna Eventuella rapporter från fakultetsnämndens utskott. Föredragande: studentrepresentant, dekanerna och respektive utskottsordförande. Förslag till beslut att notera informationen.

Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV 2013-11-29 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 105/13 Professor i engelska, UKK Sista ansökningsdag: 2014-01-19, (annons ej ute ännu) Ref.nr 53/13 Universitetslektor i psykologi, HVV Sista ansökningsdag: 2013-05-15 Ref.nr. 119/13 Ansökan om att antas som docent i socialt arbete, HVV Ansökan inkom: 2013-05-21 Ref.nr. 157/12 Universitetslektor i socialt arbete, HVV Sista ansökningsdag: 2013-02-15 Ref.nr. 158/13 Universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: 2013-09-18 12 sökande Beslut om sakkunnig -Bo Ekehammar, Stockholms universitet Utlåtande inkommit, godkänt Gunnel Östlund -Torun Lindholm, Stockholms universitet Inkommit godkänt Beslut om sakkunnig -Arne Gerdner, Högskolan i Jönköping Deadline 2013-12-09 11 sökande Beslut om sakkunniga -Arne Gerdner, Högskolan i Jönköping Utlåtande inkommit, godkänt -Anna Dunér, Göteborgs universitet Utlåtandet inkommit, godkänt 2 sökande Beslut om sakkunniga -Christina Forsberg, Karolinska Institutet Inkommit g godkänt -Ulrica Nilsson, Örebro universitet Inkommit godkänt Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter? RB 2013-06-10 OK Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Agneta Brav Sammanträde 2013-12- 04 Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Mats Ekermo, Maria Müllersdorf Väntar på beslut Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm, akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Cecilia Rydlo, Ingrid Snellman Sammanträde 2013-12- 18 1

Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i HSV 2013-11-29 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 204/13 Ansökan om att antas som docent i didaktik, UKK Ansökan inkom: 2013-11-05 Ref.nr. 211/13 Ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap, HVV Ansökan inkom: 2013-11-20 Per Sund Sakkunnig letas Rekryteringskommitté bildad: Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Annelie Johansson Sundler Beslut om sakkunnig -Maria Nyström, Högskolan i Borås Deadline 2014-01-31 2

Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i NT 2013-11-29 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 136/13 Två professorer i hälsoteknik, IDT Ref nr för annonser är: 188/13 Signal processing 189/13 Sensor systems Anhållan inkom 2013-06-19 Sista ansökningsdag: 2013-10-31 Ref.nr.213/13 Ansökan om att antas som docent i datavetenskap, IDT Ansökan inkom 2013-11-22 Ref.nr 132/13 Universitetslektor i datavetenskap inriktning artificiell intelligens, IDT Sista ansökningsdag: 2013-07-03 Ref.nr 143/13 Universitetslektor i biomedical signal processing, IDT Sista ansökningsdag 2013-09-09 2 sökande 2 sökande Cristina Seceleanu Beslut om sakkunniga -Olof Lindahl, Norrlands universitetssjukhus Deadline 2014-01-27 -Leif Sörnmo, Lunds universitet Deadline 2014-01-27 Sakkunnig letas 1 sökande Beslut om sakkunniga -Mark Dougherty, Högskolan Dalarna Prel. utlåtande inkommit. Godkänt. -Ylva Bäcklund, Uppsala universitet Utlåtandet inkommit. Godkänt. 3 sökande Beslut om sakkunniga -Urban Wiklund, Umeå universitet Deadline 2013-12-03 - Kaj Lindecrantz, Kungliga tekniska högskolan Deadline 2014-01-09 Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén, Jane P Ståhle. Akademiledamöter: Damir Isovic, Mikael Sjödin och Mats Björkman RB 2013-09-10 OK Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Sture Packalén och vice ordförande Lena Johansson Westholm Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén. Akademirepresentanter: Magnus Otterskog och Gordana Dodig-Crnkovic Sammanträde 2013-12- 18 Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén. Akademirepresentanter: Magnus Otterskog och Maria Lindén 3

Bilaga 1 till ärende 4 Status för rekryteringsärenden i NT 2013-11-29 Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr 152/13 Universitetslektor i datavetenskap, IDT Sista ansökningsdag 2013-09-23 Ref.nr 181/13 Universitetslektor i informationsdesign med inriktning mot textdesign, IDT Sista ansökningsdag 2013-10-28 3 sökande Beslut om sakkunniga -Wang Yi, Uppsala universitet Deadline 2013-12-20 -Mads Dam, Kungliga tekniska högskolan Deadline 2013-12-16 4 sökande Beslut om sakkunniga -Patrik Hernwall, Stockholms universitet Deadline 2014-01-07 -Lars Melin, Bromma Deadline 2014-02-28 Rekryteringskommitté bildad. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén. Akademirepresentanter: Rikard Lindell och Björn Lisper. Rekryteringskommitté ska bildas. Ordförande Lena Johansson Westholm, vice ordförande Sture Packalén. Akademirepresentanter: Karl Schultz, Yvonne Eriksson och Lena Stenberg 4

Bilaga 1 till ärende 5 Fakultetsnämndens uppföljning av FUS:en vad avser IEO och ekonomiutbildningar 2013-12-12 Ekonomiutbildningarna vid MDH en historisk bakgrund När MDH bildades 1977 fanns redan ett- och tvååriga utbildningsprogram inom ekonomi och ADB (senare benämnt informatik), där ekonomi ht77 examinerade 70 studenter och informatik 183. År 1988 erhöll MDH rätt att ge en treårig kandidatutbildning i redovisning, 1990 skapades institutionen för ekonomi och ADB, och 1995 erhölls magisterrättigheter i ekonomi och de första magisterstudenterna examinerades. Personalen bör då ha uppgått till ca 45 personer. Institutionen fick sin första professur den 1 maj 1999 vilken stationerades i Eskilstuna trots att lärarkåren var koncentrerad till Västerås. År 2001 hade verksamheten expanderat till budgeterade 1781,5 hås, varav 534 avsåg informatik, som i IT-kraschens spår vid denna tid började se kraftigt vikande sökandetal. År 2002 erhöll ekonomi och informatik forskarutbildningsämnet Industriell ekonomi och organisation (IEO), och 2003 skapades Ekonomihögskolan vid MDH (MBS, Mälardalen Business School), och 2004-2005 tillsattes ytterligare fyra professurer. Vid denna tid, år 2004 beräknades ekonomihögskolans utbildningsuppdrag bli 1951 hås och 1561 håp. I samband med förberedelserna för en fusion med Örebro universitet utarbetade ekonomihögskolan 2006 tillsammans med motsvarande ämnen vid ÖU en gemensam doktorand- och masterutbildning, vars implementering avbröts när fusionsprojektet avbröts. Sent 2006 beslutade rektor lägga ned informatikämnet som före IT-kraschen i maj 2000 varit ett stort utbildningsämne. Beslutet inkluderar även IT-ekonomprogrammet. Detta drabbade forskningen vid ekonomihögskolan eftersom skolans främsta forskningsprofil låg i skärningspunkten mellan ekonomi och informatik. Detta avspeglades i t ex det faktum att MDH hade producerat 5 av de 15 första doktorsavhandlingarna i den nationella forskarskolan Management & IT, tack vare att MDH redan före forskarskolans tillkomst hade integrerat ekonomi och informatik. Denna nedläggning av informatik nödvändiggjorde en omorientering av ekonomiämnets forskningsprofil, mot temat industriell förnyelse, ett tema som ursprungligen hade mejslats fram i samarbete med Örebro och förberedelserna för en fusion. Våren 2007 granskade Högskoleverket MDHs ansökan om att få rättighet att examinera civilekonomer, en återskapad yrkesexamen. Det blev avslag. Resultatet blev att sökandetrycket minskade, samtidigt ökade sökandetrycket vid högskolor som erhöll civilekonomrättigheter. Viktigast var att ekonomihögskolan liksom flera andra högskolor som fick avslag inte hade någon docentkompetent lärare i extern redovisning. Vid detta tillfälle hade det varit möjligt att snabbt rekrytera en sådan lärare men detta alternativ avslogs med hänvisning till fusionsplanerna, senare MDHs omorganisering. Den 1 januari 2008 läggs Ekonomihögskolan vid MDH läggs ned och anställda delas upp på två akademier. Nedläggandet av varumärket Ekonomihögskolan reducerade sökandetrycket ytterligare. Huvuddelen av ekonomihögskolan hamnade i HST-akademin tillsammans med verksamheter som genererade underskott. Utbildningsuppdraget reducerades från 1900-2000 hås 2007 till 1150 hås 2012, på väg mot målet 1000 hås. Detta ledde till att antalet anställda reducerades genom att disputerade lärare flyttade till andra högskolor och universitet, att de som gick i pension inte ersattes, och att utexaminerade doktorer inte kunde erbjudas anställning. På så sätt ungefär halverades antalet disputerade lärare, och minskade andelen disputerade. Ekonomiska vetenskaper inom EST har idag 54 anställda lärare och doktorander mot ungefär det dubbla för 10 år sedan. 1

Bilaga 1 till ärende 5 År 2010 fick Leif Lindmarks i uppdrag av rektor att göra En framåtsyftande utvärdering av utbildning och forskning inom ekonomiområdet vid MDH. Utredningen presenterades i januari 2011 och kom att utgöra underlag för gällande FUS. Den 1 februari 2013 bytte HST namn till EST Ekonomi, Samhälle och Teknik för att framhäva ekonomiutbildningarnas betydelse, och verksamheten organiserades i två delar där ämnena handelsrätt, företagsekonomi, nationalekonomi, och statskunskap samlades under ett tak. Samtidigt har nya lektorstjänster utlysts och under 2013 tillsatts. Organisationsförändringen och nyrekryteringarna har inneburit en nystart för utbildning och forskning inom ekonomiska vetenskaper vid MDH. När FUS:en togs fram var det oklart om Inas skulle komma delas upp i en IEO och en ALV del. Detta skedde senare genom att psykologi och sociologi flyttade till HVV. Kvar vid EST blev endast statsvetenskap. När uppdelningen var ett faktum överenskom ämnena inom ekonomidelen av EST att i samband med MER14 samlas under beteckningen Ekonomisk vetenskap; på engelska Economic Sciences. Beteckningen ansluter till Sveriges Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne som, även om priset nästan uteslutande har utdelas till nationalekonomer, även har tilldelats i alla fall tre företagsekonomer, Herbert Simon 1978, Ronals Coase 1993 och Oliver Williamson 2009, en statsvetare, Elinor Ostrom 2009, och en ekonomisk historiker, Robert Fogel 1993. 1. Underlag ur Forsknings- och utbildningsstrategin 2013-2016 I FUS 2013-2016, sidorna 11-12, står: Till området ekonomiutbildningar hör i första hand stora ekonomprogram på grundnivå och avancerad nivå inom marknadsföring och redovisning men också samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga program. MDH avser att även under perioden 2013-2016 prioritera stora utbildningsvolymer inom ekonomiämnena. Utbildningarna ska ges en tydligare forskningsbas, både i form av fler disputerade lärare och genom att fler lärare också är aktiva som forskare. Forskningsinriktningen Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap omfattar forsknings och utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsämnena Industriell ekonomi och organisation och Arbetslivsvetenskap. Inom Industriell ekonomi och organisation sammanförs forskning i teknik, ekonomi och samhällsvetenskap. Inom dess ram samlas ingenjörer, ekonomer och samhällsvetare. Industriell ekonomi och organisation utgör forskningsbas för utbildningsområdet för ekonomiutbildningar. Forskningen fokuserar särskilt på industriell förnyelse, ett område med stor samhällsekonomisk betydelse med tanke på den omstrukturering av ekonomin som globalisering och teknisk utveckling medför. Forskningen bedrivs i nära samverkan med näringslivet och samhället i övrigt. Till 2016 ska Industriell ekonomi och organisation ha etablerat framstående forskning och blivit samarbetspartner för forskare och praktiker inom industriell förnyelse. Det kräver rekrytering av forskare och lärare och intensifierad samverkan med det regionala näringslivet. Fokus för verksamheten: * stärka forskningsbasen för ekonomiutbildningarna genom ökad andel disputerade lärare i undervisningen. * utveckla verksamhetsförlagd utbildning för studenter i utbildning på grundnivå inom delar av ekonomiutbildningarna. * utbildning på forskarnivå av fortsatt hög kvalitet fokuserad till industriell förnyelse och övriga centrala kompetensdelar av ämnet. * samverkan med forskare vid andra lärosäten, privat och offentlig sektor. * fortsatt utveckling av samproduktionsprojekt och vidga dem till att även omfatta privat sektor i regionen. Vi börjar med punkt 1, FUS, sid12: 2

Bilaga 1 till ärende 5 * stärka forskningsbasen för ekonomiutbildningarna genom ökad andel disputerade lärare i undervisningen. Andelen disputerade lärare har under 2013 ökat till 53% för lärarkåren som helhet. Se tabell 1. Detta har skett genom tillsättning av en docent i extern redovisning, fyra lektorer i marknadsföring varav en docentkompetent, och två lektorer i organisation. Fyra av dessa sju tjänster besattes av externt sökande. Vidare har en forskarassistent rekryterats externt, en professur återbesats, och två adjunkter getts tillsvidareanställning. Tabell 1. Andel disputerade lärare vid ekonomisk vetenskap december 2013 Ämne Handelsrätt Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Handelsrätt, beskattningsrätt Redovisning, ekonomistyrning, finansiering, K-/I-analys Marknadsföring, internationellt företagande, logistik Organisation, hållbar utveckling, ledarskap, entreprenörskap Mikro, makro, ekonomisk historia Statskunskap Summa Professorer 1 1 1 1 4 Docenter 1 1 1 3 Forskarassistenter 1 1 Övriga lektorer 1 8 3 2 (-1) 3 17 Summa disputerade 1 2 11 4 4 3 25 Licentiater 1 1 1 3 Övriga adjunkter 1 8 (-3) 7 1 1 1 (-1) 19 Summa adjunkter 9 7 2 2 1 22 Summa lärare 2 11 18 8 6 4 47 Andel disputerade 50% 18% 61% 75% 67% 75% 53% Doktorander: Adjunkter 1 2 1 Övriga 4 6 (+1) 10 (+1) Summa anställda 2 9 18 17 6 4 57 För att kunna bedriva forskningsbaserade ekonomutbildningar behöver vi ha lärare med kunskap om pågående forskning, egentligen forskande lärare, inom alla de områden som anges på raderna 1 och 2 i tabell 1. Kravet på utbildningsrelevant forskning och forskningsbaserad utbildning leder till att vi inte såsom vissa större universitet kan fokusera på att formera starka forskningsgrupper inom något enskilt delområde av ekonomiska vetenskaper utan har valt att fokusera på ett tema såsom industriell förnyelse som kan samla forskning inom hela avdelningen för ekonomiska vetenskaper. För att kunna erhålla rättighet att få utexaminera ett visst antal civilekonomer behöver MDH kunna visa att man har en docentkompetent lärare inom vardera redovisning, ekonomistyrning, finansiering, marknadsföring, organisation, och nationalekonomi, och det har vi idag. Vidare behöver MDH ha lärare i informatik, ledarskap och statistik, vilket vi även det har, samt kunna visa att samtliga examensarbeten handleds av disputerade och att 50% av undervisningen görs av disputerade. Detta kommer att kräva ytterligare nyrekrytering av disputerade lärare, vilket försvåras till följd av att undervisningsuppdraget i stort sett halverats på tio år. I tabell 1 har lärare kategoriserat med avseende på inriktningen på den tjänst de har; I tabell 2 har samma lärare kategoriserats med avseende på den undervisning de gör. Som framgår av båda tabellerna är bristen på disputerade lärare speciellt stor inom redovisning, ekonomistyrning, finansiering och K-/I-analys som endast har två disputerade, båda nära pensionsålder. Denna del av det företagsekonomiska ämnet brukar stå för ungefär 50% av undervisningen i företagsekonomi i ett traditionellt civilekonomprogram, och utgör ämnets historiska kärna. Det innebär att minst två disputerade lärare inom vardera redovisning och ekonomistyrning behöver rekryteras, samt på några års sikt ersättare till nuvarande docent och professor. Med tanke på de senares pensionering måste 3

Bilaga 1 till ärende 5 disputerade lärare anställas för att MDH ska få behålla existerande magisterrättigheter, alldeles oavsett om civilekonomrättigheter erhålls eller ej. Tabell 2. Årsarbetstid per delämne Delämne / Handelsrätt Redovisning Organisation Marknadsföring Årsarbetstid Nationalekonomi Statskunskap, historia Professorer 0 1,6 1 2 1 0 5,6 Lektorer 1 0,5 5,8 7,2 3 3 20,5 Adjunkter 1 4 1 6 1 1,5 14,5 Doktorander 0,6 1 1,6 Andel lektorer 50% 35% 87% 61% 80% 66% Andel lektorer exkl professorer 50% 11% 61% 55% 75% 66% 2. Fokus för verksamheten: * utveckla verksamhetsförlagd utbildning för studenter i utbildning på grundnivå inom delar av ekonomiutbildningarna. Arbetet att rekrytera arbetsgivare som vill ta emot studenter för verksamhetsförlagd utbildning har påbörjats, och alla studenter som väljer inriktning mot redovisning har nu möjlighet att erhålla verksamhetsförlagd utbildning. Strävan är att i en framtid även kunna erbjuda studenter med annan inriktning verksamhetsförlagd utbildning. För att möjliggöra detta har akademin påbörjat ett nätverksutvidgande arbete för att knyta samman de olika ämneskompetenserna på akademin med lämpliga aktörer i privat och offentlig sektor. 3. Fokus för verksamheten: * utbildning på forskarnivå av fortsatt hög kvalitet fokuserad till industriell förnyelse och övriga centrala kompetensdelar av ämnet. Företagsekonomi och informatik erhöll 2002 forskarutbildning vid teknisk fakultet inom ramen för forskarutbildningsämnet Industriell ekonomi och organisation. År 2004 examinerades den första licentiatuppsatsen, och 2005 den första doktorsavhandlingen. I december 2013 hade IEO examinerat 10 licentiater och 23 doktorer, samt ytterligare några inskrivna före 2002 vid annat forskarutbildningsämne. Två av dessa avhandlingar har fått Wallanderstipendier och en IMITs pris för bästa avhandling. Det kunde kanske varit ytterligare någon om IEO i egenskap av lokal högskola alla år fått nominera avhandlingar. Det kan i detta sammanhang nämnas att Urank som årligen granskar utbildningar vid svenska universitet och högskolor krediterar ingenjörsutbildningarna vid MDH med IEO forskning- och forskarexamina och inte ekonomiutbildningarna vid MDH med motiveringen att MDH saknar forskarutbildningsrättigheter i samhällsvetenskap. Detta är orsaken till att ekonomiutbildningarna vid MDH enligt Urank har obefintlig forskning och forskarutbildning. Felaktigheten har påtalats men ansvariga för Urank hänvisar till att ekonomi är en samhällsvetenskap och att forskning och forskarutbildning i ekonomi vid MDH av MDH till SCB inrapporteras som ett teknikämne. Detta förhållande har starkt påverkat ekonomiutbildningarnas ranking. Idag har IEO 14 doktorander, varav 4 kommer att stanna vid licentiatexamen. Hälften av dessa 14 doktorander kommer att ha examinerats om ett år. Doktorandstocken minskar snabbt. År 2012 anställdes två doktorander men under 2013 inte någon. Skälet är att anställda under senare år har varit mindre framgångsrika med att erhålla externa forskningsmedel till nya doktorandtjänster dels till följd av att forskare som var duktiga på att erhålla externa forskningsmedel flyttade till andra universitet när ekonomihögskolan vid MDH lades ned, dels för att konkurrensen om externa medel ökat. Nedgången i antalet nyantagna doktorander förklaras sålunda delvis av ekonomihögskolans nedläggning. 4

Bilaga 1 till ärende 5 För att vända utvecklingen har två åtgärder vidtagits under 2013. För det första har lektorer kunnat söka en månads fakultetsmedel för att skriva forskningsansökningar. För att stötta dem har ett antal seminarietider avsatts för att behandla och ge feedback på ansökningar i syfte att ett antal bra ansökningar ska ha utarbetats till ansökningsomgångarna vt14. Docentkompetenta lektorer uppmanas söka medel både för sig själva och för doktorander, och vid nästa tilldelning av fakultetsmedel kommer nedsättning att villkoras med att ansökningar avser både disputerade forskare och doktorander. För det andra har ett arbete inletts att försöka få revisionsbyråer och industriföretag i regionen att ekonomiskt stödja en ansökan om en KKS forskarskola inom ekonomiska vetenskaper, främst avseende industrilicentiater. Som framgick av tabell 1 har IEO idag 6 doktorander inom marknadsföring och 7 inom organisation, men endast 1 inom området ekonomistyrning där det råder stor brist på lärare. För att bättre kunna forskningsbasera utbildningen strävar vi efter att genom denna forskarskola få finansiering för ett antal doktorander, i ett första steg industrilicentiater, inom redovisning och ekonomistyrning. Om vi kunde få till en sådan forskarskola med en viss andel doktorander inom redovisning och ekonomistyrning skulle detta underlätta rekryteringen av de disputerade lärare som vi måste rekrytera för att kunna erhålla civilekonomrättighet och på sikt säkra examensrätter. Anställda, före detta anställda vid ekonomihögskolan och andra anställda vid MDH, forskande inom temat industriell förnyelse, publicerade 2011 en antologi - Studies in Industrial Renewal: Coping with Changing Contexts - för att visa vad vi forskar på inom temat industriell förnyelse. Anställda inom ekonomiska vetenskaper har under ht13 påbörjat ett program med träffar för att utmejsla gruppens framtida forskningsfokus inom temat Industriell förnyelse. Eventuellt kommer detta arbete att dokumenteras i en ny antologi. 4. Fokus för verksamheten: * samverkan med forskare vid andra lärosäten, privat och offentlig sektor. IEO har alltid haft för få doktorander för att ekonomiskt kunna klara av att ge alla de doktorandkurser som våra doktorander behöver ha tillgång till. Så är det numera även vid systerinstitutioner vid de stora universiteten varför utvecklingen har gått mot samarbete kring doktorandkurser och nationella forskarskolor. Delämnet nationalekonomi har sedan länge helt gått över till nationella forskarskolor. Detta innebär att våra doktorander läser huvudelen av sina forskarkurser vid andra universitet och att huvuddelen av de doktorander som har läst våra forskarkurser har kommit från andra universitet. Detta system har varit uppskattat av våra doktorander som härigenom får möjlighet att läsa kurser givna av och få feedback från experter inom deras avhandlingsområde, skriva papper tillsammans med doktorander från andra universitet, och bygga upp sitt akademiska nätverk. Nationella forskarskolor bidrar också till att bygga upp lärarnas nätverk. IEO har varit med och startat upp tre forskarskolor, Entreprenörskap & Innovation, Management & IT, samt Swedish Graduate Business School, vilka alla har varit betydelsefulla för möjligheten att ge en bra forskarutbildning i IEO vid MDH. Den första och den sista har lagts ned beroende på att medel för att fortsätta driva verksamheten saknades. De statliga medlen för forskarskolan Mangement & IT är slut, men Uppsala universitet har bedömt den som så framgångsrik och värdefull att man 2012 beslutade att gå in med egna medel för driva den vidare. Avhandlingsämnena ligger i skärningspunkten mellan ekonomi och informatik. Från att ursprungligen ha omfattat 6 samverkande lärosäten har forskarkolan idag kommit att omfatta 12 lärosäten och blivit något av navet för forskning inom informatik i Sverige. Genom beviljade ansökningar till forskningsstiftelser har ett antal doktorander under viss tid kunnat vistas vid utländska universitet. 5

Bilaga 1 till ärende 5 Forskningssamarbete bedrivs med forskare vid andra svenska universitet, och har bedrivits med forskare vid utländska universitet. Det senare är dock helt beroende av att externa anslag beviljas. Samtal om samverkan med andra högskolor och universitet i syfte att täcka framtida behov av disputerade lärare inom redovisning har initierats. 5. Fokus för verksamheten: * fortsatt utveckling av samproduktionsprojekt och vidga dem till att även omfatta privat sektor i regionen. Som framhölls under punkt 2 pågår ett arbete att erbjuda allt fler studenter verksamhetsförlagd utbildning, samt som framhölls under punkt 3, har ett arbete inletts med att försöka få revisionsbyråer och industriföretag i regionen att ekonomiskt stödja en ansökan om en KKS forskarskola inom ekonomiska vetenskaper. Vidare kan nämnas att representanter för industrin framfört önskemål om utbildning inom logistik. EST har initierat ett arbete för att undersöka efterfrågan på sådan utbildning, behovet av att rekrytera lärare och villigheten från industrin att bidra med finansiering för att ge en sådan inriktning på existerande ekonom- och marknadsföringsprogram. 2. Underlag ur värdakademins verksamhetsplan 2014 Följande punkter är hämtade från Verksamhetsmål, uppdrag och budget 2014, utkast VUB14, Ver 2013-10-09: 1. Examina och användbarhet: - Målet är satt utifrån befintlig studentpopulation och examinationsnivåer och ska inte nås genom ökat antal studenter utan genom att fler av högskolans studenter med genomgången utbildning tar ut examen. - Minst 80 procent av högskolans studenter ska två år efter examen vara etablerade på arbetsmarknaden. Ekonomiutbildningarna vid MDH har fått som mål att producera 190 generella examina på grundläggande nivå, och 100 på avancerad nivå, totalt 290. Tvååriga masterutbildningar har haft så svårt attrahera sökande att inte ens de stora universiteten får lönsamhet i dessa. Att producera 100 examina på avancerad nivå förutsätter ekonomprogram med magisternivå, och borde underlättas om detta program kan få civilekonomstatus. Föreningen Civilekonomerna ger årligen ut en rapport om ekonomer tre år efter examen baserad på en enkät som sänts till studenter som tagit en ekonomiskt inriktad akademisk examen (Civilekonomer. Tre år efter examen. Rapport år 2013/2011). År 2012/2010 var målgruppen drygt 4.000/5.000 individer, och svarsfrekvensen från MDH var 35 %/39 %. På grund av en generellt låg svarsfrekvens redovisas inte sedan 2012 uppgifterna nedbrutna på respektive lärosäte. Undersökning från 2011 ger dock vid handen att 86,3% av de studenter som examinerats från MDH erhållit anställning, att jämföra med 92,1% för riket som helhet (undersökningen från 2013 anger även den 92% för riket, men även att 3% var självanställda). Vidare anger 2011 års undersökning att 49,5% av MDHs ekonomstudenter hade anställning redan innan de erhållit examen, att jämföra med 52,2% för riket som helhet. MDH ligger således något under genomsnittet vilket kanske kan förklaras av att företagsekonomi vid MDH genom IBM har ett antal studenter som inte avser att söka arbete i Sverige, samt en svag efterfrågan på ekonomer på den lokala arbetsmarknaden vid tidpunkten för undersökningen. Huvuddelen av studenterna hade, enligt 2013 års undersökning, fått arbete inom den privata sektorn (81 %); en mindre del inom offentlig sektor (16 %) och 2 % i internationella organisationer. Andelen studenter som ansåg sig ha stor eller ganska stor nytta av studierna var 73 %. Trots den relativt låga svarsfrekvensen kan man konstatera att för dem som har svarat har en mycket stor del fått ett arbete 6

Bilaga 1 till ärende 5 snabbt och att man har nytta av sina studier. Ekonomstudenter verkar därför i hög grad användbara för arbetslivet. 2. Rekrytering: - Högskolans utbildningar ska attrahera minst en förstahandssökande per plats. - Högskolan ska för samtliga utbildningsprogram som har en könsfördelning där det underrepresenterade könet understiger 40% öka andelen studenter av underrepresenterat kön. Utbildningarna inom det ekonomi-samhällsvetenskapliga området rekryterar mycket bra och klarar högskolans mål om minst en förstahandssökande per plats. För magistern i företagsekonomi haltar uppgifterna då det engelska systerprogrammet International Marketing ställdes in och studenterna slussades vidare till den svenska magistern (men med engelskt kursutbud). Tabellen nedan ger en bild av söktrycket per program för HT2013 (statistik från 2013-08-14 där siffrorna för IBM inte inkluderar internationellt sökande). Tabell 3. Sökandetryck till utbildningar inom ekonomiska vetenskaper Programkod Program Platser 1:a hand Totalt GKV02 Ekonomprogrammet Västerås 100 216 1544 GKE02 Ekonomprogrammet Eskilstuna 60 85 964 SEV25 International Business Management (IBM) 60 94 727 GKS02 Internationella Marknadsföringsprogrammet (IMF) 60 281 1165 SSV21 Samhällsvetenskapliga programmet 60 62 480 ZEG20 Magisterprogrammet FEK 100 97 i.u. Även vad gäller könsfördelningen uppvisar programmen inom ekonomi-samhällsvetenskap god måluppfyllnad där samtliga program förutom IMF (med en övervikt kvinnor 70/30) håller sig inom spannet 60/40. 3. Genomströmning: - Andelen nybörjarstudenter som är registrerade på programtermin tre av ett program ska vara minst 80 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. - Genomströmning: Andelen nybörjarstudenter som är registrerade på programtermin sex av ett program ska vara minst 66 procent av antalet registrerade studenter på programtermin ett. Tabell 4. Genomströmning vid utbildningar inom ekonomiska vetenskaper Programkod Program Genoms. T3 Genoms. T6 Prestations -grad GKV02 Ekonomprogrammet Västerås 91 i.u. 77 GKE02 Ekonomprogrammet Eskilstuna 79 i.u. 72 SEV25 International Business Management (IBM) 61 50 76 GKS02 Internationella Marknadsföringsprogrammet (IMF) 78 76 100 SSV21 Samhällsvetenskapliga programmet 73 32 77 ZEG20 Magisterprogrammet FEK 93 Genomströmningen inom EkSam uppfyller generellt sätt MDH:s krav relativt väl. Den utbildning som främst utmärker sig negativt är Samhällsvetenskapliga programmet men där är åtgärder redan vidtagna, varvid förbättringar i genomströmningen har kunnat iakttas. Ekonomprogrammet har genomgått kvalitetshöjande förändringar under senare år, vilket förklarar avsaknaden av uppgifter i tabellen ovan. Förändringarna har främst inriktats mot att höja den vetenskapliga kvaliteten, men har även inneburit viss översyn av det pedagogiska anslaget i kurser som upplevs som svåra av studenterna (främst inom nationalekonomi och redovisning). En liknande översyn av IBM är planerad till våren 2014, varvid vi bör kunna förvänta oss en förbättring av IBM:s siffror ovan. 7

Bilaga 1 till ärende 5 4. Studieprestation: - Den genomsnittliga prestationsgraden på kurser (HÅP/HÅS) för hela högskolan ska vara minst 83 procent och inget enskilt utbildningsområde ska ha lägre prestationsgrad än 70 procent. Prestationsgraden presenteras i tabell 3, där flera utbildningar ligger under målvärdet 83% men samtidigt klarar minimikravet om 70%. Akademin bevakar frågan, men ser att redan gjorda och planerade justeringar inom programmen bör förbättra situationen. För ekonomprogrammet hör de lägre prestationsgraderna samman med att flera studenter har problem med att klara examinationer inom nationalekonomi och redovisning, vilket föranlett justeringar i det pedagogiska upplägget. Huruvida dessa är tillräckliga för att nå upp i 83% eller över är det för tidigt att sia om. 5. Studentnöjdhet: - Minst 90 procent av studenterna ska vara nöjda med sin utbildning. I sitt kvalitetsarbete har EkSam valt att satsa på att skapa dialog med studenterna framför kvantitativa undersökningar av studentnöjdheten. Problemet med de senare är bristande nytta i kombination med svårigheter att få studenter att svara på enkäter. Trots det genomförs undersökningar, men utan att generera särskilt användbara resultat. En kvantitativ undersökning för IBM genomfördes t.ex. i maj 2013. Trots påminnelser över Facebook, Blackboard och gruppmejl (minst 3 ggr per kanal) stannade svarsfrekvensen vid 34%. Enligt programsamordnaren genererade svaren emellertid inget av nytt av värde i relation till den dialog som förs löpande. För att ge en bild av vilken typ av uppgifter som framkommer genom dialog ges nedan ett exempel från Ekonomprogrammet, vilket avrapporterats internt på EST inför strategidiskussionen 2013-06-06. 2013 års programråd, med lärare och representanter från linjeföreningarna i Eskilstuna (Esekon) och Västerås (Mälekon), gav intressant och nyttig feedback tillbaka till programmet. Vissa kurser upplevdes som röriga och svårighetsgraden varierar mellan kurserna. Parallella kurser är inte så heller så populärt pga ojämn arbetsbelastning. Dessutom efterfrågas praktiska inslag och praktik. Här ser vi att de praktiska inslagen i programmet förstärks betydligt när det blir möjligt för de som läser redovisning/ekonomistyrning att göra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under sin sista termin. Utöver detta framkom även nedanstående punkter: o o o o o o o o Vi som lärare behöver ge bättre samt tydligare feedback på examinationsuppgifter. Vissa lärare har svårt att nå fram till och kommunicera med studenterna vilket ibland skapar osäkerhet och oklarhet i undervisningssituationen. Ibland upplever studenter att lärare i samma kurs pratar förbi varandra och kommer med motstridig information. Studenter önskar samstämmighet avseende inlämningsrutiner på blackboard. Studenter uppfattar övningslektioner för räkneövningar i nationalekonomi som positivt. Tyvärr är det dock ett fåtal studenter som utnyttjar dem. Studenter önskar verklighetsanpassa nationalekonomiska kurserna och koppla dem till praktisk kunskap. Några studenter från 3:e året har indikerat att det förekommer för lite lärarledda lektioner ställt i relation till seminarier. Studenter upplever att examinatorer/lärare ibland släpper igenom bristande arbeten. Detta renderar i att underminera bra arbeten. Ovanstående punkter är inte en generaliserbar bild av programmet utan består av den feedback som linjeföreningarna har mottagit från individuella studenter inom programmet. De motsvarar dock den generella bild som även programansvariga samt lärare också förmedlat under terminen. Med utgångspunkt i de dialoger och enkäter som genomförts har följande summerande tabell satts samman som täcker de olika programmen inom EkSam-området. Tabell 5. Studentnöjdhet Programkod Program Fokus i kommunikationen med studenterna GKV02 / Ekonomprogrammet Västerås + Nöjda i stort. Detaljer under åtgärdande i linje med 8

Bilaga 1 till ärende 5 GKE02 Ekonomprogrammet Eskilstuna genomfört programråd (med lärare och representanter för linjeföreningarna Esekon och Mälekon) SEV25 International Business Management (IBM) Bra med helt engelskspråkigt program, dock varierar lärarnas språkliga kompetens och engagemang. Bredare kursutbud, bättre näringslivskoppling och fler seminarier GKS02 SSV21 Internationella Marknadsföringsprogrammet (IMF) Samhällsvetenskapliga programmet efterfrågas. Generellt sett anser studenterna att de har tillräckliga förkunskaper, att svårighetsgraden är lagom och att programmet är bra, enligt 2013 års utvärdering (101 svar av 176 tillfrågade) Splittrad bild p g a bl.a. gjorda och kommande större förändring inom programmet. Studenterna gillar inte otydlighet detta skapat, men är nöjda med kunskapsinnehållet. (Under rekonstruktion se vidare ärende hos Fakultetsnämnden.) ZEG20 Magisterprogrammet FEK Generellt sett mycket nöjda studenter, vilket också understöds av bra genomströmningstal men också av högt och ökande söktryck. 6. Mål för utbildning på forskarnivå - Årlig examinationsnivå för Industriell ekonomi och organisation ska vara 2 doktorsexamina för 2016 och 2020. IEO har sedan 2004 utexaminerat 9 licentiater och sedan 2005 23 doktorer, dvs i snitt 3 doktorer per år. IEO har idag 14 aktiva doktorander, varav 4 stannar vid licentiat. IEO bör kunna klara att upprätthålla denna nivå 2013-2015, men om inga nya doktorander antas 2014 kommer IEO att 2015 ha 2 aktiva doktorander kvar. För att kunna examinera 2 doktorander per år behöver IEO anta minst 3 per år, och ha en doktorandstock på 15. Examinationsfrekvens kommer att uppleva en svacka efter 2015 även om ny extern finansiering erhålls. Vidtagna åtgärder för att upprätthålla doktorandstocken är: - att undersöka möjligheten att erhålla en KKS forskarskola för industrilicentiater inom ekonomiska vetenskaper. - att undersöka möjligheten att bedriva doktorandutbildning i samarbete med utländska lärosäten. - att uppmana docenter och professorer att söka medel för doktorander. 7. Rekrytering till doktorandutbildning: - Könsfördelningen bland aktiva doktorander för hela högskolan ska vara sådan att det underrepresenterade könet inte understiger 40 procent. Någon kvotering vid antagning har inte tillämpats. Nya doktorandtjänster ska utlysas och tillsättas i konkurrens. Totalt 15 av de 23 doktorander som disputerat har erhållit sina tjänster i konkurrens på utlysta tjänster. Undantag har gjorts i fall där den externa finansieringen varit knuten till en viss doktorand. Detta har resulterat i att IEO hitintills har utexaminerat 9 kvinnliga och 14 manliga doktorer, dvs 39% kvinnor; under åren 2005-2009 6 kvinnor och 7 män, dvs 46% kvinnor. Se tabell 6. Kvinnor har missgynnats något av att alla tjänster inte har utlysts och tillsats i konkurrens, då det är fler män som själva eller i samverkan med sin handledare erhållit medel för sin egen finansiering. Tabell 6. Andel kvinnor som erhållit svensk doktorsexamen i företagsekonomi 1950-1959 1960-1969 1970-1979 1980-1989 1990-1999 2000-2009 Totalt Antalet doktorer 5 14 167 144 281 506 1118 Kvinnliga doktorer 0 0 7 16 67 141 231 Andel kvinnor 0% 0% 5% 14% 25% 36% 24% Andel kvinnor vid IEO 46% 39% IEO utlysta tjänster 56% 53% 9

Bilaga 1 till ärende 5 Andelen kvinnliga doktorander har successivt ökat och för 10 år sedan gissade vi inom ämnet att vi snart skulle komma att ha fler kvinnliga, än manliga doktorander. Denna långsiktiga trend bröts i och med att vi under senare år fått en kraftig ökning av manliga sökande från, i första hand, utomeuropeiska länder till de doktorandtjänster som utlyses. Fler än 100 utländska sökande till en doktorandtjänst varav flera med toppbetyg är inte ovanligt. Detta har lett till att andelen manliga doktorander relativt kraftigt har ökat på många ekonomiska institutioner i Sverige. I en jämförelse med det företagsekonomiska ämnet i Sverige har IEO examinerat en högre andel kvinnor än ämnet som helhet, detta trots att IEO rekryterat både från ekonom-, och ingenjörsutbildningar. Av 23 utexaminerade doktorer har 13 rekryterats från MDHs utbildningar, 3 från UU, 2 från HHS, 1 från Linné U, och 4 från svenskt näringsliv. Av de senare 4 hade en sin ingenjörsutbildning från Indien. Av de 13 doktoranderna från MDH hade 5 studerat företagsekonomi, 4 informatik och 4 från teknikklassade utbildningar. Informatik var vid MDH klassificerat som ett teknikämne. Av nu aktiva 14 doktorander kommer 4 från MDH, 4 från företagsekonomiska utbildningar vid andra lärosäten, 1 från KTH, och 5 från näringslivet. Den breda rekryteringsbasen illustrerar IEO:s viktiga roll vid MDH såsom forskningsbas för alla utbildningar inom ekonomiområdet vid MDH. 8. Aktivitetsgrad: - Aktivitetsgraden för doktorander vid högskolan ska vara minst 70 procent för varje forskarutbildningsområde. Detta kan vi klara då vi har fått in begäran om avbrytande från några inaktiva doktorander. Problem med aktivitetsgrad kan uppstå med doktorander som inte finansieras via MDH. 9. Studieprestationer: - Den genomsnittliga nettostudietiden för utbildning på forskarnivå ska för en doktorsexamen motsvara fyra års studier på heltid. Motsvarande studietid för en licentiatexamen är två års studier på heltid. - Inget enskilt forskarutbildningsområde ska ha lägre prestationsgrad än 80 procent. Prestationsgraden definieras som avklarad ackumulerad andel av hela utbildningen dividerat med ackumulerad aktivitet för hela utbildningen. I mitten av 1980-talet gjordes det en undersökning av hur lång tid det tog att doktorera i Sverige som kom fram till siffran 6,5 års heltidsstudier, vill vi minnas. Studietiderna har sedan dess reducerats kraftigt speciellt sedan universitet inte fick anta nya doktorander utan att kunna garantera deras finansiering. Dock, utan att ha tillgång till verkliga siffror tror vi det är få institutioner i ämnet som idag klarar en 80 procentig prestationsgrad. Det verkar snarare vara ett fåtal som blir klara på kortare tid än fyra år. Orsakerna till att det tar tid att skriva avhandlingar i Industriell ekonomi och organisation, och företagsekonomi, kan sökas både i efterfrågan på doktorandutbildning, sättet varpå den bedrivs, samt de krav som ställs på avhandlingar. Summa summarum, trots att IEO i jämförelse med andra universitet har lyckats uppnå hög genomströmning och korta studietider så kommer vi att få svårt att uppfylla dessa krav. 10. Publikationer: - Antalet vetenskapligt granskade publikationer ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. - Antalet vetenskapligt granskade publikationer tillsammans med internationellt välrenommerade forskare ska öka inom samtliga forskningsinriktningar. Antalet publikation i registrerade i DIVA 2013-10-12 under Industriell ekonomi och organisation framgår av tabell 7. Antalet är högt 2011 p g a en editerad bok, och har gått ned sedan 2009 p g a Ekonomihögskolans upphörande. Förmodligen finns det ett antal publikationer som är felaktigt kategoriserade. 10

Bilaga 1 till ärende 5 Tabell 7. Publikationer i DIVA registrerade under IEO 2013-10-12 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal publikationer 8 11 21 28 36 21 47 22 13 Åtgärder för att öka publikationsvolymen inkluderar - att erbjuda lektorer lektorsmånader för att kunna skriva forskningsansökningar, - att återvitalisera IEO seminarieverksamheten. 11. Externa medel: - Mål för den externa finansieringen för IEO är att den 2016 ska uppgå till minst 55 procent av den totala finansieringen, motsvarande mål för 2014 är 45 procent. Med extern finansiering avses bidrags- och uppdragsintäkter. Detta krav har vi tidigare klarat genom att doktoranderna med något undantag varit externt finansierade. IEO erhåller 2013 6,1 miljoner i fakultetsmedel, en summa som kommer att reduceras i och med det nya fördelningssystemet. Grundutbildningen genererade 2012 ett överskott på ca 4½ miljon. Tabell 8. Fördelning av fakultetsmedel 2013 och examinationskrav 2016 och 2020 IS IPR MERO IEO HV UV Fakultetsmedel 20,9 8,6 9,0 6,1 17,9 14,4 Dr examina 2016 9 3 5 2 1 4 Dr examina 2020 9 5 5 2 5 4 Grundutbildning 105,8 100,0 194,9 140,2 12. Mål för samverkan och samproduktion: - Stimulera akademisk kultur och ledarskap som främjar samverkan och samproduktion. - Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsavtal med högst tio företag som företrädelsevis också är verksamma internationellt. - Högskolan har tecknat långsiktiga samarbetsavtal med minst fem offentliga aktörer. - Högskolans externa forskningsmedel som genereras genom samfinansiering från externa partners i gemensamma forskningsprojekt ska öka. - Högskolan ska inom varje forskningsinriktning öka antalet doktorander som är finansierade med stöd från externa samarbetspartners. Flera initiativ har tagits i syfte att bygga nätverk och förbättra relationer med kringliggande samhälle, både mot offentliga och privata aktörer. Målsättningen är att söka finna gemensamma nyttor som kan omsättas i både nya forskningsprojekt och samarbeten kring utbildning. Arbetet är långsiktigt med målsättningen att driva fram finansiering och nya samforskningsprojekt som kan starta under 2014. 13. EST akademi uppdrag: - Stärka forskningsbasen för ekonomiutbildningarna genom ökad andel disputerade lärare i undervisningen. - Utveckla verksamhetsförlagd utbildning för studenter i utbildning på grundnivå inom delar av ekonomiutbildningarna. - Utbildning på forskarnivå av fortsatt hög kvalitet fokuserad till industriell förnyelse och övriga centrala kompetensdelar av ämnet. - Samverkan med forskare vid andra lärosäten, privat och offentlig sektor. - Fortsatt utveckling av samproduktionsprojekt och vidga dem till att även omfatta privat sektor i regionen. - Stärka koppling till långsiktiga teknikutbildningar. - System för användning av bioenergi och solenergi, speciellt lokal användning, och produktion samt nya bioenergiresurser. 11

Bilaga 1 till ärende 5 - System och verktyg för ökad användning av förnybar energi. - Diagnostik och optimering för effektiv energianvändning. Dessa punkter har behandlats på annan plats i denna rapport, förutom de punkter som gäller energiområdet, vilket faller utanför syftet med denna rapport. 14. EST akademi uppdrag vad avser företagsekonomi: - Uppdrag att fortsätta arbetet med att skapa bättre balans mellan utbildningsvolymerna på grundnivå och avancerad nivå samt att minska den totala volymen inom ekonomiområdet. Verksamheten inom företagsekonomi ska minska på kandidatnivå. Verksamheten inom företagsekonomi har minskat, främst genom neddragningar i fristående kurser på grundnivå. Samtidigt har verksamheten fokuserats mot programmen och platserna för fristående studenter begränsats i programkurser. Därtill pågår ett långsiktigt arbete med att stärka lärarresurserna inom främst redovisningsområdet, vilket skulle göra det möjligt att ansöka om rättigheter att utfärda en civilekonomexamen. Genom att omvandla våra treåriga ekonomprogram på kandidatnivå till fyraåriga civilekonomprogram på avancerad nivå skulle vi nå målet med balans mellan kandidat och avancerad nivå. 15. EST akademi uppdrag: - Uppdrag att tillsammans med IDT och UKK fortsatt utreda hur verksamheten inom industriell ekonomi och organisation bör utvecklas vid högskolan. Utredningen ska göras i relation till utvecklingen av hela ekonomiverksamheten vid högskolan och ta sin utgångspunkt i den externa utredning som gjorts av högskolans verksamhet inom ekonomiområdet. Arbetet med att ta fram ett förslag till en ny programstruktur inom industriell ekonomi och organisation pågår med målsättningen att erbjuda minst tre programspår redan till höstterminen 2016. Utvecklingsarbetet leds av representanter för EST som bildat en arbetsgrupp med representanter för både IDT och UKK. Utredningen av Leif Lindmark ligger tillsammans med andra dokument till grund för arbetsgruppens arbete. Arbetsgruppen fokuserar på praktiska frågor kring programmets konstruktion och går inte in på de förslag till omorganisation som Lindmark anger. 3. Underlag ur självutvärdering till Universitetskanslerämbetet HSV granskade 67 utbildningar i företagsekonomi varav 25, dvs nästan 40%, fick betyget bristande kvalitet. Vårt kandidatprogram fick betyget hög kvalitet och vårt magisterprogram bristande kvalitet. Utlåtandet byggde till stor del på bedömning av 21 kandidat- och 20 magisteruppsatser. Om 2 av de 20 magisteruppsatser fått högre betyg för ett av de sex examensmålen nämligen Fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen hade även magisteruppsatserna fått betyget hög kvalitet. För att förstå varför alltför många magisteruppsatser blev underkända måste vi gå tillbaka till situationen vt10. Lärare i företagsekonomi handledde då dels magisteruppsatser skrivna av studenter på ekonomprogrammen, dels magisteruppsatser skrivna av utländska MIMA-studenter. MIMAkurserna var klassade och inrapporterades som masterkurser i Industriell ekonomi och organisation och var breddkurser som inte krävde förkunskaper i företagsekonomi. Femton av 20 magisteruppsatser var skrivna av utländska studenter. Självutvärderingen avsåg enbart kurser i företagsekonomi. Om magisteruppsatser enbart hade samplats bland magisteruppsatser i företagsekonomi hade magisterprogrammet inte fått betyget bristande kvalitet. 12

Bilaga 1 till ärende 5 Bristerna i examensarbetena från 2009/2010 kan enligt vår mening därför kopplas till kapacitets- och förkunskapsproblem som har att göra med den volymmässiga expansionen på magisternivå, MIMAutbildningar och de svårigheter detta medförde. Åtgärder som har vidtagits för att framledes säkra kvalitén på examensarbeten är: - Samtliga tre MIMA-program är idag nedlagda. Idag ges endast magisterprogram som är fördjupningsprogram och kräver förkunskaper på kandidatnivå. - Samtliga examensarbeten på magisternivå handleds idag av disputerade lärare. Detta var inte möjligt vt10 eftersom vi på grund av MIMA-programmen hade 205 registrerade uppsatsskrivare på magisternivå. Dessa handleddes av 15 lärare, av vilka 11 var disputerade varav 4 inhyrda från andra lärosäten. Ht12-vt13 handleddes 112 magisteruppsatser av 11 disputerade lärare. Ambitionen är att även kandidatuppsatserna inom kort skall handledas enbart av forskarutbildade lärare. - Ansvarsfördelningen mellan ämnesföreträdare, kursansvariga, examinatorer, handledare och medbedömare har klargjorts. - Bedömningsförfarandet för examensarbetena har setts över på så sätt att en annan lärare än handledaren nu är ordförande vid slutseminariet. I oklara fall kan en tredje bedömare kallas in. Vidare har beslut fattats att ändra kursplanen för examensarbetena så att betyget baseras enbart på examensarbetet och inte på andra ej examinerade aktiviteter. - Ökad förståelse för och ökad samsyn på examinationskraven har uppnåtts genom en obligatorisk internutbildningssatsning för alla uppsatshandledare. - Det nya ekonomprogrammet som lanserades höstterminen 2011, innehåller en förstärkning av metodutbildningen genom att metodinslag införts på alla nivåer och inriktningar, antingen som separata metodinslag eller integrerat i behandlingen av teorier och modeller. Under programmets andra år finns B-uppsats införd som ett nytt moment, där studenterna på ett mer självständigt sätt själva får formulera problem, söka källor och granska varandras arbeten. - Examensarbetenas uppläggning, gemensamma riktlinjer samt anvisningar för både studenter och handledare har reviderats från grunden. - Ett webbaserat metodstöd Metoddoktorn - öppet för samtliga studenter oavsett nivå har etablerats, dels i form av inspelade föreläsningar som behandlar problematisering, metodologiska angreppssätt samt informationssökning, dels i form av en kommenterad länksamling med anvisningar om referenssystem och andra formalia. HSVs/UKÄs granskning har varit bra i det att den satt fokus på examensarbeten som tidigare varit en svag länk i svensk utbildning. Granskningen har lett till en översyn av rutinerna för examensarbete och lett till en kvalitetshöjning av examensarbeten, men även till att den förberedande kandidatutbildningen setts över i syfte att säkra kunskapsbyggnaden inom metod och vetenskapligt skrivande. Sammanfattningsvis har möjligheterna att nå alla examensmål stärkts genom den förbättrade anpassningen mellan lärarkapacitet och studentvolymer, den ökade andelen studenter som antagits baserat på förkunskapskrav i företagsekonomi, förstärkningen av metodutbildningen inom kandidatprogrammet och metodföreläsningar inom magisterprogrammet, den nya uppläggningen av examensarbetskursen med kontrollstationer och tydligare rollfördelningar, etableringen av en mer sammanhållen handledarkår, utvecklingen av anvisningar och stöddokument samt nyrekryteringen av lektorer. Härigenom har åtskilliga genomgripande steg tagits för att säkra kvaliteten på framtida examensarbeten. 13

Bilaga 1 till ärende 6 Sammanträde FN: #7:2013 2013-12-12 Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH 1.1.4-452/12 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (6) BESLUTSPROMEMORIA Inledande uppföljning av ifrågasatta examina för teknikområdet vid MDH Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 28 oktober 2013 beslut om bristande kvalitet för nio av tolv utvärderade teknikexamina vid MDH vilket motsvarar tre fjärdedelar av de examina som utvärderats vid lärosätet för området. Jämfört med genomsnitt för hela landet är andelen omdömen om bristande kvalitet, mycket hög. För alla lärosäten sammaräknat i teknikutvärderingen har cirka en tredjedel av de teknikexamina som utvärderats fått omdömet bristande kvalitet. Med anledning av den omfattande kritik som berör lärosätet för området teknik har akademichefer för akademi EST respektive IDT ombetts delge fakultetsnämnden en första analys och åtgärdsplan för det uppkomna läget.

Bilaga 1 till ärende 6 Faktasammanställning 2 (6) Mål med omdöme bristande kvalitet per ifrågasatt examen: Examen Antal mål utvärderade Varav bristande Kritik mål 1 1 Ja/Nej Flyg - hing 6 4 Ja Innovationsteknik - 4 1 Ja kand Datavetenskap - 4 3 Ja kand Datavetenskap - mag 4 3 Ja Datavetenskap - 5 3 Ja mast Nätverksteknik - 6 1 Nej hing Byggnadsteknik - 6 4 Nej hing Energiteknik - hing 6 4 Ja Energiteknik - kand 4 3 Ja Totalt 45 26 Ja=7, Nej=2 Sammanfattning av kritik per ifrågasatt examen: Flygteknik högskoleingenjör: Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 4 av 6 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna brister avseende kunskaper om vetenskaplig grund, kännedom om forskning och kunskaper om beprövad erfarenhet för området. Vidare påtalar bedömargruppen brister gällande studenternas kunskap om områdets bredd samt brister gällande kunskaper om matematik och naturvetenskap. Bedömargruppen ser också att studenterna brister i förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt brister då det gäller skriftlig förmåga. Givet självständiga arbeten som underlag framförs kritiken i princip entydigt med undantag för något mål. Bedömargruppen påtalar för alla kritiserade mål utom ett, att självvärderingen indikerar hög måluppfyllelse men också att de självständiga arbetena som utvärderats inte bekräftar denna indikation. Innovationsteknik kandidat: Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 1 (mål 1) av 4 utvärderade mål. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna brister gällande kunskaper om vetenskaplig grund. 1 Mål 1 avser examensmål och i förkommande fall delmål under huvudrubriken Kunskap och Förståelse i HF. Detta kan betraktas som ett portalmål för huvudområdet eller yrkesexamensområdet då formuleringar om vetenskaplig grund, vetenskaplig metod e t c finns beskrivna här. Kritik för detta mål kan därmed sägas vara särskilt allvarlig.

Bilaga 1 till ärende 6 Kritiken är inte entydig då bedömargruppen endast påtalar brist för den teknikvetenskapliga delen av huvudområdet. 3 (6) Sammanfattningsvis kan kritiken sammanfattas som att bedömargruppen saknar utbildningens koppling till teknik. Bedömargruppen framför samtliga underlag i utvärderingen som grund för framförd kritik. Datavetenskap kandidat: Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 3 av 4 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna generellt brister avseende kunskap och förståelse för huvudområdet och vidare att man ser brister då det gäller fördjupning och orientering om aktuell forskning. Brister påtalas också då det gäller studenternas förmåga att skriftligt redogöra och diskutera på adekvat nivå inom huvudområdet. Ytterligare framförs kritik på studenternas självständiga arbeten som i allt för hög grad bedöms som produktionsbetonade och i för låg grad bedöms ha utgångspunkt i vetenskapliga aspekter. Bedömargruppen påpekar för denna utvärdering att självvärdering och lärosätesintervjuer indikerar att utbildningens redovisade upplägg och genomförande torde borga för hög måluppfyllelse men att de bedömda självständiga arbetena inte motsvarar det förväntade resultatet. Datavetenskap magister: Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 3 av 4 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna generellt (med något undantag) brister gällande kunskap, förståelse och överblick för huvudområdet. Ytterligare påpekas brister avseende studenternas insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Därutöver ser bedömargruppen brister då det gäller kritiskt granskande förhållningssätt och även gällande studenternas förmåga till att göra djupare analyser/ reflektioner. Bedömargruppen framför också kritik då det gäller studenternas bristande förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga aspekter. I utvärderingen kommenterar bedömargruppen att för övervägande delen av de kritiserade målen, så visar självvärderingen på hög måluppfyllelse men också att resultaten i form av själständiga arbeten inte lever upp till denna förväntade höga måluppfyllelse. Datavetenskap master: Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 3 av 5 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna generellt (med något undantag) brister beträffande kunskap och förståelse för huvudområdet. Detta gäller avseende huvudområdets bredd och i viss mån djup. Kritik framförs också angående studenternas bristande insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. När det gäller studenternas fördjupade metodkunskaper framförs också kritik och omdömet för

Bilaga 1 till ärende 6 detta delmål är bristande kvalitet. Bedömargruppen bedömer vidare att studenterna inte når hög måluppfyllelse avseende kritisk, självständig och kreativt förmåga i det vetenskapliga sammahanget. Ytterligare görs bedömningen att studenterna i utbildningen visar på brister då det gäller förmåga att skriftligt och klart redogöra för slutsatser och kunskaper inom huvudområdet. 4 (6) Givet de självständiga arbeten som legat till grund för utvärderingen är bedömargruppens kritik i huvudsak entydig. Självvärderingen ger för stora delar av kritiken en motbild där utbildningens beskrivna förutsättningar och genomförande indikerar omdömet hög kvalitet. Bedömargruppen drar trots detta slutsatsen att utbildningen brister i kvalitet då resultat i form av själständiga arbeten på flera punkter bedöms som bristande. Nätverksteknik högskoleingenjör: Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 1 av 6 utvärderade mål. Mål 1 har inte rönt kritik som renderat omdömet bristande kvalitet. Bedömargruppens kritik och omdöme om bristande kvalitet rör mål om studenterna förmåga att för sitt valda teknikområde väga in aspekter om människors behov och förutsättningar samt samhällets mål för hållbar utveckling. Bedömargruppen anför självständiga arbeten, lärosätesintervju samt självvärdering som grund för sin kritik Byggnadsteknik högskoleingenjör: Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 4 av 6 utvärderade mål. Mål 1 har inte rönt kritik som renderat omdömet bristande kvalitet. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna brister avseende kunskaper om bredd för området. Kritik framförs också då det gäller studenternas bristande förmåga att hantera kunskap på ett kritiskt och systematiskt sätt. Bedömargruppen påpekar vidare att det i de självständiga arbetena framkommer att studenterna har svårigheter med framtagande av relevant information och ytterligare att det brister gällande studenternas förmåga att arbeta metodiskt. Kritik framställs också då det gäller studenternas förmåga att skriftligt redogöra för kunskap och problemformuleringar för området. Därtill påpekas brister för utbildningen avseende insikter om teknikens roll i samhället mot bakgrund av sociala-, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Bedömargruppen påpekar att utbildningen, givet redovisningen i självvärderingen, har goda förutsättningar att nå hög kvalitet men samtidigt att dessa gynnsamma förutsättningar inte i alla avseenden avspeglas i de självständiga arbeten som bedömts. Energiteknik högskoleingenjör: Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 4 av 6 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna brister avseende kunskaper om vetenskaplig grund, kännedom om forskning och det även brister gällande kunskaper om beprövad erfarenhet för området. Bedömargruppen påpekar vidare att de självständiga arbetena visar

Bilaga 1 till ärende 6 att studenterna inte uppenbart klarar hantera vetenskaplig litteratur. Ytterligare finner bedömargruppen brister för utbildningen då det gäller kunskaper om teknikområdets bredd, kunskaper inom matematik/naturvetenskap och därtill kuskaper om adekvata metoder för området. Kritik för utbildningen framställs också avseende bristande förmåga hos studenterna att kritiskt och systematiskt använda kunskap. Bedömargruppen finner därtill att studenterna påvisar bristande förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden. Yttermera framför bedömargruppen kritik då det gäller studenternas förmåga att skriftligt kommunicera information, problem och lösningar för teknikområdet. 5 (6) Bedömargruppen framför vid upprepade tillfällen i sitt yttrande att den mer positiva bild som målas upp i självvärderingen avspeglas dock inte i bedömningen av de självständiga arbetena. Energiteknik kandidat: Kritik och omdöme om bristande kvalitet har delgetts för 3 av 4 utvärderade mål, inklusive kritik för mål 1. Bedömargruppens yttrande gör gällande att studenterna generellt brister avseende kunskap om tillämpliga metoder för huvudområdet. Kritik framförs också gällande bristande kunskaper om både fördjupning för någon del av området och orientering om aktuell forskning. Bedömargruppen finner vidare givet självständiga arbeten som underlag att det brister gällande kritiskt och reflekterat tänkande. För samma underlag görs bedömningen att studenterna brister i att göra vetenskapligt underbyggda slutsatser. Bedömargruppen gör också bedömningen att studenterna brister i skriftlig förmåga avseende såväl struktur som språklig behandling. Bedömargruppen framför vid upprepade tillfällen i sitt yttrande att den mer positiva bild som målas upp i självvärderingen avspeglas dock inte i bedömningen av de självständiga arbetena. Överväganden Kritiken är omfattande för hela teknikområdet på MDH som sådant men även för flertalet enskilda utvärderingar är kritik och omdömen om bristande kvalitet betydande. Av de nio examina som fått det samlade omdömet bristande kvalitet, har sju examina fått mer än hälften av de enskilda målen bedömda som bristande. Till detta ska läggas att sju av nio examina med det samlade omdömet bristande kvalitet har fått specifik kritik för mål som beskriver vetenskaplig grund, vetenskaplig metod och liknande. En slutsats är här att många utbildningar som blivit ifrågasatta denna omgång, har ett omfattande arbete att genomföra då det gäller att säkra examenstillstånden.

Bilaga 1 till ärende 6 Kritiken för MDH:s teknikutbildningar kan sägas vara omfattande givet examensmålen enligt HF som referens och målbild. En inledande kontrollfråga för en övergripande analys skulle kunna vara om MDH haft denna referensram och målbild i tillräcklig omfattning för de teknikutbildningar där vi rönt omfattande kritik. Ett nekande svar på denna fråga skulle i sin tur kunna ge indikationer på vilka typer av åtgärder som skulle kunna verka för bristernas åtgärdande. 6 (6) Diskrepansen mellan det förväntade resultatet gällande teknikutvärderingarna för MDH jämfört med vad utfallet faktiskt blev, är stor. Det fanns innan utfallet få, om några, indikationer på det massiva negativa resultat vi nu har. Något av analysen för hur MDH ska komma till rätta med bristerna bör eventuellt börja med att problematisera runt varför kollegiet (läs bedömargrupperna) uppfattar våra teknikutbildningar så mycket mer bristfälliga än vad vi själva bedömer. Bedömargrupperna lyfter återkommande för MDH:s räkning att det i självvärderingarna tycks som att vi har mycket på plats då det gäller förutsättningar för hög kvalitet. När det kommer till att läsa av resultat (läs självständiga arbeten) för dessa goda förutsättningar så drar bedömargrupperna slutsaten att de utvärderade utbildningarna inte lever upp till förutsättningarna. Någon del av analys- och åtgärdsarbetet bör eventuellt ha något fokus på varför förutsättningar och resultat inte går hand i hand. Förslag till beslut: Med anledning av den omfattande kritiken för MDH:s teknikutbildningar och med fakultetsnämndens uttalade kvalitetsansvar i åtanke, finns det anledning att föreslå nämnden att på eget initiativ ta ett förstärkt och särskilt ansvar för arbetet med att komma till rätta med kvalitetsproblemen inom teknikutbildningsområdet på MDH. I sammanhanget är därför förslag till beslut att uppdra till prodekan för grundutbildning att regelbundet ha avstämningar i en kontaktgrupp bestående av ansvariga från berörda akademier tillsammans med representant från utbildningsoch forskningssektionen.

Bilaga 1 till ärende 7 Sammanträde: FN #7:13 MDH 1.1-18/13 2013-12-12 Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH 3.1.3-361/13 BeslutsPM Handläggare Andreas Boberg 1 (11) Beslutspromemoria Utredning av examensbenämningar för examen från utbildning på forskarnivå Bakgrund Vid fakultetsnämndens möte den 25 oktober uppdrog nämnden till utbildnings- och forskningssektionen att utreda hur examensbenämningen ska formuleras avseende examensbenämningens andra del (det s k efterledet) inom området hälsa och välfärd och återkomma i frågan vid nämndens decembermöte. Uppdraget uppstod i diskussionen rörande den av akademin för hälsa, vård och välfärds föreslagna examensbenämning för forskarutbildningsämnet socialt arbete som inkluderade både forskarutbildningsämne och forskarutbildningsområdet i efterledet till examensbenämningen. Fakultetsnämnden förväntas fatta beslut om hur nämnden avser gå vidare med frågan gällande hur efterledet av examensbenämningen för forskarexamina ska se ut vid MDH. Problemanalys I enlighet med högskoleförordningens andra bilaga (den s k examensordningen) består en examensbenämning av examen enligt vad som anges i examensordningen och i förekommande fall ett föreller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- och efterled som skall användas. / / I MDH:s lokala examensordning framgår att examensbenämningarna för forskarexamina i normalfallen består av förleden filosofie, ekonomie eller teknologie följt av doktorsexamen eller licentiatexamen. Som efterled i examensbenämningarna för forskarexamina används enbart forskarutbildningsämnet i nio fall av tio. Genom fakultetsnämndens beslut om examensbenämning för forskarutbildningsämnet vårdvetenskap frångick nämnden principen

Bilaga 1 till ärende 7 att enbart inkludera forsakrutbildningsämnet i efterledet och öppnade för möjligheten att inkludera både forskarutbildningsämnet och forskarutbildningsområdet i efterledet. 2 (11) Beslutet föregicks av en diskussion kring huruvida forskarutbildningsområde skulle ingå i examensbenämningen för forskarutbildningsämnet vårdvetenskap, som ett led att påvisa MDH:s beviljade examensrättigheter för forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd, eller ej. Fakultetsnämndens valde då att gå på akademins önskemål och argumentation om att inkludera forskarutbildningsområdet i examensbenämningen (72 MDH 1.1-51/12) och nämnden gick därmed emot den dåvarande beredningens rekommendation att utesluta forskarutbildningsområdet i examensbenämningen. Den dåvarande beredningen lyfte, vid tidpunkten, fram att examen inom ämnet, och inte inom området, är vedertagen praxis. I samband med akademin för hälsa, vård och välfärds ansökan om att inrätta forskarutbildningsämnet socialt arbete inom forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd uppstod återigen fakultetsnämndens tidigare diskussion gällande examensbenämning för forskarexamina. Diskussionen resulterade i detta utredningsuppdrag. Av de 18 lärosäten 1 som uppgifter inhämtats ifrån (se tabell 1 i slutet av denna promemoria) använder sig inget lärosäte av ett efterled bestående av forskarutbildningsområdet inom vilket examen utfärdas. Fyra lärosäten, två högskolor och två universitet, inkluderar efterled i examensbenämningen. Efterledet består i dessa fall enbart av forskarutbildningsämnet. Lunds universitet inkluderar efterled (forskarutbildningsämnet) för medicinsk vetenskap samt för de konstnärliga ämnena fri konst, musik samt teater. För övriga forskarutbildningsämnen exkludera Lunds universitet efterled i examensbenämningen. Tretton lärosäten, åtta universitet och fem högskolor, exkluderar efterled i examensbenämningen och använder sig enbart av förled. I de fall efterledet exkluderas i examensbenämningen återfinns information om forskarutbildningsämnet på examensbeviset. Av kartläggningen framgår att inget av de undersökta lärosätena använder sig av ett efterled i examensbenämningen som inkluderar information om forskarutbildningsområdet. I de fall ett efterled används i examensbenämningen består detta enbart av information rörande forskarutbildningsämnet inom vilket examen är avlagt. Majoriteten av de undersökta lärosätena använder sig enbart av ett förled i examensbenämningen. Inriktningen för forskarutbildningen specificeras i dessa fall på examensbeviset. 1 MDH ingår inte i redovisningen.

Bilaga 1 till ärende 7 Faktasammanställning Underlag till utredningen har inhämtats genom informationssökning på lärosätenas hemsidor och genomgång av relevanta styrdokument. I vissa fall har mejlförfrågan skickats ut till berört lärosäte. Kartläggningen tar upp examensbenämningar för forskarexamina vid totalt 18 av de nationella lärosätena, sju högskolor och elva universitet. Ytterligare två lärosäten har blivit tillfrågade, men dessa har inte återkommit med svar. Forskarutbildningsutskottet har inte deltagit i beredningen. 3 (11) Alternativa lösningar/beslut och konsekvensanalys Utifrån uppdragets formulering finns flera möjliga lösningar på hur fakultetsnämnden väljer att gå vidare i frågan. Ett möjligt beslut är att konstatera att forskarutbildningsämnet i vissa fall ingår i examenbenämningen för forskarexamina, men att forskarutbildningsområde inte ingår i examensbenämningen bland de genomgångna lärosätena. Utifrån detta kan fakultetsnämnden fatta ett principiellt beslut i frågan rörande examensbenämning för forskarexamina vid MDH. Ett sådant beslut kan gå åt fyra håll. För det första, fakultetsnämnden kan besluta att examensbenämningar för forskarutbildningsämnen inom ett och samma forskarutbildningsområde ska formuleras enhetligt. För forskarutbildningsområdet hälsa och välfärd medför ett sådant beslut i dagsläget att efterledet i examensbenämningarna inkluderar forskarutbildningsämnet följt av forskarutbildningsområdet. För övriga forskarutbildningsområden vid MDH innebär beslutet att enbart forskarutbildningsämnet ingår i efterledet. Det är svårt att överblicka om tillägget av forskarutbildningsområdet medför några negativa konsekvenser för blivande doktorer/licentiater. För det andra, fakultetsnämnden kan besluta att examensbenämningar för forskarexamina ska vara enhetligt över högskolan. Om beslutet går efter situationen såsom den ser ut för majoriteten av inrättade forskarutbildningsämnen vid MDH, samt för fyra av de kartlagda lärosätena nationellt, ska efterledet av examensbenämningen för forskarexamina enbart består av forskarutbildningsämnet inom vilket forskarexamen utfärdas. Ett sådant beslut skulle innebära att examensbenämningen för forskarutbildningsämnet vårdvetenskap behöver korrigeras genom att forskarutbildningsområdet exkluderas i examensbenämningen. Situationen för redan antagna doktorander i ämnet kan hanteras genom en övergångsregel som innebär att doktoranderna har rätt till, men inte skyldighet att, inkludera forskarutbildningsområdet i efterledet av examensbenämningen.

Bilaga 1 till ärende 7 För det tredje, fakultetsnämnden kan besluta att utesluta efterled i examensbenämningen för forskarexamina som då enbart inbegriper ett förled. Ett sådant beslut ligger i linje med examensbenämningarna vid majoriteten av de kartlagda lärosätena. Specificering av ämnesinriktningen kan då anges som information på examensbeviset. Konsekvensen av ett sådant beslut blir att examensbenämningarna för inrättade forskarutbildningsämnen vid MDH korrigeras utifrån nämndens beslut allteftersom de enskilda forskarutbildningsämnenas allmänna studieplaner revideras och fastställs. Situationen för redan antagna doktorander kan lösas på motsvarande sätt som vid lösningsförslag tre, det vill säga genom en övergångsregel som möjliggör för doktoranderna att inkludera forskarutbildningsämnet och/eller forskarutbildningsområdet i examensbenämningen, men att det inte finns någon skyldighet att göra detta. 4 (11) För det fjärde, fakultetsnämnden kan välja att fatta beslut i de enskilda fallen vid nyinrättande av forskarutbildningsämnen eller vid fastställande/revision av allmänna studieplaner för inrättade forskarutbildningsämnen. Risken med ett sådant beslut är att beredning av dessa ärenden förlängs till följd av framtida diskussioner i fakultetsnämnden. Alla ovanstående lösningsförslag innebär att utredningen avslutas i och med fakultetsnämndens beslut och att implementering av beslutet kan påbörjas. Ytterligare en möjlig lösning på hur fakultetsnämnden väljer att gå vidare med frågan gällande examensbenämningens efterled är att se till, och reflektera över beslutsformuleringen som föranledde denna utredning. UFO uppdras att utreda hur examensbenämningen ska formuleras avseende examensbenämningens andra del inom området hälsa och välfärd och återkomma i frågan vid nämndens decembermöte. I beslutet framgår att det finns krav att nämnden ska hantera frågan avseende den andra delen av examensbenämningen vid föreliggande möte, men formuleringen innebär inte nödvändigtvis att nämndens behandling av ärendet medför att utredningsuppdraget är slutfört. Formuleringen antyder snarare att utredningen bör fortsätta genom skrivningen återkomma i frågan. Därmed finns inget krav på att utredningen ska vara slutförd. Om fakultetsnämnden beslutar att utredningen ska fortsätta kommer befintligt underlag till beslut med största sannolikhet inte att öka anmärkningsvärt. Det den fortsatta utredningen kan bidra med är att förankra ett högskolaövergripande förslag på examensbenämning för forskarexamina vid MDH bland akademierna, förvaltning och studentkår samt doktorandråd. Utredningen kan då gallra bland ovanstående fyra lösningsförslag och mynna ut i en princip för

Bilaga 1 till ärende 7 examensbenämningar för forskarexamina som fakultetsnämnden kan ta ställning till vid ett kommande möte. Konsekvensen av ett sådant beslut blir en tydlighet kring examensbenämning för forskarexamina vid MDH samtidigt som examensbevisen för disputerade doktorander blir enhetliga för högskolan. Ytterligare en konsekvens blir att framtida diskussioner i frågan undviks något som innebär en effektivisering vid inrättande av nya forskarutbildningsämnen och/eller fastställande/revision av allmänna studieplaner. 5 (11) Överväganden Det finns stora fördelar med att ha en högskoleövergripande och gemensam princip över examensbenämningens efterled. Det är olyckligt, resurskrävande och ineffektivt om diskussionen gällande efterledet till examensbenämningen för forskarexamina kommer upp vid varje nyinrättande av forskarutbildningsämnen eller vid fastställande/revision av allmänna studieplaner för redan inrättade forskarutbildningsämnen. Då fakultetsnämndens mandatperiod går ut vid årsskiftet är det viktigt att nämndens tidigare diskussioner rörande frågan ger avtryck i riktningen för kommande fakultetsnämndsbeslut. Att inte ta in och beakta nuvarande nämnds ståndpunkt i ett framtida beslut kan resultera i att efterkommande fakultetsnämnd kommer ta sig an frågan från ruta ett, något som blir ineffektivt och mödosamt. Det kan argumenteras att en beslutad princip för efterledet till examensbenämningen fråntar värdakademiernas rätt att själva ansvara för och lägga upp hur forskarutbildning inom de(t) forskarutbildningsområde(n) akademin ansvarar för ska bedrivas. Detta ska dock vägas mot fördelen med en högskoleövergripande princip över examensbenämningen för forskarexamina. Beredningen anser att en högskoleövergripande princip för examensbenämning för forskarexamina är att föredra och att en sådan princip bör vara väl förankrad inom högskolan inklusive studentkår och doktorandråd innan fakultetsnämnden fattar beslut i frågan. Utifrån detta föreslår därför beredningen att: examensbenämningen för forskarexamina ska vara högskolegemensam, långsiktigt hållbar och jämförbar med examensbenämningar för forskarexamina nationellt. uppdra åt utbildnings- och forskningssektionen att tillsammans med prodekan för forskning och forskarutbildning ta fram förslag på princip för examensbenämning för forskarexamina vid MDH.

Bilaga 1 till ärende 7 6 (11) Tabell 1. Exempel på examensbenämningar 2 vid vissa lärosäten. Lärosäte Blekinge tekniska högskola Exempel på examensbenämningar Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. Information via mejlförfrågan. BTH:s examensbenämningar ser ut enligt följande: Teknologie Doktorsexamen Ämne: Xxxxx Chalmers tekniska högskola Degree of Doctor of Philosophy Subject: Xxxxx Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. Från Lokal examensordning för Chalmers tekniska högskola och genom mejlförfrågan. Teknologie doktorsexamen. Inget efterled används. Ämnesinriktning framgår av examensbeviset. Göteborgs universitet Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. Från Examensordning (Dnr J11 3394/06) samt genom mejlförfrågan. Ekonomie doktorsexamen (Degree of Doctor of Philosophy) Farmacie doktorsexamen (Degree of Doctor of Philosophy) Filosofie doktorsexamen (Degree of Doctor of Philosophy) Juris doktorsexamen (Degree of Doctor of Laws) Medicine doktorsexamen (Degree of Doctor of Philosophy) 2 Kartläggningen täcker inte in alla fakulteter/institutioners enskilda regler inom ett lärosäte utan fakultets-/institutionsspecifika skillnader kan finnas inom ett lärosäte.

Bilaga 1 till ärende 7 Odontologie doktorsexamen (Degree of Doctor of Philosophy) 7 (11) Teknologie doktorsexamen (Degree of Doctor of Philosophy) Teologie doktorsexamen (Degree of Doctor of Theology) På examensbeviset står även vilket forskarutbildningsämne examen är utfärdad i, t.ex. Medicine doktorsexamen i ämnet medicinsk vetenskap (Degree of Doctor of Philosophy in Medical Science) Högskolan i Dalarna Beredningens sammanfattning: Efterled (forskarutbildningsämnet) används i examensbenämningen för forskarexamina. Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Från Lokal examensordning för Högskolan Dalarna Filosofie/Teknologie doktorsexamen <ämne> Beredningens sammanfattning: Efterled (forskarutbildningsämnet) används i examensbenämningen för forskarexamina. Från Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Välfärd och socialvetenskap inom forskarskolan Hälsa och välfärd. Filosofie doktorsexamen i Välfärd och socialvetenskap Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. Från Lokala examensordning samt genom mejlförfrågan. Följande doktorsexamina utfärdas vid Karlstads universitet Filosofie doktorsexamen (Doctor of Philosophy in ) Ekonomie doktorsexamen (Doctor of Philosophy in ) Teknologie doktorsexamen (Doctor of Philosophy in ) Efter särskilt beslut av estetisk- filosofiska fakultetsnämnden utfärdas även Teologie doktorsexamen (Doctor of Philosophy in ) Karolinska institutet Ämnet specificeras i examensbeviset med inkluderas inte i examensbenämningen. Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina.

Bilaga 1 till ärende 7 Kungliga tekniska högskolan Från Examensregler för utbildning forskarnivå vid Karolinska Institutet Medicine/Filosofie/Teknologie/Odontologie doktorsexamen. Av examensbeviset framgår examensbenämning, forskutbildningsämne och på vilken nivå examen har avlagts. Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. 8 (11) Linköpings universitet Från hemsidan 3. Examen benämns Teknologie doktorsexamen. Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. Linnéuniversitetet Från Studiehandboken teknisk fakultet. Benämningen på examina på forskarnivå vid Tekniska högskolan består av ett förled (någon av beteckningarna teknologie, filosofie eller ekonomie) och själva examen (doktorsexamen eller licentiatexamen). Examensbeviset innehåller även information om det forskarutbildningsämne som den studerande varit antagen till. Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. Genom mejlförfrågan. Ingen inriktning används i examenstiteln. Examenstiteln är alltid t ex Filosofie doktorsexamen, Teknologie doktorsexamen, osv. Sedan skriver vi huvudområde under själva examensbenämningen, eventuellt med en inriktning. Exempel: Filosofie doktorsexamen Doctor of Philososophy Huvudområde: Datavetenskap Main field of study: Computer Science Filosofie doktorsexamen Doctor of Philososophy 3 http://intra.kth.se/regelverk/utbildningforskning/forskarutbildning/examina/lokala-foreskrifter-for-examina-paforskarniva-lokal-examensordning-1.27247

Bilaga 1 till ärende 7 Luleå tekniska universitet Huvudområde: Datavetenskap med inriktning mot informatik Main field of study: Computer Science with a specialization in Information Systems Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. 9 (11) Lunds universitet Från hemsidan 4. Teknologie/Filosofie/Ekonomie/Juris doktorsexamen. I examensbeviset framgår i vilket forskarutbildningsämne examen avlagts. Beredningens sammanfattning: Efterled används i examensbenämningen för vissa forskarutbildningsämnen. I majoriteten av fallen används inget efterled. Från examensordning via webben 5, Föreskrifter för utbildning på forskarnivå vid Lunds universitet, samt mejlförfrågan. Filosofie doktorsexamen (Doctor of Philosophy) Ekonomie doktorsexamen (Doctor of Philosophy) Teologie doktorsexamen (Doctor of Philosophy in Theology) Teknologie doktorsexamen vid naturvetenskaplig fakultet (Doctor of Technology) Samt: Doktorsexamen i medicinsk vetenskap - Degree of Doctor of Philosophy in Medical Science Konstnärlig doktorsexamen i fri konst/musik/teater - Degree of Doctor of Philosophy in Visual Arts/Music/Theatre Malmö Högskola Konstnärlig doktorsexamen (Doctor of Philosophy in Fine Arts) Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. Från Socialt arbete Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. Rektor har fastställt följande examensbeteckningar Dnr: Mahr 69-06/521 4 http://www.ltu.se/research/utbildning-pa-forskarniva/handbok/10- Examensbenamning-1.57740 5 http://www.lu.se/studera/examen-och-karriar/ta-utexamen/examina/forskarexamina

Bilaga 1 till ärende 7 Mittuniversitetet Doktor i medicinsk vetenskap - Doctor of Philosophy (PhD). Beredningens sammanfattning: Efterled (forskarutbildningsämnet) används i examensbenämningen för forskarexamina. 10 (11) Mälardalens högskola Från Examensbeskrivning (Dnr MIUN 2006/1561, 2009/667) Ekonomie/Filosofie/Teknologie doktorsexamen i <ämnet> (Degree of Doctor of Philosophy in XX) Beredningens sammanfattning: Efterled (forskarutbildningsämnet) används i examensbenämningen för alla forskarutbildningsämnen. För ämnet vårdvetenskap inkluderas även forskarutbildningsområdet i efterledet. Från Lokal examensordning. Stockholms universitet Ekonomie/Filosofie/Teknologie doktorsexamen i <ämnet>. Undantag gäller för ämnet vårdvetenskap som har examensbenämningen Filosofie doktorsexamen i <ämnet> inom <området>. Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. Södertörns högskola Från Regelboken (webbaserad 6 ). Filosofie doktorsexamen Fakultetsnämnden kan besluta om annat förled. Övrig specificering av examens inriktning tillgodoses genom examensbevisets textdel Beredningens sammanfattning: Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. Umeå universitet Från Lokal examensordning via mejlförfrågan. Lokala regler: Se allmän studieplan för forskarutbildning i respektive forskarutbildningsämne. Examensbenämning: Filosofie doktorsexamen Doctor of Philosophy Beredningens sammanfattning: 6 http://www.su.se/regelboken/bok-2/forskarutbildning-ochforskning/2.8563/examensben%c3%a4mningar-f%c3%b6r-examinap%c3%a5-forskarniv%c3%a5-1.26365

Bilaga 1 till ärende 7 Inget efterled används i examensbenämningen för forskarexamina. 11 (11) Från Lokal examensordning Umeå universitet 7 Örebro universitet Vid Umeå universitet skall förled användas för examina på forskarnivå. Efterled används ej. Forskarutbildningsämne och eventuell inriktning anges tydligt i examensbeviset i direkt anslutning till examensbenämningen. Beredningens sammanfattning: Efterled (forskarutbildningsämnet) används i examensbenämningen för forskarexamina. Från Regelbok för utbildning på forskarnivå. Juris/Ekonomie/Filosofie/Medicine/Teknologie doktorsexamen i <ämne> med inriktning mot <xx> 8. 7 http://www.student.umu.se/digitalassets/86/86564_500-2958-11-lokalexamensordning-umu-111220.pdf 8 Inriktning anges i examensbeviset som ytterligare specificering om doktorand begär det och om det är beslutat i den allmänna studieplanen för ämnet och att doktoranden kan styrka inriktningen.

Bilaga 1 till ärende 8 Sammanträde: 7:2013 MDH 3.1.1-484/13 1 (3) 2013-11-28 Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Johan Hellstrand BESLUTSPROMEMORIA Stöd till högskolegemensamma forskarutbildningskurser 2014 Bakgrund I förslaget till MDH:s budget för 2014 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden enligt kriterierna för fördelning av stöd, fastslagna av nämnderna år 2009. Kriterierna för fördelning av medel är enligt beslutet(dnr MDH 3.1.1-1073) i korthet följande: 1) De medel som är tillgäng bör fördelas så att dels kurser som kan anses vara relevanta för hela lärosätet ska ges medel. Sådana kurser är främst: a) Metodkurser, där bl.a. kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs. Kurserna beaktar att det inom olika discipliner finns varierande synsätt avseende kvantitiva och kvalitativa metoder. b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som ovan under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar. c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska. Dessa tre kurstyper omfattar (med en schablon på 50 tkr), ca 150 tkr per år. 2) Även andra kurser vilka är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade bör kunna finansieras denna väg. (Se vidare kriterierna för fördelning, bilaga 9.2) Kriterierna anger att fördelningen till denna kategori skall vara 100 tkr per år. 3) Kursansvarig skall ha docent- eller professorskompetens. Faktasammanställning Nedanstående förslag har inkommit från akademierna per 2013-11-04 efter utlysning om möjligheten för akademierna att ansöka om stöd till genomförande av kurs på forskarnivå. Förslag från EST Titel: Statistics for PhD-students Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Monica Odlare, docent

Bilaga 1 till ärende 8 Förslag från UKK 2 (3) Titel: Utbildningsvetenskap som kunskapsområde och forskningsfält Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Niclas Månsson, docent Titel: Deltagarbaserad forskning Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Pirjo Lahdenperä, professor Titel: Academic writing Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Margareta Obondo, Universitetslektor Titel: Forskningsetik Omfattning: 2,5 HP Kursansvarig: Niclas Månsson, docent Förslag från IDT Titel: Introduktionskurs till studier på forskarnivå Omfattning; 4,5 HP Kursansvarig: Thomas Nolte, Professor och Emma Nehrenheim, docent Titel: Research planning Omfattning; 3 HP Kursansvarig: Hans Hansson, Professor Förslag från HVV Titel: Design and research methods in health and welfare Omfattning; 7,5 HP Kursansvarig: Lene Martin, professor, Osman Aytar, univ lektor Titel: Basic course of studies at post-graduate level in health and welfare Omfattning; 7,5 HP Kursansvarig: Lene Martin, professor, Sharareh Akhavan, univ lektor

Bilaga 1 till ärende 8 Överväganden Utskottet för forskarutbildning föreslår fakultetsnämnden att följande kurser erhåller stöd under 2014: 3 (3) Förslag till beslut: att att att stödja kursen Introduktionskurs till studier på forskarnivå, 4,5 HP, med 35 tkr under 2014 stödja kursen Statistics for PhD-students, 7,5 HP, med 50 tkr under 2014 stödja kursen Deltagarbaserad forskning, 7,5 HP med 50 tkr under 2014 att stödja kursen Academic Writing, 7,5 HP, med 50 tkr under 2014 att stödja kursen Forskningsetik, 2,5 HP, med 15 tkr under 2014 att stödja kursen Research Planning, 3 HP, med 20 tkr under 2014

Bilaga 2 till ärende 8 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: 2009-11-18 135 Högskolegemensamma kurser på forskarnivå 2010 MDH 3.1.1-1073 I förslaget till MDH:s budget för 2010 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om utbudet fattas av nämnderna, i praktiken som nämndgemensamt dekanusbeslut. Förslag om utbud har tidigare år beretts i nämndernas forskningsutskott/ forskarutbildningsutskott och har byggt på förslag om kurser som lämnats av enskilda forskare. Beslut Nämnden beslutar att tillstyrka att förslag om utbud av högskolegemensamma forskarutbildningskurser för 2010 tas fram av en beredningsgrupp bestående av en representant för varje nämnd samt en doktorandrepresentant. Nämnden beslutar att som sin representant i en nämndgemensam beredningsgrupp för förslag om utbud av högskolegemensamma forskarutbildningskurser utse Jarmo Lainio Nämnden önskar att förslag om utbud lämnas efter följande principer för fördelning av medel för forskarutbildningskurser som ska ges vid MDH (som en utgångspunkt ska endast regelrätta forskarutbildningskurser finansieras av medel av avsatta för detta, inte t ex allmänna introduktioner eller doktorandträffar. Dessa bör finansieras på annat sätt, men är väsentliga,. 1) De medel som är tillgängliga för kommande omgångar bör fördelas som så att å ena sidan endast sådana kurser som kan anses vara centrala för alla (högskolegemensamma) ska ges medel; sådana kurser är främst a) Metodkurs(er), där bl a kvantitativa och kvalitativa metoder beskrivs, och där man tar hänsyn till att det inom olika discipliner finns olika representationer av både kvantitativa och kvalitativa metoder; b) Vetenskapsteori/-sociologi/-filosofi, med samma utgångspunkter som under (a), dvs att hänsyn tas till att olika discipliners traditioner varierar; c) Akademiskt skrivande, på engelska och/eller svenska; Dessa tre kurstyper, som också kan och bör kunna vara periodiserade, omfattar (med en schablon på 50 tkr)), ca 150 tkr/år; 2) Å andra sidan bör även andra kurser, dvs sådana som är mer specifika och ämnes- eller områdesinriktade, kunna finansieras denna väg, via MDH, för att skapa trovärdighet för de forskningsområden och -ämnen man ämnar ansöka om och som man vill föra fram som prioriterade inom MDH (dvs. i princip åtminstone de sex prioriterade områdena); till sådana prioriterade områden bör därutöver räknas de forskarskolor som MDH åtagit sig att stödja och som man gått med i, och där det står klart uttalat att man på MDH ska arrangera någon kurs inom forskarskolans ram; sådana kurser ska/kan vara valbara även av andra, både inom och utanför MDH; I dagsläget skulle 100 tkr kunna vara sökbara ur den nuvarande potten för sådana kurser, dvs i princip två ytterligare kurser per läsår; 3) Av samma skäl som ovan, att man vill skapa trovärdighet för de områden man vill satsa på, bör ansvariga för varje enskild forskarutbildningskurs ha docent- eller Sign: 9 (16)

Bilaga 2 till ärende 8 Utbildningsvetenskapliga PROTOKOLL Nr 7:2009 nämnden MDH 2009/1004 Sammanträdesdatum: 2009-11-18 professorskompetens; den tidigare tendensen att en, flera eller rentav av de flesta som varit ansvariga för forskarutbildningskurser haft dispens från detta krav, skapar inte förtroende för kvalitetssäkringen av forskarutbildningen vid MDH. Ärendets föredragning Ordförande föredrar ärendet. Underlag Bilaga 10.1 i kallelsen, Forskningsutskottets förslag till principer Delges Forskningsledare och forskningssamordnare/lokal studierektor för utbildning på forskarnivå vid samtliga akademier. Sign: 10 (16)

Bilaga 1 till ärende 9 Diskussion med fakultetsnämnden 12 december 2013 FUSen, verksamhetsplaner och självvärderingar 1 (9) UKK, forskningsledare Anders Garpelin, utbildningsledare Therese Welén Utbildningsrelevant forskning och forskningsbaserad utbildning Den FUS som gäller för högskolan från 2013-2016 lyfter fram fyra områden för utbildning som ska garanteras en forskningsbas: ekonomiutbildningar, hälsooch välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Utan kvalitativt framstående utbildningar på grundnivå och avancerad nivå inom dessa områden kan högskolans trovärdighet och betydelse ifrågasättas. Särskilt viktigt är att förvärva och försvara rätten att utfärda centrala yrkesexamina inom dessa fyra områden. Detta är kopplat till frågan om forskningsbas. Den etablerade forskningsinriktningen utbildningsvetenskap har genom nuvarande FUS som främsta uppgift att säkra forskningsbasen för utbildningsområdet lärarutbildningar. Forskningsmiljön matematik/tillämpad matematik (ingår i den etablerade forskningsinriktningen utbildningsvetenskap) har motvarande uppgift för matematik inom områdena ekonomiutbildningar och teknikutbildningar. Fokus på styrdokumenten Inom utbildningsområdet lärarutbildningar lyckades högskolan förvärva tillstånd att från år 2011 utfärda yrkesexamina för förskollärare, ämneslärare, speciallärare och specialpedagoger. Under den nu aktuella FUS-perioden har högskolan förvärvat motsvarande tillstånd gällande grundlärare med inriktning mot undervisning i förskoleklass och årskurs 1-3. I oktober innevarande år ansökte högskolan även om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurs 4-6. Anvisningarna om examenstillstånd för lärarexamina utfärdade av UKämbetet (f.d. Högskoleverket) visar tydligt att de kriterier som gäller lärarresurs och utbildningsmiljö handlar om forskningsbas: Det krävs att utbildningen bärs upp av en lärarresurs inom vilken det finns vetenskaplig kompetens inom det aktuella området samt en rimlig andel relevant professionserfarenhet. Man kan särskilt lyfta fram kravet att den vetenskapliga kompetensen omfattar relevant didaktisk och ämnesdidaktisk kompetens. Vetenskapligt meriterade lärare som både forskar och utbildar är en förutsättning för att det ska vara möjligt att skapa ett nära samband mellan forskning och utbildning. Lärarna ska också ha möjligheter att upprätthålla och vidareutveckla sin vetenskapliga, professionella och pedagogiska kompetens. / / En miljöbeskrivning per ämne eller ämnesområde, av vilken det framgår vilken

Bilaga 1 till ärende 9 forskning som bedrivs med anknytning till utbildningens vetenskapliga grund samt vilka åtgärder som vidtas för att tillgodose och stärka den vetenskapliga kompetensen i för utbildningen väsentliga avseenden. Redogör särskilt för allmändidaktisk och ämnesdidaktisk forskning med relevans såväl för lärarutbildningen i allmänhet som för de olika examina, inriktningarna och ämnena. / / Utbildningen ska ges i en forskande och, i tillämpliga fall, konstnärligt utvecklande miljö, som ger förutsättningar för utvecklingen av ett kritiskt och kreativt förhållningssätt. / / Ett väl fungerande nätverk av kontakter med närliggande utbildningar, angränsande utbildnings- och forskningsområden, både nationellt och internationellt, bidrar till att skapa en god miljö. http://www.uk-ambetet.se/download/18.4149f55713bbd91756380002491/vagledninglararexamen-ht-2011.pdf 2 (9) Detta är vad myndigheten preciserar som forskningsbas för utbildningsområdet lärarutbildning. För att framöver kunna försvara de examenstillstånd som förvärvats, krävs att den forskning som bedrivs inom utbildningsvetenskap utgör forskningsbas för utbildningarnas utbildningsmiljö, d.v.s. att relevant forskning ska finnas etablerad i utbildningsområdets olika ämnen och inriktningar. Fem forskningsmiljöer för att säkra kvaliteten i forskningsbasen För att säkra en forskningsbas med hög kvalitet har forskningen i utbildningsvetenskap vid UKK organiserats i fyra forskningsmiljöer, vilka ska täcka de områden som är bärande för de yrkesexamina som prioriteras inom lärarutbildningsområdet. Miljöerna är: Barn och unga i skola och samhälle, BUSS Matematikens, naturvetenskapens och teknikens didaktik, MNT Språk- och litteraturvetenskap samt ämnenas didaktik, Sold Samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering, SILU BUSS utgör forskningsbas för förskolepedagogik; förskoleklassens pedagogik; barns tidiga kommunikation och språkutveckling; barns tidiga läs- skriv- och matematikinlärning; praktiska och estetiska läroprocesser; UVK-områdena specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, utveckling och lärande samt uppföljning och analys av barns lärande och utveckling. BUSS är även forskningsbas för speciallärar- och specialpedagogutbildningarna. MNT utgör forskningsbas för matematik, de naturorienterande ämnena och teknikämnet samt dessa ämnens didaktik. Sold utgör forskningsbas för språk- och litteraturvetenskap samt didaktik för ämnena engelska, litteraturvetenskap, svenska och svenska som andraspråk. SILU utgör forskningsbas för de samhällsorienterande ämnena och deras didaktik samt UVK-områdena skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund; läroplansteori och didaktik; bedömning och betygsättning; utvärdering och utvecklingsarbete; sociala relationer,

Bilaga 1 till ärende 9 konflikthantering och ledarskap. SILU utgör även forskningsbas för Rektorsprogrammet. 3 (9) För att säkra en forskningsbas av hög kvalitet inom ämnet matematik, som ingår i flera utbildningar inom ekonomiområdet och teknikområdet, har forskningen inom detta område organiserats i forskningsmiljön: Matematik/tillämpad matematik Akademins plan för verksamhetsperioden 2013-2016 Av verksamhetsplanerna för 2013 och 2014 (den senare ännu ej beslutad) och akademins handlingsplan framgår hur akademin för verksamhetsperioden för 2013-2016 kommer att domineras av ett omfattande omställnings-, utvecklings- och avvecklingsarbete. 1 Forskning Enligt akademins handlingsplan har den etablerade forskningsinriktningen Utbildningsvetenskap år 2016 utvecklats, så att den utgör ett starkt fundament som forskningsbas för Lärarutbildningarna och därmed garanterar kvaliteten i desamma. På liknande sätt har forskningen inom matematik/tillämpad matematik stärkts och dess betydelse för såväl teknikutbildningar, ekonomiutbildningar och lärarutbildningar tydliggjorts. Inom utbildningsvetenskap inkl. matematik/tillämpad matematik ska då finnas ett flertal samproducerande forsknings- och utvecklingsprojekt av hög relevans för såväl utbildningens och forskningens kvalitet som det omgivande samhällets behov. Den externfinansierade forskningen har ökat liksom antalet vetenskapliga publikationer. Nedan framgår akademins uppsatta delmål för att uppnå målen i FUSen samt vilka aktiviteter och resurser som planeras fram till 2016. Delmål Varje lärare (professor, lektor, adjunkt) tillhör en forskningsmiljö och ett seminarium och medverkar där i forskning eller tar del av Aktivitet och resurs Ingen lärare ska enbart ägna sig åt undervisning utan alla ska ha en arbetsplan och en kompetensutvecklingsplan som innefattar medverkan/deltagande i forskningsverksamhet. En aktiv 1 För att ta del av fullständig version av akademins Verksamhetsplan 2013, se http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.35826!/menu/general/columncontent/attachment/verksamhetsplan%20ukk_%202013_med%20bilagor.pdf För att på motsvarande sätt ta del av fullständig version av akademins Handlingsplan för UKK för att nå målen i MDHs forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016, se http://www.mdh.se/internt/ukk/2.1587/handlingsplan-for-att-na-malen-i-mdh-s-strategi-1.15581?l=sv_se

Bilaga 1 till ärende 9 forskningsresultat. Andelen tillsvidareanställda lärare med licentiatexamen, doktorsexamen, docenter och professorer ska öka och andelen disputerade ska inte understiga 50 procent i något ämne. Den externa forskningsfinansieringen utgör minst 55 procent av den totala finansieringen. Antalet forskningspublikationer ska öka. Kostnaden för forskarutbildning utgör högst 40 procent av det totala fakultetsanslaget. Akademins totala kostnad för forskarutbildning (doktorandernas löner) ska i huvudsak finansieras via externa forskningsanslag. seminarieverksamhet ska bedrivas vid akademin. En plan för medarbetarnas meritering till master, licentiat, doktor, docent och professor tas fram. Fokus för planen är de områden där akademin har svårt att rekrytera disputerade lärare. Vid rekrytering ska i första hand disputerad personal anställas. Akademin verkar för att alla disputerade lärare har tid i tjänsten för att söka projektmedel. Detta sker bl.a. genom att stimulera via principen medel efter prestation, vilket innebär att lärare som publicerar sig premieras med forskningstid och genom att kostnaden för forskarutbildning (doktorandernas löner) i huvudsak finansieras via externa forskningsanslag. Därmed frigörs fakultetsmedel för senior forskning. Stimuleras via principen medel efter prestation. Fakultetsmedel fördelas i högre grad till senior forskning och i mindre grad till forskarutbildning. Därmed ges möjlighet att seniora forskare i genomsnitt får minst 10 % forskningstid utöver kompetensutvecklingstid och akademitid. 4 (9) Utbildning Enligt handlingsplanen vilar samtliga utbildningar vid akademin på vetenskaplig eller konstnärlig grund, de har hög kvalitet och är forskningsbaserade år 2016. De för högskolan önskvärda examina har förvärvats och övriga examina inom akademins utbildningsområden har framgångsrikt försvarats. Behörighetsgivande och kompetenshöjande utbildningar på grundnivå och avancerad nivå har vidareutvecklats. Delmål Akademin har ett program- och kursutbud inom högskolans prioriterade Aktivitet En grundlig genomlysning sker av akademins hela utbildningsutbud med

Bilaga 1 till ärende 9 utbildningsområden som är forskningsbaserat, långsiktigt hållbart och långsiktigt relevant för såväl studenter som arbetsmarknad. Akademin har erhållit rätt att utfärda examen för Grundlärare, inriktningarna F-3 och 4-6 samt för ämneslärarutbildning, ämnet teknik (GY), och konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik All undervisning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå håller hög vetenskaplig/konstnärlig och pedagogisk kvalitet. Minst 50 % av undervisningen ska genomföras av disputerade lärare och ingen forskande lärare ska undervisa mindre än 20 %. Möjliggöra för lärare att söka medel för pedagogiska utvecklingsprojekt. Akademins huvudområden samt yrkesexamina på grundnivå och avancerad nivå har kvalitetsgranskats och examenstillstånden har säkrats Akademins rätt att utfärda doktorsexamen har säkrats i akademins forskarutbildningsämnen utgångspunkt i efterfrågan bland studenter och arbetsmarknad, koppling till FUS, lärarkompetens samt resultat i form av helårsprestationer, prestationsgrad och utfärdade examina. Förutsättningarna för utbildningarnas forskningsbas vägs också in då det tillsammans med lärarkompetens är av särskild betydelse för utbildningarnas vetenskapliga kvalitet. Ansökningar utarbetas och inlämnas enl. följande: Grundlärare F-3, okt -12 Grundlärare 4-6, okt-13 Ämneslärare, ämnet teknik, okt -14 Konstnärlig kandidatexamen i kammarmusik, okt -13 Genom att alla lärare aktivt tar del i forskningsverksamhet via forskningsseminarier och vidareutbildar sig kontinuerligt för sin pedagogiska profession återspeglas forskningsresultat i all utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Detta sker genom bemanning av kurser och vid planering av medarbetares arbetstid. Information och uppföljning sker via APT och i medarbetarsamtal. Akademin avsätter medel att sökas för medarbetare med högskolepedagogiska projektidéer. Projekten ska ge mervärde för UKKs utbildningar. Akademin arbetar fram handlingsplan och processbeskrivning för akademins inre arbete utifrån UKÄs utvärderingsmodell (före, pågående och efter). Akademin arbetar fram en modell för hur de självständiga arbetena kvalitetssäkras. Akademin har en handlingsplan för hur forskarutbildningen kvalitetssäkras. 5 (9)

Bilaga 1 till ärende 9 6 (9) Samverkan och samproduktion År 2016 har MDH vidareutvecklat formerna för och omfattningen av samproduktion och har dessutom på regeringens uppdrag utvecklat tillämpbara modeller för samverkan och samproduktion till gagn för hela högskolesektorn. MDH har också fortsatt att utveckla forskningen kring samproduktionens värde och nytta. Vid akademin sker forskning och utbildning i samverkan och samproduktion med aktörer på studenternas framtida arbetsmarknad, dvs. viktiga samarbetspartners inom regionen med koppling till utbildningsvetenskap och matematik. För medarbetarna vid akademin är extern samverkan och samproduktion en integrerad och självklar del i verksamheten. Delmål Samverkan med det omgivande samhället ingår i alla utbildningsprogram Den forskning och utbildning på forskarnivå som bedrivs vid akademin ska ha koppling till, relevans för, i huvudsak finansieras av och/eller genomföras i samverkan med externa samarbetspartners. Mälardalens kompetenscentrum för lärande, MKL, är 2016 en självklar del av verksamheten vid UKK. Dess verksamhet väl känd i regionen. Akademins uppdragsutbildning (avgiftsfinansierad verksamhet) ska uppgå till minst 10 procent av akademins tilldelade anslag för utbildning på grund- och avancerad nivå (anslagsfinansierad verksamhet). Aktivitet Alla utbildningsprogram har branschråd, dessutom sker samverkan via: VFU Mentorsprogram Studiebesök Gästföreläsningar Självständiga arbeten Fältstudier Verka för att fakultetsanslaget används för senior forskning med relevans för utbildningsområdet och av värde och nytta för det omgivande samhället. Kommundoktorander/industridoktorander utgör en majoritet av de forskarstuderande vid akademin. Ett flertal samproducerade projekt bedrivs med kommuner och företag. Flertalet medarbetare vid akademin är på olika sätt involverade i dessa. Analysera och sätta mål för akademins uppdragsutbildning.

Bilaga 1 till ärende 9 Lärarutbildningsområdet Förutom det som ovan beskrivits gäller att akademin kommer att domineras av ett omställnings-, utvecklings- och avvecklingsarbete inom lärarutbildningsområdet vad gäller följande punkter: Avveckling av språken finska, franska, italienska och spanska Särskilda satsningar på engelska, läs- och skrivinlärning och matematik samt naturorienterande ämnen och teknik Verksamhet och innehåll i litteraturvetenskap och i samtliga språk vid akademin ska utvecklas så att dessa ämnen får en tydlig inriktning mot lärarutbildningarna Akademins kursutbud som ligger utanför programmen ska utvecklas så att de har ett fokus på fortbildning för de professioner som våra utbildningsprogram riktar sig till Satsning på strategiska lektorer som pågått sedan 2012 Det tidigare lärarprogrammet fasas ut (cirka 400 studenter hösten 2013). De sista studenterna som läser enligt ordinarie studiegång ska ha avslutat sina studier årsskiftet 2015/2016 Det nya förskollärarprogrammet med start hösten 2011 ska vara fullt utbyggt 2015 Det nya ämneslärarprogrammet med start hösten 2011 ska vara fullt utbyggt 2016 Det nya grundlärarprogrammet med inriktning F-3 med start hösten 2013 ska vara fullt utbyggt 2018 Om tillstånd beviljas gällande grundlärarexamen med inriktning 4-6, kommer denna utbildning att vara fullt utbyggd 2019 Speciallärar- och specialpedagogprogrammen med start hösten 2011 ska vara fullt utbyggt 2014 Masterprogrammet i didaktik med start hösten 2010 ska vara fullt utbyggt 2018 Tabell: Planerad dimensionering per år för MDHs nya lärarprogram uppdelat efter examen Examen Antal Förskollärarexamen 160 Grundlärarexamen F-3 80 Grundlärarexamen åk 4-6 40 Ämneslärarexamen 50 Speciallärarexamen, ma, sv, utv 50 Specialpedagogexamen 20 Masterexamen i didaktik 20 420 7 (9) Tabellen visar årlig planerad dimensionering av de nya lärarprogrammen.

Bilaga 1 till ärende 9 Matematik/tillämpad matematik På motsvarande vis kommer matematik/tillämpad matematik att genomgå ett omställnings-, utvecklings- och avvecklingsarbete. Verksamheten kommer att fokusera på följande punkter: Masterprogrammet i teknisk matematik med start hösten 2012 befinner sig i ett utvecklingsskede och beräknas vara fullt utbyggt 2014 Strategisk satsning på nya lektorer, ytterligare 10 % forskningstid i syfte att stärka forskningsbasen i utbildningarna inom ekonomi- och teknikområdet En docent har tilldelats 20 % forskning utöver kompetensutvecklingstiden för att möjliggöra meritering Ökad tid till lektorer för handledning, granskning och examination av självständiga arbeten i matematik/tillämpad matematik implementeras under 2013 Akademin utvecklar verksamheten i matematik/tillämpad matematik tillsammans med övriga akademier för att tydliggöra ämnets roll inom samtliga utbildningsområden Akademin ska tillsammans med IDT och EST utreda hur ingenjörsprogrammens matematikkurser kan uppnå högre genomströmning 8 (9) UKK och UKÄs utvärderingar våra erfarenheter Universitetskanslersämbetet kommer efter utvärderingscykeln 2011-2014 att ha genomfört utvärderingar av samtliga huvudområden och flertalet yrkesexamina. Vid utvärdering har tre huvudområden vid akademin fått bristande kvalitet. För inget av dessa huvudområden är UKÄs uppföljning ännu genomförd. Lärarutbildning kommer att granskas med start under 2015 enligt muntligt uttalande av Lars Haikola, varvid förskollärarexamen utvärderas först. Följande examina av huvudområden vid UKK är kvalitetsgranskade av UKÄ: Engelska kandidatexamen, bristande kvalitet Litteraturvetenskap kandidatexamen, hög kvalitet Matematik kandidatexamen, bristande kvalitet Matematik masterexamen, hög kvalitet Spanska kandidatexamen, bristande kvalitet (MDH har lagt ned ämnet efter UKÄs utvärdering) Tyska kandidatexamen, hög kvalitet Franska har även granskats av UKÄ, men på MDH fanns inte tillräckligt antal självständiga arbeten för att delta i utvärderingen (MDH har lagt ned ämnet)

Bilaga 1 till ärende 9 Svenska har även granskats av UKÄ, men på MDH fanns inte tillräckligt antal självständiga arbeten för att delta i utvärderingen 9 (9) Pågående utvärderingar som kvalitetsgranskas av UKÄ just nu: Pedagogik kandidatexamen Specialpedagogik kandidatexamen Specialpedagogik magisterexamen Akademins förberedelser Akademin arbetar kontinuerligt med att utveckla kvaliteten i utbildningarna för att kunna möta de krav som formuleras i Högskoleförordningen och kommer till uttryck i utvärderingarna. Inför UKÄs utvärderingar har akademin skapat examensmatriser för huvudområden och program där kursernas lärandemål granskas/granskats utifrån uppfyllelse av Högskoleförordningens examensmål för berörd examen. En akademigemensam processbeskrivning för hur akademin arbetar med UKÄs utlåtanden (både bristande/hög kvalitet) beslutas våren 2014. Varje utbildningsprogram har utvecklat en progression för hur studenternas akademiska läsande och skrivande kan utvecklas under studietiden. Varje program har riktlinjer för hur självständiga arbeten ska utformas samt vilka bedömningskriterier som gäller för arbetena.

Bilaga 1 till ärende 10 Sammanträde: # 7:2013 MDH 2.1.1-333/10 1 (5) 2013-12-12 Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av registrering av kursanalys/beslut om förändringar av kurs efter kursanalys avseende VT13 Bakgrund Enligt rektorsbeslut den 24 maj 2013 (MDH 2.1.1-330/10) om system för arbete med kursvärderingar innehåller modellen för arbete med kursvärderingar momentet kursanalys, vilket ska göras för samtliga kurser (egentligen kurstillfällen). Vid fakultetsnämndens sammanträde den 30 maj 2013 beslöt fakultetsnämnden att fakultetsnämnden årligen ska följa upp kursanalyserna med en första rapportering till fakultetsnämndens sista sammanträde 2013. Problemanalys Lärarens reflektioner kring studentsynpunkterna som framkommer i en kursvärdering och beslut om eventuella förändringar har setts som en viktig faktor för kursutveckling. Inte minst om kurstillfällen får svaga studentomdömen kan det anses vara väsentligt att lärarsynpunkter kring resultat och överväganden om behov av förändringar finns dokumenterat. Uppföljningar som gjorts av förekomsten av registrerade beslut om förändringar av kurs efter kursanalys har pekat på att beslut om förändringar inte registreras i diariet (se rapport Resultat från kursvärderingssystem VT12, MDH 2.1.1-333/10 samt e-postförfrågningar till akademiadministratörer i kursvärderingssystemet och till avdelningschefer/kursansvariga). Faktasammanställning Kursanalysen består huvudsakligen av den automatiska resultatsammanställningen av studenternas synpunkter samt av lärarsynpunkter. Kursanalysen ska enligt högskolans modell för arbete med kursvärderingar diskuteras i ett forum med en sammansättning som fastställs på respektive akademi. I forumet ska ingå akademipersonal och studenter. Diskussionen ska antingen leda till beslut om att kursen ska ges i oförändrad form eller till ett beslut om hur kursen ska förändras. Beslutet efter diskussion av kursanalys ska arkiveras och vara enkelt sökbart. Högskolans arkivarie har i e-post till högskolans dåvarande administrativa chefer den 22 mars 2011 informerat om rutiner för bevarande av kursanalyser. Rutinen gör gällande att beslut om eventuella förändringar som föranleds av kursanalys ska registreras i högskolans ärendehanteringssystem (Accessia) av akademiregistrator med uppgifter om bland annat år, kurskod och kursnamn.

Bilaga 1 till ärende 10 Antal registrerade kursanalyser/beslut om förändring av kurs efter kursanalys fördelar sig på akademier och ämnesnamn enligt nedanstående tabell (sökning i diariet den 5 november 2013). 2 (5) Akademi Ämnesnamn Antal registrerade kursanalyser/beslut om förändring efter kursanalys HVV Medicin 3 HVV Socialt arbete och social omsorg 1 IDT Informatik/Data- och systemvetenskap 2 UKK Matematik 10 UKK Pedagogik 11 UKK Svenska som andraspråk 1 UKK Svenska/Nordiska Språk 3 UKK Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt 4 UKK #SAKNAS! 2 Not 1. Någon enstaka registrerad handling kan härröra sig från kurs som givits HT13. Not 2. Ämnesnamn ingår inte i de uppgifter som ska registreras i diariet i samband med handlingen utan har lagts till i efterhand. Att ämnesnamn saknas kan bero på att kursen inte är en ordinarie kurs eller på felskrivningar vid registrering vilket gör att kurskoden inte går att hitta när ämnesnamnet ska knytas till kurskoden. Akademi EST har inte öppnat något samlingsärende eftersom det inte har inkommit några kursanalyser/beslut om förändringar av kurs efter kursanalys att registrera i diariet. Totalt har för VT13 37 stycken kursanalyser/beslut om förändringar av kurs efter kursanalys registrerats i diariet. Det kan inte uteslutas att en registrerad handling innehåller fler kursanalyser/beslut om förändringar av kurs efter kursanalys (exempelvis att flera kurstillfällen med samma kurskod har analyserats samtidigt eller att ett och samma dokument avser flera kurstillfällen). Summan skulle därför kunna vara högre men den bör inte kunna vara väsentligt högre eftersom samma kurs i regel, även om det förekommer, inte ges som flera tillfällen samma termin. De 37 registrerade handlingarna ska sättas i relation till att cirka 800 kurstillfällen gavs vid högskolan VT13. Flera av dessa 800 kurstillfällen kan ha haft noll registrerade studenter, och då behöver det av naturliga skäl inte göras någon kursanalys, men siffrorna tyder ändå på att det är en bråkdel kursanalyser/beslut om förändringar av kurs efter kursanalys som registreras i förhållande till hur många som borde registreras. Kommentarer från akademierna Uppföljning av kursanalyser/beslut om förändring av kurs efter kursanalys tyder på att dessa inte registreras men att det kan finnas ett mörkertal (det vill säga att kursanalyser görs men inte registreras). På en direkt förfrågan till akademiernas utbildningsledare med begäran om akademivisa

Bilaga 1 till ärende 10 kommentarer till det eventuella mörkertalet och varför det ser ut som det gör svarar akademierna följande: 3 (5) Vad gäller arbetet med kursanalyser på akademi IDT så görs det en hel del arbete med detta på respektive avdelning. Dessa diskussioner och förändringsförslag går till protokollen för respektive avdelningsmöten vilket gör att diarieföringen blir bristfällig. Akademin arbetar med att inventera hur akademins avdelningar arbetar idag. Vid akademi EST har för VT13 kursanalyser för 47 kurser identifierats (vilka finns på akademins gemensamma katalog på servern). För 7 kurser har det konstaterats att svarsfrekvensen varit 5 eller lägre varför ingen analys har gjorts. För resterande kurser är det i dagsläget oklart om kursanalyser gjorts eller inte. Anledningen till att det ser ut som det gör är att rutinerna för kursvärderingar och kursanalyser varit otydliga vid EST. Det finns nu en ny uttalad rutin som har börjat användas sedan slutet på oktober 2013. Vid akademi HVV konstateras att kursanalyser görs, detta efter kontroll av intern hantering. Kursanalys görs inom varje arbetslag/lärarlag tillsammans med avdelningschef. Varje kurs utvärderas enligt befintligt system och kursanalys arkiveras enligt anvisningar för kursdokumentation. Det innebär att ett stort antal kursanalyser görs men de administrativa rutiner har inte medfört diarieföring. För närvarande görs en översyn av de administrativa rutinerna för denna hantering. Enligt våra nu gällande anvisningar för arkivering från arkivarie ska sammanställning av kursanalyser göras en gång per år. Akademi UKK har vid tiden för upprättandet av föreliggande besluts-pm inte inkommit med något svar. Möjliga lösningar/beslut Rutinerna för att kursanalyser/beslut om förändring av kurs efter kursanalys följs i liten utsträckning fullt ut och kan inte anses fungera. Några av akademierna har nyligen eller är i färd med att utveckla sina egna rutiner. Fakultetsnämndens möjligheter att via formella beslutsvägar styra akademiernas arbetssätt avseende kursanalyser och registrering är begränsade eftersom gällande delegationsordning från rektor överlämnar åt akademichefer att organisera akademin och att beslut om fastställande och revideringar av kursplaner. Fakultetsnämnden har endast beslutsmandat i fråga om inställanden av kurstillfällen. En möjlig väg att gå vore att i samband med inställandeprocesser kräva att få se kursanalyser för att inställanden av kurstillfällen ska undvikas. Det vore emellertid ett nytt grepp som kan uppfattas drastiskt givet att planeringshorisonterna blir korta samt att förekomsten av kursanalys får en avgörande tyngd i kvalitetssäkringen. På lång sikt kan fakultetsnämnden verka för att delegationsordningen ger fakultetsnämnden större formella möjligheter att tycka till om kursers utformning, vilket skulle kunna vara en hållplats för att efterfråga kursanalyser. Denna fråga äger emellertid inte fakultetsnämnden och kan i dagsläget inte sägas vara relevant att fatta beslut om.

Bilaga 1 till ärende 10 Alternativ 1 Högskolan är i färd med att byta leverantör av webbaserat enkätverktyg och kursvärderingssystem. En modul i det system som den nya leverantören har, och som högskolan eventuellt kan köpa till, innebär att systemet självt uppmanar kursansvariga/lärare att lämna kommentarer till studenternas synpunkter i kursvärderingar. Vidare finns möjligheten att arbeta vidare med det nya systemet så att systemet med stor automatik publicerar resultatsammanställningar från kursvärderingar (utan studenternas fritextsvar) samt kursansvarigs/lärarens kommentarer. Erfarenheter från Blekinge Tekniska Högskola, som använder en välutvecklad variant av system från samma leverantör, tyder på att kombinationen av; stor automatik i systemet, uppmaningar till kursansvarig/lärare att lämna kommentarer samt publicering av resultatsammanställningar från kursvärdering (utan studenternas fritextsvar) och kursansvarigs/lärarens kommentarer till resultaten på webben motiverar kursansvarig/lärare att i högre utsträckning lämna kommentarer. 4 (5) Alternativ 1 kan därför vara att fakultetsnämnden avvaktar akademiernas eget utvecklingsarbete samt implementeringen av högskolans nya kursvärderingssystem och därefter ånyo försöker följa upp förekomsten av kursanalyser/beslut om förändring av kurs efter kursanalys. Alternativ 2 Akademierna har under våren 2013 svarat på fakultetsnämndens fråga om hur man arbetar med att genomföra och tillgängliggöra kursanalyser. Av återrapporterna kunde följande tolkningar göras: EST Kursansvarig ska göra kursanalys. Ska/kan diskuteras i grupp. IDT Kursansvarig och lärargrupp ska genomföra kursanalys, som sedan ska diskuteras i programråd eller lärarlag. Avdelningschef ansvarar för att kursanalys arkiveras. HVV Enligt akademins anvisningar ska kursanalys genomföras och skickas ut via studentmejlen inom sex veckor. Blackboard kan användas. UKK Rutinen föreskriver att skriftlig kursanalys ska göras och att kursansvarig är ansvarig. Kursanalys ska arkiveras och publiceras på Blackboard för innevarande och nästa studentgrupp. Rutinerna är lite olika beträffande omfattning och detaljeringsgrad. Fakultetsnämnden skulle kunna tänkas ha synpunkter på hur akademierna ska utforma sina rutiner för hur kursanalyser och beslut om förändringar av kurs efter kursanalys ska utformas, vilket skulle kunna kopplas ihop med ett bredare arbetssätt avseende kursutveckling och i förlängningen med akademiernas arbete med kvalitetssäkring av kurser. Alternativ 2 kan därför vara att fakultetsnämnden uppdrar till akademierna att utifrån befintliga styrdokument avseende kursvärderingssystemet (och särskilt utifrån av arkivarien framtagna riktlinjer) och i syfte att hitta en gemensam hög lägstanivå, se över sina rutiner för att genomföra och tillgängliggöra kursanalyser och beslut om förändring av kurs efter kursanalys. Samtidigt uppger några av akademierna att de nyligen har eller är på väg att utveckla sina egna rutiner.

Bilaga 1 till ärende 10 Konsekvensanalys 5 (5) Alternativ 1 Genom att avvakta implementeringen och beakta det nya systemets funktionalitet kan mer beslutsunderlag erhållas så att kommande beslut kan bli precisa och kvalitetsdrivande. Alternativ 2 Beslut om uppdrag till akademierna att se över befintliga rutiner kan komma att bli ett slag i luften eftersom några akademier redan arbetar med frågan samt att implementeringen av det nya kursvärderingssystemet sannolikt kommer att innebära att rutinerna i alla fall behöver ses över. Överväganden Givet att fakultetsnämndens uppdrag i arbetsordningen för högskolan (MDH 1.1-977/10) är att ansvara för beredning av och i förekommande beslut i frågor som rör uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen och organisation av eller kvalitet i såväl forskningen som det konstnärliga utvecklingsarbetet kan man hitta ett visst stöd för att fakultetsnämnden har detaljerade synpunkter arbete med kvalitetssäkring av kurser. Emellertid är inte fakultetsnämnden ensam om att bära kvalitetsansvar och att hitta en ändamålsenlig nivå på eventuella synpunkter från fakultetsnämnden på rutiner för kvalitetssäkring av kurser behöver utredas noggrant och gärna i samarbete med dem som ska tillämpa rutinerna (det vill säga akademier och kursansvariga/lärare). Sammanvägs detta och ovanstående lösningar/beslut samt konsekvensanalys och det faktum att fakultetsnämnden tidigare beslutat att årligen följa upp förekomsten av kursanalyser/beslut om förändring av kurs efter kursanalys, skulle ett attraktivt beslut vara att avvakta implementeringen av det nya systemet. För att ändå understryka vikten av att kursanalyser görs och görs enkelt sökbara kan fakultetsnämnden uppmana akademierna att se över och utveckla sina rutiner i samband med att det nya kursvärderingssystemet implementeras. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Fakultetsnämnden uppmanar akademierna att i samband med att högskolan byter leverantör av kursvärderingssystem se över och utveckla sina rutiner för att säkerställa att kursanalyser genomförs och registreras i enlighet med högskolans övergripande rutiner.

Bilaga 2 till ärende 10 Utdrag ur kursvärderingssystem avseende några kurstillfällen och uppföljning av huruvida det finns kursanalyser för dessa Kurstillfällen hämtade den 12 november 2013 från fil med kursvärderingsuppgifter 130206-130626 (VT13) Nytt frågebatteri. Kontroll mot diariet via lista med registrerade kursanalyser/beslut om förändring av kurs efter kursanalys som hämtats den 5 november 2013. Kurstillfällen presenteras per akademi. Termin Egen arbetsinsats Kurstakt V13 (Alla) (Alla) Sammanfattande omdöme, medelvärde Finns kursanalys registrerad i diariet? UKK (anmälningskod, kurskod, kursbenämning) Antal svar Svarsfrekvens 11209 1,0 1 16,7% Nej SSA206 Litteratur i andraspråksundervisning 11289 1,0 1 100,0% Nej HOA402 Språkdidaktik 2, avancerad nivå 11221 1,7 3 17,6% Nej ENA206 Engelska för ämneslärare 4 (åk 7-9 och gy) 11102 2,0 1 16,7% Nej SPA009 Spanska 2 11370 2,2 5 25,0% Nej SVA113 Språkutveckling och dess didaktik 11014 2,3 9 30,0% Ja MMA302 Kalkyl I 11201 2,3 37 36,6% Nej MMA127 Differential- och integralkalkyl II 11270 2,5 11 52,4% Nej SQA085 Att som specialpedagog arbeta med sociala samspelsprocesser - fördjupning 11008 2,6 7 21,9% Ja MAA315 Operationsanalys 11335 2,6 14 22,6% Nej OAU006 En skola för alla i en värld för alla 1

Bilaga 2 till ärende 10 Termin Egen arbetsinsats Kurstakt V13 (Alla) (Alla) Sammanfattande omdöme, medelvärde Finns kursanalys registrerad i diariet? HVV (anmälningskod, kurskod, kursbenämning) Antal svar Svarsfrekvens 12004 1,0 3 15,8% Nej BMA013 Läkemedel och äldre 12136 1,0 1 50,0% Nej FHA024 Examensarbete i folkhälsovetenskap 12169 1,1 8 33,3% Nej VAE007 Kvalitativ metodteori 12057 1,3 3 100,0% Nej VAE068 Vårdvetenskap inom intensivvård 2 12103 1,4 15 75,0% Nej VAE007 Kvalitativ metodteori 13166 1,5 3 12,5% Nej SOA203 Civilsamhälle, stat och marknad - klimathot och hållbar utveckling 12091 1,6 10 43,5% Nej VAE011 Kvantitativ metodteori 12199 1,6 6 37,5% Nej VAE010 Vårdande som etik, relation och process 12170 1,9 8 33,3% Nej VAE007 Kvalitativ metodteori 12104 1,9 11 45,8% Nej VAE007 Kvalitativ metodteori 2

Bilaga 2 till ärende 10 Termin Egen arbetsinsats Kurstakt V13 (Alla) (Alla) Sammanfattande omdöme, medelvärde Finns kursanalys registrerad i diariet? EST (anmälningskod, kurskod, kursbenämning) Antal svar Svarsfrekvens 13076 1,5 4 25,0% Nej SSK101 Statsvetenskap 31-60 13056 1,7 21 33,3% Nej NAA111 Mikroekonomisk teori 13011 2,0 1 3,0% Nej MXA102 Hållbar utveckling - en mångvetenskaplig introduktion 13119 2,0 19 31,1% Nej WBT035 Arkitektur grundkurs 13203 2,0 5 20,0% Nej FOA129 Verksamhetsstyrning i offentlig sektor 13055 2,1 36 33,3% Nej NAA111 Mikroekonomisk teori 13054 2,3 10 12,5% Nej NAA108 Makroekonomi 13048 2,4 10 27,0% Nej EFO013 Ekonomistyrning och redovisning 13107 2,5 33 48,5% Nej FOA124 Personlig kontakt och social påverkan i marknadsföring 13009 2,6 10 31,3% Nej MXA109 Kommunikation och ledarskap för miljövetare 3

Bilaga 2 till ärende 10 Termin Egen arbetsinsats Kurstakt V13 (Alla) (Alla) IDT (anmälningskod, kurskod, kursbenämning) Sammanfattande omdöme, medelvärde Antal svar Svarsfrekvens Finns kursanalys registrerad i diariet? 14189 1,0 4 12,5% Nej MTA102 CAD inom robotiken 14115 1,0 2 8,0% Nej KIT126 Informationsdesign - webbdesign 14063 2,0 4 23,5% Nej MFL019 Avionik II 14010 2,0 2 5,1% Nej INO101 Trendspaning 14107 2,1 14 51,9% Nej MFL009 Flygmotorteknik 14071 2,3 17 25,8% Nej KIN400 Projektledning 14025 2,6 5 41,7% Nej CDT406 Tillämpad artificiell intelligens 14181 2,7 22 43,1% Nej KIT104 Kognitiva processer 14116 2,7 9 34,6% Nej KIT126 Informationsdesign - webbdesign 14143 2,8 4 36,4% Nej KPP301 Examensarbete, produktutveckling - konstruktion Obs! Ovanstående är en lista över kursanalyser som registrerats i diariet. Av akademiernas kommentarer till mörkertal över genomförda kursanalyser framgår att det är troligt att det görs långt fler kursanalyser men att de aldrig når diariet. 4

Bilaga 1 till ärende 11 Sammanträde: # 7:2013 MDH 2.1.1-333/10 1 (2) 2013-12-12 Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Kursutvecklande och kvalitetsdrivande arbetssätt med kursvärderingar Bakgrund Vid sitt sammanträde den 25 oktober 2013 beslutade fakultetsnämnden att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att till fakultetsnämndens sammanträde i december 2013 lämna förslag på ett arbetssätt som med utgångspunkt i det högskolegemensamma kursvärderingssystemet och i syfte att bidra till en kvalitetshöjning av högskolans kurser underlättar fakultetsnämndens uppföljning av resultat från kursvärderingar och som samtidigt stödjer lärares arbete med kursutveckling. Problemanalys Resultat från högskolans kursvärderingssystem visar att det finns ett antal kurstillfällen som får svaga sammanfattande omdömen av studenterna. En viktig faktor för kursutveckling är att lärare/kursansvariga reflekterar över resultaten och tar aktiva beslut om eventuella förändringar. Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Vidare föreskriver högskoleförordningen att högskolan ska informera om resultaten från kursvärdering och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Således är det viktigt att högskolan har ett kursvärderingssystem som säkerställer att kursvärderingar erbjuds studenterna, som främjar att lärare/kursansvariga kommenterar resultaten och tar aktiva beslut om eventuella förändringar, som säkerställer återkoppling till studenterna och som möjliggör för funktioner med kvalitetsansvar att följa upp att ovanstående moment genomförs. Härtill är det önskvärt att det, i det fall det behövs, finns stöd för kursutveckling till lärare/kursansvariga. Faktasammanställning Uppföljningar som gjorts av förekomsten av registrerade kursanalyser/beslut om förändringar av kurs efter kursanalys har pekat på att beslut om förändringar inte registreras i diariet (se rapport Resultat från kursvärderingssystem VT12, MDH 2.1.1-333/10 samt e-postförfrågningar till akademiadministratörer i kursvärderingssystemet och till avdelningschefer/kursansvariga). Högskolan är i färd med att byta kursvärderingssystem där det nya systemet verkar ha en mer utvecklad funktionalitet. En förhoppning är att det nya systemet i större utsträckning än tidigare främjar att kursanalyser genomförs.

Bilaga 1 till ärende 11 Möjliga lösningar/beslut Givet att lärares/kursansvarigas reflektioner över resultaten och aktiva beslut om eventuella förändringar är en så viktig del av kursutvecklingen och att rutinerna för dessa idag inte fungerar är det svårt att fastställa ett arbetssätt i flera steg. Fokus behöver fortsatt vara på att säkerställa att kursanalyser görs och när det är gjort kan ytterligare steg tas. En huvudsaklig lösning är därför att verka för att det nya systemet utformas och implementeras för att främja att kursanalyser görs. 2 (2) En dellösning på sikt kan vara att fakultetsnämnden/utskott med tät regelbundenhet efterfrågar kursanalyser för några utvalda kurstillfällen. 1 Dessa kurstillfällen kan väljas ut på olika sätt där ett sätt kan vara att sätta en gräns med innebörden att alla kurstillfällen som fått sammanfattande omdöme under en viss nivå (exempelvis under 2,5) ska inkomma med kursanalyser till fakultetsnämnden/utskott senast efter en viss tid. Ännu en dellösning på sikt kan vara att akademierna uppdras att redovisa hur de kan förbättra sina rutiner i syfte att säkerställa: att lärare/kursansvariga kommenterar kursvärderingsresultat och tar aktiva beslut om eventuella kursförändringar, återkoppling till studenterna och uppföljning av att ovanstående moment genomförs. En sista dellösning på sikt är att kommunikationen mellan fakultetsnämndens uppföljning och högskolans högskolepedagogiska stöd (exempelvis PIL) intensifieras så att ett gott stöd erbjuds de akademier/avdelningar/kursansvariga som önskar/behöver stöd för att genomförs kursanalyser och/eller kursutveckling. Att fånga upp och internt sprida goda exempel på kursutveckling kan också fungera stödjande. Konsekvensanalys Eftersom ovanstående lösningar presenteras i form av tankar och idéer snarare än konkreta förslag har någon djupare konsekvensanalys inte gjorts. Överväganden För tillfället pågår utfasning av högskolans gamla kursvärderingssystem och infasning av högskolans nya dito. I det här skedet är det svårt att bedöma exakt hur det nya systemet fungerar och dess möjligheter. Det finns därför skäl att avvakta den fortsatta utvecklingen innan alltför detaljerade beslut om arbetssätt och uppföljning fattas. Givet att det gamla kursvärderingssystemet används för HT13 och att kursanalys är en viktig del för kursutveckling kan fakultetsnämnden ändå aktivt kontrollera och efterfråga kursanalyser utan att det stör implementeringen av det nya kursvärderingssystemet. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att under våren 2013 med stickprover bland kurstillfällen som givits HT13 och som fått lägre sammanfattande omdöme än 2,5, kontrollera huruvida det har gjorts kursanalys och i det fall det saknas kursanalys hos ansvarig akademi efterfråga att kursanalys görs och skickas in till fakultetsnämnden. 1 En angränsande lösning, som fakultetsnämnden troligen inte har mandat att beslut om, är att akademichefen eller behörig delegat i samband med beslut om kursplaner (revideringar eller fastställanden) eller vid beslut om kursutbud begär att få uppgift om till exempel kursvärderingsresultat och kursanalys. Detta kan ske stickprovsmässigt eller utifrån kriterier.

Bilaga 1 till ärende 12 Sammanträde: # 7:2013 MDH 2.1.2-610/13 1 (3) 2013-12-12 Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnd Handläggare Jonas Lostelius BESLUTSPROMEMORIA Riktlinjer för beslut om programutbud och för inställanden av programtillfällen Bakgrund Fakultetsnämnden har den 21 februari 2013 ( 22 nr 1:2013, ärendets diarienummer 2.1-520/12) fastställt vilka underlag som ska ligga till grund för beslut om programutbud och den 29 mars 2012 har fakultetsnämnden fastställt riktlinjer för inställanden av programtillfällen. Vid fakultetsnämndens beslut om programutbud den 10 oktober 2013 beslöt fakultetsnämnden även att uppdra till presidiet och utbildnings- och forskningssektionen att återkomma till fakultetsnämndens decembermöte (2013) med förslag på principer för att bevilja dispens från fakultetsnämndens minimigräns med rekryteringsmål (som finns i riktlinjerna för inställanden av programtillfällen). Problemanalys I samband med fakultetsnämndens utbudsbeslut hösten 2013 uppstod en diskussion om att flera program har lägre rekryteringsmål än fakultetsnämndens gränser för antal förstahandssökanden som finns i gällande riktlinjer för inställanden av programtillfällen. Detta kan uppfattas som problematiskt men kan ända vara motiverat. Problemet består i att fakultetsnämnden å ena sidan vid utbudsbeslutet godkänner låga rekryteringsmål samtidigt som det vid högskolan finns ett allmänt mål om att det ska finnas en förstahandssökande per plats, och å andra sidan har fakultetsnämnden i riktlinjerna för inställanden av programtillfällen fastställt att program av en viss längd (exempelvis 180 hp eller mer) ska ha relativt många förstahandssökande (25 stycken om programmet är 180 hp eller mer). Faktasammanställning Fakultetsnämndens beslutade underlag för utbudsbeslut/beredningen av beslut utgörs i korthet av: Styrkort Studentnöjdhet Arbetsmarknadsrelevans Verksamhetsbalans Internationaliseringsperspektiv Nu gällande riktlinjer för inställande av programtillfällen återfinns i protokollet från fakultetsnämndens sammanträde den 29 mars och utgörs av följande punkter:

Bilaga 1 till ärende 12 För programtillfällen som har få antal förstahandssökande enligt nedan ska berörd akademi inkomma till fakultetsnämnden med en beskrivning av konsekvenserna både av att ställa in och att ge programtillfället ifråga. Mall för konsekvensanalys ska tas fram av utbildnings- och forskningssektionen för enhetlighet i beskrivningen mellan akademierna. Om akademin ändå vill starta ett givet programtillfälle som inte har tillräckligt antal förstahandssökande, ska akademin anhålla om det hos fakultetsnämnden och inkomma med en åtgärdsplan hur programmet ska stärka sin studentrekrytering på sikt och vilka andra åtgärder man planerar för. För ettåriga program (60 hp) ska antalet förstahandssökande till programmet vara minst 10 studenter. För tvååriga program (120 hp) ska antalet förstahandssökande till programmet vara minst 15 studenter. För treåriga program, eller längre, (180 hp eller mer) ska antalet förstahandssökande till prorgammet vara minst 25 studenter. Dessa riktlinjer tillämpas från och med inställandebeslutet av svenska program som ges höstterminen 2012. 2 (3) Möjliga lösningar/beslut För att råda bot på den inkonsekvens som idag råder kan beslutet gällande underlag för utbudsbeslut och riktlinjerna för inställanden av programtillfällen dels slås samman ihop, dels kompletteras med grunder för undantag från gränserna för antal förstahandssökande. Ett annat alternativ är att gränserna i befintliga riktlinjer för inställanden av programtillfällen sänks så att problemet inte uppstår. Alternativ 1 Beslutet om underlag för utbudsbeslut slås samman med riktlinjerna för inställanden av programtillfällen och kompletteras med nedanstående undantagsgrunder. Programtillfällen med låga rekryteringsmål kan beviljas undantag för detta på följande grunder: Begränsad tillgång till så kallade VFU-platser. Begränsad tillgång till speciallokaler och/eller specialutrustning (exempelvis kammarmusik, designutbildningar) Samläsning sker i sådan utsträckning att erforderligt antal studenter per kurstillfälle erhålls men utan att samläsningen påverkar kvaliteten negativt. Nya programtillfällen kan ha färre sökande än fastställda gränser (programtillfällen kan betraktas som nya i upp till maximalt tre år). Alternativ 2 Utgår man från senaste två utbudsbesluten skulle nedanstående gränser harmoniera med satta rekryteringsmål och med målet om en sökande per plats. 60 hp 5 förstahandssökande 120 hp 15 förstahandssökande 180 hp eller mer 20 försthandssökande

Bilaga 1 till ärende 12 Konsekvensanalys 3 (3) Alternativ 1 Med de framförda undantagsgrunderna nås den önskade harmoniseringen till övriga mål men komplexiteten i riktlinjerna ökar. Detta bör i sig vara negativt men kan övervägas av att riktlinjerna blir konsekventa och uppfattas mer rimliga. Att underlag för utbudsbeslut och riktlinjer för inställanden av programtillfällen slås samman bör öka överskådligheten jämfört med att ha besluten separerade. Ett bekymmer med undantagsgrunderna är att flera av dem är svåra att verifiera. Riktlinjerna kommer på så vis i stor utsträckning att bygga på ett förtroende mellan fakultetsnämnden och akademierna. Ett specifikt bekymmer med samläsning som undantagsgrund är att avgöra i vilken omfattning samläsning ska ske för att det ska vara tillräckligt många studenter men utan att långt driven samläsning leder till kvalitetsbrister. Vidare är det svårt eller åtminstone omständligt att verifiera detta. Alternativ 2 I den mån de nya lägre gränserna blir normerande skulle det kunna uppstå ett läge där det blir en allmän uppfattning att program/programtillfällen kan starta med relativt få registrerade. Överväganden Ett grundantagande är att antalet förstahandssökande är en god prognos för hur många som kommer att registreras på ett program. Undersökningar har visat att antalet förstahandssökande kan vara en god prognos i vissa fall men en sämre prognos i andra. Högskolans ingenjörsutbildningar till exempel har ganska få förstahandssökande men flera utbildningar registrerar väl i nivå med rekryteringsmålet. Antar man istället att antalet förstahandssökande är en kvalitetsparameter i sig (som säger något om hur attraktivt ett program är), och att bristande intresse bland förstahandssökande är en tillräcklig grund för att resa frågan om inställanden, så behöver det faktum att antalet förstahandssökande är en varierande bra prognos för antalet registrerade inte vara föremål för diskussion. Givet att underlagen för utbudsbeslut och riktlinjerna för inställanden av programtillfällen finns nedtecknade i punktform i separata beslut och att högskolan egentligen har ett ramverk för hur styrdokument ska se ut är det lämpligt att de två besluten slås samman till en uppsättning riktlinjer som införlivas i högskolans ordinarie dokumentmallar för styrdokument. I samband med detta bör riktlinjernas syfte fastställas. I riktlinjerna bör det också tydliggöras vad som räknas som ett program och inte. Terminologin beträffande program och programtillfällen bör också göras konsekvent. Tjänstemannaberedningens förslag till beslut Fakultetsnämnden beslutar att fastställa riktlinjer för beslut om programutbud och för inställanden av programtillfällen.

Bilaga 2 till ärende 12 Beslutsdatum: 2013-12-12 MDH 2.1.2-610/13 Beslutande: Dokumenttyp: Fakultetsnämnden Riktlinje Datum för ikraftträdande: 2014-01-01, giltigt tillsvidare och revideras vid behov. Riktlinjer för beslut om programutbud och för inställanden av programtillfällen Dessa riktlinjer ersätter fakultetsnämndens beslut om underlag för utbudsbeslut från den 21 februari 2013 och riktlinjer för inställande av programtillfällen som återfinns i protokollet från fakultetsnämndens sammanträde den 29 mars 2012. Syftet med föreliggande riktlinjer är dels att samla beslut om underlag för utbudsbeslut och riktlinjer för inställanden av programtillfällen, dels att ta hänsyn till högskolans mål om en förstahandssökande per plats och samtidigt främja att ett givet programtillfälle ska ha så många förstahandssökande att det är troligt att antalet registrerade kommer att vara tillräckligt många ur fakultetsnämndens kvalitetsperspektiv. Utgångspunkt Fakultetsnämndens utgångspunkt är att utbudsbeslutet ska grunda sig på relevanta kvalitetsaspekter och att programtillfällen med färre förstahandssökande än nedan fastställda gränser inte ska starta, men att undantag kan göras. Underlag för beslut om programutbud Följande ska utgöra underlag för fakultetsnämndens beredning/beslut om programutbud: Styrkort med uppgifter i linje med några av högskolestyrelsens långsiktiga verksamhetsmål; söktryck, könsfördelning, genomströmning och prestationsgrad samt därtill analyser över enskilda programs måluppfyllelse i de olika aspekterna, ska utgöra ett av utbildningsutskottets och fakultetsnämndens återkommande underlag för utbudsbeslut. Studentnöjdhet ska utgöra ett av de återkommande underlagen för utbildningsutskottets och fakultetsnämndens utbudsbeslut. Arbetsmarknadsrelevans i termer av balans mellan utbud och efterfrågan ska utgöra ett av de återkommande underlagen för utbildningsutskottets beredning till fakultetsnämnden. Verksamhetsbalansen och dess fördelning mellan de huvudsakliga campusorterna ska vara en parameter som fakultetsnämnden återkommande ska bevaka vid utbudsbeslutet. Beredning av det engelska programutbudet ska ske ur ett internationaliseringsperspektiv och på basis av frågor som tagits fram i Rådet för Internationell Verksamhet (RIV).

Bilaga 2 till ärende 12 Gränser för antal förstahandssökanden till programtillfällen Programtillfällets längd Gräns för antal förstahandssökande 2 (2) Ettåriga programtillfällen (0-90 hp) Minst 10 Tvååriga programtillfällen (120 hp) Minst 15 Minst treåriga programtillfällen (180 hp eller mer) Minst 25 Grunder för undantag Vid fakultetsnämndens beslut om programutbud fastställs vilka programtillfällen som ska ges med vilka rekryteringsmål och ytterligare några programtillfälledata. Programtillfällen kan då tillåtas ges med lägre rekryteringsmål än ovanstående gränser för antal förstahandssökande. Dessa programtillfällen beviljas då undantag, vilket kan göras på följande grunder: Begränsad tillgång till så kallade VFU-platser. Begränsad tillgång till speciallokaler och/eller specialutrustning (exempelvis kammarmusik, designutbildningar). Samläsning sker i sådan utsträckning att erforderligt antal studenter per kurstillfälle erhålls men utan att samläsningen påverkar kvaliteten negativt. Nya programtillfällen kan ha färre sökande än fastställda gränser (programtillfällen kan betraktas som nya i upp till maximalt tre år). Om fakultetsnämnden vid beslut om programutbud beslutat att ett programtillfälle ska få ges med ett lågt rekryteringsmål med hänvisning till någon eller flera av ovanstående undantagsgrunder, så gäller undantaget även i påföljande inställandeprocess. Åtgärder om programtillfälle inte når gräns för antal förstahandssökande och inte har fått dispens För programtillfällen som har för få antal förstahandssökande enligt tabellen ovan ska berörd akademi inkomma till fakultetsnämnden med en beskrivning av konsekvenserna både av att ställa in och av att ge programtillfället ifråga. Mall för konsekvensanalys tas fram av utbildnings- och forskningssektionen för enhetlighet i beskrivningen mellan akademierna. Om akademin ändå vill starta ett givet programtillfälle som inte har tillräckligt antal förstahandssökande, ska akademin anhålla om det hos fakultetsnämnden och inkomma med en åtgärdsplan för hur programtillfället ska stärka sin studentrekrytering på sikt och vilka andra åtgärder man planerar för. Exempel Fakultetsnämnden kan vid utbudsbeslutet fastställa rekryteringsmål för ett treårigt programtillfälle till 20 platser med hänvisning till en undantagsgrund. Om programtillfället påföljande ansökningsomgång har 21 förstahandssökande, så behöver programtillfället inte inkomma med beskrivning av konsekvenser av att ställas in/av att ges eller anhålla om att få ges eller inkomma med plan för stärkt studentrekrytering.

Bilaga 1 till ärende 13 Sammanträde FN: #7: 2013 2013-12-12 Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH 1.1.4-353/12 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av ifrågasatt examen matematik/tillämpad matematik kandidat där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 6 september 2013 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik har akademi UKK nu inkommit till fakultetsnämnden med den analys och

Bilaga 1 till ärende 13 den åtgärdsplan som efterfrågas för ärendet. 2 (3) Akademi UKK har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande analys och åtgärdsplan. I den inledande processen för uppföljningsarbetet av ifrågasatt examen har ämnesansvariga och utbildningsledare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet. UFO har deltagit i möten på akademin där ansvarig arbetsgrupp för uppföljningen närvarat. UFO har vidare tagit fram preliminär tidsplan för akademins process mot nämnden avseende hela uppföljningsprocessen. Ytterligare har UFO i dialog med akademin berett ärendet för aktuellt utskott och nämnd. Utskottet för teknikutbildningar har vid sitt möte den 21 november berett ärendet om analys- och åtgärdsplan för ifrågasatt kandidatexamen inom huvudområdet matematik vid MDH. Vid mötet föreslog utskottet nämnden besluta att godkänna analys- och åtgärdsplan med tillägg: Att förtydliga deltagandet av de nya kompetenserna i utbildningen Att göra kursen Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik till ett behörighetskrav för examensarbetet Att i lägesrapporten tydligt beskriva hur de föreslagna åtgärderna ska genomföras för att säkerställa att utbildningen ska drivas med god kvalitet. Alternativa beslut Utskottet har att fatta beslut om att föreslå nämnden godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan eller att godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. Överväganden Aktuell ifrågasatt examen har fått kritik på fyra av fem utvärderade mål inklusive kritik för mål 1. Kritik gällande mål 1 kan sägas vara särskilt allvarlig då detta examensmål bland

Bilaga 1 till ärende 13 annat formulerar kunskapskrav om vetenskaplig grund och tillämpliga metoder för huvudområdet. Fakultetsnämnden bör för sitt beslut överväga om den nu framställda analys- och åtgärdsplanen kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens omfattande kritik. 3 (3) Fakultetsnämnden har också för sitt beslut att beakta utskottet för teknikutbildningars förslag till beslut i ärendet. Därtill har nämnden för sitt beslut att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast 6 september 2014 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. Beredningens förslag till beslut Förvaltningsberedningen finner i huvudsak att akademi UKK på ett förtjänstfullt sätt i analys- och åtgärdsplanen svarat upp mot bedömargruppens kritik, mål för mål, så som den framställs i de yttranden som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Beredningen bedömer också att akademin gjort en rimlig övergripande analys och som en konsekvens av denna formulerat nyckelåtgärder som man menar behöver genomföras (eller som redan är genomförda) inom stipulerad tidsram för att komma till rätta med de brister som analysen framställer. Vidare uppfattar beredningen utskottets förslag till beslut som kvalitetsstärkande åtgärder värda att beakta. Ytterligare finner förvaltningsberedningen det som värdefullt att akademin bildat en relevant arbetsgrupp med tydligt ansvar för det fortsatta uppföljningsarbetet. De huvudsakligen positiva slutsatserna för akademins prestation i ärendet till trots, finns det i redovisade överväganden ovan ett antal förhållanden och frågeställningar att beakta inför nämndens beslut. Förvaltningsberedningen lämnar utöver denna guide för beslut inget annat förslag till beslut i ärendet.

Bilaga 2 till ärende 13 Matematik kandidat vid MDH. Bedömargruppens yttrande samlat omdöme bristande kvalitet. UKÄ-beslut om bristande kvalitet 2013-09-06. Utbildning Examen Universitet/Högskola Beslut Utvärdering Matematik Kandidat Mälardalens högskola Bristande kvalitet Matematik och matematisk statistik Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse när det gäller målet att visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder, fördjupad kunskap inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor, för målet om att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, för målet om att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och att genomföra uppgifter inom givna tidsramar och slutligen för målet om att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Underlagen visar på hög måluppfyllelse när det gäller att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet. Utvärderade examensmål: 1 För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Fem självständiga arbeten har granskats. De visar på hög, om än varierande, måluppfyllelse när det gäller att visa kunskap och förståelse inom huvudområdet inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. När det gäller kunskap om tillämpliga metoder, fördjupad kunskap om någon del av huvudområdet och orientering om aktuella forskningsfrågor, visar två arbeten på bristande måluppfyllelse även om det bland arbetena också finns uppsatser som visar på mycket hög måluppfyllelse. Det är framförallt några uppsatser i numerisk analys och finansiell matematik som uppvisar brister. Självvärderingen visar att några viktiga kurser som bör ingå i varje kandidatprogram i matematik saknas. Vi kan konstera att lärarkårens höga kompetens, såsom den redovisas i självvärderingen, inte återspeglas i måluppfyllelsen. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. 2 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Två självständiga arbeten i numerisk analys visar på bristande måluppfyllelse när det gäller att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. De två uppsatserna visar brister i framförallt analysen. I självvärderingen framkommer viss säkring av det andra examensmålet som handlar om att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer i samband med projektarbeten i finansiell matematik. Detta återspeglas dock inte i de självständiga arbetena. Övriga underlag ger ingen grund för en förändrad bedömning. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. 3 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Två av de självständiga arbetena i numerisk analys visar på bristande måluppfyllelse när det gäller förmåga att identifiera, formulera och lösa problem. I några uppsatser visar studenterna att de når hög Bristande Bristande Bristande

Bilaga 2 till ärende 13 måluppfyllelse när det gäller förmågan att arbeta självständigt. I självvärderingen ges exempel på att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse när det gäller studenternas förmåga att arbeta självständigt vilket förtydligades under intervjun. Självvärderingen ger också exempel på hur utbildningens upplägg innebär att studenterna tränas i att genomföra uppgifter inom givna tidsramar något som bekräftades och förtydligades under intervjun. Vår samlade bedömning är att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse när det gäller att genomföra uppgifter inom givna tidsramar och studenternas förmåga att arbeta självständigt. Eftersom det första kriteriet i målet, identifiera, formulera och lösa problem väger tyngre blir ändå den sammanvägda bedömningen bristande måluppfyllelse. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. 4 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Två av de fem självständiga arbetena visar på bristande förmåga när det gäller skriftlig framställning bland annat i strukturen och språkbehandlingen. Men det finns också några mycket välskrivna arbeten bland de bedömda uppsatserna. I självvärderingen framkommer att studenterna tränas och examineras i skriftlig och muntlig framställning bland annat genom examinationen av seminarieprojekten. Det stora inslaget av utländska studenter gör att en stor del av de muntliga framförandena görs på engelska. Vår bedömning är att underlagen säkrar en hög måluppfyllelse för den muntliga förmågan men inte för den skriftliga. Eftersom den skriftliga förmågan bedöms väga tyngre blir dock den sammanvägda bedömningen bristande. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. 5 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Två av de fem självständiga arbetena visar på bristande måluppfyllelse när det gäller studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. I fem arbeten har deras förmåga att bedöma samhälleliga och etiska aspekter kunnat konstateras. Arbetena visar på hög, eller mycket hög, måluppfyllelse. Självvärderingen visar att lärosätet har en mycket genomtänkt strategi när det gäller att träna studenterna i att göra bedömningar avseende etiska och samhälleliga aspekter, något som bekräftades och förtydligades under intervjun. Bland annat får studenterna lära sig att göra avvägningar mellan avkastning och etiska parametrar inom ramen för SRI, Socially Responsible Investments. Självvärderingen visar med flera exempel att studenterna får lära sig att praktiskt använda SRI i olika situationer. Självvärderingen visar också att miljöaspekter beaktas i utbildningen inom ramen för hållbar utveckling. Den höga måluppfyllelsen som återfinns i självvärderingen när det gäller etiska och samhälleliga aspekter, som också återspeglas i de självständiga arbetena där det varit möjligt att göra bedömningar av dessa aspekter, gör att vi anser att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse för målet i sin helhet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. Bristande Hög

Bilaga 3 till ärende 13 Till fakultetsnämnden Underlag för analys- och åtgärdsplan för ifrågasatt kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik Inom UKK har tillsatts en arbetsgrupp för att inom akademin hantera arbetet med åtgärder för att försvara den ifrågasatta kandidatexamensrätten inom huvudområde matematik. Arbetsgruppen består tills vidare av: Kimmo Eriksson, ordförande och kontaktperson gentemot fakultetsnämnden Sergei Silvestrov, ämnesansvarig Anatoliy Malyarenko, programansvarig för kandidatprogrammet Analytical Finance Erik Janse, chef för avdelningen för tillämpad matematik Anna-Karin Fornberg, utbildningsledare vid UKK Vi ser med tillförsikt på detta arbete. Nedan listas nyckelåtgärderna och som synes är flera redan avklarade eller under arbete just nu: 1. Under våren 2013 implementerades en plan för att höja kvaliteten i examensarbeten i matematik/tillämpad matematik genom förstärkning av resurser för handledning samt tydligare information, roller och rutiner kring examensarbetenas handledning, granskning och examination. 2. Under sommaren 2013 anställdes fyra nya lektorer i matematik/tillämpad matematik, vilket är en ansenlig kompetensförstärkning. Denna förstärkta kompetens ska tydligt användas inom kandidatprogrammets kurser och i handledning av examensarbeten. 3. Just nu leder Anatoliy Malyarenko och Erik Janse ett intensivt arbete med att revidera utbildningsplanen för Analytical Finance. Denna revidering och kommer att innebära ett betydligt ökat inslag av matematikkurser inom de programinriktningar som leder till kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik. Ytterligare två nyckelåtgärder kommer att ske under våren 2014: 4. Inrättande av ett handledarkollegium för examensarbeten i matematik/tillämpad matematik. Detta handledarkollegium, som kommer att involvera så gott som samtliga professorer och lektorer i ämnet, ska fungera redan under de examensarbeten som handleds under vårterminen 2014. 5. En ny nyckelkurs med namnet Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik kommer att utvecklas. Den ska ges terminen före examensarbete och kommer att väsentligt höja nivån. En första skiss på åtgärdspaketet och hur det svarar på vår analys av de brister UKÄ funnit bifogas. För enkelhets skull är skissen skriven direkt i den mall som UKÄ ålägger oss att använda. 4 november 2013 Kimmo Eriksson, för arbetsgruppen

Bilaga 4 till ärende 13 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011 2014 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014 Mall för uppföljning kandidatexamen Lärosäte: Mälardalens högskola Utvärderingsärende Huvudområde/område för examen: Matematik Examen: Kandidat När ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas av lärosätet vid Universitetskanslersämbetets uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd, som genomförs ett år efter beslutsdatum för utvärderingen. Information om och instruktioner för uppföljningsprocessen finns på Universitetskanslersämbetets webbplats och i dokumentet Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd (reg.nr 641-3449-12, uppdaterad februari 2013) Hur ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas för de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse. I Universitetskanslersämbetets beslut och i bedömargruppens yttrande anges vilket/vilka mål som studenterna enligt den aktuella utvärderingen inte når. För det/de mål som erhållit omdömet hög eller mycket hög måluppfyllelse ska inte någon redovisning göras. För det/de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse gör lärosätet först en analys av den bristande måluppfyllelsen och därefter en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen. Fokus kan när så är aktuellt ligga på särskilda delar av examensmålen. Lärosätet bör ange de källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från. Alla källor ska finnas tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument där datum tydligt framgår. Analys och åtgärdsredovisning bör inte överskrida tre sidor per mål som fått omdömet bristande måluppfyllelse. Sist i mallen finns en lärartabell som kan användas om analys och åtgärder omfattar lärarresursen. Inrapportering till Universitetskanslersämbetet av mallen för uppföljning Analysen och åtgärdsredovisningen i mallen för uppföljningen ska skickas via e-post till Universitetskanslersämbetets registrator, registrator@uk-ambetet.se. I e-posten och i mallen ska uppföljningsärende och registreringsuppgift tydligt framgå. Registreringsuppgift för respektive aktuellt uppföljningsärende finns angivet på Universitetskanslersämbetets webbplats.

Bilaga 4 till ärende 13 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011 2014 För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs bedömning: Fem självständiga arbeten har granskats. De visar på hög, om än varierande, måluppfyllelse när det gäller att visa kunskap och förståelse inom huvudområdet inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund. När det gäller kunskap om tillämpliga metoder, fördjupad kunskap om någon del av huvudområdet och orientering om aktuella forskningsfrågor, visar två arbeten på bristande måluppfyllelse även om det bland arbetena också finns uppsatser som visar på mycket hög måluppfyllelse. Det är framförallt några uppsatser i numerisk analys och finansiell matematik som uppvisar brister. Självvärderingen visar att några viktiga kurser som bör ingå i varje kandidatprogram i matematik saknas. Vi kan konstera att lärarkårens höga kompetens, såsom den redovisas i självvärderingen, inte återspeglas i måluppfyllelsen. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Vår analys av vad den påtalade bristen består i: * Matematikdelen av kandidatprogrammet i Analytical Finance har varit för liten för de studenter som ska gå ut med en kandidatexamen i matematik/tillämpad matematik. * Kandidatarbeten har ibland skrivits inom områden där tillräcklig kompetens inte har funnits hos handledaren. * Lärarkårens faktiska specialistkompetenser har inte utnyttjas till fullo, vare sig i undervisningen eller genom att lärarna särskilt har handlett examensarbeten inom sina specialområden. Åtgärder: 1.1: Utbildningsplanen för Analytical Finance revideras just nu för att gälla för studenter som börjar 2014. Den reviderade utbildningsplanen omfattar betydligt fler kurser i matematik/tillämpad matematik. En ny utgång skapas också i form av en allmän kandidatexamen med huvudområdet Matematik/tillämpad matematik (dvs., utan inriktning mot financial engineering) för den som huvudsakligen väljer matematikkurser under år 2 och 3. I detta sammanhang vill vi också nämna att vi under 2014 avser att bereda inrättande av ett nybörjarprogram i teknisk matematik riktat mot svenska studenter. Ett sådant program ska utgöra ett balanserande komplement till det engelskspråkiga programmet Analytical Finance och leda vidare till masterprogrammet i teknisk matematik vid MDH. 1.2: Lärarkårens kompetens har under sommaren 2013 stärkts betydligt genom anställning av fyra lektorer i matematik/tillämpad matematik. Linus Carlsson, Erik Darpö, Lars Hellström och Daniel Andrén. De är alla forskningsaktiva och, enligt sakkunniga för anställningarna, på god väg mot docentnivå. Flera ytterligare förstärkningar inom lärarkåren är också på gång: (a) Anatoliy Malyarenko, programansvarig för Analytical Finance, har sakkunniggranskats och intervjuats för befordran till professor. Beslut om befordran förväntas därför inom kort.

Bilaga 4 till ärende 13 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011 2014 (b) Professor Kimmo Eriksson tar en utökad roll i kandidatprogrammet genom att medverka i undervisning och ta plats som ordförande i ett nytt kollegium av handledare och examinatorer av kandidatarbeten, se 2.3(b). (c) Enligt akademins kompentensförsörjningsplan ska ytterligare 2 lektorer rekryteras under 2014. 1.3 En ny kurs, preliminärt kallad Forskningsorientering i matematik/tillämpad matematik införs på termin 5 för de programstudenter som avser att göra examensarbete inom matematik/tillämpad matematik. Basdata för denna kurs har upprättats så att den ska kunna ges redan läsåret 2014/15. I denna kurs ska alla forskningskompetenta lärare ge orienteringsföreläsningar om forskningsfrågor och metoder inom sina specialområden. En artikel eller ett bokkapitel ska ges som referens för varje område. Examinationen ska bestå i att studenterna för varje område skriver en kort hypotetisk projektplan för en undersökning av någon fråga inom området. Slutexamination är att, i samråd med lärare, välja ett av områdena att fördjupa sig i och där utveckla en mer omfattande projektplan med fokus på ett tydligt val av frågeställning, tydligt val av metod, och kritisk analys av frågeställningens validitet, metodens genomförbarhet, och vilken ytterligare kunskap studenten skulle behöva tillägna sig. Feedback på denna projektplan ges av den lärare som är specialkunnig inom det valda området. Planen ska i normalfallet kunna utgöra underlag för påföljande termins examensarbete.

Bilaga 4 till ärende 13 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011 2014 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs bedömning: Två självständiga arbeten i numerisk analys visar på bristande måluppfyllelse när det gäller att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. De två uppsatserna visar brister i framförallt analysen. I självvärderingen framkommer viss säkring av det andra examensmålet som handlar om att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer i samband med projektarbeten i finansiell matematik. Detta återspeglas dock inte i de självständiga arbetena. Övriga underlag ger ingen grund för en förändrad bedömning. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Vår analys av vad den påtalade bristen består i: * Den träning som projektarbeten i finansiell matematik erbjuder vad gäller kritisk analys av frågeställningar och situationer är inte tillräcklig för programmet som helhet. * Det har inte funnits tillräckliga resurser för handledning och granskning av examensarbeten, och inte heller tillräckliga anvisningar för vad som förväntas av ett sådant arbete. * Handledning har kunnat hålla alltför ojämn nivå i avsaknad av något forum för utbyte handledare emellan. Åtgärder: 2.1: Flera av de kurser som i pågående revidering införs i utbildningsplanen (se 1.1) kommer att innehålla träning på kritisk analys vid modellering. Detta gäller exempelvis kurserna i Diskret matematik, Tillämpad matrisanalys, samt den nya kursen i forskningsorientering (se 1.3). 2.2: Till våren 2013 genomfördes ett antal förstärkningar av resurser för handledning och examination av examensarbeten: (a) Den resurs i form av arbetstid som anslås för handledning av ett kandidatexamensarbete har utökats från 30 timmar till 35 timmar, för normalfallet att arbetet genomförs av en enskild student. (b) Antalet samtidigt handledda examensarbeten för extern "industriell" handledare begränsas till 2, med obligatorisk medhandledning av en heltidsanställd lärare med doktorsexamen inom området matematik/tillämpad matematik. (c) Antalet samtidigt handledda kandidat- och masterexamensarbeten av en heltidsanställd lärare begränsas till 3 och antalet samtidigt handledda examensarbeten och levererade kurser till 4. (d) Den resurs i form av arbetstid som anslås för examination och granskning av ett kandidat- eller masterexamensarbete har utökats till 7,5 timmar resp. 5 timmar per examensarbete. (e) Presentationer av examensarbeten planeras till tre speciella examinationstillfällen per termin med obligatorisk närvaro av examinatorer och handledare.

Bilaga 4 till ärende 13 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011 2014 2.3: För att säkerställa att alla handledare beaktar alla relevanta aspekter av examensarbeten inklusive att värdera och kritiskt tolka relevant information vidtas flera åtgärder: (a) Professorerna Sergei Silvestrov och Dmitrii Silvestrov har tillsammans med programansvarig, Anatoliy Malyarenko, utvecklat en vägledning till vilka grunder examensarbeten ska bedömas på. Den användes första gången under våren 2013. (b) Ett handledarkollegium för examensarbeten instiftas från och med våren 2014, med professor Kimmo Eriksson som ordförande. Kollegiet ska träffas ett par gånger per examensarbetestermin för att utbyta erfarenheter och diskutera kriterier, tidsplaner, mm. Det blir också ett forum för att identifiera eventuella problem med studenternas projekt och dess relation till lärarnas kompetens (och utgör därmed ett komplement till 1.3).

Bilaga 4 till ärende 13 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011 2014 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs bedömning: Två av de självständiga arbetena i numerisk analys visar på bristande måluppfyllelse när det gäller förmåga att identifiera, formulera och lösa problem. I några uppsatser visar studenterna att de når hög måluppfyllelse när det gäller förmågan att arbeta självständigt. I självvärderingen ges exempel på att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse när det gäller studenternas förmåga att arbeta självständigt vilket förtydligades under intervjun. Självvärderingen ger också exempel på hur utbildningens upplägg innebär att studenterna tränas i att genomföra uppgifter inom givna tidsramar något som bekräftades och förtydligades under intervjun. Vår samlade bedömning är att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse när det gäller att genomföra uppgifter inom givna tidsramar och studenternas förmåga att arbeta självständigt. Eftersom det första kriteriet i målet, identifiera, formulera och lösa problem väger tyngre blir ändå den sammanvägda bedömningen bristande måluppfyllelse. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Vår analys av vad den påtalade bristen består i: * Det nuvarande kandidatprogrammet Analytical Finance erbjuder inte tillräcklig träning i att identifiera, formulera och lösa problem. Detta är centrala aspekter av tillämpad matematik och vi finner brister i dessa vara ett uttryck för samma underliggande svagheter som vi beskrivit för de två föregående utbildningsmålen: för lite matematik i utbildningsplanen i allmänhet, för få kurser i tillämpad matematik i synnerhet, svagt utnyttjande av lärarnas kompetens, och ojämn handledning. Åtgärder: Eftersom denna brist delar orsaker med tidigare diskuterade brister är tidigare nämnda åtgärder adekvata svar även på denna brist. Med andra ord ska brister i studenternas förmåga att identifiera, formulera och lösa problem åtgärdas genom: mer matematik i utbildningsplanen (1.1), en allmän höjning av den matematiska kompetensen i lärarkåren (1.2), en ny kurs i forskningsorientering som bland annat specifikt tränar identifiering och formulering av problem (1.3), fler kurser med inslag av analys av modeller (2.1), samt mer resurser (2.2) och andra åtgärder för högre och jämnare kvalitet på handledning av kandidatarbeten (2.3).

Bilaga 4 till ärende 13 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem 2011 2014 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs bedömning: Två av de fem självständiga arbetena visar på bristande förmåga när det gäller skriftlig framställning bland annat i strukturen och språkbehandlingen. Men det finns också några mycket välskrivna arbeten bland de bedömda uppsatserna. I självvärderingen framkommer att studenterna tränas och examineras i skriftlig och muntlig framställning bland annat genom examinationen av seminarieprojekten. Det stora inslaget av utländska studenter gör att en stor del av de muntliga framförandena görs på engelska. Vår bedömning är att underlagen säkrar en hög måluppfyllelse för den muntliga förmågan men inte för den skriftliga. Eftersom den skriftliga förmågan bedöms väga tyngre blir dock den sammanvägda bedömningen bristande. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Vår analys av vad den påtalade bristen består i: * Kandidatprogrammet erbjuder inte tillräcklig träning i skriftlig framställning. * Alla handledare av kandidatarbeten har inte samma kompetens att erbjuda feedback på skriftlig framställning. Åtgärder: 4.1: Förmågan till skriftlig framställning tränas i form av skriftliga rapportmoment i flera av de kurser som nu läggs in i utbildningsplanen, såsom Diskret matematik, Tillämpad matrisanalys, samt den nya kursen i forskningsorientering. 4.2: För att säkra feedback på språklig framställning av kandidatarbeten har en ny funktion som granskare av arbetena lagts till i granskningsprocessen inom ramen för de utökade resurserna som nämns i 2.2(d). Granskaren är en lärare med vana att ge feedback på skriftlig framställning som, oberoende av handledare och examinator, läser och ger lärorika synpunkter på en preliminär version av varje kandidatarbete, vad gäller språk, struktur, och kommunikation av innehåll.

Bilaga 1 till ärende 14 Utbildnings- och forskningssektionen 2013-12-02 1 (1) Handläggare Michael Rogefelt Fakultetsnämnden Genomförd, pågående och kommande UKÄ-utvärdering enligt system 2011-2014. 1 Mycket hög kvalitet (2 st mycket hög kvalitet) Folkhälsovetenskap kandidat Sociologi kandidat Omdömen hittills om Mycket hög kvalitet innebär för MDH:s vidkommande en extra resurstilldelning om nära fyra miljoner för 2013. I jämförelse med flertalet andra storleksmässigt jämförbara lärosäten, är denna tilldelning mycket bra. Hög kvalitet (17 st hög kvalitet) Arbetsvetenskap magister Folkhälsovetenskap magister Företagsekonomi kandidat Psykologi kandidat Psykologi magister Sociologi magister Statsvetenskap kandidat Tyska kandidat Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik kandidat Litteraturvetenskap kandidat Matematik master Nationalekonomi kandidat 1 Information om utvärderingssystemet här: http://www.ukambetet.se/utbildningskvalitet/sagarutvarderingarnatill.4.782a298813a88d d0dad800010458.html och här: http://www.ukambetet.se/download/18.197eccc1140ee238b58acc/1215r-hogskoleverketssystem-kvalitetsutvardering.pdf Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 Fax: 016-15 36 30 Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00 Webb: www.mdh.se E-post: info@mdh.se Org.nr: 2021002916

Bilaga 1 till ärende 14 Produkt- och processutveckling högskoleingenjör 2 Produkt- och processutveckling civilingenjör Produkt- och processutveckling master Företagsekonomi magister 2 (4) Omdömen om Hög kvalitet innebär att MDH får behålla examenstillstånd för utvärderad examen. Bristande kvalitet (11 bristande, 2 avvecklade) Ledarskap magister (avvecklad efter påbörjad utvärdering 3 ) Engelska kandidat Spanska kandidat (avvecklad efter påbörjad utvärdering) Matematik kandidat Flygteknik högskoleingenjör Byggnadsteknik högskoleingenjör Nätverksteknik högskoleingenjör Energiteknik högskoleingenjör Energiteknik kandidat Innovationsteknik kandidat Datavetenskap kandidat Datavetenskap magister Datavetenskap master Uppföljning Omdöme och beslut om bristande kvalitet innebär att examenstillstånd för utvärderad examen är ifrågasatt av UKÄ. Ytterst kan examenstillstånd återkallas på detta ifrågasättande. För att undvika indraget examenstillstånd ska lärosätet senast ett år från beslut om bristande kvalitet inkomma med analys om vad bristerna utifrån yttrandet närmare består i och därutöver till myndigheten lämna en redovisning på vidtagna åtgärder för bristernas avhjälpande. Fakultetsnämnden följer uppmärksamt akademins arbete med åtgärder dels utifrån UKÄ:s yttranden om bristande kvalitet dels utifrån UKÄ:s fastställda anvisning - Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd. Som ett led i uppföljningsprocessen med anledning av ifrågasatta examen i nationalekonomi (NEK) och företagsekonomi (FEK) har akademi EST inkommit till nämnden med slutrapport för analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ. Analys- och åtgärdsrapporterna har därefter passerat nämndbeslut och rektorsbeslut. Analys- och åtgärdsredovisningen 2 För teknik/huvudområde Produkt- och processutveckling har MDH inrättade högskoleingenjörsexamina Innovation, produktion och produktdesign samt Innovation, produktion och logistik. 3 Avvecklad examen utvärderas ej. UKÄ avskriver utvärderingsärendet i de fall granskning påbörjats.

Bilaga 1 till ärende 14 delgavs UKÄ den 23 april 2013. Den 8 oktober 2013 fattade UKÄ beslut om att det inte längre finns anledning att ifrågasätta kandidatexamen inom huvudområdet NEK vid MDH. Efter omprövning har denna examen nu erhållit omdömet hög kvalitet. Samma besked har delgetts gällande FEKmagister. 3 (4) Ifrågasatt examen i ledarskap har avvecklats på MDH:s eget initiativ och dokumentation för detta har delgetts UKÄ. Den 8 oktober 2013 beslutade myndigheten att det inte längre finns skäl att pröva frågan om examenstillståndet. Ärendet avskrivs därför från vidare handläggning. Med anledning av ifrågasatt examen inom huvudområdet engelska har slutrapport för ärendet behandlats på nämndens möte den 25 oktober 2013. Slutrapporten motsvarar den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast den 18 december 2013. Gällande ifrågasatt examen inom huvudområdet spanska har akademi UKK inkommit till nämnden med ett begränsat underlag om analys- och åtgärdsredovisning då denna examen enligt nämndens beslut den 30 maj 2013 ska avvecklats. Nedlagda utbildningar utvärderas ej och MDH ska senast den 19 februari 2014 delge UKÄ dokumentation om avvecklingsbeslutet avseende spanska kandidat. Uppföljning av ifrågasatt kandidatexamen inom huvudområdet matematik berör nämnden för mötet den 12 december 2013. Akademi UKK har för detta tillfälle inkommit med en analys- och åtgärdsplan angående de brister som bedömargruppen framför i sitt yttrande där fyra av fem utvärderade mål bedöms som bristande. Analys- och åtgärdsredovisning för denna ifrågasatta examen ska vara UKÄ tillhanda senast den 6 september 2014. Uppföljning kommer framöver att ske beträffande ifrågasatta examina inom teknikområdet där UKÄ den 28 oktober 2013 fattade beslut om bristande kvalitet för 9 av 12 utvärderade examina vid MDH. Uppföljningen kommer att ske enligt gängse rutiner med akademiernas redovisning av analys- och åtgärdsplaner på nämndens möte den 20 februari 2014. Då resultatet från teknikutvärderingarna visade mycket stor andel beslut om bristande kvalitet (tre fjärdedelar bristande) för MDH jämfört med riket i övrigt (ca en tredjedel bristande) har nämnden efterfrågat berörda akademichefers närvaro redan på nämndmötet den 12 december för att där diskutera det negativa utfallet närmare. Nämnden har också via prodekan och tillsammans med akademicheferna för akademi IDT och EST initierat ett mer övergripande arbete för analys och åtgärder gällande ifrågasatta teknikexamina. Berörda akademichefer är också kallade till styrelsemötet den 2 december 2013 för att där lämna analys av det uppkomna läget samt ge styrelsen besked om hur ifrågasatta examina ska försvaras.

Bilaga 1 till ärende 14 Fördelning i antal och procent av de olika besluten Mycket hög kvalitet, Hög kvalitet och Bristande kvalitet. 4 (4) MDH (30 utvärderingar dat 2013-11-27) Kvalitet Antal Andel Mycket hög kvalitet 2 7% Hög kvalitet 17 56% Bristande kvalitet 11 37% (Avvecklade 2) Hela landet (1 302 utvärderingar dat 2013-11-27) Kvalitet Antal Andel Mycket hög kvalitet 211 16% Hög kvalitet 890 68% Bristande kvalitet 201 16 % Jämfört med genomsnittet för riket har MDH avsevärt mindre andel omdömen om mycket hög kvalitet och därtill betydande större andel omdömen om bristande kvalitet. MDH har också mindre andel omdömen om hög kvalitet jämfört med riksgenomsnittet. Redovisningen ovan avser resultat till och med omgång 4 daterat den 27 november 2013. Pågående utvärderingar förutom uppföljning av ifrågasatta examen Omgång 5 som för MDH:s vidkommande innebär utvärdering av vårdvetenskap (8 st utvärderingar) pågår. Samtliga ingående underlag i utvärderingarna är delgivna UKÄ. Lärosätesintervjuer för dessa utvärderingar äger rum före årsskiftet 2013/2014. Yttrande och beslut för omgång 5 väntas i början 2014. Ytterligare under hösten 2013 har utvärderingsomgång 6 inletts vilken är den sista i det system som nu är aktuellt. Huvudområde och examen som har färre än 5 godkända självständiga arbeten för viss tidsperiod samt avvecklade examen utvärderas inte i nuläget. Givet dessa undantag för utvärdering är följande utbildningar vid MDH för närvarande aktuella för utvärdering under omgång 6: Socialt arbete magister Informationsdesign kandidat Pedagogik kandidat Specialpedagogik magister Specialpedagogik kandidat

Bilaga 1 till ärende 15 Mats Engwall Professor i Industriell ekonomi Kungl Tekniska högskolan Utvärdering av Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid Mälardalens högskola (dnr MDH 2.1.2 121/13) Uppdraget Undertecknad har av fakultetsnämnden vid Mälardalens högskola fått i uppdrag att utreda och utvärdera omfattningen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll samt progression och fördjupning i dessa ämnen, i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi jämfört med motsvarande program på andra lärosäten. Bakgrunden är en osäkerhet vid Mälardalens högskola (MdH) beträffande teknikinnehållet i civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi (hädanefter kallad I programmet). Grund för utvärderingen Till grund för utvärderingen ligger det skriftliga underlag som tillsänts mig från MdH, bl.a. utbildningsplanen till civilingenjörsprogrammet och kursbeskrivningar. Därtill baseras min bedömning på mina egna erfarenheter som professor i Industriell ekonomi på KTH, research fellow i Institute of Management of Innovation and Technology (IMIT), ordförande in Nordiska föreningen för Industriell ekonomi (Scandinavian Academy of Industrial Engineering and Management) samt ledamot kommittén för utbildningar inom Industriell ekonomi i Universitetskanslersämbetets utvärdering av teknikutbildningarna i Sverige (2012 13). Ämnet Industriell ekonomi Ämnet Industriell ekonomi (och organisation) etablerades i Sverige 1912 när överingenjören vid AB Separator Erik August Forsberg utnämndes till speciallärare i ämnet vid KTH. Bakgrunden behovet av ingenjörer som förstod ekonomi och organisation i samband med Sveriges industrialisering. Ämnet kom att stå i centrum för införandet av Scientific Management och rationaliseringsrörelsen i Sverige (se de Geer 1978) och är nära förknippat med strävan efter rationell ledning och effektiv produktionsorganisation. När Forsbergs lärjunge Tarras Sällfors år 1939 utnämndes till Sveriges första professor i ämnet vid KTH förstärktes ämnets inriktning mot arbetsorganisation, produktions och verksamhetsledning. Civilingenjörsutbildning i Industriell ekonomi startades i Sverige vid Linköpings universitet 1969. I kraft av att vara en ny teknisk högskola införde Linköpings universitet flera framgångsrika innovationer i den akademiska utbildningen. Inom civilingenjörsutbildningen kom programmen i Datateknik respektive Industriell ekonomi att bli mest framgångsrika. I kraft av I programmets popularitet och framgång kom följaktligen liknande utbildningar att införas vid Sveriges övriga tekniska fakulteter från 1980 talet och framåt. Idag (2013) finns civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi vid Linköpings universitet, Chalmers, KTH, Lunds universitet, Luleå Tekniska universitet, Karlstad universitet, 1

Bilaga 1 till ärende 15 Umeå universitet samt Mälardalens högskola. Dessutom finns närbesläktade kandidat, master och magisterprogram vid en rad universitet och högskolor. Internationellt finns motsvarande utbildning vid de flesta större tekniska universitet i Europa. Studentföreningen ESTIEM (European Students of Industrial Engineering and Management) organiserar för närvarande studenter vid närmare 65 lärosäten över hela Europa. I Asien och Amerika följer ingenjörsutbildningen ofta en annan struktur än i den kontinentaleuropeiska traditionen, varför det inte är lika lätt att identifiera motsvarigheter till I programmen i dessa världsdelar (för en beskrivning av den nordamerikanska utvecklingen inom Industrial Engineering, se Baily & Barley 2005). Skälet till att Industriell ekonomi (eng: Industrial Engineering and Management, IEM) etablerats på de tekniska högskolorna beskrivs väl av ESTIEMs hemsida: The focus of IEM studies lies in providing students valuable engineering knowledge as well as practical management experience. IEM integrates technological knowledge and management skills, helping students to cope with competitive business challenges while comprehending the underlying technology. Syftet med utbildningen (och ämnet) är således att utbilda ingenjörer som kan kombinera en djup förståelse för teknikens möjligheter och begränsningar med kunskaper i ekonomi och management. Denna förmåga till integration av teknik med ekonomi är själva essensen med utbildningen. I programmen skall förbereda teknologerna för att kunna utnyttja sina ekonomi /managementkunskaper i en teknisk kontext och använda sin tekniska förståelse för att kunna föra mer djupgående resonemang än vad renodlade ekonomer har möjlighet att göra i samband med olika ekonomiska bedömningar i tekniska kontexter. Det finns i detta sammanhang ett behov att göra en distinktion mellan Industriell ekonomi som huvudområde (ämne) och Industriell ekonomi som teknikområde (utbildningsområde för ingenjörsutbildningarna). Medan huvudområdet Industriell ekonomi motsvara den forskning och utbildning som ges vid institutioner i Industriell ekonomi (eller motsvarande) nationellt och internationellt, omfattar teknikområdet Industriell ekonomi yrkesutbildningens sammanhållna tillämpningsområde, dvs. ämnesområdet industriell ekonomi integrerat med ett eller flera tekniska ämnen. Distinktionen mellan ämne/huvudområde och teknikområde kan tyckas hårfin, men den har viktiga konsekvenser: Beträffande huvudområdet Industriell ekonomi behöver inte enskilda forskningsprojekt eller kurser innehållsligt skilja sig ifrån vad som projekt och kurser inom t.ex. företagsekonomi. Däremot är betoningen annorlunda. Medan företagsekonomi har en traditionell tonvikt mot redovisning och finansiering, marknadsföring och organisation med hemhörighet på handelshögskolor, utgör ämnet Industriell ekonomi idag ett eklektiskt, mångdisciplinärt ämne inom teknisk fakultet som kretsar kring ingenjörers ekonomioch managementfrågor. I samband med att ingenjörsarbetet förändrats över tiden har också tonvikten i ämnet förändrats för att idag vanligen omfatta områden som operations management, innovationsledning, projektledning samt logistik och supply chain 2

Bilaga 1 till ärende 15 management. Man kan således förenklat beskriva huvudområdet Industriell ekonomi som management of engineers, management of engineering, and management in engineering contexts. Beträffande teknikområdet Industriell ekonomi ligger dock det unika just i utbildningarnas strävan att träna teknologerna i att integrera tekniska frågeställningar med aspekter av ekonomi och management. Det räcker således inte att endast utbilda blivande ingenjörer i ekonomi och management, det bör också finnas en strävan i ett I program att utnyttja potentialen i teknologernas kombination av kunskaper inom såväl ekonomiska som tekniska ämnen. Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH Mål och syfte MdH har preciserat syftet med sitt I program på följande sätt: att studenten ska utveckla färdigheter i praktiskt arbete inom industriell ekonomi och tillägna sig en förmåga att kunna se nya, kreativa lösningar på ekonomisk tekniska problem. I utbildningsplanen anges att programmet är en femårig utbildning inom huvudområdet industriell ekonomi och organisation med tekniska applikationer inom energiteknik och energisystem. Vidare anges att utbildningen innehåller ungefär en tredjedel kurser i ekonomi, en tredjedel i matematik och naturvetenskap och en tredjedel teknikkurser med inriktning mot energiteknik och energisystem. I utbildning ingår, enligt utbildningsplanen, dessutom tydliga inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Programmets sammansättning Ur utbildningsplanen går att utläsa hur kurserna inom programmet fördelas mellan olika ämnesområden (figur 1) samt de olika ämnesområdenas relativa omfattning i proportion till varandra (figur 2). Termin Summa 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 300 Ekonomi 127,5 Indek 7,5 7,5 Företagsekonomi 7,5 7,5 15 7,5 7,5 7,5 30 30 112,5 Nationalekonomi 7,5 7,5 Mat/Nat 52,5 Matematik 15 7,5 7,5 15 45 Datavetenskap 7,5 7,5 Teknik 90 Energiteknik 22,5 7,5 22,5 7,5 30 90 Miljövetenskap 15 Energimarknader 7,5 7,5 15 Valfritt 15 1) Språk, int.k. 15 15 2) FEK 15 15 3

Bilaga 1 till ärende 15 Figur 1: Kursers fördelning mellan olika ämnesområden Miljövetenskap 5% Valfritt 5% Teknik 30% Ekonomi 42% Mat/Nat 18% Figur 2: Ämnesområdenas relativa omfattning Genom att summera kurspoängen för respektive område framgår det att I programmets kurssammansättning inte motsvarar vad som stadgas i programbeskrivningen. Istället för ca en tredjedel matematik/naturvetenskap omfattas detta av knappt en femtedel av programmet och istället för en tredjedel ekonomi upptar ekonomiämnena 42 %. För de teknologer som dessutom väljer företagsekonomiska kurser bland de 15 valfria högskolepoängen uppgår programmets ekonomidel till hela 47 %, dvs. knappt hälften (för övriga teknologer ökar inte heller andelen matematik/naturvetenskap eller teknik, utan de kompletterar med språk och interkulturell kommunikation). De 5 % Miljövetenskap (kursen Perspektiv på energimarknader, 15 hp) som ingår i programmet förstärker dessutom denna obalans. Utifrån kursbeskrivningen ligger miljövetenskapskursen närmare ekonomiområdet än renodlad teknik (något som också verifieras av att kursen i utbildningsplanen anges som ingående i huvudområdet Industriell ekonomi). Jämförelse med Linköpings universitet och KTH I programmen vid Linköpings universitet (LiU) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har valts som referensobjekt. Det finns två skäl till detta; dels utgör dessa de två största programmen inom området idag, dels har det ett upptagningsområde som konkurrerar med MdH. Även om lärosätena idag rekryterar nationellt och globalt har den geografiska närheten visat sig fortsatta vara viktig. Enligt utbildningsplanen för i programmet vid LiU är proportionaliteten mellan industriell ekonomi vs teknik/matematik (naturvetenskap nämns inte) 100 hp vs 200 hp, dvs. en tredjedel ekonomikurser. Motsvarande balans på KTH är 120 hp ekonomi/ management och 180 hp matematik, naturvetenskap och teknik. 4

Bilaga 1 till ärende 15 Vid både LiU och KTH betonas att teknologerna på avancerad nivå kan välja mellan att göra examensarbete antingen inom huvudområdet Industriell ekonomi eller inom huvudområdet för en teknisk fördjupningsinriktning. På detta sätt operationaliseras målen med teknikkurserna i utbildningen: I teknologerna har inte samma tekniska allmänbildning som sina renodlat tekniska studentkollegor, men de skall i princip nå samma djup inom minst ett teknikämne. På KTH är det direkt uttalat för I programmet att teknologerna skall nå ett sådant teknikdjup så att de kan göra examensarbete inom sin teknikinriktning (40 % av teknologerna väljer detta). Idén är att teknologerna genom att egen teknisk spetskompetens skall erhålla förmågan förstå tekniska specialister inom ett område för att därefter kunna överföra dessa insikter till andra tekniska sammanhang. Min bedömning av omfattningen av teknik och ekonomi Förenklat innehåller civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid MdH knappt 20 % matematik och naturvetenskap, 30 % teknik samt ca 50 % ekonomi. Detta framstår som en alltför stor proportion ekonomikurser i förhållande till matematik, naturvetenskap och teknik för att vara en legitim civilingenjörsutbildning. Exakt var gränserna går mellan dessa ämneskategorier kan naturligtvis alltid diskuteras. Likaså är civilingenjörsbegreppet ett öppet och töjbart begrepp som är under ständig utveckling. Det måste dock finnas innehållsliga skäl till inrättandet av civilingenjörsprogram i Industriell ekonomi, dvs. att dess ingenjörer representerar en kompetens och inriktning som saknas hos andra ingenjörer och som inte till fullo kan uppfyllas av traditionella företagsekonomer. Det är denna profil i gränslandet mellan teknik och management som är I programmens särart. Därför är det också särskilt viktigt för dessa utbildningar att vara noga med gränsdragningarna: det får inte finnas några tvivel om att ett I program utbildar ingenjörer (och inte ekonomer), det får heller inte finnas I program som brister i inslag av ekonomi och management. Det tycks dessutom generellt vara lättare för ett lärosäte att göra avkall på teknikinnehållet än ekonomi/management, likaså tycks teknologer ha en tendens att välja bort tunga teknikkurser till förmån för ekonomi/management. Av denna anledning är det viktigt att ständigt bevaka att de tekniska grundkunskaperna samt djupet i de tekniska tillämpningskurserna inte tappas bort i den typ av gränsöverskridande program som I programmen utgör. Progressionen inom teknik och ekonomi Det är centralt att det inom ett I program sker en innehållslig progression inom både teknikkurserna och ekonomikurserna. Ett sätt att säkra detta när man i en civilingenjörsutbildning som I programmet gör plats för ekonomi/management på bekostnad av teknisk naturvetenskaplig allmänbildning är att driv fördjupningen inom ett ämnesområde ända ut till teknisk tillämpning. Det räcker således inte med teoretiska baskurser, eftersom det är i den praktiska tillämpningen tekniken vanligtvis möter icketekniska frågeställningar, t.ex. angående ekonomi, organisation, affärer, eller social eller ekologisk hållbarhet. Utmaningen beträffande progressionen inom ekonomikurserna ligger å andra sidan istället vanligen i att säkra att ämneskurserna i årskurs 4 och 5 verkligen ger kunskaper på avancerad nivå och inte endast skapar ämnesmässig bredd. Med tanke på det förhållandevis begränsade utrymmet för ekonomi/management inom programmen är ett sätt 5

Bilaga 1 till ärende 15 att åstadkomma denna fördjupning att utnyttja teknologernas teknikförståelse i ekonomi/managementkurserna. Att medvetet integrera frågeställningar mellan tekniska och ekonomiska aspekter är centralt. Min bedömning av progressionen inom teknik och ekonomi Det går inte att, utifrån utbildningsplanen och de bilagda kursbeskrivningarna, med säkerhet uttala sig om progressionen över årskurserna i MdHs I program, vare sig avseende teknik eller ekonomi. Eftersom programmet är under uppbyggnad och, kurserna i årskurs 4 och 5, enligt uppgift, ännu inte har genomförts, vore det dessutom förment att bedöma dessa på förhand. Med tanke på att programmets tekniska fördjupning omfattar 90 hp över de fem läsåren, tycks det finnas goda förutsättningar för att teknologerna skall erhålla erforderligt djup inom energiteknikområdet (detta är dock naturligtvis beroende av hur kurserna genomförs/kommer att genomföras). För en närmare granskning av progressionen mellan kurserna krävs dock en sakkunnig granskare inom energiteknik. Däremot framstår den tekniska/naturvetenskapliga basen i programmet som alltför smal. Till skillnad från andra civilingenjörsutbildningar inom energiteknik ingår exempelvis inte några kurser i fysik, mekanik, eller reglerteknik i programmet. Progressionen inom ekonomikurserna har inte gått att bedöma i detalj. Efter att ha granskat utbildnings och kursplanerna tycks det dock som om flera ekonomikurser tenderar att ligga innehållsmässigt nära varandra med olika aspekter på marknadsföring, marknader och energimarknader, utan någon enkelt identifierbar tanke om hur de ämnes och innehållsmässigt bygger på varandra. För en utomstående är det exempelvis svårt att identifiera progressionen och skillnaderna i innehåll mellan följande kurser: Marknader och företag 7,5 hp (allmän behörighet) Mikroekonomi, 7,5 hp (förkunskapskrav matematik C, engelska B) Industriell marknadsföring 7,5 hp (förkunskapskrav 15 hp FEK, varav 7,5 Marknadsföring gk) Perspektiv på energimarknader 15 hp (förkunskapskrav 15 hp energiteknik) Affärer på globala marknader 7,5 hp (förkunskapskrav 60 hp FEK) Industriell marknadsföring på globala energimarknader, 7,5 hp (oklara förkunskapskrav) Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader, 30 hp (oklara förkunskapskrav) Internationella energisystem, 7,5 hp (oklara förkunskapskrav) Ur kursplanerna framstår dessutom flera av uppräknade kurserna som enstaka kurser, var och en representerande en självständig helhet och (med några få undantag) utan några starkare band till andra kurser i utbildningen. Det kanske finns tankar om constructive alignment inom I programmet så att alla kurser tillsammans konsekvent bidrar till att programmålen uppfylls. Det skulle dock i så fall vara bra att göra dessa tankar explicita. 6

Bilaga 1 till ärende 15 Huvudområdet Industriell ekonomi vid MdH Som beskrevs ovan kan innehållet i huvudområdet Industri ekonomi diskuteras och det finns ingen nationell riktlinje, eller allmänt vedertagen definition av vad som ingår i Industriell ekonomi. Under utredningen har jag dock noterat att MdH har en definition av huvudområdet som jag inte träffat på vid något annat lärosäte i Sverige. Även om programmets energiprofil fokus på energimarknader framgår av den kursmix som av MdH definieras som ingående i huvudområdet, är det för en utomstående betraktare oklart hur dessa kurser förhåller sig till de företagsekonomiska kurserna i programmet. Det är också för mig oklart varför en kurs i miljövetenskap räknas till huvudområdet Industriell ekonomi. MdHs sätt att definiera huvudområdet behöver innehållsligt inte vara dåligt. Att däremot etiketter det Industriell ekonomi är mer tveksamt med tanke på vad detta varumärke brukar manifestera för innehåll. En bättre benämning på programmet kanske skulle vara Energisystem och ekonomi 8eller något liknande). Introduktion till indek 7,5 INDEK Perspektiv på energimarknader 15 Miljövetenskap Industriell marknadsföring på globala energimarknader 7,5 FEK Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader 30 FEK Examensarbete 30 FEK Summa 90 Figur 3: Kurser som räknas till huvudområdet Industriell ekonomi vid MdH Slutsatser Nedan sammanfattas min bedömning av civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid Mälardalens högskola (MdH): 1. Programmet innehåller en obalans mellan ekonomi/management i förhållande till naturvetenskap/teknik. 2. Basen i teknik/naturvetenskap bör breddas till att också inkludera komplimenterande ämnen till energitekniken 3. Progressionen inom kurserna på ekonomiområdet (särskilt bland kurserna kring energimarknader) är oklar. 4. MdH definierar huvudområdet Industriell ekonomi annorlunda än andra lärosäten i Sverige. Ett namnbyte på programmet bör övervägas. 5. Progressionen i energiteknik inom programmet bör granskas av en särskild sakkunnig i energiteknik Stockholm 2013 09 11 Mats Engwall, professor 7

8 Bilaga 1 till ärende 15

Bilaga 1 till ärende 15 Referenser De Geer, Hans (1978): Rationaliseringsrörelsen i Sverige, SNS förlag Diane Bailey, Stephen R. Barley. (2005) "Return to work: Toward a post industrial engineering." IIE Transactions. 37: 737 752 9

Bilaga 2 till ärende 15 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik 2013-10-28 1 (3) Handläggare Eva Thorin, Magnus Hoppe Fakultetsnämnden Yttrande angående Utvärdering av Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi vid Mälardalens högskola (dnr MDH 2.1.2 121/13) En utvärdering av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi har utförts av Professor Mats Engwall på uppdrag av fakultetnämnden. EST har av fakultetnämnden uppmanats att lämna ett yttrande om rapportens innehåll. Flera översyner och förändringar av befintligt och framtida program har redan påbörjats. Redan under hösten 2012 initierades en större översyn av programmet med syfte att utveckla det till ett program med fler inriktningar som involverar fler akademier än EST och detta arbete finns också med som ett uppdrag i VUB 2013. En arbetsgrupp med deltagare från EST, IDT och UKK startade arbetet med att ta fram en ansökan om ett reviderat/nytt program i september 2013. Nuvarande program har ännu inte genomförts fullt ut och en arbetsgrupp arbetar just nu med att utveckla kurserna för årskurs 5. Den arbetsgruppen har också fått i uppdrag att se över och tydliggöra programmets progression. Även på kursnivå görs översyner, där t.ex. ett arbete med kursen Perspektiv på energimarkander har inletts. I både arbetet med framtagandet av ett nytt/reviderat program och justeringar i nuvarande program kommer Engwalls yttrande att beaktas liksom UKÄ:s inom kort förväntade utvärdering av examen inom industriell ekonomi. Vad gäller Mats Engwalls slutsatser vill vi lämna följande kommentarer. 1. Angående obalans mellan ekonomi/management i förhållande till teknik/naturvetenskap Fördelningen mellan olika ämnesområden för de civilingenjörsutbildningar inom industriell ekonomi som finns i Sverige varierar och t ex anger Chalmers en andel av ekonomi som motsvarar ca 50 %. Historiskt finns flera olika traditioner för skapandet av utbildning inom industriell ekonomi t ex den teoretiska tyska tradition och en något mer praktiknära fransk tradition. I USA finns två traditioner, en liknande en tradit- Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Fax: 021-10 14 00 Webb: www.mdh.se/est E-post: est@mdh.se Org.nr: 2021002916

Bilaga 2 till ärende 15 ionell europeisk civilingenjörsutbildning med mycket teori de första åren följt av mer tillämpning de sista åren, och en där man läser en kandidatutbildning med mindre teoretiska och mer praktiska ämnen som kan jämföras med en högskoleingenjörsutbildning. Denna utbildning är påbyggnadsbar med en tvåårig masterutbildning som under sitt första år innehåller de teoretiska ämnena i form av matematik etc. som en högskoleingenjör behöver läsa. De sista två masteråren används för att lägga till de kurser som krävs för en civilingenjör. MDH:s civilingenjörsprogram i industriell ekonomi är inspirerat av den sistnämnda amerikanska traditionen. Det möjliggör samläsning med högskoleingenjörsprogram de tre första åren. Det minskar också risken för att stundeter hoppar av p.g.a. för mycket matematik i början av utbildningen. Engwalls utvärdering synes tyvärr ha gjorts från ett underlag som inte i tillräcklig omfattning beaktar denna bakgrund, varför också vissa slutsatser kan ifrågasättas. 2 (3) Utöver detta vill vi anföra att de kurser som nu är under utveckling för årskurs 5 i existerande program kommer att vara en kombination av teknik och ekonomi. Även om dessa kurser är klassade som tillhörande ämnet företagsekonomi kommer de således innehålla stora inslag av teknik och kan därför inte ses som rena ekonomikurser. Vad gäller examensarbetet planerar vi införa ett val där studenterna antingen kan välja att göra sitt examensarbete i ämnet energiteknik eller i ämnet företagsekonomi även om båda är inom teknikområdet industriell ekonomi. 2. Angående basen i teknik/naturvetenskap Idag är den till stora delar integrerad i energitekniska kurser som t ex tillämpad termodynamik, strömningslära och styrning av energisystem. 3. Angående oklar progression inom kurserna på ekonomiområdet och speciellt inom energimarknader. Det ingår i arbetet för arbetsgruppen som utvecklar sista årets kurser att tydliggöra detta. 4. Angående definition av industriell ekonomi och byte av namn på program. I detta ger vi Engwall delvis rätt. Innehållet har fått en olycklig slagsida, vilket gjort att vissa centrala aspekter inom industriell ekonomi inte kommit att adresseras i tillräcklig omfattning. Den pågående översynen har också till uppdrag att komma tillrätta med det här problemet. Dock med utvecklingen av det nya/reviderade programmet med fler inritningar, som skall skifta ut det gamla programmet, är ett namnbyte inte aktuellt. I dagsläget har MDH inget huvudområde inom industriell ekonomi och det behövs inte heller för civilingenjörsexamen (yrekesexamina). Samtidigt bör definitionen av teknikområdet industriell ekonomi bli tydligare i och med att nuvarande program ses över och är fullt utvecklat med kurser som integrerar ekonomi och teknik samt i arbetet med utvecklingen av programmet med fler inriktningar.

Bilaga 2 till ärende 15 5. Angående progression inom energiteknik 3 (3) Här vill vi anföra att det finns en progression som illustreras genom att flera av kurserna på avancerad nivå inom energiteknik samläses med civilingenjörsprogrammet inom energisystem där den tekniska tillämpningen ingår. Att studenterna har tillräckliga förkunskaper för att tillgodogöra sig de avancerade kurserna visar på en tidigare adekvat progression, om än något dold i de tematiska kurserna.

Bilaga 1 till ärende 16 Sammanträde 7:2013 2013-12-12 Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH 2.1.2-374/13 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Revidering av utbildningsplan för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Bakgrund Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 28 oktober 2013 inkommit med önskemål om revidering av utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (YCT02). Revideringarna föreslås gälla dels för utbildning som startade ht 2010 och framåt, dels för utbildning som startade höstterminen 2011 och framåt, dels för utbildning som startade höstterminen 2012 och framåt, dels för utbildning som startar ht 2014 och framåt. Faktasammanställning Revideringar för utbildning som startade ht 2010 och framåt Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen för utbildning som startade höstterminen 2010 och framåt: Kursen Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader, 30 hp, i årskurs 5 utgår och ersätts med kurserna Fysiska och finansiella energimarknader, 10 hp, Styrmedel, strategier och teknisk förändring, 10 hp, samt Industriell ekonomi projektkurs, 10 hp Kursen Examensarbete, 30 hp, i årskurs 5 utgår och ersätts med de valbara kurserna Examensarbete i industriell ekonomi, 30 hp (företagsekonomi), samt Examensarbete i industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader, 30 hp (energiteknik) Den ena förändringen handlar om att den kurs som vid utbildningsprogrammets inrättande hade ett arbetsnamn och bestod av ett stort block om 30 hp nu har utvecklats till tre specifika kurser med kursplaner om vardera 10 hp. Den andra ändringen som gäller examensarbetet är tänkt att ge studenter möjlighet att välja mellan två olika kurser för sitt examensarbete i industriell ekonomi den ena inom företagsekonomi och den andra inom energiteknik. Revideringar för utbildning som startade ht 2011 och framåt Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen för utbildning som startade höstterminen 2011 och framåt: Kursen Industriell marknadsföring på globala marknader, 7,5 hp, utgår i årskurs 4 och ersätts med kursen Affärer på globala marknader, 7,5 hp

Bilaga 1 till ärende 16 Revideringar för utbildning som startade ht 2012 och framåt Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen för utbildning som startade höstterminen 2012 och framåt: 2 (5) Kursen Förbränningsteknik, 7,5 hp, i årskurs 3 utgår och ersätts med kursen Förbränningsteknik och rökgasrening, 7,5 hp Revideringar för utbildning som startar ht 2014 och framåt Akademin föreslår följande ändringar i utbildningsplanen för utbildning som startar höstterminen 2014 och framåt: Kursen Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp, i årskurs 1 utgår och ersätts med kursen Vektoralgebra, 7,5 hp enligt ny struktur för grundläggande högskolekurser i matematik/tillämpad matematik Kursen Grundläggande kalkyl, 7,5 hp, i årskurs 1 utgår och ersätts med kursen Envariabelkalkyl, 7,5 hp enligt ny struktur för grundläggande högskolekurser i matematik/tillämpad matematik Kursen Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp, i årskurs 1 utgår och ersätts med kursen Flervariabelkalkyl, 7,5 hp enligt ny struktur för grundläggande högskolekurser i matematik/tillämpad matematik Ändringar i den löpande texten under rubrikerna Innehåll samt Val inom programmet enligt följande för att överensstämma med programmets kursinnehåll: Under rubriken Innehåll : Det industriella ekonomi programmet är en femårig civilingenjörsutbildning inom huvudområdet industriell ekonomi och organisation med tekniska applikationer inom energiteknik och energisystem. Utbildningen innehåller till ungefär en tredjedel kurser i ekonomi, en tredjedel matematik och naturvetenskap, och en tredjedel teknikkurser med inriktning mot energiteknik och energisystem. I utbildningen ingår tydliga inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Inom utbildningen finns möjlighet att fördjupa sig inom olika områden. I utbildningen integreras många områden som idag uppmärksammas i arbetslivet, till exempel informationsteknologi, kvalitet, arbetsmiljö, miljö, arbete i projektform, kommunikationsförmåga, förmåga att presentera sina resultat muntligt och skriftligt etc. Utbildningen inleds under år 1 med en introduktion till utbildningsprogrammet, samt grundläggande kurser i matematik, ekonomi och teknik. Utbildningen fortsätter under år 2 med kurser i naturvetenskap, ekonomi och teknik, samt under år 3 med kurser i ekonomi och teknik. Under termin 6 väljs antingen kurser som är förberedande för utlandsstudier eller för nyföretagande. Under år 4 ingår kurser i matematik, ekonomi och teknik, och år 5 ägnas åt en specialisering i industriell ekonomi mot energimarknader samt examensarbete. Specialiseringen mot energimarknader och

Bilaga 1 till ärende 16 förnyelse omfattar en fördjupning i energimarknader, omvärldsanalys, mikroekonometri, finansiering och investering. Specialiseringen integrerar ekonomi och teknik. 3 (5) Inom utbildningen ges en variation av olika undervisningsformer så som laborationer, föreläsningar, seminarier, och projekt- och praktikarbeten. Examination sker i form av skriftliga inlämningar, salstentamen, hemtentamen och även muntlig examination. Examination kan ske individuellt och i grupp. Under rubriken Val inom programmet : Studentens valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Valfriheten inom programmet finns under årskurs 3. Studenten har möjlighet att välja kurser som förbereder för utlandsstudier med inriktning mot internationalisering eller kurser som är inriktade mot nyföretagande. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in. Gardering med alternativa val måste alltså ske. Överväganden Namnbyte på kurser Beredningen noterar att kursändringarna för årskurs 3 och årskurs 4 enligt programschemat redan har genomförts i utbildningen under innevarande läsår. Det gäller två kurser som har bytt namn. Kursändringarna som rör matematikkurser är baserat på beslut vid akademi UKK om en ny struktur för grundläggande högskolekurser inom matematik/tillämpad matematik för en anpassning till den nya gymnasieskolan. Valmöjlighet för examensarbete Akademins förslag att införa ett val mellan två olika inriktningar för examensarbetet i årskurs 5 företagsekonomi och energiteknik, är främst baserat på Mats Engwalls utvärderingsrapport som gäller teknikinnehåll och ekonomiinnehåll i programmet (MDH 2.1.2-121/13). I akademins pågående översyn och arbete med att ta fram ett nytt program ingår också tanken om en valmöjlighet mellan olika kurser för examensarbeten, men idén är att inkludera även ytterligare inriktningar. Frågan är om denna förändring är tillräckligt motiverad i nuläget innan utskott och nämnd har hunnit behandla utvärderingsrapporten och innan översynen är klar. Flera av de föreslagna förändringarna den löpande texten är också baserade på Engwalls ståndpunkter i rapporten, bland annat önskar akademin stryka den del som säger att utbildningen innehåller en tredjedel ekonomi respektive matematik och naturvetenskap respektive teknik för att bättre överensstämma med det faktiska innehållet. Förhållandet mellan ekonomi och teknik i programmet är dock en fråga som först måste behandlas av nämnden och som en del i ett större helhetsgrepp, varför ändringar i den löpande texten bör avvakta.

Bilaga 1 till ärende 16 Pågående översyn och samarbete mellan akademier På akademi EST pågår sedan hösten 2012 en större översyn av civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, med syfte att utveckla det till ett program med fler inriktningar som involverar fler akademier. En arbetsgrupp med representanter från akademierna EST, UKK och IDT arbetar med att ta fram en ansökan om ett nytt program. 4 (5) Detta ligger i linje med uppdraget i verksamhetsmål, uppdrag och budget 2013 (VUB), där akademi EST uppdras att tillsammans med IDT och UKK utreda hur utbildningsen på grundnivå och avancerad nivå inom industriell ekonomi och organisation bör utvecklas vid högskolan. En fråga att ställa sig är om inte föreliggande förslag till ändringar, eller åtminstone några av dem, kan avvakta till dess att ett mer genomgripande förslag finns klart för att vid det tillfället ta ett helhetsgrepp om programmet. Extern utvärdering av programmet Den externa utvärderingen av teknikinnehåll och ekonomiinnehåll i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi som har genomförts ger kritik på flera punkter (MDH 2.1.2-121/13). Bland annat kommer utvärderaren fram till att programmet innehåller en obalans mellan ekonomi i förhållande till teknik och att proportionen ekonomikurser är alltför stor för att vara en legitim civilingenjörsutbildning. Han menar vidare att MDH definierar huvudområdet industriell ekonomi annorlunda än andra svenska lärosäten och att ett namnbyte på programmet av den anledningen bör övervägas. Akademi EST har gett ett yttrande på utvärderingsrapporten och ärendet behandlas av utskotten för teknikutbildningar respektive ekonomiutbildningar i november 2013 samt i fakultetsnämnden i december 2013. Ärendet är med andra ord pågående och kan komma att bidra i den pågående översynen. Beredningens förslag till beslut att ersätta kursen Industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader, 30 hp, i årskurs 5 med kurserna Fysiska och finansiella energimarknader, 10 hp, Styrmedel, strategier och teknisk förändring, 10 hp, samt Industriell ekonomi projektkurs, 10 hp att gälla för utbildning som startade ht 2010 och framåt att ersätta kursen Industriell marknadsföring på globala marknader, 7,5 hp, i årskurs 4 med kursen Affärer på globala marknader, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2011 och framåt att att att ersätta kursen Förbränningsteknik, 7,5 hp, i årskurs 3 med kursen Förbränningsteknik och rökgasrening, 7,5 hp att gälla för utbildning som startade ht 2012 och framåt ersätta kursen Grundläggande vektoralgebra, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Vektoralgebra, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt ersätta kursen Grundläggande kalkyl, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Envariabelkalkyl, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt att ersätta kursen Differential- och integralkalkyl II, 7,5 hp, i årskurs 1 med kursen Flervariabelkalkyl, 7,5 hp att gälla för utbildning som startar ht 2014 och framåt

Bilaga 1 till ärende 16 att att avslå förslaget om att ersätta kursen Examensarbete, 30 hp, i årskurs 5 med de valbara kurserna Examensarbete i industriell ekonomi, 30 hp (företagsekonomi), samt Examensarbete i industriell ekonomi med inriktning mot energimarknader, 30 hp (energiteknik) avslå förslaget om förändringar i den löpande texten 5 (5)

Bilaga 1 till ärende 20 Sammanträde 7:2013 1 (2) 2013-12-12 Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Julia McNamara BESLUTSPROMEMORIA Revideringar av utbildningsplaner på grund av ny struktur för kurser inom matematik/tillämpad matematik Bakgrund Avdelningen för tillämpad matematik vid akademin för utbildning, kommunikation och lärande (UKK) har under våren 2013 arbetat fram en ny struktur för grundläggande högskolekurser i matematik/tillämpad matematik. En idéskiss utarbetad av en arbetsgrupp inom avdelningen har kommunicerats med akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), akademin för innovation, design och teknik (IDT) samt studenter. I oktober skickade avdelningschefen ut en sammanställning av kurstillfällen i matematik/tillämpad matematik för läsåret 2014/2015. Anledningen till förändringarna är grundat i den nya gymnasieskolan, vars elever har läst en uppsättning matematikkurser som skiljer sig från den som tidigare elever har läst. Hösten 2014 tar högskolan emot de första studenterna som berörs av den reform som trädde i kraft 2011. Det nya kursutbudet innefattar ett högskoleingenjörsspår och ett civilingenjörsspår. Förändringarna inom matematik/tillämpad matematik påverkar flera av högskolans utbildningar, vars utbildningsplaner därför behöver revideras. Faktasammanställning Kurser som utgår och ersätts med nya kurser anges i separat bilaga, där det också framgår vilka utbildningsprogram som omfattas av respektive ändring. Eftersom förändringarna är tänkta att genomföras från läsåret 2014/2015, bör revideringarna i utbildningsplanerna göras för utbildning som startar vid olika tillfällen beroende på vilken årskurs den aktuella matematikkursen ges. De utbildningsprogram som berörs av förändringarna inom matematik/tillämpad matematik och föreslås revidera sina utbildningsplaner är: Byggnadsingenjörsprogrammet, 180 p, YHT02 (MDH 2.1.2-372/13) Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp, YCT01 (MDH 2.1.2-373/13) Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp, CCV20 (MDH 2.1.2-377/13) Datavetenskapliga programmet, 180 hp, GKV04 (MDH 2.1.2-378/13)

Bilaga 1 till ärende 20 Datornätverk och datakommunikation, 120 hp, TCV21 (MDH 2.1.2-379/13) 2 (2) Energiingenjörsprogrammet, 180 hp, YHT03 (MDH 2.1.2-381/13) Flygingenjörsprogrammet, 180 hp, IMV20 (MDH 2.1.2-382/13) Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik, 180 hp, YHT01 (MDH 2.1.2-475/13) Följande utbildningsprogram berörs av förändringarna inom matematik/tillämpad matematik, men behandlas istället i separata revideringsärenden av fakultetsnämnden den 12 december 2013: Analytical Finance, 180 hp, RMV20 (MDH 2.1.2-369/13) Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 hp, YCT02 (MDH 2.1.2-374/13) Civilingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, 300 hp, CKE20 (MDH 2.1.2-375/13) Civilingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik, 300 hp, CKE21 (MDH 2.1.2-376/13) Högskoleingenjörsprogrammet i innovation och produktdesign, 180 hp, IKE20 (MDH 2.1.2-385/13) Högskoleingenjörsprogrammet i innovation, produktion och logistik, 180 hp, IKE21 (MDH 2.1.2-386/13) Beredningens förslag till beslut att revidera utbildningsplanerna för byggnadsingenjörsprogrammet, civilingenjörsprogrammet i energisystem, civilingenjörsprogrammet i robotik, datavetenskapliga programmet, datornätverk och datakommunikation, energiingenjörsprogrammet, flygingenjörsprogrammet samt högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik enligt förändringar i kurser inom matematik/tillämpad matematik att gälla för kurstillfällen som ges från läsåret 2014/2015 och framåt.

Bilaga 2 till ärende 20 Nya kurser i matematik/tillämpad matematik från 2014/2015 Kurskod Kursnamn Ny kurskod Nytt kursnamn Program MMA121 Matematisk grundkurs MAA121 Matematik grundkurs I alla förekommande fall MAA123 Grundläggande vektoralgebra MAA140 Vektoralgebra, grundkurs Högskoleingenjörsprogram, datavetenskapliga programmet MAA123 Grundläggande vektoralgebra MAA150 Vektoralgebra Civilingenjörsprogram MAA124 Grundläggande kalkyl MAA141 Kalkyl, grundkurs Högskoleingenjörsprogram, datavetenskapliga programmet MAA124 Grundläggande kalkyl MAA151 Envariabelkalkyl Civilingenjörsprogram MMA127 Differential- och integralkalkyl II MAA142 Kalkyl, fortsättningskurs Högskoleingenjörsprogram, datavetenskapliga programmet samt programterminer på civilingenjörsprogram vars studenter MAA124 hunnit ingå i tidigare ordinarie programstudier MMA127 Differential- och integralkalkyl II MAA152 Flervariabelkalkyl Civilingenjörsprogram (Undantag: programterminer vars studenter MAA124 hunnit ingå i tidigare ordinarie programstudier, se ovanstående rad) MMA301 Algebra MAA150 Vektoralgebra I alla förekommande fall MMA302 Kalkyl I MAA151 Envariabelkalkyl I alla förekommande fall MAA305 Kalkyl II MAA152 Flervariabelkalkyl I alla förekommande fall, dock först fr.o.m. läsåret 2015-16

Bilaga 1 till ärende 21 Rapport, 2013-11-11 MDH 2.1.2-275/13 1 (5) Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Julia McNamara UPPFÖLJNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN UTBILDNINGSPLANER OCH PROGRAMSCHEMAN Bakgrund Varje utbildningsprogram har en av fakultetsnämnden fastställd utbildningsplan. Ett av kraven som ställs på en utbildningsplan är att den ska innehålla de kurser som programmet omfattar. För att ändra en utbildningsplan krävs att fakultetsnämnden fattar ett formellt beslut om revidering. Akademierna tar dessutom årligen fram ett programschema för varje utbildningsprogram där det bland annat framgår i vilken läsperiod en kurs går, på vilken campusort den ges och om den krockar med någon annan kurs. Programschemat gäller för ett läsår i taget och omfattar det läsårets samtliga årskurser. I samband med revidering av riktlinjer för utbildningsplaner under våren 2013 framkom upplevelsen av att programschemat, som är underordnat utbildningsplanen, emellanåt kan komma att avvika från utbildningsplanens kursangivelser. Av den anledningen beslutade fakultetsnämnden vid sitt sammanträde den 30 maj 2013 att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen (UFO) att genomföra en stickprovskontroll av överensstämmelsen mellan kurser och terminer i utbildningsplaner och kurstillfällen som anges i akademiernas programscheman. Urval Utgångspunkter för urval av utbildningsprogram för stickprovskontrollen var att den skulle omfatta sex utbildningsprogram, varav minst ett program från varje utbildningsområde (enligt högskolans forsknings- och utbildningsstrategi, FUS). Program som leder till legitimationsyrken var undantagna då de är mer eller mindre förordningsstyrda. Följande utbildningsprogram valdes: Analytical Finance, 180 hp Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp Folkhälsoprogrammet, 180 hp Kandidatprogrammet i språk och humaniora, 180 hp Textdesign informationsdesign, 180 hp I uppdraget från fakultetsnämnden står att stickprovet ska behandla nu gällande utbildningsplaner och kurstillfällen i motsvarande programschema. Problemet med att utgå från nu gällande utbildningsplaner är att det är svårt att avgöra vilket programschema som är aktuellt för jämförelsen.

Bilaga 1 till ärende 21 Eftersom programschemat gäller för ett läsår i taget för läsårets samtliga årskurser, kan det vara så att schemat utgår från flera olika versioner av en utbildningsplan om den har reviderats mellan läsåren. 2 (4) Av den anledningen är det rimligare att utgångspunkten för en granskning är programscheman för ett visst läsår, i det här fallet för läsåret 2012/2013. Eftersom ett programschema gäller läsårets samtliga programstudenter som har startat sin utbildning vid olika tillfällen, kan därmed olika versioner av en utbildningsplan vara aktuella för ett enda programschema. I resultatredovisningen anges därför termin för utbildningsstart för att tydliggöra vilken version av utbildningsplanen som jämförelsen gäller. Resultat Nedan redovisas samtliga avvikelser mellan utbildningsplan och programschema för de valda utbildningsprogrammen. Analytical Finance, 180 hp (RMV20) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Inget att anmärka. Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen termin 4: Alternativ 2/Alternative 2 Företagsekonomi/Business Administration Marknadsföring och IT/Marketing and IT, 7,5 hp Service Management/Service Management, 7,5 hp Intern redovisning II/Cost and Management Accounting II, 7,5 hp Intermediate Financial Accounting/Intermediate Financial Accounting, 7,5 hp Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen termin 5: Företagsfinansiering/Corporate Finance, 7,5 hp Investeringsteori/Investment Theory, 7,5 hp Programschemat innehåller följande kurser i termin 5 som inte återfinns i utbildningsplanen: Finance, 7,5 hp Econometrics, 7,5 hp Labour Economics, 7,5 hp Civilingenjörsprogrammet i energisystem, 300 hp (YCT01) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Inget att anmärka. Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Inget att anmärka. Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Som alternativ till kursen Teknisk engelska, 7,5 hp, anges två kurser i programschemat som inte återfinns i utbildningsplanen:

Bilaga 1 till ärende 21 Franska för naturvetare och teknologer Tyska för naturvetare och teknologer 3 (4) Årskurs 4 och årskurs 5 Det fanns inga studenter i årskurs 4 och årskurs 5 under läsåret 2012/2013, och därmed inte heller något programschema. Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp (CCV20) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Programschemat saknar följande kurs som återfinns i utbildningsplanen termin 2: Ritteknik och CAD, 7,5 hp Programschemat innehåller följande kurs i termin 2 som inte återfinns i utbildningsplanen: CAD inom robotiken, 7,5 hp Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Inget att anmärka. Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen termin 5 respektive termin 6: Artificiell intelligens, 7,5 hp (termin 5) Sensorteknik, 7,5 hp (termin 6) Programschemat innehåller följande kurser i termin 5 respektive termin 6 som inte återfinns i utbildningsplanen: Komplexa elektroniksystem, 7,5 hp (termin 5) Reglerteknik, 7,5 hp (termin 6) Årskurs 4 och årskurs 5 För studenter som startade utbildning vid MDH vårterminen 2010 och tidigare hade utbildningsplanerna en annan karaktär en allmän del med programmets syfte, mål, övergripande innehåll m.m. samt en planeringsdel med mer detaljerade beskrivningar av vilka kurser som ingår. Den allmänna delen gäller för hela utbildningstiden, medan planeringsdelen som motsvarar dagens programschema, gäller för ett läsår i taget. Den allmänna delen är inte tillräckligt innehållsrik för att kunna bidra till en jämförelse med programschemat. Folkhälsoprogrammet, 180 hp (GKV01) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Programschemat saknar följande kurs som återfinns i utbildningsplanen termin 1: Folksjukdomar, riskfaktorer och biomedicin, 15 hp Programschemat innehåller följande kurs i termin 1 som inte återfinns i utbildningsplanen: Folksjukdomar och sjukdomslära, 15 hp

Bilaga 1 till ärende 21 Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Inget att anmärka. 4 (4) Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Inget att anmärka Kandidatprogrammet i språk och humaniora med allmän inriktning, 180 hp (HHV20 OINR) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Programschemat innehåller följande kurser som inte återfinns i utbildningsplanen: Historia 1-30 hp, 30 hp Svenska som andraspråk 2, 30 hp Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen: Svenska som andraspråk 2 Svenska som andraspråk 3 Programschemat innehåller följande kurser som inte återfinns i utbildningsplanen: Engelska 4, 30 hp Historia 61-90, 30 hp Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Programschemat innehåller följande kurs som inte återfinns i utbildningsplanen: Engelska 4, 30 hp Textdesign informationsdesign, 180 hp (DKE22) Årskurs 1 (utbildningsstart ht-12) Programschemat saknar följande kurs som återfinns i utbildningsplanen termin 2: Informationshantering och yrkesetik, 7,5 hp Programschemat innehåller följande kurs i termin 2 som inte återfinns i utbildningsplanen: Informationssökning och yrkesetik, 7,5 hp Årskurs 2 (utbildningsstart ht-11) Programschemat saknar följande kurs som återfinns i utbildningsplanen: Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp (valbar kurs) Årskurs 3 (utbildningsstart ht-10) Programschemat saknar följande kurser som återfinns i utbildningsplanen: Informationsdesign: webbdesign, 7,5 hp (valbar kurs) Publiceringssystem i praktiken, 7,5 hp (valbar kurs) Programschemat innehåller följande kurs som inte återfinns i utbildningsplanen: Webbpublicering, 7,5 hp

Bilaga 1 till ärende 21 Sammanfattning och reflektioner Att programschemat saknar kurser som återfinns i utbildningsplanen bör betraktas som en anmärkningsvärd avvikelse, då utbildningsplanen är det styrande dokumentet och studenten ska garanteras att få den utbildning som beskrivs där och de kurser som anges. 5 (4) I de fall då programschemat innehåller kurser som inte återfinns i utbildningsplanen, kan det till exempel handla om ytterligare valbara kurser, och är rimligtvis inte en negativ avvikelse. De utbildningsprogram i stickprovet som uppvisar avvikelser som är anmärkningsvärda, det vill säga då kurser i utbildningsplanen saknas i programschemat, är: Analytical Finance: sex kurser saknas i programschemat Civilingenjörsprogrammet i robotik: två kurser saknas i programschemat och verkar ha ersatts med två andra kurser, ytterligare en kurs anges med en avvikande men liknande kurstitel Folkhälsoprogrammet: en kurs anges med avvikande men liknande kurstitel Kandidatprogrammet i språk och humaniora: två kurser saknas i programschemat Textdesign Informationsdesign: en kurs anges med en avvikande men liknande kurstitel, tre valbara kurser saknas i programschemat Civilingenjörsprogrammet i energisystem uppvisar inga anmärkningsvärda avvikelser. En möjlig orsak till att det finns anmärkningsvärda skillnader mellan utbildningsplan och programschema är att ändringar görs i programschemat, utan formellt beslut i fakultetsnämnden om revidering av utbildningsplanen. Vad detta beror på är svårt att säga, men i grund och botten handlar det troligtvis om rutiner för hur revideringar av utbildningsplaner och upprättande av programscheman hanteras. Det är också en fråga om att skapa en kultur där alla har en förståelse för utbildningsplanens betydelse och fakultetsnämndens ansvar för kvalitetssäkring av högskolans utbildningar. Utbildningsplanen ska vara utgångspunkten för programschemats innehåll, och inte tvärtom. Programschemat riskerar annars att leva sitt eget liv. Förslag på åtgärder och fortsatt arbete Beredningen föreslår att akademierna tar fram tydliga rutiner, eller förtydligar redan befintliga rutinbeskrivningar, för sitt arbete med programscheman, där det tydligt framgår att utbildningsplanen är styrande för vilka kurser som ingår i programschemat. Detta borde också få till följd att akademierna initierar en diskussion om hur utbildnings- och kursplaner kan utformas och formuleras på ett hållbart sätt, för att inte bli alltför specifika och kräva ständiga revideringar, men samtidigt innehålla den information som högskoleförordningen kräver.

Bilaga 1 till ärende 22 2013-12-12 MDH 2.1.2-377/13 1 (3) Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Julia McNamara ÖVERSYN AV CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I ROBOTIK I SAMBAND MED BESLUT OM REVIDERING AV UTBILDNINGSPLAN Bakgrund Fakultetsnämnden fattade vid sitt möte den 30 maj 2013, beslut att avslå förslaget från akademin för innovation, design och teknik (IDT) om revidering av utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i robotik. Grunden för avslaget var att nämnden ansåg att kursen Forskningsmetodik inte kunde tas bort från programmet. Innebörden av avslaget blev även att de andra förändringarna i utbildningsplanen som föreslogs fick avslag. Dessa andra ändringar hade fakultetsnämnden dock inga invändningar emot och stöd i beredningen hade dessutom getts av utskottet för teknikutbildningar. Akademi IDT inkom med en begäran om att få ett positivt beslut på de ändringar man velat genomföra förutom att ta bort forskningsmetodikkursen, och i ett dekanusbeslut den 5 juli 2013 fattades beslut om att korrigera fakultetsnämndens beslut. Bifall gavs till förslaget om revidering av utbildningsplanen, men med de inskränkningarna att kursen Forskningsmetodik kvarstod i termin 7, att kursen Sannolikhetslära inte infördes, samt att kursen Datorstödd produktutveckling kvarstod i termin 5. Ändringarna gäller från ht 2013 och framåt. Förutom beslutet om revideringen, gavs i dekanusbeslutet även följande uppdrag: Till akademi IDT att tydligt kommunicera de ändringar som nu görs, till nybörjarstudenterna på robotikprogrammet i samband med terminsstarten ht 2013 Till UFO att följa upp beslutet och till fakultetsnämndens sista sammanträde 2013 återrapportera en översyn av innehållet i robotikprogrammet i relation till examensmålen samt ge en bild av genomströmingen på programmet. Uppföljning av beslutet Revideringarna som beslutades av dekanus den 5 juli 2013 har verkställts genom att handläggare på UFO har gjort uppdateringar av utbildningsplanen i utbildningsdatabasen Selma. Akademi IDT har genomfört uppdraget att kommunicera ändringarna till programmets nybörjarstudenter genom att programsamordnaren har delgett studenterna ändringarna i samband med valinformationen i början av oktober, vilket är det tillfälle då programmet normalt diskuteras. Programsamordnaren gick igenom varje kurs översiktligt och skillnaden mellan den nya versionen och tidigare versioner av utbildningsplanen.

Bilaga 1 till ärende 22 Innehållet i programmet i relation till examensmålen Den andra delen i uppdraget från fakultetsnämnden handlar om göra en översyn av innehållet i robotikprogrammet i relation till examensmålen. Examensmålen för civilingenjörsexamen anges i högskoleförordningen. Därtill anges examenskrav för civilingenjörsexamen i robotik i den lokala examensordningen vid Mälardalens högskola. 2 (3) Nationella examensmål enligt högskoleförordningen I högskoleförordningen anges nationella mål för civilingenjörsexamen. Förutom krav på antal högskolepoäng och ett självständigt arbete, formuleras ett antal mål under rubrikerna Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. I examensmatrisen för programmet visar akademin hur examensmålen är tänkta att uppfyllas genom de kurser som ingår i programmet. De mål som anges i matrisen är examensmål enligt högskoleförordningen. Det kan dock konstateras att målen i utbildningsplanen inte är helt överensstämmande med målen i förordningen som också återfinns i matrisen, vilket gör det oklart vilka mål som faktiskt gäller. Lokala examenskrav enligt examensordningen Examenskrav för civilingenjörsexamen i robotik som anges i högskolans examensordning: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 hp varav minst 100 hp på avancerad nivå. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå Minst 60 hp datavetenskap, Minst 35 hp elektronik, Minst 45 hp matematik/tillämpad matematik, Minst 15 hp produkt- och processutveckling/maskinteknik och Minst 15 hp fysik. Dessutom ska ingå Ett sammanhållet robotikprojekt om minst 30 hp på avancerad nivå och Ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå inom teknikområdet robotik. Om studenten följer upplägget i utbildningsplanen uppfylls de lokala examenskraven enligt följande: Examenskrav Totalt antal hp 300 300 Antal hp avancerad nivå 100 172,5 1 Datavetenskap 60 105 2 Elektronik 35 60 3 Matematik/tillämpad matematik 45 45 Utbildningsplan 1 Inklusive projekt och examensarbete 2 Varav 7,5 hp även inom elektronik 3 Varav 7,5 hp även inom datavetenskap

Bilaga 1 till ärende 22 Produkt- och processutveckling/maskinteknik 15 15 Fysik 15 15 Flygteknik - 7,5 Robotikprojekt, avancerad nivå 30 30 Självständigt arbete (examensarbete), avancerad nivå 30 30 3 (3) Genomströmning Här ges en bild av både rekryteringsutveckling och genomströmningen på civilingenjörsprogrammet i robotik. Rekryteringsutveckling Genomströmning Genomsnitt genomströmning Genomströmning över de senaste 5 åren: T1/T3: 74% Genomströmning över de senaste 3 åren: T1/T3: 67% T1/T6: 58%