Förundersökning för Iskmoleden

Förundersökning för Iskmoleden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

2 1. Innehåll 2. INLEDNING 3 3. LEDENS DRAGNING 4 3.1. Jungsund sportplan Vekasund 5 3.2. Vekasund Stråkan 7 3.3. Kråknässkatan 9 3.4. Kråknässkatan Brunnfladan 12 3.5. Brunnfladavägen Tistronskärsvägen (Västra delen av leden) 14 4. ARBETSFÖRDELNING 16 4.1. Tidsplan 17 4.2. Vintern 2015 17 4.3. Våren/Sommaren 2015 17 4.4. Hösten 2015 17 4.5. Vintern/Våren 2016 17 4.6. Sommaren 2016 18 5. ÅRLIGT UNDERHÅLL 19 5.1. Kostnader 19 5.2. Finansiering 19 5.3. Övrigt 19 6. BILAGOR 20 6.1. Exempelskyltar från kyltit.fi 20 6.2. Broar 21 6.3. Kartor 23 6.4. Övriga skyltar 24 7. MARKÄGARE 29

3 2. Inledning Målet med detta projekt är att undersöka förutsättningarna för att bygga en vandringsled kring den räcka av insjöar som tillsammans bildar Iskmo sunden mellan Iskmo och Norra Jungsund i Korsholms kommun. Projektets ägare är Föreningen Iskmosunden r.f. och har förverkligats med stöd från Leader (Aktion Österbotten r.f). Denna rapport skall även fungera som grund för fortsatta ansökningar om stöd för förverkligandet av leden. Till projektet hör även att uppgöra avtal med alla markägare längs den planerade sträckan. Ledens huvudsakliga målgrupp är den bofasta befolkningen och fritidsboende i Iskmo och Jungsund byar men även utomstående kan använda leden. I Iskmo och Jungsund finns det flera motionsgrupper med både löpare och stavgångare, vilka också är en naturlig användargrupp. Norra Korsholms skola och Iskmo daghem är exempel på yngre grupper som kunde utnyttja leden i undervisningssyfte för olika tema/friluftsdagar. Syftet med vandringsleden är: Att öka trivseln för boende och fritidsboenden Att stimulera samarbetet mellan byarna Att öka intresset och medvetenheten kring Iskmosunden och deras omgivningar, vilka dels på grund av otillgängligheten ej blir så flitigt använda i dagsläget. Både fast bosättning och fritidsbostäder begränsar möjligheterna till att dra leden längs med hela sunden. Stränderna på Jungsund sidan är dock till stora delar obebyggda och lämpar sig därför bra för en led. Dessutom finns redan gamla stigar som kan utnyttjas. För att minimera ingreppen i naturen har leden dragits på så många befintliga stigar som möjligt. Även det befintliga skidspåret som upprätthålls av föreningen har använts. Detta förenklar också byggandet av leden.

4 3. Ledens dragning Utgångspunkten för leden har varit att utnyttja befintliga stigar så långt som möjligt. Detta för att minimera inverkan på naturen men även för att förenkla byggandet. Eftersom leden även kan locka mera långväga vandrare bör det finnas en bra parkering vid ledens utgångspunkt. Leden är naturligt delad i två delar. Den första delen, som är ca 7 km lång, går från sportplan till Kråknässkatan. För dem som önskar en längre vandring kan man fortsätta via Hallonnäsfladan, Brunnfladan och Björnhällfladan. Den totala sträckan blir då c.a 11 km. Till följande listas de olika sträckorna samt vilka åtgärder som bör göras och vilka kostnader som uppstår på respektive sträcka.

5 3.1. Jungsund sportplan Vekasund Starten för leden har planerats till sportplanen i Jungsund. Här finns en stor parkering, dessutom passerar även skidspåret nära. En ny stig bör röjas från Jungsundvägen till skidspåret på Nynäsvägens bostadsområdes västra sida. Skidspåret går sedan enda till Vekasund och kräver inga åtgärder. Vid Vekasund kunde man, ifall finansieringen tillåter, spånga sista biten på stranden, för att komma så nära sjön som möjligt. Anläggningar: Spång vid Vekasund 70m (7 /lpm) 500 Mindre bro av typ a 5m 150 Port vid starten (5 st elstolpar)

Skyltar: Infotavla A1 350 Avståndsskyltar ( 1400 x 140 ) 200 o Vekasund o Kråknässkatan o Hallonnäsfladan o Björnhällfladan 6

7 3.2. Vekasund Stråkan Befintlig stig finns från Vekasund längs med östra sidan av Strömsund ända till mitten av Skatasund. Härifrån bör delvis ny stig röjas fram till mynningen av Stråkan. I samarbete med markägaren kunde man för att få utsikt över Skatasund även gallra en del mellan sjön och stigen. En ca 15 m lång spång bör byggas i norra änden av Strömsund. Norra ändan av Strömsund

8 Anläggningar: 15 m spång 105 Skyltar: Kråknässkatan (1400 x 140) 1 st 50 Iskmoleden (1200 x 140) 1 st 45 Vekasund (900 x 140) 1 st 40 Strömsund (900 x 140 1 st 40 Skatasund (900 x 140) 1 st 40 Pilskyltar ( 400 x 115 ) 10 st 300

9 3.3. Kråknässkatan Detta blir ledens ekonomiskt mest krävande del. P.g.a. tät fritidsbostadsbebyggelse i början av Kråknässkatan är enda sättet att nå udden med en bro i mynningen av Stråkan. En fördel med en bro är att den i sig är en attraktion och torde locka besökare. Det är viktigt att ta snöskoterleden i beaktande vid byggandet av bron. En höjd på 2 m krävs för att snöskotrar lätt ska kunna passera. Runt Kråknässkatan går befintliga och vackra stigar på båda sidorna. Även närheten till Skatasund och Stråkan gör att Kråknässkatan skulle fylla en viktig del av leden.

10 Kråknässkatans södra udde med utsikt över Skatasund På södra udden placeras en grillplats med ett vindskydd Grillplats med vindskydd (AB Kvalitimber OY) Anläggningar: Bro 8000 Grillplats (bänkar, bord och cementring) 1100 Vindskydd 2100 o Montering 1000 + resekostnader Skyltar: Infotavla över området A3 175 Skyltning ( 1200 x 140 ) 2 st 90 o Naturstig o Badplats

Pilskyltar 3 st 100 11

12 3.4. Kråknässkatan Brunnfladan Leden längs Skatasundvägen Ledens sträckning längs Hallmonnäsfladan

13 Leden går från bron vid mynningen av Stråkan till Skatasundsvägen. Detta är orörd terräng så här behövs en stig röjas upp. Skogen är dock gles vilket gör att endast markvegetationen måste röjas. En bit före skatasundsvägen bör en 4 m lång bro byggas över ett stort dike. Leden går längs skatasundsvägen tills skoterleden svänger av från vägen. Härifrån följer leden skoterleden ända till Hallonnäsfladans södra ände där en 3m lång bro bör byggas över ett dike. Längs med fladens västra strand bör ny stig röjas. Ungefär mitt på fladen finns ett större blötområde som kräver att två broar byggs, en 11 m och en 12 m, mellan dessa byggs ca 30 m spång. Efter blötområde ska ny stig röjas längs med stranden enda till skoterleden i norra änden av sjön. Ett dike som kräver en 5 m bro passeras här. Från skoterleden går en färdig stig till Tistronskärsvägen, där svänger leden norrut och går ca 50 m längs vägen före den svänger in på Brunnfladavägen. Leden fortsätter längs vägen fram till ca 100 m före parkeringen. Markägaren har även gett lov för en mindre parkeringsplats på en befintlig traktorväg som svänger av till vänster från Tistronskärsvägen just efter korsningen Tistronskärsvägen- Skatasundvägen. Placeringen av parkeringsplatsen är ypperlig med tanke på dem som bara vill vandra ledens norra slinga. Detta kräver dock tillstånd från Tistronskärsvägens väglag. Anläggningar och kostnader: Mindre broar över diken, 4 st a 5m o Typ b 4m 160 o Typ b 5m 200 o Typ a 3m 90 Större broar 11m och 12 m (8 st elstolpar) 460 Spång 36 m 250 Anläggande av parkering o Krossgrus 0-32 o Grävmaskin 60 /h 120 Skyltar: Avståndsskyltar ( 1200 x 140 ) 3 st 135 o Parkering o Hallonnäsfladan o Björnhällfladan Hallonnäsfladan ( 900 x 140 ) 1 st 40 Pilskyltar ( 400 x 115 ) 20 st ( båda hållen ) 600

14 3.5. Brunnfladavägen Tistronskärsvägen (Västra delen av leden) Norra delen av sträckan med 2 broar och en rastplats vid Björnhällfladan Från Brunnfladavägen till Björnhällfladan går en stig genom den gamla skogen, vilket gör att endast lättare röjning (kvistning) behövs. En 15 m lång spång behövs över ett blötområde på denna sträcka. Vid Björnhällfladans södra ända byggs en 19 m lång bro ut till en liten holm, där ledens andra rastplats byggs. Denna bro kan byggas via en sten vilket gör att 4-6 elstolpar torde räcker. Bron kan ligga nära vattenytan vilket också förenklar byggandet Efter rastplatsen byggs en 5 m lång bro över diket följt av 14 m spång. Sedan går leden söderut längs med befintlig stig fram tillbaka till Tistronskärsvägen. Härifrån följer leden samma spår tillbaka till sportplanen i Jungsund. Anläggningar: Större bro till rastplatsen av typ c o 6 elstolpar (7+12m) 380 Mindre bro typ a 5m 130 Spång 29 m 200 Grillplats o Cementring 60 o Stockbänkar+bord 1100 Vindskydd 2100

15 o Montering 1000 + resekostn. Skyltar: Björnhällfladan ( 900 x 140 ) 1 st 40 Infotavla Björnhällfladan A3 1 st 175 Pilskyltar ( 400 x 140 ) 6 st ( båda hållen ) 180 Avståndsskyltar ( 1200 x 140 ) 2 st 90 o Parkering / Tistronskärsvägen o Hallonnäsfladan Skyltar i samband med parkeringen på Tistronskärsvägen: Infotavla A1 1 st 350 Avståndsskyltar ( 1200 x 140 ) 5 st 230 o Kråknässkatan o Vekasund o Sportplan o Björnhällfladan o Hallonnäsfladan 3.6. Totala kostnader Den totala kostanden för hela leden enligt denna plan är 22 000. Eftersom föreningen är beroende av extern finansiering kan den slutliga leden avvika mycket från denna plan. I ett scenario med finansiering från Leader skulle se ut på följande sätt: Leader 50% = 11000 Talko 37,5% = 8250 (550 h) Engen finansiering 12,5% = 2750

16 4. Arbetsfördelning Leden kan till största delen byggas på talko. Endast grävmaskinsarbete kräver köptjänst. Bron till Kråknässkatan kan köpas med monteringen inkluderad i priset. Företaget HF- bryggan har gett en riktgivande offert på max 8000 för en bro med flytbryggor från stränderna och en 2 m hög bro på mitten. Denna lösning skulle minimera markarbetet vid stränderna. Röjningsarbetet för nya stigar bör göras på barmark med tanke på markvegetationen. Röjning och märkning borde göras så snabbt som möjligt så att folk kan börja gå längs med leden och trampa upp stigen även om inte alla broar och spångar är på plats. Broarna bör till största delen byggas vintertid då det är lätt att transportera materialet med t.ex. snöskoter. Finjusteringar kan behövas när snö och is smält. Grillplatserna bör byggas på sommaren då en del grävarbeten kan krävas. Företaget Kvalitimber som har offererat materialet för vindskydden erbjuder också montering. Ifall finansieringen tillåter kunde detta vara ett bra alternativ då detta är ett ganska krävande talkoarbete. Materialet borde om möjligt transporteras ut på vintern då man kan använda isen. Den del av Iskmo skidspår som går över Björkholmsback kan ej användas och eljusutrustningen borde monteras ner. Detta kunde vara en del av projektet för att bygga Iskmoleden då skidspårets ca 30 elstolpar kunde användas för byggandet av broar. Detta skulle innebära betydande inbesparingar då det grövsta virket också är dyrast. Förmånligaste virket till spångar är att köpa tall timmerstockar och såga dem i 50 mm tjocka okantade plankor. Timmerpriset ligger på ca 60 per kubik. Två plankor bredvid varandra och en kort planka på tvären är enklast. Att köpa färdigt sågad spång kostar 7 /m och består av 63 mm tjocka plankor med en sida okantad.

17 Spång med 63 mm plankor med en okantad sida (AB Kvalitimber OY) 4.1. Tidsplan Eftersom de större broarna och rastplatserna är beroende av finansiering är det i detta skede omöjligt att göra någon exakt tidsplan för dessa. Den plan som presenteras här förutsätter att finansieringen blir klar till sommaren 2015. I annat fall skjuts byggandet upp enligt finansieringen. Korsholms kommun har beviljat ett understöd på 1000 (minst 50% självfinansiering) som kan användas första halvan av 2015. Med dessa pengar kan man bygga dom viktigaste broarna för att kunna ta leden i bruk. 4.2. Vintern 2015 Montera ner elstolpar i skidspåret Anskaffa materialet som täcks av bidraget från kommunen Transportera ut stolpar och annat material till leden 4.3. Våren/Sommaren 2015 Finansieringsundersökningar Röjning av nya stigar Färdigställa broar och spångar Märkning 4.4. Hösten 2015 Skyltar monteras upp En första version av leden öppnas 4.5. Vintern/Våren 2016 Transport av virke till broarna Bygga broar

18 Transport av virke till vindskydd 4.6. Sommaren 2016 Broarna färdigställs Montering av vindskydd

19 5. Årligt underhåll 5.1. Kostnader Årliga driftskostnader för leden torde de första åren begränsas till någon kubikmeter ved till grillplatserna. Efter 10 år blir det förmodligen att börja byta ut plankor på spångarna. Korsholms kommun kräver ett symboliskt arrende på?? för användningen av Kommunens mark 5.2. Finansiering Underhållet kan finansieras dels med bidrag från t.ex. Korsholms kommun och skifteslagen i Iskmo och Jungsund, samt årliga medlemsavgifter som samlas in av föreningen men även från deltagaravgifter och försäljning från olika evenemang i anknytning till leden. Terränglöpningslopp och/eller en vandringsdag är årligt återkommande evenemang som har föreslagits. Vid dessa kan man förutom deltagaravgiften även sälja något ätbart och ordna lotteri. På infoskyltarna och kartorna kan man sälja reklamplats till företag. Detta är ett enkelt sätt för företagen att få synlighet En frivillig parkeringsavgift kunde även samlas in vid parkeringsplatserna. 5.3. Övrigt Även om leden borde vara skräpfri, dvs. vandrare tar med sig allt skräp som uppkommer under vandringen, borde en städtalko ordnas varje höst eller oftare enligt behov. Förslagsvis kunde ett städschema för intresserade medlemmar göras så några personer ansvarar för ordningen en gång i månaden under den tid av året då leden är i bruk. Förutom städtalko bör även leden och dess anläggningar gås igenom varje vår före vandringssäsongen startar.

20 6. Bilagor 6.1. Exempelskyltar från kyltit.fi Infotavlor A1 350,00 euro / A3 175,00 euro 900 x 140 / 39,10 euro 1200 x 140 / 44,90 euro 1400 x 140 / 52,10 euro 900 x 140 / 39,10 euro 400 x 115 / 31,70 euro Symbol i aluminium 90 x 90 / 7,50 euro Stolpe med jordankare / 22,00 euro

21 6.2. Broar a) Mindre broar Dessa broar kommer över små diken där bron kan ligga nära vattenytan på diket, vilket gör att inget staket behövs Material: Stomme av 148*48 mm tryckimpregnerat virke Lock av 120*28 mm tryckimpregenrat virke Kostnad: 30 /m 110 cm bred b) Mindre broar med staket Broar som ligger mer än 80 cm över vattenytan Material: Stomme av 148*48 mm tryckimpregnerat virke Lock av 98*48 mm Staket med stolpar av 98*48 och räcke av 28*120mm Kostnad: 40 /m

22 95 cm bred mellan räcken c) Större broar Broar över längre än 5 m breda öppningar Material: Stomme av elstolpar (skarv vid behov) Lock av 28*120 mm tryckimpregnerat träd Kostnad: 20 /m 120 cm bred

23 6.3. Kartor Denna karta kan användas på skyltar, på webben samt på utprintade kartor

24 6.4. Övriga skyltar Runt leden kunde man placera ut skyltar med information om olika fåglar och växter som finns i sjöarna längs med leden. Bläsand (Anas penelope) är en simand som häckar i områden runt Iskmosunden. Bläsanden är relativt sällsynt i våra området. Bläsanden är en medelstor and där den hanen har rödbrunt huvud och beige bläs i pannan. Den häckar främst i öppna våtmarker, slättsjöar eller långsamrinnande större åar. Boet är en uppskrapning i marken och placeras i närheten av vatten. Drillsnäppa (Actitis hypoleucos) är en vadare inom familjen snäppor.drillsnäppan häckar i Skatasund. Hela fågelns längd är 20-22 cm och vingspannet 38-41 cm.den använder ofta sitt karakteristiska lockläte, ett vemodigt, ofta fyr- eller femstavigt pipande läte som sjunker i tonläge för varje stavelse och låter som "hi-diii-dii-dii". Den är en livlig, försiktig och skygg fågel. Ofta flyger den med nedböjda, dallrande vingspetsar tätt utmed vattenytan, samtidigt som den allt som oftast låter höra sitt drillande läte.

25 Fiskgjuse (Pandion haliaetus) Den är en medelstor, långvingad rovfågel som lever uteslutande av fisk som den tar i vattenytan.fågeln är lätt att identifiera på grund av utseendet. Den har ljus, nästan vit, undersida med tydligt markerade mörka "knogar" vid vingarnas framkant, svart nacke och översida på vingarna. Ovansidan är spräcklig i brunt, svart och vitt och bakhuvudet pryds av en yvig tofs. Den blir 55 60 cm lång, med ett vingspann på 145 170 cm. Fiskgjusen söker ofta sitt byte runt Iskmosundens sjöar. Gräsand Havsörn

26 Knipa Sångsvan Spillkråka Fiskmås

27 Trana Gäddnate Gul näckros Kaveldun

28 Brunrör ( Vass ) Tranbär Skyltar om historia