Våra starka massor är förutsättningen för att vi i Gruvön kan producera rena, starka och miljövänliga kraftpapper, säger Anita Sjölander

Våra starka massor är förutsättningen för att vi i Gruvön kan producera rena, starka och miljövänliga kraftpapper, säger Anita Sjölander 10 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 8 2015

I Gruvön gäller nulla dies sine linea Rubriken är hämtad från Gruvöns grundare Christian Storjohanns valspråk som i hans översättning från Plinius den äldres latin till svenska blev inte en dag utan framsteg. Det gäller än idag som rättesnöre i bruket. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Vi lever i högsta grad efter Storjohanns valspråk och i vår historia finns en rad innovationer oavsett om det gäller produkt, process eller hållbarhet, berättar Fredrik Turzik, fabriksdirektör för Gruvöns Bruk. Ett exempel på det är att papper för vätskekartong utvecklades i Gruvön. Ett annat är att vi var ett av de allra första bruken som införde syrgasblekning, vilket skedde redan 1972. När man läser olika företags historia så träder ofta en eller flera handlingskraftiga eldsjälar och doers fram, vilket förklarar dessa företags framgångar både under dessa personers vd-tid men även därefter. Några exempel är Frans Kempe i Mo & Domsjö, Erik Johan Ljungberg i Stora Kopparbergs Bergslag och just Christian Storjohann i Billerud. Storjohann tillträdde som disponent i Billerud år 1907 och därmed inleddes en expansiv period i företagets historia. I Gruvön fanns en såg som köptes 1919 men den var långt ifrån det enda som Billerud köpte. Fram till 1930 köper man 23 olika bruk och skogsinnehavet ökar från 4 000 hektar till 200 000 hektar. Strategin för Billerud följer fem utvecklingslinjer viskosmassa, emballagepapper, sågade trävaror, skogsförvärv och strukturrationalisering, varav emballagepapper och strukturrationalisering resulterar i Gruvöns Bruk. Det fördelaktiga läget vid Vänern bidrar till att en massafabrik för oblekt sulfatmassa och ett pappersbruk med två pappersmaskiner byggs och tas i bruk 1931. Bruket expanderar stegvis med fler pappersmaskiner men även med säcktillverkning. År 1957 blir Gruvön ett av de första bruken i världen att investera i en kontinuerlig kokare. En annan milstolpe i brukets historia är det utvecklingsarbete som resulterar i världens första duplexkartong för mjölk. Bruket är också först i världen med att datastyra hela processen i en pappersmaskin PM 4 som när den invigs 1952 är Sveriges största kraftpappersmaskin. Vår produktion är idag 685 000 ton fördelat på cirka 300 000 ton kraftpapper, 285 000 ton fluting och 100 000 ton avsalumassa. Bruket omsätter cirka fyra miljarder kronor och vi är 850 anställda. Gruvöns Bruk är välinvesterat och till många delar att anse som state-of-the-art med en hög effektivitet och goda miljövärden. Gruvöns renseri byggdes 1997 och håller än idag hög standard. Till Gruvön kommer i stort sett endast rundved, både barrved och björk, totalt ca 2,5 miljoner m 3 fub. Även sågverksflis används. Hälften av all björk importeras medan barrveden hämtas i regionen. Renseriet består av två linjer, en för barrved och en för björk. Vi producerar drygt 300 000 ton blekt långfibermassa i Gruvön, berättar Anita Sjölander, chef för massatillverkning. Produktionen på långfiberlinjen sker i en kontinuerlig kokare, massan syrgasbleks och slutbleks i en femstegssekvens, D- EOP-D-EP-D. Av produktionen går 200 000 ton till kraftpappersbruket där all produktion är blekta kraftpapper för olika applikationer. 100 000 ton torkas i två flingtorkar och säljs som avsalumassa utanför koncernen, bland annat till filter av olika slag. Kokaren är för övrigt den kokare som dåvarande platschefen Lennart Fredrik Turzik visar upp några av applikationerna för Gruvöns produkter. SPCI/Svensk Papperstidning Nr 8 2015 11

I Gruvön produceras 300 000 ton kraftpapper, 285 000 ton fluting och 100 000 ton avsalumassa. Lind i mitten av 1980-talet tog det djärva beslutet att kapa ner och bygga om för att få en stabilare drift och därmed jämnare kvalitet, vilket man också lyckades med. Samma bravad upprepade han några år senare i Husum. Vi tillverkar två typer av björkmassa, blekt sulfatmassa och oblekt NSSC-massa. Efter flisning går en del av flisen till flutingbruket för tillverkning av NSSC-massa. Den andra delen går till björklinjens kontinuerliga björkkokare. Efter kok och tvätt bleks massan i ett syrgassteg och sedan med sekvensen D-EP-D innan den pumpas till kraftpappersbruket. Eftersom vi har tillverkning av såväl sulfatmassor som NSSCmassa har vi, liksom Skärblacka, återvinning enligt cross-recovery, det vill säga rödluten från NSSCbruket blandas med svartluten från GRUVÖNS BRUK Ägare: BillerudKorsnäs Fabriksdirektör: Fredrik Turzik Kapacitet: 300 000 ton kraftpapper 285 000 ton fluting 100 000 avsalumassa Anställda: 850 personer kontinuerliga kokarna och går till indunstningen. Det ställer speciella krav på processen eftersom blandningen av de båda lutarna måste hållas inom vissa proportioner. Här i Gruvön har det byggts sex pappersmaskiner, säger Fredrik Turzik. Fem av dem är fortfarande i drift men de har naturligtvis blivit moderniserade under årens lopp. PM 1 och PM 2 togs i drift 1931 och har båda bredden 4,3 meter, en på den tiden ansenlig bredd. PM 1 tillverkar 95 000 ton blekt liner, vätskekartong och kartong i ytviktsintervallet 110 till 300 g/m 2. PM 2 tillverkar världens bästa helblekta kraftpapper när man ser på kombinationen styrka och tryckkvalitet. Den producerar 73 000 ton kraftpapper, påspapper och liner i ytviktsområdet 60 till 140 g/m 2. PM 4 har bredden 5,2 meter och producerar 105 000 ton säckpapper, kraftpapper, vätskekartong, blekt liner samt material för vår nya produkt FibreForm. PM 5 är en MG-maskin med en produktionskapacitet på 38 000 ton och producerar MG-papper för påsar och andra ändamål där det krävs en slät yta och goda styrkeegenskaper. Vår största maskin, PM 6, är en planviramaskin med nytt pressparti och är 6,6 meter bred. Efter ombyggnaden kan den komma upp i en produktion på 300 000 ton fluting i ytvikter mellan 110 och 220 g/m 2. Det är för övrigt världens starkaste och bästa fluting. Under de senaste femton åren har vi investerat ungefär 2,5 miljarder fördelat på ett antal projekt, fortsätter Fredrik Turzik. År 2000 byggdes 12 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 8 2015

en ny sodapanna och året därpå en ny indunstning. Därefter följde kvalitetsförbättrande investeringar i PM 4. År 2004 byggdes barkpannan om från rostertyp till fluidiserande bädd och samtidigt installerades en turbin. Samma år investerades också i den externa bioreningen. Åren 2005 och 2006 följde investeringar på vattenoch energisidorna. PM 2 moderniserades år 2008 och fyra år senare investerade vi i kvalitetshöjande åtgärder på flutingmaskinen PM 6. Pulp 2015 var ett investeringsprojekt i två steg på barrmassalinjen, berättar Anita Sjölander. Det första steget togs 2014 och var en ombyggnad i kokeriet där inmatning och förimpregnering ersattes av en ImpBin, en ny tryckdiffusör installerades och kokaren modifierades. I år byggdes sileriet om så att tretton silar blev fyra, varmed hela sileriprocessen förenklades. En viktig del i vår marknadsföring är att vi kan skapa prototyper med avancerade former för att visa kunderna de möjligheter som FibreForm erbjuder, säger Anders Gåsste. FibreForm utmanar plasten Med sin höga töjbarhet gör Billerud- Korsnäs fibermaterial FibreForm det möjligt att skapa helt nya formbara förpackningslösningar. Kartong är styvt och därför oftast hänvisat till kantiga eller runda förpackningar. FibreForm gör det möjligt att byta ut plast som förpackningsmaterial i förpackningslösningar med andra former. Under flera år har ett utvecklingsarbete pågått i Gruvön med syfte att ta fram ett formbart förpackningsmaterial baserat på 100 procent färskfiber. Ett mål med arbetet har varit att det ska vara lika formbart som plast och kunna användas i existerande förpackningslinjer som formar och fyller plastförpackningar. Först då kan man konkurrera i applikationer som har andra former än kantiga eller runda. Vi har inga tillsatser i materialet för att göra det formbart utan det består helt och hållet av färskfiber, berättar Anders Gåsste, förpackningsdesigner vid PackLab i Gruvön. Materialet innehåller 100 procent färskfiber och dess renhet och styrka gör att förpackningarna är godkända för kontakt med livsmedel. FibreForm kan också beläggas med olika typer av film för att skydda mot ljus, fukt, bakterier och andra orenheter. I Packlab har vi en Multivacmaskin och i den kan vi termoforma tråg, fylla dem och försluta dem i en och samma process. Det är en standardmaskin som används i många livsmedelsföretag men med plast som förpackningsmaterial. Maskinen matas med en rulle FibreForm och tråget bildas genom att tryckluft pressar materialet ner I en metallform. Tråget fylls och försluts med en toppfilm och resultatet blir en förseglad förpackning med verkligt innehåll som kommer ur maskinen. En viktig del i vår marknadsföring är att vi kan skapa prototyper med avancerade former för att visa kunderna de möjligheter som FibreForm erbjuder, fortsätter Anders Gåsste. Många kommer hit och testar hur förpackningar av FibreForm fungerar körbarhetsmässigt i vår Multivac. För konverterare, varumärkesägare och förpackningstillverkare innebär detta flera fördelar, som möjlighet till materialvalidering, förpackningsprovning och bulkprovtagning under industriella betingelser. Det är ju bara när vi i praktiken kan visa fördelarna med FibreForm som vi kan få en kund att byta från plast till detta material. Eftersom FibreForm kan beläggas med olika typer av skyddande film uppfyller materialet alla moderna förpackningskrav, till exempel MAP, Modified Atmosphere Packaging och är certifierat för kontakt med livsmedel. Därmed kan förpackningar av FibreForm bevara livsmedlets näringsvärde, smak och arom samt skydda mot ljus, fukt, bakterier och orenheter. n Ett av många exempel på möjligheterna med FibreForm. SPCI/Svensk Papperstidning Nr 8 2015 13

Investeringsprojektet Press harder i PM 6 har gett maskinen en ordentlig ombyggnad av presspartiet. Barrvedslinjen styrs från ett eget kontrollrum i direkt närhet med kontrollrummen för NSSC-linjen och blekerierna. Resultaten av projektet har blivit att vi minskat elbehovet med tre procent, förbättrat arbetssäkerheten, ökat produktionen, förbättrat kvaliteten och minskat miljöpåverkan. Förenklingen i sileriet gjorde också att vi kunde minska bemanningen med en person per skift. Gruvön är störst i Europa när det gäller fluting tillverkad av färskfiber, vilket är en position man vill behålla och i år har därför Gruvön genomfört investeringsprojektet Press harder i PM 6 i flutingbruket. Som namnet antyder så har investeringen gällt en rejäl ombyggnad av presspartiet. Bland annat har en skopress satts in vilket tillsammans med andra åtgärder lett till att torrhalten in i torkpartiet höjts signifikant, vilket naturligtvis ökat produktionskapaciteten. Press harder har också inneburit just det, det vill säga hårdare pressning med ett högre linjetryck. Flutingens densitet har därmed höjts och lett till bättre styrkeegenskaper, vilkets uppskattas av kunderna. De kan därmed använda fluting med lägre ytvikt med bibehållna styrkeegenskaper i den färdiga wellådan. Bruket har aldrig gått bättre än I Pulp 2015 var ImpBin en viktig investering i barrlinjen. nu, poängterar Fredrik Turzik. Det beror på de många investeringsprogrammen och det vardagliga gnetet att höja effektivitet och kvalitet. Vi når snart 700 000 ton levererade produkter från Gruvön. Sedan 1990 har antalet anställda gått från 1 500 personer till 850 samtidigt som produktionen har fördubblats. Jag kan lugnt säga att vi har en förstklassig produktionsanläggning och mycket kompetent personal vilket ger förstklassiga produkter. Vi har ett gynnsamt logistikläge med lastbil, järnväg och fartyg inom 150 meter från varandra. Vår råvara kommer främst med lastbil, en ökande del med tåg och en mindre mängd, främst lövmassaved, med fartyg. Våra utleveranser sker till drygt hälften med järnväg, till en tredjedel med fartyg och resten med lastbil. En del av pappersleveranserna går med fartyg från hamnen i Karlstad medan massan går med fartyg från vår egen hamn, som tonnagemässigt faktiskt är Vänerns största hamn. I Gruvön har BillerudKorsnäs i form av BoxLab och PackLab samlat den tekniska produktkompetensen när det gäller wellpapp, bärkassar, påsar och FibreForm. Vårt BoxLab och PackLab ger oss stora möjligheter att ge kunderna råd om materialval och konstruktioner för wellförpackningar, liksom för påsar och kassar, berättar Maja Midebo, förpackningsdesigner. Vi har utrustning för att falltesta påsar, liksom hantering av bärkassar och för tester av wellmaterial och konstruktioner. Här kan vi själva tillverka prototyper av wellådor samt visa och rekommendera hur exempelvis ventilationshål och deras placering påverkar lådans styrkeegenskaper. Wellådor med färskfibermaterial kan med rätt konstruktion och materialval ersätta exempelvis trä eller lådor av returfibermaterial i många applikationer. Många wellådor används till att transportera frukt och grönsaker vilket utsätter lådorna för skiftande temperaturer och luftfuktigheter. För att kunna simulera förloppet i en transportkedja och se hur lådans egenskaper förändras över tid i olika miljöer har vi en klimatkammare där vi kan ändra temperatur och luftfuktighet och följa hur styrkeegenskaperna förändras under transport och hantering i en distributionskedja. Det är kunskap som vi förser vår marknadsorganisation och våra kunder med. Dessutom är det viktig input till vår egen produktutveckling 14 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 8 2015

BillerudKorsnäs har startat ett förprojekt för att undersöka förutsättningarna för en kartongmaskin i Gruvön. och rekommendationer om materialval för olika applikationer. Vi driver ständiga förbättringar och har en tydlig verksamhetsplan för detta, betonar Fredrik Turzik. I den finns utvecklingsplaner, lokala mål och en tydlig mötesstruktur. Vi har en stor öppenhet och våra anställda kan varje månad ta del av månadsrapporten. Allt detta gör vi för att sträva mot operational excellence. Vi använder informationssystem i hela bruket för uppföljning av kvalitet och produktivitet, liksom för informationsspridning tvärs över skift och avdelningar, vilket vi är mycket nöjda med. Miljö och ekonomi går hand i hand. Vår förbrukning per ton produkt av processvärme och elenergi minskar. Vi levererar även fjärrvärme till centrala Grums. Idag baseras processenergin till mer än 98 procent på biobränsle. Resten är olja som endast används vid uppstarter och under speciellt kalla dagar. Utsläppen av koldioxid har gått ner, liksom av COD och NOx, trots att produktionen har ökat. Vi slår oss inte till ro utan lever helt i gamle Storjohanns anda. Vi vill hela tiden fortsätta att utvecklas, slutar Fredrik Turzik. n I den här testutrustningen kan vi simulera de påfrestningar som en bärkasse utsätts för, berättar Maja Midebo. I Boxlab kan såväl wellådornas egenskaper som de ingående materialens egenskaper testas. I bakgrunden syns dörren till klimatrummet. Förprojekt kan lyfta Gruvön till nya höjder BillerudKorsnäs har tagit beslut om att genomföra två förprojekt med syfte att undersöka möjligheterna för tillväxt inom förpackningsområdet och samtidigt renodla och effektivisera produktionsstrukturen. Detta görs nu genom att två förprojekt startas, det ena handlar om en ny kartongmaskin i Gruvön och det andra om en omstrukturering inom koncernen med syfte att se över produktionsstrukturen inom bolaget. Det känns fantastiskt bra att Billerud- Korsnäs i ett förprojekt kommer att utreda möjligheterna att installera en ny kartongmaskin här i Gruvön, säger Fredrik Turzik. Det skulle i så fall bli en mångmiljardinvestering i bruket. Det faktum att en ny kartongmaskin överhuvudtaget utreds känns som ett kvitto på att vi lyckas med det vi gör. Det skulle Storjohann gilla, han som inte bangade för att starta ett helt nytt massaoch pappersbruk här i Gruvön. Om projektet fullföljs blir maskinen en av de mest kostnadseffektiva i världen med en kapacitet om 500 000 ton per år av vätskekartong, förpackningskartong, food service board och vit kraftliner. Med en ny kartongmaskin skulle vi få en produktionskapacitet på mer än 800 000 ton kartong och fluting samt avsalumassa här i Gruvön. En investering skulle också betyda att kraftpappersbruket stängs och att produkter flyttas över till övriga bruk inom koncernen. Ett beslut om en eventuell investering kan tidigast ske under 2016 och vid ett positivt beslut kan en start av maskinen ske tidigast någon gång 2018 2019. Det behöver inte understrykas att vi känner en stor framtidstro i Gruvöns Bruk. Dessutom påbörjas en utredning av möjligheterna till ytterligare strukturomvandling och tillväxt inom utvalda attraktiva segment av kraftpappersområdet. Syftet är att undersöka möjligheterna att flytta den ointegrerade MGmaskinen i finska Tervasaari till Skärblacka. I samma utredning ingår också att undersöka en investering i ytterligare värdeskapande i den nuvarande produktionen av MG-papper i Skärblacka i form av ytbehandlingskapacitet. Därmed skulle Skärblacka befästa sin position som ett av världens mest effektiva bruk för vitt MG-papper. Samtidigt kan möjligheter öppnas inom områdena medicinska förpackningar, livsmedelsförpackningar och release liner. Planen är att utredningen ska vara klar under första halvåret 2016. Efter ett eventuellt investeringsbeslut behövs omkring ett år innan investeringen i ytbehandling är genomförd och ett och ett halvt år för en eventuell maskinflytt. Dessa båda utredningar visar att vi har siktet inställt på tillväxt, säger Per Lindberg, vd och koncernchef, BillerudKorsnäs, i en kommentar. Vi väger noga olika alternativa vägar till tillväxt mot varandra och ser just nu att förutsättningarna för organisk, investeringsdriven tillväxt i vår egen produktionsstruktur är fördelaktiga. Dessa utredningar utesluter dock inte möjligheten till fortsatta förvärv. De två utredningarna är inte ömsesidigt beroende av varandra och oberoende av utredningarnas resultat bjuder BillerudKorsnäs in till fackliga förhandlingar rörande en möjlig stängning av bolagets verksamhet vid produktionsanläggningen i Tervasaari. n SPCI/Svensk Papperstidning Nr 8 2015 15