Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Relevanta dokument
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

GDPR. Den nya dataskyddsförordningen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarhandledning: Jag, van Gogh. Författad av Jenny Karlsson

Göta Kanal. Kort om. Sveriges främsta underverk. La rarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Miraklet på berget En magisk vänskap. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Syfte och mål med kursen

Lärarhandledning: Emojier, ett nytt världsspråk? Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt. Författad av Jenny Karlsson

Selma Lagerlöf. Kort om. Ett livfyllt av sagor. Lärarhandledning: Författad av Helen Persson/Marit Lundgren

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Lärarhandledning: Romernas Historia. Författad av Jonathan Troff

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lärarhandledning: Sea Rex En resa till en förhistorisk värld. Författad av Jenny Karlsson

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Övergripande planering Reviderad:

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

SEKULÄR HUMANISM. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Kursplanen i ämnet historia

Tänket bakom filmserien

samhällskunskap Syfte

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

HISTORIA. Ämnets syfte

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Religionskunskap. Ämnets syfte

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Tänket bakom filmserien

3.13 Historia. Centralt innehåll

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Koppling till Lgr Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 2.6 Skolan och omvärlden Kursplaner Bild

Tummen upp! Historia ÅK 6

HISTORIA 3.13 HISTORIA

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Övergripande planering

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Individer och gemenskaper

Sverige under Gustav Vasa

Arbetsområde: Min tid - min strid

Världens stora städer. Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Förslag den 25 september Historia

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Transkript:

Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014

INNEHÅLL: Centralt innehåll Det centrala innehållet från LGR 11 matchar filmen. Kunskapskrav De kunskapskrav du kan jobba mot med utgångspunkt i filmen. Frågebanken Olika typer av frågor att jobba med i helklass, i grupp eller individuellt. Övningsbanken Övningar och länkar som hjälper dig att jobba vidare med filmens innehåll. 1

Skolans uppdrag säger att idet i all undervisning är angeläget att anlägga ett övergripande historiskt perspektiv. Genom det kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Utdrag ur: Syfte i ämnet Samhällskunskap Undervisningen i Samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Utdrag ur: Syfte i ämnet Historia Undervisningen i ämnet historia ska syftat till att eleverna utvecklar kunskaper om bland annat historiska sammanhang. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiska källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Elevens ka ges förutsättning att till exempel utveckla sin förmåga att: Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. 2

Centralt innehåll som kan kopplas till filmen. Samhällskunskap, åk 7-9: Politiska ideologier. Historia, åk 7-9: Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Exempel på hur 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Kunskapskrav som kan kopplas till innehållet: Samhällskunskap, åk 9: Eleven kan föra resonemang (enkla, relativt väl utvecklade, välutvecklade och nyanserade) om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband (enkla, förhållandevis komplexa, komplexa) mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Historia, åk 9: Eleven har kunskaper (grundläggande, goda, mycket goda) om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra (enkla och till viss del, utvecklade och relativt väl, välutvecklade och väl) underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. 3

Frågebanken Frågor till filmen. Använd i helklass efter filmen, gör som gruppuppgift eller individuellt. Ha gärna frågorna till handa under filmen och anteckna lite så blir det lättare att föra diskussion efteråt. Vem var Per Albin Hansson? 1928 höll han ett berömt tal. Vad kallas det? Varför blev det att kallas just så? Vad menade han när han jämförde samhället med ett hem och vad ville han uppnå? Till vilket parti hörde Per Albin Hansson? Vad menas med ett klassamhälle? Vad ville Per Albin skulle ske i Sverige i och med att han myntade begreppet Folkhemmet? Socialdemokraterna satt vid makten i Sverige ända från 1932 till 1976. Vad tror du det hade för betydelse för Sverige? Hur tror du det påverkat hur Sverige ser ut idag? Är det bra eller dåligt att ett parti kan få sitta vid makten så länge tycker du? 1935 infördes en ny lag i Sverige som blev väldigt viktigt. Vad innebar den? 1937 och 1938 infördes två saker som vi idag tar för givet. Vad var det? Var det bra tycker du? Vilka konsekvenser tror du det fick i samhället och för människorna då? Vilken betydelse har dessa saker för människor idag? Vilka rörelser växer fram i och med att folket får mer fritid? Ser vi några spår av det idag? Hur kunde den svenska ekonomin blomstra så mycket efter andra världskriget slut? Varför föddes det så många barn i Sverige på 1940-talet tror du? Vem var en stor inspirationskälla för heminredning under den här tiden? IKEA etablerades under 1950-talet. Vad var det som gjorde att IKEA slog igenom just nu? Vilken var IKEA:s affärsidé? Vem efterträdde Per Albin Hansson som statsminister 1946? Vad tyckte han om folkhemmet? På 1960-talet kom en ny babyboom. Varför då tror du? 1965 påbörjades något som kallas miljonprogrammet. Vad var det? Varför påbörjades det? Varför hade det länge varit stor bostadsbrist i Sverige? Vad menas med den svenska välfärden? Vad menas med att vi fick en ökad välfärd? Hur kan uttrycket folkhemmet mer användas? 4

Övningsbanken 1. Låt eleverna jobba i små grupper och ta reda på mer om politiska ideologer och redovisa för varandra. Använd gärna Politiska ideologier SO-rummet. 2. Diskutera vilka idéer som låg till grund för Folkhemstanken. 3. Diskutera vad det fortfarande finns för spår i Sverige och samhället från den här tiden. 4. Hur tror du vi kommer bo, arbeta och tillbringa vår fritid i framtiden? Skriv eller diskutera. 5

Mer om: Nordiska museet Om Folkhemmet: Läs mer om kläder, musik, kommunikationer och mycket mer. Folkhemmet, Wikipedia SO-rummet: Genomgång av välfärdssamhället och folkhemmet 6