En hållbar budget med inriktning på barn, bostäder och jobb

En hållbar budget med inriktning på barn, bostäder och jobb Förslag till budget för Växjö kommun 2014 och verksamhetsplan för 2015-2016 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Innehållsförteckning Sammanfattning sidan 3 Utgångspunkter sidan 4 Arbete och företagande sidan 5 Barn, ungdom och utbildning sidan 7 Bygga och bo sidan 9 Demokrati och mångfald sidan 11 Miljö, energi och teknik sidan 13 Stöd och omsorg sidan 16 Trygghet, hälsa och folkhälsa sidan 18 Uppleva och göra sidan 19 Växjö kommun som arbetsgivare sidan 21 Växjös ekonomi sidan 23 Ekonomisk redogörelse sidan 24 Bilaga 1 Investeringar sidan 38 Kontakt sidan 40 Växjö kommuns budget 2014 ska styra utvecklingen Kommunfullmäktiges budget är Växjö kommuns främsta styrdokument och ska styra utvecklingen av kommunen. Budgetens roll är att ange de ekonomiska ramarna och kommunfullmäktiges viktigaste inriktningar och prioriteringar. Budgeten vänder sig i första hand till Växjö kommuns nämnder och styrelser. Det innebär att inriktningar och mål ska efterlevas, konkretiseras och omsättas i praktiken. Den riktar sig även till såväl medborgare som personal och ledning i Växjö kommun.

Sammanfattning: Detta vill vi göra Barngrupperna i förskolan ska minska, särskilt för de minsta barnen. Bostadsbyggandet ska komma igång. Vi vill öka utbudet av både av bostäder och boendeformer. Arbete istället för arbetslöshet ska gälla. Ingen ungdom ska behöva vara utan arbete i mer än 30 dagar. Bergundasjöarna ska restaureras på ett hållbart sätt. Anställda i kommunen ska erbjudas nya möjligheter om de drabbas av problem på jobbet. Vi är emot politiken att betala människor med problem för att lämna sitt arbete i kommunen. Så vill vi göra det Vi står för en ekonomiskt och ekologiskt hållbar politik. Därför vill vi inte ta av kommunens sparade kapital för den vanliga driften. Däremot kan vi tänka oss att ta av besparingen för att restaurera förorenade sjöar och för att rehabilitera medarbetare Eftersom det ekonomiska läget är kärvt måste vi spara. Vår inriktning är att hellre spara på administration än på verksamheten. Vi måste också höja skatten med 30 öre för att klara kommunens ekonomiska situation. Alliansens politik har urholkat kommunens ekonomi. 3

Vi vet att Växjö kan bättre En hållbar budget Vår budget ska vara ekonomisk, socialt och ekologiskt hållbar. Den ska vare sig tära på kommunens ekonomiska resurser eller på naturen. Barnen först Barn och ungdomar är vår framtid. Därför ska de sättas först. De får kosta. Förskolan är starten på det livslånga lärandet. Därför ska storleken på barngrupperna minskas. Segregation grundläggs redan i förskolan. Tidiga insatser är nödvändiga för att stärka barnens möjligheter att klara skolan. Arbete istället för arbetslöshet Gymnasiekompetens är nödvändig för självkänslan och för att få ett arbete. I ett livslångt lärande krävs en stark vuxenutbildning, framförallt för ungdomar som behöver en andra chans men även för vuxna som vill byta väg mitt i livet. Vi vill se ett livslångt lärande där alla människor har tillgång till en utbildning av hög kvalitet, genom hela livet. Vi är öppna för att använda alla redskap för att bryta arbetslösheten och speciellt ungdomsarbetslösheten. Projektanställningar, nystartsjobb, sociala företag och praktikplatser är viktiga. Detta ska ske i samarbete med näringslivet och dess organisationer. Vi ska leda miljöutvecklingen Växjö ska leda miljöutvecklingen, inte följa den. Klimat och miljö är något vi måste arbeta med på kort sikt, på lång sikt, på bredden och på djupet. Vi vill förbättra miljön i våra sjöar, minska koldioxidutsläppen och öka andelen ekologisk mat. Alla hushåll ska senast i juni 2014 erbjudas möjligheten till avfallssortering. Fler bostäder måste byggas Fler bostäder behövs nu i Växjö. Kommunen behöver ha en blandad bebyggelse som integrerar och inte segregerar människor. Människor har olika behov det är därför viktigt att ta hänsyn till detta, så att det byggs rätt. Vår kommun kan bli bäst Växjö är en kommun med förutsättningar för utbildning, boende, företagande, aktivt miljöarbete och mycket mera. Mycket är gjort men ännu mer kan göras. Växjö är en kommun där både människor, företag och idéer kan växa och utvecklas. Linneuniversitetet bidrar med kunskap och entreprenörsanda. Det är en viktig motor i vår region. Allt fler väljer att flytta hit och det är glädjande. Vi är en kommun som ska ha plats för alla. God ekonomi en förutsättning. För att kunna bedriva en bra verksamhet måste vi ha en god ekonomi. Vi vill föra en hållbar politik och föreslår därför en långsiktig budget. Trots det kärva ekonomiska läget tror vi en på framtiden, men våra nämnder och styrelser måste prioritera i sina verksamheter. Rutiner och arbetssätt måste ses över. Att bara göra som vi alltid har gjort gynnar knappast dem vi är till för. Medborgarnas intressen måste styra utvecklingen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lägger med det här budgetförslaget grunden för en ansvarsfull och utvecklande politik för Växjö kommun de kommande åren. Vi vet att Växjö kan bättre! 4

Arbete och företagande: Inga ungdomar ska vara arbetslösa mer än 30 dagar Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt attraktiv mötesplats med världsledande miljöarbete, varierat boende, kreativt näringsliv och stolta invånare. Kommunen ska aktivt medverka i och målmedvetet satsa på verksamhet som gör Växjö mer attraktivt. Vi ska stödja det befintliga näringslivet och medverka till utveckling och tillväxt, attrahera nyetableringar samt stimulera och underlätta nyföretagande. Satsningen på kvinnors företagande ska fortsätta. Alla nämnder och styrelser ska fortsätta att erbjuda praktikplatser som motsvarar minst fem procent av de anställda inom respektive förvaltning och bolag. Växjö kommun ska arbeta speciellt för företag inom miljöteknik, gröna företag och kluster/nätverk dem emellan. Resultatmål Ingen ungdom ska gå passivt arbetslös mer än 30 dagar. Prioriteringar Kommunens arbetsmarknadspolitik ska prioritera ungdomar och nya svenskar för att undanröja utanförskap och lättare komma in på arbetsmarknaden. Kommunkoncernen ska gemensamt stötta detta genom att bereda plats för praktikanter och projektanställningar. Ingen ungdom ska gå arbetslös mer än 30 dagar. Alla tänkbara redskap och lösningar för att få ner arbetslösheten, ska användas. Högsta prioritet har ungdomsarbetslösheten. Att öka sysselsättningen och minska behovet av ekonomiskt bistånd är ett gemensamt ansvar. Tillsammans ska vi öka sysselsättningen och minska medborgarnas beroende av bistånd. Att minska arbetslösheten bland unga leder till mindre behov av ekonomiskt bistånd. Kraftfulla åtgärder vidtas för att underlätta nyanlända svenskars och ungas inträde på arbetsmarknaden. Samarbetet med arbetsförmedlingen, näringslivet och försäkringskassan måste intensifieras. Utbildning och kompetensutveckling är viktiga delar i att bekämpa arbetslösheten och de kommunala aktörerna ska aktivt medverka till att utbilda för framtiden, det livslånga lärandet. Ett aktivt arbete krävs när det gäller kommunens insatser i samband med varsel och omstruktureringar. Särskilda insatser ska göras kopplade till kompetenshöjning, kompetensväxling samt kvinnors företagande. Företagsfabriken i Videum science park har ett särskilt ansvar för att förbättra jämställdheten. Arbetet med nystartsjobb ska fortsätta. Det ska finnas en tydlig plan för hur satsningen på nystartsjobb ser ut framåt i tiden. Det bör gå att kombinera nystartsjobb med utbildning. Ungdomar som är under 25 år och saknar gymnasieutbildning ska ha ett lokalt utbildningskontrakt för att kunna få ekonomiskt bistånd. Ett aktivt arbete nationellt och internationellt ska genomföras i samverkan med Videum för att locka nya företag till regionen. Riktade företagsbearbetningar prioriteras inom områdena forskning och utveckling, logistik, lager, it och miljöteknik. Växjö kommun ska främja ett socialt entreprenörskap. Alla kommuninvånare ska ges möjlighet att försörja sig själva och vara delaktiga i samhällsgemenskapen. Det sociala entreprenörskapet ska vara en naturlig del i att finna vägar till arbete och sysselsättning för personer som under lång tid 5

befunnit sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Växjö ska ligga långt fram när det gäller samverkan och partnerskap mellan den ideella sektorn och kommunen. Möjlighet för kommunen att erbjuda så kallade microlån ska utredas. Intern service, kommunalt samhall är en alternativ arbetsmarknad för dem som av olika orsaker står allra längst från ordinarie arbetsmarknad och som riskerar att fastna i ett långvarigt bidragsberoende. Denna verksamhet och nystartsjobb är exempel på insatser för arbete istället för bidrag. Fler och träffsäkrare insatser ska utvecklas. Kommunen ska vid upphandling av till exempel renovering, byggnationer och underhåll, ställa sociala krav. Det innebär att en viss andel av dem som ska arbeta i projektet ska vara långtidsarbetslösa eller uppbära ekonomiskt bistånd. Sociala företag ser vi som en mycket viktig del av näringslivet, inte minst för dem som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden. Vi vill att socialsekreterarna utbildas i företagande och socialt företagande. Samtliga bolag och förvaltningar har ett ansvar för att förbättra företagsklimatet. Policyn Att möta företagare gäller alla anställda. Företag som är etablerade i Växjö eller som vill etablera sig ska få tydlig och relevant information och ett gott stöd av kommunen. Särskilda insatser ska göras för att skapa fler mötesplatser, stödja fortsatt bredbandsutbyggnad samt säkra servicen och uppmuntra lokala initiativ på landsbygden. Kommunen ska långsiktigt säkra tillgången på ny industri- och verksamhetsmark. För att underlätta nyföretagandet ska kommunen tillhandahålla företagshotell för att kunna erbjuda nystartade företag lokaler till en rimlig hyra. Smaland Airport fyller en viktig funktion för näringslivet i regionen. Målet är att Smalands Airport på sikt ska bära sina egna kostnader. UF-företagen (Ung företagsamhet) är ett exempel på hur entreprenörskap kan stimuleras redan i grund- och gymnasieskolan. Alla kommundelar ska ha samma möjligheter till bredband och under planperioden ska utbyggnaden av bredband fortsätta. Detta innebär att det ska finns medel för medfinansiering. Det krävs ett omtag för att förändra avkastning- och utdelningskraven för de kommunala bolagen. Kraven ska gås igenom och revideras under 2014 så att de blir relevanta både för det enskilda bolaget och kommunen som ägare. 6

Barn, ungdom och utbildning: Mindre barngrupper i förskolan Övergripande mål Alla barn, elever och studerande i Växjös skolor ska vara trygga, få gedigna kunskaper och förmåga till kritiskt tänkande. Arbetsmiljön ska vara god och utformas så att den stimulerar till kunskap samt ger ordning och arbetsro. Den psykosociala miljön präglas av ett demokratiskt förhållningssätt och elevdemokrati. Vi ska på alla sätt motverka mobbning, rasism och annan kränkande särbehandling. Utbildning är en viktig del av samhället och vi ska arbeta för utökat samarbete med olika aktörer, allt från föräldrar till universitet och näringsliv. Samarbetet mellan grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska utvecklas. Resultatmål Småbarnsgrupperna (1-3 år) ska ha max 15 barn som ett första delmål. Övriga förskolegrupper ska ha max 20 barn som ett första delmål. De ungdomar som är under 25 år och saknar gymnasiekompetens ska ha ett lokalt utbildningskontrakt. Prioriteringar Inga barn ska behöva gå till skolan med en klump i magen. Tryggheten för barn och ungdomar ska prioriteras i Växjö kommun. Barnens måltidssituation ska särskilt uppmärksammas. Den är en viktig del i skoldagens helhet. Möjlighet till extra satsningar på fritidshem och fritidsgårdar ska ses över. Fler speciallärare och satsningar för att stärka elevhälsan ska prioriteras i vår kommun. Barngruppernas storlek ska successivt minska. Ett första delmål är max 15 barn/grupp för 1-3 åringar och max 20 barn/grupp för 4-5 åringar. Avvikelser kan få förekomma där man har 1-5 åringar i samma grupp av demografiska skäl. Vi vill ha mindre barngrupper för att skapa lägre ljudnivå och ett bättre klimat för lärande. Nya lokaler behöver byggas och detta ger inget ekonomiskt utfall i 2014 års budget. Samarbete mellan Skol och barnomsorg och Arbete och välfärd ska intensifieras genom tidiga insatser. Barn och föräldrar som behöver stöd och hjälp i sitt liv, ska få det så tidigt som möjligt. Funktionsnedsättning, oavsett form, ska inte vara ett hinder för att genomföra sina studier i en skola i Växjö kommun. Samtliga barn och ungdomars försäkringsskydd ska på sikt utökas med en sjukförsäkring. Förskoleverksamheten är en viktig pedagogisk verksamhet till för barnen. Vårdnadsbidragets kostnader på tre miljoner kan användas bättre. Vi ska se över möjligheter för att stärka barnens chans till gemenskap och motarbeta utanförskapet. Barn till föräldrar som jobbar natt ska ha rätt till kommunal nattomsorg på det sättet ökar vi tryggheten för både föräldrar och barn. Möjligheter ska skapas för att se till att alla elever blir godkända i alla ämnen. Mindre klasser i de lägre åldrarna är en väg mot det. Vi kommer även att satsa vidare på lovskola och införa sommarskola för de som inte nått målen inom både grund- och gymnasieskola. Vi gör detta för att öka andelen godkända elever. Den läxhjälp som erbjuds i skolorna idag ska utvecklas och därmed locka fler. Alla barnen ska få möjlighet att läsa mer böcker i skolan. 7

Vi accepterar inte avgifter inom förskola och skola. Det måste bli ett slut på insamlingar till klassernas kassor. Istället förstärker vi elevpengen med 100 kronor per barn och år. Kultur och idrott är viktiga delar av ett barns utveckling. Kulturskolan ska vara till för alla oavsett inkomst. En utredning ska se över möjligheterna till en maxtaxa för kultur och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Vi vill ge möjligheter att välja fler språk och vi vill utmana de traditionella språken i skolan. Via regionförbundet bör en utredning göras om möjligheten till fria eller rabatterade resor inom hela länet för barn och ungdomar. En sådan satsning skulle underlätta för ungdomarna att ta del av utbudet av både skolor och fritid i hela länet. Vi skapar också en tidig koppling till bussen som ett vardagligt sätt att transportera sig. Det är en del för att bygga Europas grönaste stad. Vuxenutbildningen ska bygga på trygghet för både elever och lärare. Vi vill därför ha en hög nivå i kommunal regi förlagd till SFI-undervisningen (svenska för invandrare) på Komvux. Undervisningen inom SFI ska individualiseras. Vi accepterar ingen kö till SFI-undervisningen. Alla ska få plats inom en månad. Utbildning och kompetensutveckling är en viktig faktor för att bekämpa arbetslösheten och de kommunala aktörerna ska aktivt medverka till att utbilda för framtiden. Samarbetet mellan skolan och näringslivet ska stärkas. Särskilda insatser bör här göras på de yrkesförberedande programmen. Konceptet med UF-företag (Ung Företagsamhet) är viktiga och ska stöttas. Samarbetet med Linnéuniversitetet ska utvecklas. Gymnasieskolans elevantal minskar under 2014-2016, men 2017-2018 ökar elevantalet igen. De besparingar som gjordes på grund av GY11 återförs. Skolnämnderna står inför problem. Resultaten har försämrats och fler elever når inte upp till målen. Elever kommer från skol- och barnomsorgsnämnden och är inte redo för utmaningen som en gymnasieutbildning innebär. Mot bakgrund av detta vill vi samla utbildningsbudgeten på ett och samma ställe. Vi aviserar därför en utredning för att se på hur de båda utbildningsförvaltningarna kan slås samman. På så sätt får tjänstemännen möjlighet att följa eleverna över en längre tid. Ansvaret för eleven läggs på en och samma förvaltning som ges större frihet att sätta in stöd och åtgärder i rätt tid. Vi måste ta uppföljningsansvaret inom skolan på allvar. Att göra djupintervjuer med de som till exempel går gymnasieskolans introduktionsprogram i flera år, för att se på vad det finns för problematik, är självklart. Det är obalans mellan skolornas förmåga att utveckla elevernas resultat. Målet måste vara att alla skolor förbättrar elevernas resultat. Socioekonomiska faktorer ska styra resurstilldelningen inom förskola, grund- och gymnasieskolan. I Växjö kommun ska inga lärarlösa lektioner förekomma. En lärares närvaro ska garanteras för samtliga lektioner varje dag, hela läsåret. För att ytterligare öka kvalitén i skolan bör man på sikt se över möjligheten att öka antalet skoldagar. 8

Bygga och bo: Fler och mer varierande bostäder Övergripande mål Växjö kommun ska ligga långt fram inom hållbar stads- och landsbygdsutveckling. Tanken om Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens fysiska utveckling. Växjö stad ska vara ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum med rika möjligheter till möten, upplevelser och delaktighet. En hållbar utveckling ställer stora krav på den strategiska planeringen och på att det finns långsiktiga markreserver för bostäder, näringsliv, offentlig service, infrastruktur och rekreation. Behovet av mark ska säkras genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Växjö kommun ska erbjuda en god tillgång på varierande och attraktiva bostäder. Utbudet ska omfatta blandade upplåtelseformer och vara anpassat till olika åldrar. Resultatmål De kommunala bostadsbolagen ska ges befogenheter att också bygga bostadsrätter och bostäder med äganderätt. De kommunala bostadsbolagen ska ha en beredskap för att bygga cirka 400 bostäder per år. Det ska finnas planer för cirka 800 nya bostäder per år. Prioriteringar Växjö ska vara en kommun där man bygger med blandade upplåtelseformer. Egnahem, bostadsrätter, ägarlägenheter och hyresrätter byggs i en varierad blandning i varje bostadsområde. Mångfalden ska också gälla verksamheter; boende, service, kontor och handel ska finnas i samma område. Nya områden ska byggas med möjlighet till lek och spontanidrott. Vi vill öppna för samtal med barn och unga om Växjös utveckling. Både nya och befintliga bostadsområden ska omfattas av kvalitetsprogram som garanterar ett hållbart byggande. I takt med att staden förtätas vill vi inventera bortglömda grönområden och göra dem attraktiva för rekreation och motion. De kommunala villatomterna är eftertraktade och kön till dessa ska kortas. Men väntetiden till en hyreslägenhet i Växjö är avsevärt längre och att korta den kön ska prioriteras. En genomgång av hur efterfrågan på lägenheter ser ut bör göras. Om stora lägenheter efterfrågas så ska det skapas sådana. Ett sätt att göra det kan vara att slå samman två mindre lägenheter i de befintliga bestånden. Planberedskapen ska vara väl framme för att stödja kommunens expansion. För att kunna minska bostadsköerna och möta inflyttningen till kommunen ska kommunen ha beredskap och detaljplaner framme för att i genomsnitt kunna bygga 800 bostäder per år. De kommunala bolagen ska i sin tur ha beredskap för att bygga 400 av dessa bostäder varje år. Markköp för att klara detta måste prioriteras och ska behandlas inom exploateringsbudgeten. Kommunen äger bra områden redan idag och det finns plats för Växjö att växa om bara viljan finns! Vi vill och avser därför att snabbt komma igång med att bygga på dessa tomter. En detaljplan för Bäckaslövsområdet ska omgående tas fram. Här finns plats för 2 000 3 000 bostäder och på Arenastadsområdet, med en färdig detaljplan, finns möjligheter för cirka 700 bostäder. Anvisa mark vid Arenastaden omedelbart för att få igång en snabb byggstart. På Stenatomten ska det tas fram ett planprogram för framtidens äldreboende med olika upplåtelseformer som utgår från äldres olikheter, varierade behov och önskemål. På tomten finns plats för cirka 200 lägenheter. 9

Att bygga nytt är dyrt. För att skapa nya fräscha hyresrätter med en rimlig hyra vill vi se över möjligheterna att pressa ner kostnaderna för nyproduktion. Se över de kommunala markpriserna, borgensavgifterna för de kommunala bolagen och gör en översyn av de kalkylmodeller som används i de kommunala bostadsföretagen. De kommunala bolagen ska få möjlighet att bygga andra upplåtelseformer än hyresrätter. Ägarlägenheter och bostadsrätter ska kunna uppföras av de kommunala bolagen och de ska ges rätt att bygga grupphus för försäljning som en del i en ny egnahemsrörelse. För att ytterligare stötta mångfalden inom bostadsproduktionen ska kommunen också stötta en ny egnahemsrörelse där den boende genom en egen arbetsinsats kan hålla ner bygg- och boendekostnaden. Erbjudande om att först hyra och senare köpa loss sin bostad till ett på förhand bestämt pris, kan också bli aktuellt. Möjlighet till kommunal borgen vid ombildande av hyresrätter till bostadsrätter ska utredas. Hela Växjö kommun ska vara attraktiv som bostadsort. För att utveckla de mindre tätorterna måste den kommunala servicen på landsbygden säkras. Varje orts unika kvaliteter ska tas tillvara. Vi vill se fler innovativa sätt att ta hand om dagvatten och luftföroreningspartiklar och se fler gröna tak och väggar. De mest utsatta, hemlösa och bostadslösa, bör få en bostad först. Vi vill följa det goda exemplet Bostad först och sedan jobba vidare med deras problem. I Växjö kommun ska vi tänka långsiktigt och kostnadseffektivt, när bostadsområden planeras och äldre områden renoveras och förnyas. Tillgänglighetscertifiering används i andra kommuners arbete. Det betyder att befintliga bostäder gås igenom och görs fullt tillgängliga. Bostäder ska göras tillgängliga från början liksom utemiljöerna. Det spar pengar och ökar valfriheten. Man kan bo kvar i det vanliga boendet längre och tvingas inte flytta för att dörren är för smal, tröskeln för hög och hissen obefintlig. Hiss i flerbostadshus från två våningar är normen i Växjö kommun. Alla tjänar på och har glädje av en samhällsplanering som prioriterar tillgänglighet högt. 10

Demokrati och mångfald: Ökat inflytande för medborgarna Övergripande mål Alla nämnder och styrelser ska utveckla de demokratiska processerna för att öka medborgarnas inflytande och insyn. Alla nämnder och styrelser ska som ett led i kvalitetsarbetet anpassa verksamheten till medborgarnas behov och önskemål. Mångfald ska ingå som en del i hela kommunens verksamhet, i budget-, planerings- och utvecklingsarbete. Växjö kommun ska ha en positiv inställning till internationellt samarbete, men inte sluta några långtgående samarbets- eller vänortsavtal med diktaturer. Samarbetsprojekt kring miljö och demokrati är dock möjligt. Växjö kommun ska aktivt verka för att mångfald ses som en positiv tillgång i samhällsutvecklingen. Resultatmål Medborgarförslagen ska återigen behandlas i kommunfullmäktige. Vid all upphandling av varor och tjänster ska ställas krav på att dessa är tillgängliga och användbara för alla. All berörd personal ska uppmärksammas på LUPP-enkätens (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) resultat för att använda resultaten i sin verksamhet. Bidragsberättigade föreningar ska stimuleras att engagera barn och unga med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättningar och att arbeta för jämställdhet. Ansvariga inom varje nämnd och styrelse ska granska sina planer, dokument och bemötande ur HBTQ-personers perspektiv. Mångfaldsprogrammet (2010-2014) ska utvecklas inom alla områden. Alla anställda i Växjö kommun ska veta att medborgarnas skrivelser ska besvaras inom fem arbetsdagar. Prioriteringar I Växjö kommun ska medborgarna kunna ha insyn och inflytande i den demokratiska beslutsprocessen och arbetet i kommunen. Vi ska erbjuda service och tjänster som är lika tillgängliga, av lika hög kvalitet och lika väl anpassade för alla oavsett kön, etnicitet, funktionsmöjligheter eller sexuell läggning. All kommunal information ska vara tillgänglig och lätt att förstå. Det ska vara lätt att ta del av förslag och beslut. Kommunens webbplats och annan information ska vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Det betyder till exempel tillgänglig på lättläst språk och användning av talsyntes. Möjligheterna att möta ansvariga politiker och tjänstemän ska vara god. E-postadresser och telefonnummer till ledamöter ska publiceras på kommunens webbplats. Utvärderingar och resultat från brukarundersökningar ska visas på kommunens webbplats för att medborgarna själva ska kunna skaffa sig en uppfattning om verksamhetens kvalitet. Alla nämnder och styrelser ska ta fram e-tjänster för att öka servicen till medborgarna och förbättra tillgängligheten. 11

Kommunens nämnder och styrelser ska ha medborgaren i centrum och ett gemensamt sätt att se på service och bemötande. Innehållet i riktlinjerna för service och bemötande ska följas. Här finns en hög andel invånare med rötter i andra länder. Växjö kommun ska arbeta för ökad integration, fler arbetstillfällen och minskat beroende av bidrag. Alla verksamheter ska därför bidra till att skapa praktikplatser för personer som av arbetsmarknads- eller språkskäl behöver hjälp att få ett arbete. Växjö kommun ska informera nyanlända flyktingar och andra invandrare om det svenska demokratiska systemet, så att de kan göra sina röster hörda. Nyanlända flyktingar ska även fortsättningsvis erbjudas att delta i ett faddersystem. Växjö kommun ska utveckla kontakten och dialogen med sockenråd, byalag, samhällsföreningar och övrigt föreningsliv för att åstadkomma utveckling i hela kommunen. Varje nämnd och styrelse har ansvar för att mångfaldsprogrammet är utgångspunkten för en handlingsplan, som hålls aktuell. Den ska vara relevant för respektive nämnd och styrelse och ha mål som leder till att Växjö kommun och dess invånare är föredömen i mångfalds- och antidiskrimineringsarbete. Målet är att varje invånare har kunskap om vikten av mångfald och känner stolthet över framstegen. 12

Miljö, energi och trafik: Vi ökar ambitionerna Övergripande mål Växjö kommun ska fortsätta sträva att vara en ledande miljökommun. Målet är att verkligen vara Europas grönaste kommun. Alla delar av vår verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. När vi bygger samhället ska vi utgå ifrån att marken, vattnet och den fysiska miljön används på ett resurssnålt och ekologiskt uthålligt sätt. Vi är goda föredömen och vid beslut där intressekonflikt föreligger agerar vi långsiktigt hållbart. Särskild hänsyn tas till miljö- och naturresursfrågorna. I Växjö kommun ska vi sluta använda fossila bränslen och vi ska använda energin effektivt. Resultatmål En fond för sjöreningar skapas. Den ska innehålla 25 miljoner kronor. Dessa tas ur det samlade egna kapitalet. En utredning ska genomföras om ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av fria och rabatterade kollektivtrafikresor för barn och ungdom i hela länet. Halverad busstaxa i lågtrafiktid ska testas i Växjös stadstrafik. Vid utgången av 2014 är minst 51 procent av Växjö kommuns livsmedel ekologiska. Medborgare som flyttar ska få gratis bussresor under en månad. Senast i juni 2014 ska alla hushåll ha erbjudits att delta i avfallssorteringen som är basen för tillverkning av biogas. Prioriteringar Växjö växer. Det är positivt men med expansion kommer behov av investeringar. Med ökade investeringar krävs nya tankar för att genomföra dessa på bästa sätt. Vi är glada att förslaget om ett tekniskt verk i budgeten för 2013 är under utredning. Förslaget innebär samordning av energi, biogas, renhållning och VA och samordning har fördelar, inte minst ekonomiskt. Reinvesteringar i VA-ledningar behöver öka med 5 procent årligen. Idag diskuterar vi lönsamheten i att dra fjärrvärme i kommande bostadsområden. Vi står inför betydande utbyggnad av VA-ledningar samtidigt som vi står inför utmaningen att reinvestera i våra befintliga ledningar. Vi tror att det finns en samordningsvinst i att samla dessa verksamheter under ett paraply för att kunna göra utbyggnaden av staden smartare och mer effektiv. Kollektivtrafikens utveckling är synnerligen viktig för en växande och även hållbar kommun. Vi medborgare behöver ändra vårt beteende och inställningen till att välja kollektivt före bilen. Den unga generationen har stor betydelse för att välja långsiktigt hållbart lösningar. Därför är vi beredda att stimulera med fria eller rabatterade resor i hela länet, när det är ekonomiskt möjligt. En utredning kring konsekvenserna ska genomföras 2014. Kollektivtrafiken ska ges företräde i stadstrafiken. De gator som trafikeras av bussarna ska vara huvudleder. Det ska vara enkelt, snabbt och prisvärt att åka kollektivt! Växjö kommun har fantastiska förutsättningar för att bli en riktig cykelstad. Avstånden är i de flesta fall korta och infrastrukturen är i grunden god. Det krävs dock förändringar i cykelkulturen och en cykelstrategi, baserad på cykelvägplanen som ska genomföras i sin helhet under mandatperioden, ska tas fram. Vi vill inom budgetramen 2014 prioritera huvudcykelvägnätet och underhållet av cykelvägarna. Sedan ska vi binda samman cykelvägarna i kommunen. Växjö kommun kan lära av andra kommuner när det gäller cykelbanor i rondeller och korsningar. 13

Cykelmotorvägar ska prövas på flera ställen, till exempel längs Mörners väg och från centrum till Arenastaden. Växjö kommun ska tänka i nya banor för att öka cyklandet. Ett exempel är förskolor som lånar ut cykelvagnar. Ett annat är att erbjuda medborgarna att låna elcyklar för att testa att pendla till jobbet även om det är långt. I Växjö kommun ska senast i juni 2014, alla hushåll ha erbjudits sortera sitt matavfall. Som en följd av ökad kollektivtrafik ska Växjö kommun se över bilsituationen i staden. Ett helhetsgrepp över innerstadens trafiksituation är nödvändigt. Teatertorget och halva Stortorget ska bli bilfria. Vi vill se ett centrum som myllrar av människor i kulturella och kommersiella möten. På sikt ser vi en bilfri stadskärna. Bilpooler och samåkningslösningar ska erbjudas stöd. Kommunens bilpool ska kunna användas på helgerna av föreningar för att skjutsa barn och ungdomar till aktiviteter. Vi vill förändra Teatertorget till en park, en grön oas mitt i centrum, med lekplats, fontän, bänkar och uteserveringar. Vi har inte alla idéer och ser gärna en idétävling, där såväl enskilda medborgare som arkitekter kan delta. Vi har en vision om att Växjö kommun ska ha Europas bästa vatten. Ny dricksvattentäkt är tagen i drift och nästa steg blir att ta hand om sjöar och vattendrag. En gammal miljöskuld ska betalas tillbaka. Satsningen ska därför tas ur det egna kapitalet. Därför skapar vi en miljöfond med 25 miljoner kronor där pengarna tas, när det blir dags. Dagens påverkan betalas med dagens pengar. Gårdagens försyndelser betalas med gårdagens pengar. Växjö kommuns negativa påverkan på Östersjön ska upphöra. Samtliga enskilda avlopp som inte uppfyller dagens krav ska åtgärdas. De sämsta avloppen ska vara åtgärdade innan mandatperiodens slut. En övergripande VA-plan ska tas fram. Vi ska se över möjligheten att utöka kommunens VA-område och uppmuntra byggandet av gemensamhetsanläggningar. Investeringar i VA-nätet ska göras. Det gröna i Europas grönaste stad ska uppmärksammas. Grönstrukturprogrammet, som planeringsunderlag och idébank, ska användas i stadsplaneringen och i förvaltningen av stadens grönytor. I varje enskilt planeringsprojekt som berör stadens utemiljö ska grönstrukturens värden vägas samman med övriga intressen. Användningen av gröna tak och väggar ska öka. Utan att medborgarna känner sig delaktiga i visionen Europas grönaste kommun kommer den inte att förverkligas. Därför ska fortlöpande en dialog genomföras, där de politiska företrädarna och medborgarna resonerar kring innehållet. Målet är att alla ska kunna känna stolthet över den gröna kommunen. Växjö kommun ska delta i och arbeta efter riktlinjerna i projektet Håll Sverige Rent. Det är mycket viktigt för attraktiviteten att stadskärnan hålls ren. Ytterligare en återvinningscentral, i södra delen av staden, ska utredas och verkställas när ekonomin tillåter. Information om hur Växjö kommuns restauranger har klarat miljö- och hälsoinspektionerna bör finnas tillgängliga för medborgarna. De som fått en positiv bedömning ska synas i första hand. Alla kommunens kök ska KRAV-certifieras. Vid representation ska kommunen välja KRAV-certifierade restauranger. 14

Vid all upphandling ska vi ställa miljökrav. Vi ska kräva relevant certifiering, antingen det gäller mat eller asfalt. Växjö kommuns mål är att minska köttkonsumtionen, ur ett resursperspektiv och som ett led i att koldioxidutsläppen i världen ska minska. Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning. Utfall 2012 Mål 2014 Mål 2015 Andel ekologiska livsmedelsinköp i kommunkoncernen ska öka (%) 33 % 51 % 60 % Andel enskilda avlopp med fullgod reningskapacitet ska öka (%) 45 % 65 % 75 % Fossila koldioxidutsläpp per invånare ska minska (% jämfört med 1993) Elförbrukning per invånare ska minska (% jämfört med 1993) -41 % (2011) -17 % (2011) -49 % -55 % (2030 100%) -20 % -20 % Antal cykelpassager per mätpunkt ska öka (% jämfört med 2004) Antal enkelresor buss i stadstrafiken per stadsinvånare ska öka (% jämfört med 2002) Antal enkelresor med buss i landsbygdstrafiken per länsinvånare ska öka (% jämfört med 2002) -4 % +15 % +20 % -5 % +10 % +20 % -17 % 0% +12 % Total mängd tillförd energi per invånare ska minska (% jämfört med 2008) -3 % (2011) -12 % -15 % Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernens transporter och service ska minska (% jämfört med 1999) Energianvändning per kvadratmeter i Växjö Kommunföretag ABs fastigheter ska minska (% jämfört med 2003/2004) Andelen hushållsavfall som återvinns ska öka (%) +5 % -27 % -30 % -20 % -23 % -25 % 14 % 50 % 60 %. 15

Stöd och omsorg: Större frihet för människor i omsorgen Övergripande mål Växjö kommuns insatser ska leda till att alla medborgare ska kunna leva ett så rikt liv som möjligt. Ålder och funktionsnedsättning ska inte leda till försämrad livskvalitet. Kommunen ska ha en nolltolerans mot illegala droger och verka för att bruket av legala droger, som alkohol och tobak, minskar. En strategi för nya boendeformer för äldre ska tas fram. En förenklad biståndsbedömning ska användas i högre utsträckning för att öka den individuella friheten och minska administrationen. Resultatmål Normal handläggningstid för att få färdtjänst ska vara två dagar. Nattfastan på särskilda boenden ska individanpassas och får högst vara 11 timmar. Växjö kommun ska ha nolltolerans mot trycksår. Medicineringen ska gås igenom och minskas, när det är möjligt och önskvärt. Nya hemmaplanslösningar för HVB-hem (hem för vård eller boende) ska tas i drift. Fallolyckorna ska minska och som ett första steg vara under rikssnittet 2015. Prioriteringar Växjö kommun ska ge människorna i omsorgen större individuell frihet. Omsorgstagarna själva ska få bestämma vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras och vem som ska göra det. Denna inställning ska gälla oavsett ålder, krämpor och funktionsnedsättningar. Detta genomförs genom så kallad förenklad biståndsbedömning. Det innebär i korthet att en person som uppnått en viss ålder själv avgör när hen är i behov av hemtjänst i form av enklare service- eller trivselinsatser. Många äldre är ensamma och behöver socialt umgänge, en promenad med ledsagare ett par timmar kan hjälpa. Ett införande av förenklad biståndsbedömning kommer till att börja med att ge brukaren rätt till åtta timmars insats per månad när hen fyllt 80 och rätt till särskilt boende när hen fyllt 90. På sikt vill vi sänka åldersgränsen för rätten till åtta timmars insats. Vid 80 års ålder ska man också ha rätt till färdtjänst utan särskild prövning. Växjö kommun ska sätta stopp för privatisering för sin egen skull utan att minska på valfriheten. Vi vill avveckla entreprenaderna men stimulera entreprenörsandan inom omsorgsverksamheten. Intraprenader och kooperativ ser vi som positiva initiativ och vi vill fortsätta att utveckla alternativ inom ramen för lagen om valfrihetssystemet. De brukare som idag bor i vårdboenden drivna på entreprenad får själva bestämma om boendet ska drivas privat eller om verksamheten ska gå tillbaka till kommunen. Vi vill förbättra livskvalitén för de äldre. Ett litet men viktigt steg är att skapa äldreboenden där husdjur är välkomna. En fortsatt satsning på vårdhundar är viktig. Samtidigt ställer det krav på att vi kan erbjuda boenden för allergiker. Maten är en viktig kvalitetsfaktor och inköp av ekologisk och närproducerad mat ska prioriteras. Matkvaliteten ska öka och för det krävs att nya kök byggs och att hanteringen blir bättre. Köksdelen i bostäderna på särskilda boenden ska anpassas och bli tillgänglig. Valfriheten bland maträtter som erbjuds ska successivt bli större. Detsamma gäller utbudet av aktiviteter, där föreningslivet ska 16

engageras i betydligt högre utsträckning. Arbetet med genomgångar av mediciner ska fortsätta. Det används fortfarande för mycket och för många mediciner bland äldre. Att gå igenom samtliga medicineringar kommer att minska mängden och därmed också biverkningarna. Det är en självklarhet att alla äldre par ska ha rätt att bo tillsammans om båda vill. Äldre ska ha rätt att tala och bli förstådda på sitt modersmål. Redan idag klarar personalen att hantera över 40 språk men för att säkerställa kvaliteten på ytterligare språk krävs tillgång till tolkar. Växjö kommun ska fastanställa alla springvikarier inom 12 månader och vid behov erbjudas utbildning. Det är varken rimligt eller värdigt en arbetsgivare som Växjö kommun att man ska vara vikarie i tre år innan man får fast anställning. Vi vill införa mentorskap inom omsorgen där erfaren personal kan stötta mindre erfaren personal. Kommunens arbete med ekonomiskt bistånd, missbruksvård samt området barn och familj ska prioriteras. För att hålla kostnaderna nere men ändå garantera hög kvalitet ska hemmaplanslösningar förverkligas. Det gäller både stöd och boende för barn och ungdomar och missbruksvård. Vi vill utöka vad som ska ingå i det ekonomiska biståndet. För att en enskild medborgare ska kunna söka arbeten ställs höga krav på att denna är tillgänglig och aktiv. Ett viktigt arbetsredskap för att söka arbete är datorn och sökningar på Internet. Kostnader för dator och internetuppkoppling ska ingå i det ekonomiska biståndet (kan ersätta bidrag till tidningsprenumeration). Även kostnad för cellprov och mammografi ska ingå i det ekonomiska biståndet, liksom kostnader för PSA-prov. Det är en jämlikhetsfråga! Växjö kommun ska ändra i detaljplanen och använda Stenatomten till att bygga framtidens äldreboende. Här ska planeras för servicelägenheter, där det alltid finns en personalstyrka i närheten med personalrum, samlingslokaler för de äldre och även andra typer av aktiviteter och servicefunktioner så som apotek i direkt anslutning till husen. Vi pratar om cirka 200 lägenheter, där man kan bo så länge man vill. Vi vill inventera var man kan bygga intill befintliga vårdboenden i Växjö stad. På så sätt ökar vi inte bara möjligheten till social samvaro för de boende utan vi kan också bättre använda de personella resurserna och minska resandet för personalen. Vård i livets slutskede är en fråga som vi vill ska diskuteras med anhöriga. Humanitet ska vara ledordet. Växjö kommun ska arbeta för att öka de äldres möjlighet till delaktighet. Vi behöver inleda dialog med äldre medborgare för att bättre möta de önskemål som finns vad gäller boendeformer och närmiljö i form av till exempel trädgårdar. Andra ledord är trygghet och inflytande över vardag, oberoende av ålder och fysiska eller psykiska problem. 17

Trygghet, säkerhet och folkhälsa: Ett aktivt risk- och sårbarhetsarbete Övergripande mål Växjö kommun ska vara trygg och säker och vi ska bedriva ett aktivt risk- och sårbarhetsarbete. Kommunen ska medverka i brottsförebyggande arbete i samverkan med andra aktörer. Växjö kommun ska ha ett relevant försäkringsskydd. Resultatmål Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Trygghetsvandringar ska genomföras på samtliga skolor. Placering av ytterligare en räddningstjänststation ska utredas och tomt reserveras. Nolltolerans vad gäller våld i nära relationer. Prioriteringar Växjö kommuns förvaltningar och bolag ska aktivt medverka i det systematiska säkerhetsarbetet. Antalet skador och incidenter ska minska och andelen medborgare som känner sig trygga i Växjö kommun ska öka. Bekämpningen av användandet av illegala droger ska prioriteras. Drogfria mötesplatser, som till exempel Mötesplats Campus (Café Tufvan) ska uppmuntras. Grannsamverkan ska uppmuntras i syfte att öka tryggheten på landsbygden. Anmälningar om våld mot kvinnor ökar och även antalet kvinnor som söker hjälp. Beredskap ska alltid finnas att både inom kommunen och ideella rörelser, som har ansvar för stöd till de utsatta, utöka resurserna vad gäller skyddat boende, samtal och hjälp till kvinnorna och barnen. Begreppet folkhälsa har fått ett vidare innehåll på senare år. Det är inte bruket av alkohol och narkotika, ohälsosam mat och soffliggande som är det grundläggande problemet. Det är bristen på jämlikhet och bristen på jämställdhet. Forskningen har visat att mellan stadsdelar kan skilja sju år i medellivslängd. Många arbetslösa bor i bostadsområden med sämre livsvillkor och utbildning. Delaktighet, trygghet, utbildning, arbete, ekonomi som tillåter kulturella upplevelser och att kunna erbjuda barnen att delta i fritidsutbudet är avgörande faktorer. Genom att få bort barnfattigdomen och de stora klasskillnaderna, kan vi förbättra människors hälsa. Växjö kommun ska ha en plan för åtgärder mot barnfattigdom. Växjö kommun är medlem i nätverket Healthy cities och 2014 genomförs årsmötet i Växjö. Det ska bidra till att ytterligare förbättra och utveckla kommunens arbete för folkhälsa. Inriktningen långsiktigt är att kunna försäkra alla barn och ungdomar även mot sjukdom. 18

Uppleva och göra: Barn och ungdomar prioriteras Övergripande mål Föreningslivet i Växjö kommun ska stimuleras för att skapa verksamhet som ger innevånarna ökade förutsättningar för en högre livskvalité. Miljöperspektivet ska råda med målet att ha Sveriges grönaste föreningsliv till år 2014. Både bredd- och elitidrott ska få plats i Växjö kommun. Elitidrott ökar Växjö kommuns attraktionskraft för företagsetableringar och befolkningsinflyttning. Breddidrotten ger alla medborgare möjlighet att engagera sig. Alla oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning eller etnisk tillhörighet ska ges samma möjligheter till idrotts- och fritidsutövande. Kultur ska vara en naturlig och viktig aspekt vid utvecklande av stadsmiljö och parker samt vid nybyggnation. Vi ska satsa på Växjö som en kreativ och kulturell växtplats och därigenom främja kulturturismen. Vi ska stödja och samverka med föreningar och kulturinstitutioner som förvaltar och utvecklar vårt kulturarv. Kultur som utövas av barn och ungdomar ska prioriteras. Resultatmål Alla barn ska ha möjlighet att gå i kulturskola. Ny idrottshall i Braås är klar 2014. Föreningsbidragen ska ses över och förändras ur ett klass- och genusperspektiv för att främja mångfalden. Prioriteringar Biblioteken är viktiga och vi ser gärna bibliotek på oväntade platser och i nya former. Vi ska se över möjligheten till mobila lösningar. Ett förslag är att återinföra bokbussen, ett annat sätt är att skapa fler digitala bibliotek. Samtliga bibliotek ska vara tillgängliga för alla. Vi vill uppmärksamma på litteraturen genom att utveckla och stärka sättet att använda böcker i olika sammanhang utanför biblioteket. Ett exempel kan vara att låta Citysamverkan samarbeta med biblioteket för att få ut barnböckerna på till exempel kaféer i stadskärnan. Växjö kommun har infört ett stipendium i Pär Lagerkvists namn som delas ut till författare som inte kan utöva sitt yrke i frihet. Växjö ska bli känt som en fristad att skriva i. Nyttjandegraden av våra kommunala idrottsytor ska öka. Vid omläggningar av fotbollsplaner ska konstgräsbeläggningar prioriteras för att maximera tiden de kan användas. Skateparken har blivit en succé och Araby Park Arena har blivit en naturlig samlingspunkt. Även på Teleborg bör det göras en utredning för att skapa plats för aktiviteter och möten. Som ett led i folkhälsoarbetet och för att få fler ungdomar att idrotta ska byggandet av spontaneller näridrottsplatser prioriteras liksom bostadsnära spår och leder, särskilt i stadsnära områden. Det är viktigt att vi ställer krav på föreningarna. Extra pengar till föreningsbidrag kan bli aktuellt först när en genomlysning av nuvarande system är genomförd. Även bidragen till pensionärs och handikapporganisationer ska förändras så att mångfalden stimuleras. 19

Föreningslivet har signalerat att det råder brist på bra lokaler till en rimlig hyra. En naturlig mötesplats idag är Bergendahlska gården (BG) och vi vill se över möjligheten att bygga till BG för att skapa ett föreningarnas och kulturens hus 2016. En inventering av lokaler som redan finns och hur de används, bör göras. Vi vill också fortsätta att utveckla en attraktiv stadskärna. Samarbetet i Växjö Citysamverkan ska fortsätta att utvecklas. Att omvandla Teatertorget från parkeringsplats till en mötesplats och göra gårdsgata av korsningen Storgatan/Västra Esplanaden kan göra staden attraktivare. Utvecklingen att göra Spetsamossen till en mötesplats för alla ska fortsätta. Möjligheten att införa Växjökort för förenings- och kulturlivet ska ses över. Ungdomarnas möjligheter till kulturkonsumtion ska utvecklas. Möjlighet för föreningar att utnyttja kommunens bilpool för resor med ungdomslag, kvällar och helger ska utredas skyndsamt. Som en fortsatt satsning på den framgångsrika Kulturparken och för att binda samman verksamheterna på området än mer, vill vi att en förbindelse i glas mellan fastigheterna och en ny gemensam reception på sikt ska byggas. Vi anser att det råder obalans mellan idrott och kultur och att Växjö kommun nu bör satsa på kulturen. Kulturen ska stärkas bland annat genom att ta fram en kulturpolitisk vision tillsammans med en kulturstrategi. Litteraturens hus ska ingå i översynen. En satsning på kulturen förutsätter att verksamheten får sin egen förvaltning. Vi ska därför se på en möjlig organisationsförändring, en delning av nuvarande kultur- och fritidsförvaltningen i två förvaltningar med vissa gemensamma administrativa funktioner inom personal och ekonomi. Vi vill genomföra en förstudie om hur och med vilka medel Växjö teater både kan bevaras och utvecklas. Genom att föra över arenabolaget till VöFAB kan man på rimligt sätt budgetera för kostnaderna för mellanrummen mellan arenorna. Idrottshuset ska kunna utvecklas inom befintlig budget. Vi vill se över möjligheten att skapa en legal vägg för grafittimålning i staden. 20

Växjö kommun som arbetsgivare: Alla ska ha rätt till heltid Övergripande mål Växjö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kompetensförsörjningen ska säkras. Andelen nöjda medarbetare ska öka. Långtidssjukfrånvaron ska minska. Resultatmål Rätt till heltid och möjlighet till deltid ska införas. Sysselsättningsgraden ska öka bland kommunens anställda. Rätt till anställning efter 12 månaders vikariat ska gälla. En fond på 25 miljoner kronor för omställningar ska inrättas. Vid eventuella upphandlingar av entreprenörer ska samma krav på villkor för personalen ställas som den egna personalen har. Prioriteringar De anställda är en förutsättning och en tillgång för att verksamheten ska kunna utvecklas. Växjö kommun ska fortsätta att aktivt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär fortsatta satsningar på kompetensutveckling, möjlighet till arbetstidsförkortning och samordning. En tydligare styrning och ledning av verksamheten och en ökad samverkan kan leda till besparingar. Växjö kommun som arbetsgivare ska ses ur ett koncernperspektiv. Vi förespråkar inte generellt större individuella löneskillnader, men tycker det är viktigt med individuell lönesättning. Växjö kommun har påbörjat ett lean-arbete. Det ska successivt ge resultat i effektivare kommun och minskade kostnader. Den positiva utvecklingen av sjukfrånvaron har brutits. Hälso- och friskvårdsaktiviteter ska fortsätta, men det handlar också om att minska stress och att personal ska känna makt över sin arbetssituation. Kommunhälsan ska ha en tidig roll i rehabiliteringsärenden och inom 45 sjukdagar genomföra bedömningar av arbetsförmågan. Växjö kommun ska ta av egna kapitalet och inrätta en omställningsfond med 25 miljoner kronor för att på ett bra sätt hitta nya möjligheter för utbrända och skadade anställda. Medarbetare som arbetat länge hos kommunen ska inte köpas ut som tack för slitet, utan erbjudas annat arbete med nytt och anpassat innehåll. Mångfald inom personalen ska prioriteras. Vid rekryteringar ska båda könen vara representerade när det kallas till de sista intervjuerna. Det gäller både de som kallas och de som kallar. Med en aktiv personalpolitik ska vi sörja för att få in fler kvinnor och invandrare på ledande positioner. Sammansättningen av personalen ska spegla befolkningen i kommunen. Medarbetarenkäten är ett bra mätinstrument och indikator över kommunen som arbetsgivare. Den ska genomföras kontinuerligt och omfatta alla förvaltningar och bolag. Kompetensutveckling och utbildning för de anställda är ett led i kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare och ska vara en naturlig del för den som är anställd i Växjö kommun. Växjö kommun ska satsa på rätt till heltid. Omsorgsförvaltningen har gjort en heltidssatsning och det goda exemplet ska nu anammas av alla förvaltningar. Växjö kommun ska verka för att arbetstidsförkortning i stället för löneökning ska vara möjlig för alla anställda. Kommunen ska också begränsa tiden för hur länge man tvingas gå på vikariat, innan man blir fastanställd, till 12 månader För de stora yrkesgrupperna bör denna tid kunna vara ännu kortare. 21

Omsorgspersonalen har i många stycken ett utsatt arbete. För att stärka exempelvis sjuk- och undersköterskorna i sin tuffa vardag vill vi införa mentorstjänster inom omsorgen. En mentor kan vara en erfaren kollega som kan fungera som kan ge råd och stöttning i vardagen. Så kallade delade turer ska i möjligaste mån undvikas. För de som läser på omvårdnadsprogrammet ska garanteras sommarjobb i kommunen. Inriktningen är att kommunen ska tillhandahålla personal i förskolor och fritidshem arbetskläder för utomhusbruk. 22

Växjö kommuns ekonomi: Det egna kapitalet ska inflationssäkras Växjö kommuns ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning. Varje generation ska ta ansvar för sina kostnader. Kommunens ekonomi är starkt beroende av konjunkturen. Det medför att vi måste ha stora överskott i goda tider för att kunna möta de sämre tiderna utan att behöva göra dramatiska åtgärder i verksamhet eller skatteuttag. Övergripande mål Målet för god ekonomisk hushållning är att inflationssäkra det egna kapitalet över en konjunkturcykel på sju år. Verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning Alla elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. I dagsläget ligger den faktiska siffran på cirka 86 procent behöriga. Målet är 95 procent 2015 och 100 procent 2018. Trycksåren ska halveras 2014 jämfört med 2010. På sikt gäller nolltolerans. Reinvesteringarna i VA-nätet ska öka med 5 procent årligen till dess att en långsiktigt hållbar nivå har nåtts. SFI (svenska för invandrare) ska erbjudas alla nyanlända senast inom en månad. Andelen kvinnor/män på ledande befattning, chefsnivå 1 och 2, i kommunkoncernen ska vara jämställd, inom 40-60 procent. De som uppbär helt ekonomiskt bistånd ska erbjudas planering för arbete eller utbildning inom en vecka. Ingen ungdom ska tillåtas vara arbetslös mer än 30 dagar. Beredskap för cirka 800 nya bostäder per år ska finnas och de kommunala bostadsbolagen ska ha kraft att bygga ca 400 bostäder per år. Den genomsnittliga storleken på barngrupperna ska minska med ett barn per grupp och år. För barngrupper med barn i åldrarna 1-3 år är maxantalet 15 barn per barngrupp. 23

Ekonomisk redogörelse: Budget år 2014 med plan för 2015 2016 Finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning Kommunens eget kapital ska inflationssäkras över en konjunkturcykel (7 år). I högkonjunktur bör resultatet ligga ännu högre för att kunna möta sämre resultat i en lågkonjunktur. Den globala konjunkturnedgången och finanskrisen innebär avsevärt sämre resultat för kommunsektorn de kommande åren. Det är inte önskvärt att kommuner och landsting tvingas till alltför omfattande besparingar i en lågkonjunktur och därmed förstärker konjunktursvängningarna. Vid avstämning enligt lagen om god ekonomisk hushållning måste fullmäktige därför medvetet och tydligt öronmärka överskott för att i lågkonjunktur kunna möta eventuella tillfälliga kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar. Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska, sett över tiden, till 100 procent täckas genom avgifter. Sjuårscykeln fram till och med 2014 beräknas inflationen till 9,6 procent. Det innebär att det egna kapitalet 2014 ska uppgå till 2 535 miljoner kronor. Det egna kapitalet 2014 beräknas uppgå till 2 626 miljoner kronor, en ökning med 13,5 procent. Skatteintäkter, utjämning, statsbidrag med mera Skatteintäkter åren 2014-2016 Utdebiteringen för Växjö kommun höjs med 30 öre och uppgår 2014 till 20:96. För åren 2015-16 beräknas oförändrad utdebitering. Skatteintäkterna är beräknade efter Regeringens prognos i vårpropositionen 2013. Skatteunderlagsprognosen bygger på följande förutsättningar: Årlig procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 Löner 2,9 2,8 2,9 3,1 3,4 Arbetade timmar 0,6 0,2 0,3 0,7 1,5 Arbetslöshet 15-74 år 8,0 8,3 8,4 8,1 7,1 Sysselsatta 15-74 år 0,7 0,2-0,1 0,6 1,5 BNP 0,8 1,2 2,2 3,6 3,9 KPI 0,9 0,5 1,2 1,8 2,7 Skatteunderlag 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 Kommunalekonomisk utjämning Statligt utjämningsbidrag Från och med 2005 har det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersatts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar kommunerna 115 procent av medelskattekraften (mot tidigare 100 procent). Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att 24

kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag Beräkningen av bidraget för åren 2014-2016 bygger på en befolkningsökning med 1 100 personer/år 2013-15 och att Växjös skatteunderlag ökar lika med riket. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommunen opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen ska inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Växjö har, jämfört med riket, gynnsamma strukturella förhållanden i de flesta delmodeller vilket innebär att kommunen betalar en avgift. I december 2012 presenterade regeringen sitt förslag till nytt utjämningssystem. Förslaget har varit på remiss och slutgiltigt beslut kan förväntas komma i riksdagen under sen höst. Då inget beslut om förändringar i utjämningssystemet har fattats har SKL gjort en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen för bidragsåret 2014 utifrån regeringens förslag till nytt system. Enligt den preliminära beräkningen av nytt system så skulle avgiften för Växjö kommun uppgå till 2 107 kronor/invånare, en ökning med 1 062 kronor/invånare mot 2013. För att inte kostnaden ska slå igenom på en gång så finns det ett införandebidrag under fem år. I budgeten är medtagit avgift enligt nuvarande system då inga beslut om förändringar av systemet har fattats. Avgiften beräknas uppgå till 81 miljoner kronor 2014. Erfarenhetsmässigt har budgeterats en ökning av avgiften med 4 miljoner kronor/år 2015-2016. LSS-utjämning Utjämningssystemet är mycket känsligt för förändringar i den underliggande verksamhetsstatistiken vilket kan leda till att bidraget förändras kraftigt mellan åren. Beloppen för 2014 och framåt är budgeterade enligt den prognos som SKL redovisat i april 2013. Kommunal fastighetsavgift 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Införandet 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Kommande år ska den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet 2008. Ovan redovisade förutsättningar ger följande intäkter/kostnader (miljoner kronor): 2013 2014 2015 2016 Allmän kommunalskatt 3 233 3 378 3 521 3 698 Statligt utjämningsbidrag 625 653 689 735 Regleringsbidrag/avgift 38 17-9 - 33 Kostnadsutjämning - 88-81 - 85-89 Kommunal fastighetsavgift 132 133 134 135 LSS-utjämning 21 38 38 39 Summa 3 961 4 138 4 288 4 485 25

Finansnetto Kommunens överlikviditet lånas i första hand ut till de helägda kommunala bolagen. Lånen förfaller successivt under perioden. Finansnettot har beräknats med hänsyn till att de likvida medlen sjunker på grund av investeringar, den befintliga utlåningen till våra kommunala bolag, förskottering av infrastruktursatsningar, resultatförsämringar och med hänsyn till förväntat ränteläge. En procentenhets ränteförändring innebär cirka 5 miljoner kronor i förändrat räntenetto. Det slår igenom fullt ut först på några års sikt. I beräkningen ingår också att kommunen har lån på 477 miljoner kronor. Från och med 2012 höjdes borgensavgiften med 0,1 procentenhet till 0,5 procent. I finansnettot ingår exploateringsöverskott med 5 mkr vartdera året 2012-14. 2012 fick kommunen 10,3 miljoner kronor i återbäring från Kommuninvest och för åren 2013-16 beräknas kommunen erhålla cirka 30 miljoner kronor vartdera året i återbäring. Utfall Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 Finansnetto 38 43 40 40 40 Borgensavgifter 25 26 26 26 26 Kommuninvest 10 28 30 30 30 Utdelning Vöfab 12 12 12 Explateringsintäkt 5 5 5 0 0 TOTALT 78 114 113 108 96 Kommunens nämnder och styrelser debiteras intern ränta för kapital som investeras i anläggningar, inventarier med mera. Internräntesatsen är 4 procent från och med 2010. Verksamhetens nettokostnader år 2013 Som grund för den nämndsvisa planeringen framställs vissa gemensamma planeringsförutsättningar, som befolkningsutveckling, bostadsbyggande, lönerevision, lokala planer med mera. Utgångspunkt för budgeten år 2014 är innevarande års budget, justerad med eventuella under året beslutade verksamhetsförändringar. Hänsyn tas till hur riksdagsbeslut och det samhällsekonomiska läget i övrigt påverkar ekonomin. Dessutom tas hänsyn till de slutsatser som kan dras av bokslutet 2011 och de utfallsprognoser som föreligger innevarande år. Personal- och kostnadsutveckling Personalkostnaderna, som för 2014 beräknas uppgå till 2,8 miljarder kronor, är den tyngsta utgiftsposten i kommunens samlade budget och svarar för cirka 67 procent av nettokostnaden. På den kommunala arbetsmarknaden löper vissa löne- och kollektivavtal tillsvidare, medan merparten löper fram till april 2013. Beräkningarna för 2014-2016 är enligt regeringens bedömning i vårpropositionen, cirka 3 procent per år. Någon generell uppräkning av nämnders och styrelsers budgetanslag har inte gjorts med hänsyn till inflation. Nämnderna ska bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta i sina internbudgetar. Förändringar år 2014-2016 jämfört med 2013 Nämnder och styrelser tillförs cirka 64 miljoner kronor 2014 för demografi, ökade lokalkostnader och ny verksamhet utöver kompensation för ökade lönekostnader. Ett omvandlingstryck med 0,25 procent per år har budgeterats. Riktade besparingar på cirka 24 miljoner kronor har lagts in. 26

Förändring jämfört med 2013, tusen kronor 2014 2015 2016 - = tillskott till nämnd/styrelse Byggnadsnämnd Omvandlingstryck 23 46 69 Fritidsnämnd Omvandlingstryck 209 418 627 Gymnasienämnd Omvandlingstryck 741 1 482 2 223 Elevminskning 6 500 6 500 6 500 Lokaler -7 000-7 000-7 000 241 982 1 723 Kommunfullmäktige 23 46 69 Kommunstyrelse Omvandlingstryck 637 1 274 1 911 Kollektivtrafik - 9 600-16 800-16 800 Arenastaden - 2 000-2 000-2 000 EM fotboll 2013 4 900 4 900 4 900 Klimatcentrum 1 000 1 000 1 000 Huseby Bruk AB 300 300 Lammhults byggnadsförening 2 400 2 400 2 400 Cykelled Växjö-Simrishamn 100 100 Konferens Energy Cities 1 000 1 000 1 000 Besparing 10 500 10 500 10 500 8 837 2 674 3 311 Kulturnämnd Omvandlingstryck 183 366 549 27

Miljö- och hälsoskyddsnämnd Omvandlingstryck 21 42 63 Nämnd för arbete och välfärd Omvandlingstryck 891 1 782 2 673 Omsorgsnämnd Omvandlingstryck 2 930 5 860 8790 Resurstillskott -15 000-15 000-15 000-12 070-9 140-6 210 Skol- och barnomsorgsnämnd Omvandlingstryck 3 110 6 220 9 330 Resurstillskott bland annat mindre barngrupper -25 000-27 000-29 000 Skollokaler -3 000-3 000-3 000 Bredvik -6 000-24 890-23 780-28 670 Teknisk nämnd Omvandlingstryck 272 544 816 Besparing 5 000 5 000 5 000 5 272 5 544 5 816 Valnämnd Allmänna val, EU-val 2014-2 000 0 0 28

Värends räddningstjänst Resurstillskott -200-200 -200 Besparing 1 500 1 500 1 500 1 300 1 300 1 300 Överförmyndarnämnd Omvandlingstryck 8 16 24 Nämnder och styrelser får full kompensation för den löneökning som parterna kommer överens om. Investeringar Det är nämndernas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån. Det är således respektive nämnd som har att besluta om vilka investeringar som ska genomföras. Nämnden beslutar om investeringar upp till 10 miljoner kronor och ska upprätta interna anvisningar för beslut och hantering av investeringsprojekt. För bruttoinvesteringar i exploateringsområden gäller beloppsgränsen 20 miljoner kronor. Investeringar som överstiger 10 miljoner kronor ska beslutas av kommunfullmäktige. Detta gäller även investeringar i lokaler som nämnden för sin verksamhet hyr av ett kommunalt bolag eller annan. Investeringar i nya exploateringsområden ska på sikt finansieras med försäljningsinkomster. De ökade driftkostnaderna till följd av investeringar i VA-verksamhet och avfallshantering täcks med avgifter. Övriga investeringar finansieras till största delen med skattemedel. Resultat och kapacitet Årets resultat Bokslut Prognos Budget Miljoner kronor 2012 2013 2014 Årets resultat + 52-73 0 Växjö kommun budgeterar år 2014 ett nollresultat. Kommunen har 704 miljoner kronor avseende justerade överskott till och med 2012 att möta tillfälliga intäktsminskningar och/eller kostnadsökningar med hänvisning till synnerliga skäl. Det innebär således ett handlingsutrymme för kommunen. Den procentuella ökningen av nettokostnaderna har varit större än ökningen av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningssystemet under perioden 2008-2012 och dessvärre fortsätter det även 2013. Det är en utveckling som är ohållbar. Resultaten för 2012-2014 prognostiseras till 21 miljoner kronor. 29

Nettokostnadsutveckling Bokslut Prognos Budget Procent 2012 2013 2014 Vht/skatt+stb 98,7 101,8 100,0 En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar, pensionskostnader och finansnetto, budgeteras att ta 100 procent i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag år 2014. Det är 1,8 procentenheter lägre än prognosen för 2013 men 1,3 procentenheter högre än bokslut 2012. Det finansiella målet att inflationssäkra det egna kapitalet över en konjunkturcykel uppfylls 2014-2016. Om inflationen uppgår till 1 procent så motsvaras det av ett resultatkrav på cirka 27 miljoner kronor. Investeringsvolym Under 2013-14 beräknas nettoinvesteringar om 250-200 miljoner kronor/år och 150 miljoner kronor/år därefter. Utfallet för 2011 uppgick till 330 miljoner kronor och för 2012 280 miljoner kronor. Anledningen till de stora investeringarna är byggandet av biogasanläggning, medfinansiering av infrastruktur och initialt ökade exploateringsutgifter för bland annat Vikaholm, Bäckaslöv och Stationsområdet. Över tiden överstiger intäkterna de ökade exploateringsutgifterna. Den högre investeringstakten innebär en likviditetsbelastning och försämrat finansnetto. Skattefinansiering av investeringar När den löpande driften har finansierats bör det återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och statsbidrag för att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. Kan kommunen egenfinansiera investeringarna under året så stärks den långsiktiga betalningsberedskapen i form av förbättrad soliditet. Bokslut Prognos Budget Miljoner kronor 2012 2013 2014 Årets resultat + 52-73 0 Årets avskrivningar +104 +106 +108 SUMMA +156 + 33 +108 Nettoinvesteringar 280 250 200 30

Försäljning anläggningstillgångar 1 2 2 SUMMA 281 252 202 Skattefinansieringsgrad % 56 13 53 Skattefinansieringen av investeringar har sjunkit dramatiskt de senaste åren på grund av sämre resultat i kombination med ökade investeringar. Investeringar i verksamhetslokaler görs företrädesvis av de kommunala bolagen, och kostnaden för detta kommer i form av hyror. Soliditet Bokslut Prognos Budget Procent 2012 2013 2014 Soliditet 63,8 62,9 61,5 Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 21,1 16,1 14,9 Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten är beroende av två faktorer: resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. För att få ett mer relevant mått vid beräkningen av soliditeten bör hänsyn tas till de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Från 2014 sänks diskonteringsräntan med 0,75 procent vilket innebär att pensionsskulden ökar. Då förändringen blivit känd under 2013 ska effekten beaktas i bokslutet för 2013. Ansvarsförbindelsen beräknas öka med 150 miljoner kronor. Kommunen måste ha ett positivt resultat med en strikt reglerad investeringsvolym för att klara av att bedriva verksamheten enligt nuvarande nivå på lång sikt. Sker inte detta lämnas en skuldsättning som måste finansieras av kommande generationer. Risk och kontroll Balanslikviditet Bokslut Prognos Budget Procent 2012 2013 2014 Balanslikviditet 111,0 87,4 78,3 Balanslikviditet exkl sem.löneskuld 136,8 107,6 96,5 31

Balanslikviditeten ger besked om kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Kommunens balanslikviditet, det vill säga omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder, budgeteras till 78,3 procent år 2014. Vid värdet 100 klaras precis de kortfristiga åtagandena. Exkluderas intjänad semester och okompenserad övertid från skuldsidan, eftersom det inte är särskilt troligt att allt kommer att omsättas inom det närmaste året, så uppgår balanslikviditeten till 96,5 procent. Kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppehålls, förutom av likviditeten, av kreditmöjligheten i koncernkontot. Skuldsättningsgrad och räntebärande skulder Bokslut Prognos Budget Procent 2012 2013 2014 Total skuldsätt.grad 36,2 37,1 38,5 - varav avsättn.grad 5,4 5,9 7,5 - varav kortfristig skuldsättningsgr. 19,8 20,1 20,0 Räntebärande skulder 11,0 11,1 11,0 Växjö kommun har en förhållandevis låg skuldsättningsgrad, det vill säga avsättningar, kortfristiga och långfristiga skulder i relation till totala tillgångar. Orsaken till detta är att kommunens bolag äger i stort sett samtliga verksamhetslokaler. Bolagens förvärv av dessa från kommunen, samt gjorda investeringar, har främst finansierats genom lån med kommunal borgen som säkerhet. De senaste åren har skuldsättningsgraden ökat och beräknas uppgå till 38,5 procent 2013. Orsaken till ökningen är att långfristiga lån har upptagits avseende den nya vattenförsörjningen ifrån Bergaåsen samt för utlåning till föreningar inom Arenastaden. Ökningen som sker 2014 beror på de avsättningar till fonder som inrättas. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande är betydligt över genomsnittet i landet och uppgår till ca 5,7 mdr. Växjö kommun har valt att bedriva en stor del av sin verksamhet i bolagsform. Drygt 99 procent av borgensåtagandet är beviljat till kommunens helägda bolag. Någon större risk avseende detta borgensåtagande föreligger inte eftersom bolagen genomgående har en stark och stabil ekonomi. Känslighetsanalys Växjö kommuns beroende av omvärlden kan beskrivas genom en känslighetsanalys. I tabellen nedan framgår hur olika händelser var för sig påverkar den kommunala ekonomin. Små förändringar kan innebära stora belopp, vilket visar hur viktigt det är att det normalt sett finns marginaler när budgeten fastställs. 32

Miljoner kronor Belopp Löneförändring med 1 % inkl PO 32 Förändrad utdebitering med 1 krona 160 Medelskattekraftsförändring 1 % 32 Prisförändring med 1 % på externa varor o tjänster 17 Förändrade taxor med 1 % 4 Byggnadsinvesteringsförändring med 10 miljoner kronor 1 Storleken på de resurser som kommunen får eller betalar till staten i utjämningssystemen är beroende av befolkningens storlek. För 2014 är det befolkningen den 1 november 2013 som avgör resursernas storlek. Det beräknade nettobeloppet per invånare år 2014 sammanfattas i nedanstående tabell. Kronor per invånare Garanti inkomstutjämning 45 528 Regleringsbidrag 195 Kostnadsutjämning - 941 LSS-utjämning 433 Kommunal fastighetsavgift 1 546 Summa 46 761 En befolkningsförändring på 100 personer fler eller färre än prognostiserat förändrar resultatet med cirka 4,7 miljoner kronor. 33

RESULTATRÄKNING (Belopp i Mkr) Not Utfall Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens kostnader och intäkter -3 742-4 043-4 143-4 258-4 380 Avskrivningar -104-106 -108-110 -112 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -3 846-4 149-4 251-4 368-4 492 Skatteintäkter 3 114 3 233 3 378 3 521 3 698 Generella statsbidrag och utjämning 706 729 760 767 787 Finansnetto 78 114 113 108 96 RESULTAT FÖRE EXTRAORD. POSTER 52-73 0 28 89 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 52-73 0 28 89 (varav taxefinansierad vht) (0) (-2) (2) -2) (-2) (varav biogas) (-4) (-7) (-12) (-12) (-12) BALANSRÄKNING (Belopp i Mkr) Utfall Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 3 363 3 507 3 599 3 639 3 677 Materiella 1 763 1 907 1 999 2 039 2 077 Finansiella 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 Omsättningstillgångar 948 746 669 672 738 SUMMA TILLGÅNGAR 4 311 4 253 4 268 4 311 4 415 34

EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital 1 2 749 2 676 2 626 2 654 2 743 varav årets resultat 52-73 0 28 89 Avsättningar 1 231 251 321 341 361 Skulder 1 331 1 326 1 321 1 316 1 311 Långfristiga 477 472 467 462 457 Kortfristiga 854 854 854 854 854 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 311 4 253 4 268 4 311 4 415 Not 1 50 mkr tas av det egna kapitalet 2013 och avsätts dels till en sjörestaureringsfond på 25 mkr och dels en omställningsfond för personal på 25 mkr 35

KASSAFLÖDESANALYS (Belopp i Mkr) Utfall Prognos Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 Årets resultat 52-73 0 28 89 Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar 104 106 108 110 112 Avsättningar 10 20 20 20 20 Realisationsvinst/förlust -1 0 0 0 0 Medel från vht före förändring av rörelsekapital 165 53 128 158 221 Förändring kortfristiga fordringar -231 0 0 0 0 Förändring förråd 0 0 0 0 0 Förändring kortfristiga skulder 50 0 0 0 0 MEDEL DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN -16 53 128 158 221 Nettoinvesteringar materiella anl.tillgångar -271-252 -202-152 -152 Försäljning materiella anl.tillgångar 0 2 2 2 2 Förvärv finansiella anl.tillgångar 0 0 0 0 0 MEDEL INVESTERINGSVERKSAMHETEN -271-250 -200-150 -150 Nyupptagna lån/ amortering -51-5 -5-5 -5 Förändring långfristiga fordringar 335 0 0 0 0 MEDEL FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 284-5 -5-5 -5 ÅRETS KASSAFLÖDE -3-202 -77 3 66 36

DRIFTBUDGETRAMAR 2014-16 (Belopp i tkr) Utfall Prognos Budget Plan Plan NÄMND/STYRELSE 2012 2013 2014 2015 2016 Byggnadsnämnd 9 863 9 941 10 006 9 983 9 960 Fritidsnämnd 83 715 90 647 90 486 90 277 90 068 Gymnasienämnd 311 329 315 107 317 903 317 162 316 421 Kommunfullmäktige 8 181 10 371 10 048 10 025 10 002 Kommunens revisorer 2 126 ** Kommunstyrelse 239 837 268 024 262 504 268 667 268 030 Kulturnämnd 74 635 79 667 79 622 79 439 79 256 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 8 854 8 997 9 025 9 004 8 983 Nämnd för Arbete & Välfärd 402 787 407 798 386 677 385 786 384 895 Omsorgsnämnd 1 264 380 1 273 337 1 286 032 1 283 102 1 280 172 Skol- och barnomsorgsnämnd 1 306 328 1 343 456 1 369 733 1 368 623 1 373 513 TN Teknisk förvaltning 114 485 118 182 112 251 111 979 111 707 TN Parkeringsköp -16 0 0 0 0 TN Teknisk produktion -2 859-100 0 0 0 TN mark,exploatering, skog, natur 3 942 5 214 5 248 5 248 5 248 TN Biogas 4 451 6 800 12 000 12 000 12 000 TN Avfallshantering -2 450 1 500 1 500 2 050 2 050 TN VA-verksamhet 2 189 0 0 0 0 Värends räddningstjänst 51 336 51 951 50 651 50 651 50 651 Valnämnd 107 116 2 116 116 116 Överförmyndarnämnd 4 435 4 419 3 611 3 603 3 595 3 887 655 3 995 427 4 009 413 4 007 715 4 006 667 * TN biogas, skog och natur och avfall beräknas ge underskott med 19 miljoner kronor och tar av sitt eget kapital. ** KF och revisorerna redovisas tillsammans från 2013 37

Bilaga 1 Investeringar Investeringar i verksamhetslokaler på minst 10 miljoner kronor ska beslutas av kommunfullmäktige. Andra investeringar som görs av kommunen på minst 5 miljoner kronor ska också beslutas av kommunfullmäktige. Det är nämndernas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån. Nedanstående större investeringar i verksamhetslokaler är planerade att påbörjas eller färdigställas under planperioden. Innan påbörjandet ska kommunfullmäktige ta ställning till respektive projekt. Omsorgsnämnden Ny vårdbostad, Söder Nytt boende handikappomsorg varje år Skol- och barnomsorgsnämnden Skola, Bredvik Lillestadskolan Förskolor, bland annat Vikaholm Fritidsnämnden Tekniska nämnden Idrottshall Braås Ny väg Bäckaslöv Sjörestaureringar 38

För ytterligare information kontakta Carin Högstedt, Vänsterpartiet, telefon 070 621 49 59 Charlotta Svanberg, Socialdemokraterna, telefon 070 684 13 52 Cheryl Jones Fur, Miljöpartiet, telefon 073 982 52 66