PRÖVNINGSANVISNINGAR

Relevanta dokument
KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 2. Planering VT2016


NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Modell och verklighet och Gy2011

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

BETYG GYMNASIESKOLAN

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

Nationella prov i NO årskurs 6

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

Statens skolverks författningssamling

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Statens skolverks författningssamling

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Atomer och det periodiska systemet

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

PRÖVNINGSANVISNINGAR

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Lokal pedagogisk plan

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Förslag den 25 september Fysik

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

MÄNNISKAN I INDUSTRIN

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Förslag den 25 september Biologi

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

Transkript:

Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt prov kompletterat med ett eventuellt muntligt förhör Omfattar kap.2-4 och 7-14 i Kemi B Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet Laborativt prov Laborationsrapport Kontakt med examinator Dina praktiska/laborativa färdigheter testas på skolan. Tid överenskommes med examinator. I samband med laborationen ska du skriva en rapport. Du behöver inte kontakta examinator före det skriftliga provet. Efter att provet rättats kontaktar examinator dig och meddelar resultat och tid för laborativt prov och muntlig komplettering Bifogas Ämnesplan och kunskapskrav.

Kursbeskrivning Kemi 2, 100 poäng Kurskod KEMKEM02 Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar. Kemi behandlar materiens egenskaper, struktur och funktion samt kemiska reaktioner och förändringar. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemins begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder. Den ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om naturliga såväl som av människan skapade kemiska processer. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar förståelse av kemins betydelse för klimat, miljö och människokroppen samt kunskaper om kemins olika tillämpningar inom till exempel utvecklingen av nya läkemedel, nya material och ny teknologi. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt perspektiv på vår omvärld. I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara. Undervisningen ska också bidra till att eleverna, från en naturvetenskaplig utgångspunkt, kan delta i samhällsdebatten och diskutera etiska frågor och ställningstaganden. Kemi utvecklas ständigt i ett samspel mellan teori och experiment, där hypoteser, teorier och modeller testas, omvärderas och förändras. Undervisningen ska därför behandla teoriers och modellers utveckling, begränsningar och giltighetsområden. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta teoretiskt och experimentellt samt att kommunicera med hjälp av ett naturvetenskapligt språk. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar förmåga att kritiskt värdera och skilja mellan påståenden som bygger på vetenskaplig respektive ickevetenskaplig grund. Undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor, planera och utföra experiment samt bearbeta, tolka och kritiskt granska resultat och information. I undervisningen ska eleverna ges tillfällen att argumentera kring och presentera analyser och slutsatser. De ska även ges möjlighet att använda datorstödd utrustning för insamling, simulering, beräkning, bearbetning och presentation av data. Undervisningen i ämnet kemi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om kemins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas. 2. Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat. 3. Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning. 4. Kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle. 5. Förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Reaktionshastighet och kemisk jämvikt Reaktionshastighet, till exempel katalysatorers och koncentrationers inverkan på hur fort kemiska reaktioner sker. Faktorer som påverkar jämviktslägen och jämviktskonstanter. Beräkningar på och resonemang om jämviktssystem i olika miljöer, till exempel jämviktssystem i världshaven, i människokroppen och inom industriella processer. Organisk kemi Olika organiska ämnesklasser, deras egenskaper, struktur och reaktivitet. Reaktionsmekanismer, inklusive kvalitativa resonemang om, hur och varför reaktioner sker och om energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner. Biokemi Det genetiska informationsflödet, inklusive huvuddragen i de biokemiska processerna replikation, transkription och translation. Huvuddragen i människans ämnesomsättning på molekylär nivå. Proteiners struktur och funktion, med speciellt fokus på enzymer. Analytisk kemi Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel masspektrometri och spektrofotometri. Resonemang om provtagning, detektionsnivå, riktighet och precision samt systematiska och slumpmässiga felkällor. Kemins karaktär och arbetssätt Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighetsområden och hur de kan utvecklas, generaliseras eller ersättas av andra modeller och teorier över tid. Avgränsning och studier av problem och frågor med hjälp av kemiska resonemang. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Frågor om etik och hållbar utveckling kopplade till kemins olika arbetssätt och verksamhetsområden.

Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera kemiska förlopp och företeelser. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur kemins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen. Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang. Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande. Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera kemiska förlopp och företeelser. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur kemins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen. Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang. Eleven diskuterar utförligt frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.

Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring kemiska förlopp och företeelser. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur kemins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med nyanserade omdömen. Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta och nya situationer med gott resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera. Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.