Dina socialförsäkringsrättigheter i Finland
Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=sv&catid=815 Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli 2012 2
Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Inledning... 4 Organisation av det sociala skyddet... 4 Finansiering... 5 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 6 Rätt till hälso- och sjukvård... 6 Omfattning... 6 Tillgång till hälso- och sjukvård... 6 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 9 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 9 Omfattning... 9 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom... 9 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap...10 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap...10 Omfattning...10 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap...11 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...12 Rätt till förmåner vid invaliditet...12 Omfattning...12 Tillgång till förmåner vid invaliditet...14 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...15 Rätt till åldersförmåner...15 Omfattning...15 Tillgång till åldersförmåner...16 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...18 Rätt till efterlevandeförmåner...18 Omfattning...19 Tillgång till efterlevandeförmåner...19 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...20 Rätt till förmåner vid arbetsskada...20 Omfattning...20 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...21 Kapitel IX: Familjeförmåner...22 Rätt till familjeförmåner...22 Omfattning...22 Tillgång till familjeförmåner...22 Kapitel X: Arbetslöshet...24 Rätt till arbetslöshetsförmåner...24 Omfattning...25 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...25 Kapitel XI: Minimiresurser...26 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...26 Omfattning...27 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...27 Kapitel XII: Långtidsvård...28 Rätt till långtidsvård...28 Omfattning...28 Tillgång till långtidsvård...29 Bilaga: Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...30 Juli 2012 3
Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Inledning Alla personer som är bosatta i Finland omfattas av olika socialförsäkringssystem som styr grundpensioner (folkpension och garantipension), sjukförsäkringsförmåner, föräldra- och familjeförmåner. Alla arbetstagare har dessutom rätt till förmåner som grundar sig på anställning, som arbetspensionerna inom ramen för de lagstadgade pensionssystemen, samt förmåner för arbetsolycksfall och yrkessjukdomar samt arbetslöshet. Alla kommuninvånare har tillgång till hälsovårds- och socialtjänster. De lagstadgade pensionssystemen består av arbetspension och folkpension. Båda pensionssystemen omfattar invalidpension, arbetslöshetspension, familjepension och ålderspension. Arbetspensionen har till syfte att säkerställa att den anställde eller egenföretagaren kan upprätthålla samma konsumtionsnivå som vid förvärvsarbete. Arbetspensionssystemet grundar sig på flera olika lagar. Den viktigaste lagen är lagen om pension för arbetstagare (APL) som gäller för anställda inom privat sektor, dvs. 60 % av alla arbetstagare. Särskilda pensionslagar gäller för egenföretagare, sjömän, lantbrukare och tjänstemän. Folkpensioner och garantipensioner ger en minimiinkomst för de pensionstagare som inte får någon annan pension eller vilkas övriga pensionsskydd är litet. Folkpensionens storlek minskar när arbetspensionen ökar. Om arbetspensionen överstiger ett visst belopp betalas ingen folkpension ut Garantipensionens storlek påverkas också av annan pensionsinkomst. I Finland finns det rätt få möjligheter att teckna en frivillig tilläggspension, eftersom alla anställda och företagare hör till arbetspensionssystemet. För de inkomster som beaktas i samband med arbetspensionen finns det ingen övre gräns och inte heller något maximibelopp för pensionen. Beslut om socialskydd kan överklagas. I det följande redogörs för hur du överklagar och hos vilka myndigheter när det gäller de olika förmånerna. Organisation av det sociala skyddet Social- och hälsovårdsministeriet (Sosiaali-ja terveysministeriö) ansvarar för socialförsäkringarna i Finland. Socialförsäkringssystemet administreras av flera organisationer som omsätter socialförsäkringssystemet i praktiken. Ett särdrag i det finska socialförsäkringssystemet är att vissa delar av socialförsäkringen administreras av (auktoriserade) privata försäkringsbolag. Den del av socialförsäkringssystemet som är baserad på bosättning administreras av Folkpensionsanstalten (FPA), som är en självständig offentligrättslig institution. Folkpensionsanstaltens arbete står under direkt kontroll av Finlands riksdag. Kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården. Juli 2012 4
Arbetspensionssystemet för anställda inom den privata sektorn administreras av auktoriserade pensionsförsäkringsbolag, pensionskassor och pensionsstiftelser. Pensionsskyddscentralen (Eläketurvakeskus, eller ETK) är samarbetsorgan inom arbetspensionssystemet. Den har också behörighet i internationella pensions- och försäkringsfrågor. Försäkrings- och pensionsanstalterna övervakas av Finansinspektionen. Keva administrerar pensionsskyddet för statsanställda och kommunanställda. Olycksfallsförsäkringsanstalterna ansvarar för försäkringen för olycksfall och yrkessjukdomar för anställda inom privatsektorn. Olycksfallsförsäkringarna för statsanställda har Statskontoret hand om. Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund är takorganisation när det gäller olycksfallsförsäkringsärenden. Det fungerar bland annat som institution på bosättnings- och vistelseorten i enlighet med Finlands internationella åtaganden. Folkpensionsanstalten ansvarar för grundskyddet vid arbetslöshet. Det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet administreras av de fackliga organisationernas arbetslöshetskassa. Medlemskap i en arbetslöshetskassa är frivilligt. Finansiering Familjeförmåner finansieras av staten. Arbetsmarknadsstödet finansieras till hälften av staten och till hälften av kommunerna. Arbetslöshetsskyddet finansieras dels av offentliga medel, dels via arbetslöshetsförsäkringspremier, arbetslöshetskassornas medlemsavgifter samt statsmedel. Staten finansierar den grundläggande delen. Kommunerna finansierar hälso- och sjukvårdstjänster via kommunala skattemedel och patientavgifter. Dessutom betalar staten kommunerna en statsandel för att finansiera social- och hälsovårdstjänster. Pensioner finansieras genom avgifter från arbetsgivare och anställda. Staten subventionerar systemen för lantbrukare, sjömän och egenföretagare. Folkpensioner och garantipensioner finansieras av staten. Sjukförsäkringen finansieras av anställda och egenföretagare, de försäkrade, arbetsgivarna och staten. Olycksfallsförsäkringen finansieras genom försäkringspremier från arbetsgivarna. Juli 2012 5
Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Kommunerna har det grundläggande ansvaret för hälso- och sjukvården. Alla kommuninvånare har rätt till hälso- och sjukvård. Den offentliga hälso- och sjukvården kompletteras av privat hälso- och sjukvård. Anställda och egenföretagare kan på vissa villkor även omfattas av rätten trots att de inte är stadigvarande bosatta i Finland. Omfattning Offentliga hälso- och sjukvårdstjänster Vilken vård kommunerna har skyldighet att tillhandahålla är fastställt i lag. Kommunerna kan tillhandahålla vården själva, tillsammans med andra kommuner eller köpa den av en annan kommun eller en annan offentlig eller privat vårdgivare. Denna vård omfattar hälsorådgivning, sjukvård, rehabilitering (som inte omfattas av något annat system), psykiatrisk vård, sjuktransporter, tandvård, rådgivning, skolhälsovård, studenthälsovård, företagshälsovård, screening och gruppundersökningar. Sjukförsäkring Sjukförsäkringen täcker i huvudsak läkemedel inom öppenvården, resekostnader som uppstått i samband med sjukdom samt kontantförmåner vid sjukdom och föräldraskap. Sjukförsäkringen ersätter en del av privatpraktiserande läkares arvode och kostnaderna för behandling av sköterska, hälsovårdare och fysioterapeut. Den täcker också undersökning av psykolog och laboratoriesjuksköterska samt dialys som ges på poliklinik. Kliniska näringspreparat som används vid behandling av vissa allvarliga sjukdomar, samt salvbaser som används vid behandling av kroniska hudsjukdomar ersätts också. Resekostnader ersätts per resa till den del som kostnaden överstiger självriskandelen. Resekostnaderna kan även gälla resor till behandling eller vårdpersonalens resa till patienten. Om resekostnaderna under ett kalenderår överstiger en viss gränsersätts de överstigande kostnaderna i sin helhet. Tillgång till hälso- och sjukvård Offentliga hälso- och sjukvårdstjänster Hälso- och sjukvård ges huvudsakligen vid hälsovårdscentraler och sjukhus. Den riktar sig i första hand till kommunens invånare, dvs. de som har sin hemvist i kommunen. På hälsovårdscentralerna tillhandahålls vård av allmänläkare. Läkare på hälsovårdscentralen eller privatläkare remitterar sedan vid behov patienten till en specialistläkare på ett sjukhus. I akutfall kan patienter också vända sig direkt till ett sjukhus utan remiss. Juli 2012 6
Patienterna kan söka vård även på vårdcentraler utanför sina hemkommuner, om de regelbundet eller långvarigt vistas i en annan kommun, exempelvis på grund av arbete, fritid, nära anhörig eller liknande skäl. Patienten ska lämna information om sina vårdbehov till vårdcentralen i den andra kommunen senast tre veckor före det första besöket. Dessutom ska patienten ha en vårdplan, som upprättas av vårdcentralen i hemkommunen. I planen anges de tjänster patienten har rätt till vid en annan vårdcentral. Vårdplanen krävs vid icke-brådskande vård. I akuta fall kan patienten fortfarande söka vård i vilken kommun som helst. Dessutom kan patienten byta vårdcentral inom hemkommunen eller samarbetsområdet en gång om året. Patienten ska meddela både den nya och den gamla vårdcentralen om bytet tre veckor före första besöket. Det är även möjligt att välja en specialiserad vårdenhet inom ett så kallat specialupptagningsområde, som utgörs av angränsande sjukvårdsdistrikt. Patienten väljer enhet för specialiserad vård i samarbete med den läkare som skriver remissen. De patienter som är i brådskande behov av vård får genast den vård de behöver. Vid icke-brådskande fall ska vård erbjudas inom vissa tidsfrister som fastställs i lag. Det ska vara möjligt att kontakta hälsovårdscentralerna direkt under deras öppettider. Vårdbehovet kan ofta bedömas genom ett telefonsamtal med en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, som nödvändigtvis inte behöver vara en läkare. Om bedömningen förutsätter ett besök på hälsovårdscentralen ska patienten få en tid inom tre vardagar från det att patienten tagit kontakt. Vanligtvis inleds vården vid hälsovårdscentralen genast vid det första besöket på mottagningen. Sådan vård som inte kan ges på mottagningen ska ordnas inom tre månader. För att få vård på sjukhus behövs en remiss. Behovet av vård ska bedömas inom tre veckor från att remissen inkommit till sjukhuset. Om undersökningarna visar att patienten behöver sjukhusvård, ska vården inledas senast inom sex månader. Barn och unga ska få psykiatrisk vård som konstaterats vara nödvändig inom tre månader. Tandvård som konstaterats vara nödvändig ska ges inom rimlig tid, dock senast inom sex månader. En fast avgift tas i allmänhet ut för behandling på hälsovårdscentral. För besök tas en fast avgift ut per besök och för inlagda tas en fast avgift ut per vårddag. För dagkirurgiska ingrepp tas också en fast avgift ut. Avgifterna för långtidsvård är inkomstrelaterade. Om patienten under 12 månader har betalat patientavgifter till ett visst belopp har han nått det så kallade avgiftstaket och vården är därefter kostnadsfri. För kortvarig sjukhusvård (under tre månader) får man dock betala en fast avgift. Du kan begära ändring av patientavgiftsbeslut hos kommunens hälsovårdsnämnd eller motsvarande organ, eller hos det organ som beslutat om den specialiserade sjukvården. En begäran om ändring ska göras skriftligt inom 14 dagar från det att den betalningsskyldige fått kännedom om beslutet. Patienten kan framföra en anmärkning till hälsovårdscentralens eller sjukhusets ansvarige chef om övrig hälso- och sjukvård eller bemötande med anknytning till denna. Patienten kan också lämna in ett överklagande till de myndigheter som övervakar hälso- och sjukvården. Sjukförsäkring Läkararvoden, undersökningar och behandlingar ersätts enligt fastställd taxa. I denna taxa anges hur stor del av kostnaden Folkpensionsanstalten godkänner som grund för Juli 2012 7
ersättning. Av de fastställda taxebeloppen för läkararvode ersätts 60 %. Kostnader för undersökningar och behandlingar som överstiger patientavgiften ersätts till 75 % enligt fastställd taxa. I praktiken är dock ersättningen mindre än de faktiska kostnaderna. Tandläkararvode, tandläkarordinerade undersökningar samt kostnader för läkemedel och resor ersätts enligt samma principer som gäller för medicinsk behandling som ordinerats eller genomförts av läkare. Läkemedel som berättigar till ersättning och som förskrivits av läkare för behandling av sjukdom betalas helt eller delvis av sjukförsäkringen. Ersättningen för läkemedelskostnader är indelad i tre ersättningskategorier. Ersättningen beräknas per produkt som en procentandel av läkemedelskostnaderna. Patienten betalar en självriskandel för de läkemedel som omfattas av kategorin för högre specialersättning. Patienten betalar ingen självriskandel för läkemedel som ingår i kategorin för grundersättning och lägre specialersättning. Grundersättningen för läkemedel som ordinerats av läkare uppgår till 42 % av läkemedelskostnaderna. För vissa svåra och långvariga sjukdomar ersätts läkemedelskostnaderna med 72 eller 100 %, efter avdrag för självriskandelen. Det finns ett högkostnadsskydd för de läkemedelskostnader som patienten själv betalar. Om detta belopp överskrids, ersätts läkemedelskostnaderna med 100 %, efter avdrag av självriskandelen per läkemedel. Ansökan om ersättning av sjukvårdskostnader ska lämnas in inom sex månader efter det att arvodet eller avgiften betalats. Man har alltid rätt att överklaga ett sjukförsäkringsbeslut. Överklagandet ska lämnas till den lokalbyrå för Folkpensionsanstalten eller den arbetsplatskassa som fattat beslutet där man sedan utreder om beslutet kan ändras. Om det inte finns möjlighet till självrättelse, behandlas ärendet av besvärsnämnden för social trygghet. Besvärsnämndens beslut kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Juli 2012 8
Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Sjukdagpenning betalas ut till alla invånare som är mellan 16 och 67 år samt till anställda eller egenföretagare som är hemmahörande utomlands och har arbetat i Finland i minst fyra månader. Ersättning ges efter nio vardagars karens (insjuknandedagen ingår inte i dessa nio vardagar). Sjukdagpenning betalas ut i högst 300 vardagar. Omfattning Sjukpenning Arbetsgivaren betalar full lön de första nio dagarna om anställningsförhållandet har varat i minst en månad. Om anställningsförhållandet varat i mindre än en månad betalas 50 % av lönen ut. Enligt kollektivavtal betalar de flesta arbetsgivare full lön under en till två månader. Sjukdagpenning Sjukdagpenningen beräknas i regel på grundval av den beskattningsbara inkomsten eller på grundval av den försäkrades inkomst under en sexmånadersperiod. Storleken på dagpenningen ökar i relation till årsinkomsten. Särskild sjukdagpenning ska betalas till en förälder som ansvarar för vård och rehabilitering av sitt barn under 16 år som är sängliggande. Sjukdagpenningen utgör skattepliktig inkomst. Vid behovsprövningen beaktar man den sökandes och makens/makans övriga inkomster. Rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenning betalas under den tid som personen deltar i rehabiliteringen, om syftet med rehabiliteringen är att stanna kvar i arbetslivet, återvända till arbetslivet eller träda in på arbetsmarknaden. Rehabiliteringspenningen uträknas i regel på samma grunder som sjukdagpenningen. Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Ansökan ska lämnas in till Folkpensionsanstaltens lokalbyrå eller till den arbetsplatskassa där sökanden är medlem. Ansökan om rehabilitering och rehabiliteringspenning lämnas till Folkpensionsanstaltens lokalbyrå. Beslut kan, förutom när det gäller behovsprövad rehabilitering, överklagas hos besvärsnämnden för social trygghet, vars beslut i sin tur kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Juli 2012 9
Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Bidragsberättigade är de som är fast bosatta. Dessutom täcks anställda eller egenföretagare som är hemmahörande utomlands och har arbetat i Finland i minst fyra månader omedelbart. Både mamman (moderskapspenning, äitiysraha, och föräldrapenning, vanhempainraha) och pappan (faderskapspenning, isyysraha, och föräldrapenning, vanhempainraha) måste ha varit bosatta i Finland i minst 180 dagar omedelbart före den beräknade tidpunkten för förlossningen. Det krävs ingen kvalifikationstid för naturaförmåner. Omfattning Moderskapspenningen betalas till mamman för de 105 första dagarna. Rätten till moderskapspenning börjar 30 50 vardagar före den beräknade tiden för förlossningen. Föräldrapenning betalas för de påföljande 158 vardagarna till mamman eller alternativt till pappan, om han stannar hemma för att vårda barnet. Föräldrapenning kan inte utbetalas samtidigt till båda föräldrarna. Föräldrapenning betalas även till föräldrar som adopterar ett barn som inte fyllt 7 år. Mamman har rätt till specialmoderskapspenning under graviditeten om det förekommer ett kemiskt ämne, strålning eller en smittsam sjukdom i hennes arbete eller arbetsmiljö och detta kan anses äventyra fostrets utveckling eller graviditeten. En förutsättning är att hon inte kan ges andra arbetsuppgifter. Pappan kan efter att barnet fötts ansöka om faderskapspenning för 18 vardagar i högst 4 separata perioder under moderskaps- och föräldrapenningsperioden. Rätten till faderskapspenning förlängs med 1 12 vardagar om pappan har fått föräldrapenning under minst de sista 12 vardagarna av föräldrapenningsperioden. Beloppet av moderskapspenning och föräldrapenning är detsamma som beloppet av sjukdagpenning. Föräldrar som deltar i vården eller rehabiliteringen av ett barn under 16 år på sjukhus kan få specialvårdspenning. I undantagsfall kan denna ersättning också betalas ut för vård av barnet i hemmet. Denna specialvårdspenning betalas normalt ut under högst 60 vardagar per kalenderår och barn. Specialvårdspenningen uppgår till samma belopp som sjukdagpenningen. Förmånsbelopp Förmånen per dag ökar enligt personens årsinkomst. Ett minimibelopp har fastställts. Naturaförmåner Hälsokontroller på mödra- och barnavårdscentraler under och efter graviditeten är kostnadsfria. Juli 2012 10
Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap Ansökan ska lämnas in till Folkpensionsanstaltens lokalbyrå eller till den arbetsplatskassa där sökanden är medlem. Moderskapspenning ska sökas två månader före den beräknade tiden för förlossningen och faderskapspenningen inom två månader räknat från den tidpunkt då föräldrarna vill att den ska börja. Föräldrapenning ska sökas en månad innan förmånen börjar löpa. Det är alltid möjligt att överklaga ett beslut som rör föräldraförmånen. Överklagandet ska lämnas till den lokalbyrå för Folkpensionsanstalten eller den arbetsplatskassa som fattat beslutet där man sedan utreder om beslutet kan ändras. Om det inte finns möjlighet till självrättelse, behandlas ärendet av besvärsnämnden för social trygghet. Besvärsnämndens beslut kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Juli 2012 11
Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Invaliditetsförmåner omfattas huvudsakligen av pensionssystemet. Det finns ett tvådelat system i Finland: Ett avgiftsfinansierat försäkringssystem (lagstadgad arbetspension, Työeläke) som omfattar alla verksamma personer (anställda, egenföretagare, jordbrukare) i åldern 18 68 år. Ett skattefinansierat allmänt system (folkpension, Kansaneläke, och garantipension, Takuueläke) som garanterar alla invånare i åldern 16 65 år en minimipension. Pensionssystemen är integrerade, och när den lagstadgade arbetspensionen överskrider en viss nivå betalas det inte ut någon folkpension eller garantipension. För att ha rätt till folkpension eller garantipension krävs det tre års bosättning efter fyllda 16 år. Om en person inte har bott i Finland på tre år tas även bosättningsperioderna i andra EU-medlemsstater, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz i beaktande. Det krävs dock alltid att man bott ett år i Finland. Anställda behöver ingen kvalifikationstid för att ha rätt till lagstadgad arbetspension. Egenföretagare måste ha slutfört en period som egenföretagare omfattande minst fyra månader. Inom såväl folkpensions- som arbetspensionssystemet kan förmånerna betalas ut under olika former: Invaliditetspension beviljas försäkringstagare som har förlorat sin arbetsförmåga, antingen till följd av sjukdom som beräknas leda till arbetsoförmåga i minst ett år eller till följd av bestående funktionshinder eller skada. För att få invaliditetspension inom ramen för arbetspensionssystemet krävs det att arbetsförmågan är nedsatt med minst tre femtedelar (två femtedelar för delinvaliditetspension). Inom folkpensionssystemet krävs det att arbetsförmågan är nedsatt med minst tre femtedelar (ingen delpension betalas ut). Från och med 60 års ålder är kriterierna för invaliditetspension inte lika strikta. Personer under 20 år kan inte få pension förrän det har gjorts en bedömning av möjligheterna till rehabilitering. Invaliditetspension beviljas normalt när personen fått sjukdagpenning i cirka 300 dagar. Rehabiliteringspenning betalas ut till en arbetsoförmögen person vars skada eller sjukdom sannolikt kan lindras genom vård eller rehabilitering. För att rehabiliteringspenning ska kunna beviljas förutsätts att en vård- eller rehabiliteringsplan uppgjorts. Omfattning Invaliditetspension Invaliditetspensionen betalas ut från och med utgången av den maximala tiden för sjukdagpenning (300 dagar) så länge villkoren är uppfyllda och fram till dess att Juli 2012 12
ålderspension kan beviljas (63 år inom arbetspensionssystemet och 65 år inom folkpensionssystemet). I invaliditetspensionerna beaktas under vissa förutsättningar den återstående tiden, dvs. tiden mellan pensionsfallet och uppnådd pensionsålder. Inkomsten under den återstående tiden bestäms i regel utifrån inkomsterna under de fem sista kalenderåren som föregått pensionsfallsåret (granskningsperiod). Under granskningsperioden beaktas endast arbetsinkomster som försäkrats enligt Finlands pensionslagar. Delinvaliditetspensionen utgör 50 % av full invaliditetspension. Inom folkpensionssystemet är pensionsbeloppet beroende av bosättningstiden i Finland, civilstånd och andra pensioner som härrör från anställning. Full pension utbetalas om den sökande har bott i Finland 80 % av tiden mellan 16 års ålder och pensioneringen. I annat fall anpassas pensionen i förhållande till bosättningstiden. Över en viss nivå sänks pensionsbeloppet med 50 % av beloppet för den lagstadgade arbetspensionen och andra finländska och utländska pensioner. Garantipension En bofast person som uppbär full invaliditetspension har rätt till garantipension om den totala bruttopensionsinkomsten är lägre än full garantipension. Även invandrare (dvs. invånare som inte har rätt till folkpension), som inte uppbär folkpension, kan beviljas garantipension om de har fyllt 16 år och är invalidiserade i den mening som avses i pensionslagen. Beloppet för garantipensionen påverkas av andra pensionsinkomster i Finland eller utomlands. Andra pensionsinkomster dras av från garantipensionens fulla belopp(. Garantipensionen minskas inte med förvärvsinkomst, kapitalinkomst eller tillgångar. Beloppet påverkas inte heller av vårdbidrag för pensionärer, bostadsbidrag för pensionärer eller bidrag för informell vård. Rehabiliteringspenning Innan invalidpension beviljas måste pensionsgivaren kontrollera att sökandens möjligheter till rehabilitering har utretts. Pensionsgivaren betalar rehabiliteringspenning för de månader som personen måste utebli från sitt förvärvsarbete på grund av yrkesinriktad rehabilitering. En pensionstagare som genomgår rehabilitering får högre pension under rehabiliteringsperioden. Rehabiliteringspenningen betalas ut under en bestämd tid. Inom arbetspensionssystemet uppgår rehabiliteringsstödet till full invalidpension plus ett rehabiliteringstillägg på 33 % för perioder med aktiv rehabilitering. Inom ramen för folkpensionssystemet utgör rehabiliteringsstödet 75 % av lönen och betalas ut efter en karenstid på en dag alternativt en dag plus nio dagar. Den betalas ut när rehabiliteringen varar längre än 30 dagar. Rehabiliteringsstödet är 10 % som läggs ovanpå pensionärens folkpension, och kostnaden för rehabiliteringen täcks fullt ut. Andra förmåner vid invaliditet Några exempel är följande: Juli 2012 13
Vårdbidrag (Eläkettä saavan hoitotuki): en förmån som betalas ut till pensionärer i tre olika betalningsklasser, beroende på vårdbehov. Syftet kan också vara att ersätta kostnader för sjukvård i hemmet eller andra särskilda utgifter som har uppstått till följd av sjukdom eller skada. Handikappbidrag (16 vuotta täyttäneen vammaistuki): ett bidrag som utbetalas till personer i åldern 16 64 år som inte får någon pension och vars hälsa försämras till följd av sjukdom eller skada. Syftet är att kompensera för olika svårigheter, nödvändiga tjänster osv. Bidragsbeloppet är beroende av graden av funktionshinder, vårdbehov och ytterligare utgifter. Bostadsbidrag för pensionärer (Eläkkeensaajan asumistuki), som kan betalas ut till pensionärer bosatta i Finland. Storleken på bidraget är proportionellt till pensionärens inkomst och boendekostnader samt vissa andra faktorer. Tillgång till förmåner vid invaliditet Ansökan skickas till pensionsgivaren. Arbetsförmågan bedöms på grundval av sökandens hälsotillstånd. Vid bedömningen av arbetsförmågan beaktar man utöver medicinska utredningar också bl.a. personens utbildning, arbetslivserfarenhet, ålder och möjligheter att få arbete. Utbetalningen av rehabiliteringsstöd kan avbrytas om det sker en förändring i arbetsförmågan eller om mottagaren utan godtagbart skäl vägrar att delta i rehabilitering. Full invalidpension och rehabiliteringsstöd kan ändras till delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd i takt med att det sker ändringar i arbetsförmågan och inkomsterna. Vid tvistemål angående frågor rörande invaliditetsförmåner kan den sökande överklaga till pensionsgivaren, vilken överväger en eventuell korrigering. Om så inte är möjligt på den nivån, vidarebefordras klagomålet till besvärsnämnden för social trygghet eller besvärsnämnden för inkomstrelaterad pension. Besvärsnämndernas beslut kan i sin tur överklagas till socialförsäkringsdomstolen. Juli 2012 14
Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Finland har två pensionssystem: arbetspensionssystemet och folkpensionssystemet (inbegripet garantipension, Takuueläke). Arbetspensionssystemet omfattar inkomstrelaterade och försäkringsbaserade pensioner, medan folkpensionssystemet tillhandahåller bosättningsbaserade minimipensioner. Tillsammans bildar dessa båda pensionsformer den samlade lagstadgade pensionen. De är integrerade, och när den lagstadgade arbetspensionen överskrider en viss nivå betalas det inte ut någon folkpension eller garantipension. Man kan avgå med ålderspension enligt arbetspensionssystemet i åldern 63 68 år. Inom den privata sektorn förvaltas arbetspensionerna av cirka 30 olika pensionsgivare. Om en person omfattas av flera olika pensionslagar (dvs. har haft flera olika pensionsgivare), blir det den sista pensionsgivaren som beviljar och betalar ut hela pensionen. Rätt till ålderspension och garantipension enligt folkpensionssystemet har personer som fyllt 65 år och är bosatta i Finland eller ett annat EU-land. Sådan pension beviljas finska medborgare och medborgare från ett annat EU-land vilka efter fyllda 16 år bott i Finland i minst tre års tid. Om en person inte har bott i Finland på tre år tas även bosättningsperioderna i andra EU-medlemsstater, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz i beaktande. Det krävs dock alltid att man bott ett år i Finland. Den som fyllt 62 år kan, om han eller hon så önskar, få förtida ålderspension. I det fallet minskar pensionen varaktigt med 0,6 eller 0,4 % för varje månad som pensionen tas ut i förtid. Ansökan om ålderspension kan också skjutas upp till efter pensionsåldern. I det fallet blir pensionen högre. Omfattning Arbetspension Tjänstgöringstiden mellan åldern 18 och 68 år beaktas. Pensionerna beräknas på grundval av årsinkomsten, och i fråga om egenföretagare utifrån den årligen fastställda arbetsinkomsten. Pension intjänas enligt följande åldersbaserade procentsatser: 1,5 % i åldern 18 52 år 1,9 % i åldern 53 62 år 4,5 % i åldern 63 68 år Om du fortsätter arbeta sedan du har tagit ut pension eller får ett nytt arbete efter att du har gått i pension, ger detta arbete en årlig pensionsrätt på 1,5 % per år. Pension intjänas även av inkomster som utgör grund för inkomstrelaterade socialförsäkringsförmåner (t.ex. sjukdagpenning). Juli 2012 15
Pension intjänas för studier som leder till examen samt för vård av barn som inte fyllt 3 år. Denna pension finansieras av staten. Folkpension Ålderspension enligt folkpensionssystemet betalas endast om personen inte får någon annan pension eller om pensionen är liten. När det gäller folkpension betraktas pensioner från Finland och utlandet samt fortlöpande ersättningar som kan liknas vid pension som inkomst. Pensioner som omfattas av förordning EG nr 883/2004 och som bygger på samma persons försäkring och betalas av andra medlemsstater beaktas inte som inkomst. Folkpensionens storlek är också beroende av hur länge personen har varit bosatt i Finland i åldern 16 65 år. Full ålderspension betalas ut om bosättningstiden är minst 40 år. Om bosättningsåren understiger 80 % av tiden mellan 16 och 65 års ålder anpassas pensionen i förhållande till bosättningstiden. Pensionen kan omfatta tillägg för försörjningsberoende barn. Det finns dessutom ett antal andra särskilda tillägg för ålderspensionerade: Vårdbidrag (Eläkettä saavan hoitotuki): en förmån som betalas ut till pensionärer i tre olika betalningsklasser, beroende på vårdbehov. Syftet kan också vara att ersätta kostnader för sjukvård i hemmet eller andra särskilda utgifter som har uppstått till följd av sjukdom eller skada. Bostadsbidrag för pensionstagare (Eläkkeensaajan asumistuki), som kan betalas ut till pensionärer som är bosatta i Finland. Bidraget är proportionerligt i förhållande till pensionärens inkomst och boendekostnader samt till några andra faktorer. Garantipension En bofast person som uppbär ålderspension har rätt till garantipension om den totala bruttopensionsinkomsten är lägre än full garantipension. Även invandrare (dvs. invånare som inte har rätt till folkpension), som inte uppbär folkpension, har rätt till garantipension från 65 års ålder. Beloppet för garantipensionen påverkas av andra pensionsinkomster i Finland eller utomlands. Andra pensionsinkomster dras av från garantipensionens fulla belopp. Garantipensionen minskas inte med förvärvsinkomst, kapitalinkomst eller tillgångar. Beloppet påverkas inte heller av vårdbidrag för pensionärer, bostadsbidrag för pensionärer eller bidrag för informell vård. Tillgång till åldersförmåner Ansökan ska ske till pensionsgivaren. Pensionsskyddscentralen (PSC) är centralorgan för det inkomstrelaterade systemet. Den offentliga sektorn har sina egna pensionsgivare, Keva. Folkpensionerna och garantipensionerna administreras av Folkpensionsanstalten (FPA). Vid tvistemål angående frågor rörande åldersförmåner kan den sökande överklaga till pensionsgivaren, vilken överväger en eventuell korrigering. Om så inte är möjligt på den nivån, vidarebefordras klagomålet till besvärsnämnden för social trygghet eller Juli 2012 16
besvärsnämnden för inkomstrelaterad pension. Besvärsnämndernas beslut kan i sin tur överklagas till socialförsäkringsdomstolen. Juli 2012 17
Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Liksom för andra typer av förmåner (ålders- och invaliditetsförmåner) finns det ett tvådelat system i Finland: dels en försäkringsbaserad arbetspension, dels ett skattefinansierat och avgiftsbaserat allmänt system som tillhandahåller en minimipension. Efterlevande maka/make (inklusive efterlevande partner i ett registrerat partnerskap), skild maka/make om hon/han hade rätt till underhållsbidrag före dödsfallet (detta gäller endast lagstadgad arbetspension) samt barn (eget barn, fosterbarn till den avlidne eller till den efterlevande maken/makan, barn som den avlidne betalade underhåll till, barn som bodde i samma hushåll som den avlidne om han/hon var gift med en förälder till barnet) har samtliga rätt till förmånen. I båda systemen upphör efterlevandepensionen om den efterlevande ingår nytt äktenskap före 50 års ålder. I detta fall utbetalas en engångssumma som motsvarar tre års pension. Arbetspension Den efterlevande maken har alltid rätt till änke-/änklingspension om makarna har eller har haft ett gemensamt barn. Om makarna inte haft barn tillsammans förutsätts att den efterlevande är minst 50 år vid makens/makans död eller att den efterlevande fått invalidpension i minst tre års tid. Dessutom ska äktenskapet ha ingåtts innan den efterlevande fyllt 50 år och det måste ha varat i minst fem år. En efterlevande make som är född före den 1 juli 1950 kan få efterlevandepension på lindrigare villkor. Folkpension Efterlevandepension betalas ut under förutsättning att den avlidne var under 65 år när äktenskapet ingicks, den efterlevande är under 65 år och inte får folkpension, den avlidne hade varit bosatt i Finland i tre år efter 16 års ålder, den efterlevande är bosatt i Finland eller i en annan medlemsstat, den efterlevande har eller har haft barn tillsammans med den avlidne. Om gemensamma barn inte finns, kan pensionen beviljas endast om den efterlevande hade fyllt 50 år vid tidpunkten för dödsfallet och äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande fyllt 50 år och om äktenskapet varat i minst fem år. Samtliga dessa villkor måste uppfyllas. Juli 2012 18
Omfattning Arbetspension Änke-/änklingspensionen är 17 50 % av den avlidnes pension, beroende på hur många barn som har rätt till barnpension. Pensionen motsvarar den pension som den avlidne skulle ha fått när förmånstagarna är en änka/änkling och två barn. Om den avlidne inte var pensionerad vid tidpunkten för dödsfallet, beräknas efterlevandepensionen på grundval av den invalidpension som den avlidne skulle ha haft rätt till vid tidpunkten för dödsfallet. Änke-/änklingspensionen läggs samman med hennes/hans egen pension (eller förtidspension). Om summan överskrider ett visst belopp minskas änke-/änklingspensionen i motsvarande grad. I så fall beräknas den efterlevandepension som ska betalas ut enligt följande formel: 50 % av den avlidna personens pension 50 % (änkans/änklingens egen pension grundbeloppet). Om den avlidne har varit gift tidigare ska pensionen delas upp. Hur stor andel som ska betalas till den tidigare makan/maken beror på hur stort underhåll som hon/han ska få enligt skilsmässouppgörelsen. Barnpension kan betalas ut till barn under 18 år. Pensionen uppgår till 33 83 % av den avlidnes pension, beroende på hur många barn som har rätt till barnpension. Folkpension Under de sex första månaderna får makan/maken en första pension som är ett fast månadsbelopp (anpassat i förhållande till den avlidnes bosättningstid i Finland). Efter dessa sex månader beviljas fortsatt änke-/änklingspension om efterlevande maka/make försörjer ett barn under 18 år, med ett grundbelopp och ett behovsprövat tillägg. Om det inte finns några barn kan grundbeloppet inte betalas ut. Barnpension betalas till barn yngre än 18 år som bor i Finland eller ett annat medlemsland och vars ena förälder eller båda föräldrar är döda. Heltidsstuderande kan få pension tills de fyllt 21 år. Till barn som förlorat båda föräldrarna betalas separat pension efter vardera föräldern. I barnpensionen ingår alltid ett grundbelopp. Dessutom kan ett kompletteringsbelopp tilläggas till pensionen. Storleken på kompletteringsbeloppet (maximalt 84,18 euro) påverkas av de övriga familjepensioner som barnet får. Barn som är 18 20 år får endast grundbeloppet. Tillgång till efterlevandeförmåner Ansökan ska ske till pensionsgivaren. Pensionsskyddscentralen (PSC) är centralorgan för det inkomstrelaterade systemet. Den offentliga sektorn har sina egna pensionsgivare, Keva. Folkpensionerna administreras av Folkpensionsanstalten (FPA). Vid tvistemål angående frågor rörande efterlevandeförmåner kan den sökande överklaga till pensionsgivaren, vilken överväger en eventuell korrigering. Om så inte är möjligt på den nivån, vidarebefordras klagomålet till besvärsnämnden för social trygghet eller besvärsnämnden för inkomstrelaterad pension. Besvärsnämndernas beslut kan i sin tur överklagas till socialförsäkringsdomstolen. Juli 2012 19
Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada I Finland är det den lagstadgade olycksfallsförsäkringen som är det primära ersättningssystemet för arbetsolyckor och yrkessjukdomar i förhållande till sjukförsäkringen och det lagstadgade pensionsskyddet. Arbetstagaren har med stöd av olycksfallsförsäkringen rätt att få ersättning för ekonomisk förlust som orsakats av en arbetsolycka eller yrkessjukdom. Olycksfallsförsäkringen administreras enligt lag av privata försäkringsbolag. Ett försäkringsbolag kan inte vägra att bevilja och hålla i kraft en lagenlig försäkring. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt förvaltar olycksfallsförsäkringen för lantbruksföretagare. Statskontoret betalar i sin tur olycksfallsersättningar till personer som är i arbets- eller tjänsteförhållande till staten. Arbetsgivaren är skyldig att försäkra sina arbetstagare om antalet arbetsdagar överstiger 12 dagar under ett kalenderår. Om arbetsgivaren försummar sin lagstadgade försäkringsplikt eller inte är försäkringsskyldig, har den skadade arbetstagaren ändå rätt till ersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund betalar och handlägger dessa ersättningar. Enligt lagen om olycksfallsförsäkring har alla personer med anställningsavtal inom den privata eller offentliga sektorn rätt till ersättning. Försäkringen omfattar arbetsolycksfall och yrkessjukdomar. Som arbetsolycksfall betecknas ett olycksfall som den anställda råkar ut för på arbetsplatsen eller i samband med arbetet, på väg till eller från arbetet eller när ärenden/uppgifter utförs för arbetsgivarens räkning. Med yrkessjukdom avses en sjukdom som troligen främst förorsakats av fysikaliska, kemiska eller biologiska faktorer i samband med arbete som utförts under anställningsperioden. Alla anställda inom den privata och offentliga sektorn är försäkrade med undantag för arbetsgivarens familjemedlemmar samt de personer med chefsbefattning i företaget som ensamma eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger mer än hälften av företaget. Studerande som utför praktikarbete omfattas normalt också av försäkringsskyddet. I allmänhet gäller försäkringsskyddet även för anställda som skickas utomlands av sina arbetsgivare. Även om arbetsgivaren själv och hans familjemedlemmar samt de ovannämnda personerna i chefsbefattning inte omfattas av den obligatoriska olycksfallsförsäkringen, kan de skaffa sig samma försäkringsskydd genom en frivillig försäkring som uppfyller bestämmelserna i lagen om olycksfallsförsäkring. Omfattning Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen ersätter nödvändiga sjukvårdskostnader och inkomstbortfall. Vid tillfällig arbetsoförmåga får du sjukdagpenning i högst ett år. Under de fyra första veckorna efter olycksfallet uppgår ersättningen till samma belopp som lönen. Därefter uppgår dagpenningen till 1/360 av den skadades årsarbetsinkomst. Årsarbetsinkomsten beräknas i regel enligt inkomsten vid tidpunkten för olycksfallet. Juli 2012 20
Om den skadade personens arbetsoförmåga kvarstår ett år efter olycksfallet får han rätt till olycksfallspension. Vid fullständig arbetsoförmåga uppgår pensionen till 85 % av årsinkomsten tills personen fyller 65 år och därefter till 70 %. Dagpenning och olycksfallspension kan också betalas ut som partiell ersättning när arbetsoförmågan är partiell. Både dagpenningen och olycksfallspensionen är skattepliktiga inkomster. Sjukvårdsersättningen beskattas däremot inte. Om en skada på grund av arbetsolycka eller yrkessjukdom medför ett permanent allmänt funktionshinder, har den försäkrade rätt till ersättning. Diverse skador och sjukdomar har efter allvarsgrad delats in i 20 kategorier av funktionshinder i enlighet med social- och hälsoministeriets bestämmelser. Förmånen är inte skattepliktig. Vid dödsfall betalas begravningshjälp till dödsboet eller till dem som tagit hand om begravningskostnaderna och familjepension till änka eller änkling och till den avlidnes barn som inte fyllt 18 år eller som är yngre än 25 år och studerar. Familjepensionen utgör beskattningsbar inkomst. Kostnader för medicinsk och arbetsinriktad rehabilitering täcks också av olycksfallsförsäkringen. Syftet med rehabilitering är i första hand att främja den skadades möjlighet att återvända till lämpligt förvärvsarbete och att underlätta hans eller hennes dagliga aktiviteter. Den skadade har rätt till ersättning för skäliga kostnader för rehabiliteringen samt ersättning för inkomstbortfall, som i allmänhet betalas i form av olycksfallspension. Tillgång till förmåner vid arbetsskada Om ett olycksfall inträffar ska arbetstagaren utan dröjsmål meddela detta till arbetsgivaren för att få ett försäkringsintyg. Genom att uppvisa detta intyg får arbetstagaren den sjukvård han eller hon behöver och de läkemedel som förskrivits av läkare på olycksfallsförsäkringsanstaltens bekostnad. Arbetsgivaren ska lämna en anmälan om olycksfall till försäkringsanstalten för att ersättningsärendet ska inledas. Vid tvistemål angående frågor rörande förmåner i samband med arbetsplatsolyckor eller yrkessjukdomar kan den sökande överklaga till försäkringsgivaren, vilken överväger en eventuell korrigering. Om så inte är möjligt på den nivån, vidarebefordras klagomålet till besvärsnämnden för olycksfallsärenden, vars beslut i sin tur kan överklagas till socialförsäkringsdomstolen. Juli 2012 21
Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner För barn som är bosatta i Finland betalas barnbidrag till dess att barnet fyller 17 år. Alla gravida kvinnor som är bosatta i Finland och vilkas graviditet varat i minst 154 dagar har rätt att få moderskapsunderstöd, förutsatt att de under de fyra första graviditetsmånaderna har genomgått en hälsokontroll. Även adoptivföräldrar till barn under 18 år har rätt till moderskapsunderstöd. Om föräldrarna har ett barn som inte fyllt 3 år kan de välja mellan kommunal dagvård eller stöd för hemvård av barn. Rätten till stöd gäller då även andra barn i familjen som ännu inte uppnått skolåldern. Omfattning Barnbidrag Barnbidragets storlek påverkas av antalet berättigade barn i famlijen. Barnbidraget ökar för varje barn i en familj med en förälder. Barnbidraget är en skattefri förmån. Moderskapsunderstöd Den blivande mamman får välja mellan att ta moderskapsunderstödet i form av pengar eller en moderskapsförpackning. Moderskapsförpackningen innehåller olika slag av vårdartiklar och kläder för barnet. Moderskapsunderstödet är skattefri inkomst. Bidrag för vård av barn Stöd för hemvård av barn är tillgängligt för familjer som väljer bort den kommunala dagvården för att i stället ta hand om sina barn under tre år i hemmet eller genom annan omsorg. Stödet omfattar ett grundbelopp, ett syskontillägg och ett behovsprövat tillägg. Stöd för privat vård betalas ut om en familj väljer privat barnomsorg. Utöver grundbeloppet kan ett behovsprövat tillägg betalas ut. Stödet betalas ut direkt till den som vårdar barnet. Partiell vårdpenning betalas ut till en förälder som har ett barn under tre år alternativt ett barn i årskurs 1 och 2 och som går ner i arbetstid till maximalt 30 timmar i veckan. Tillgång till familjeförmåner Ansökan om barnbidrag ska lämnas in till Folkpensionsanstaltens lokalbyrå. Folkpensionsanstaltens beslut kan överklagas hos besvärsnämnden för social trygghet. Besvärsnämndens beslut kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Juli 2012 22
Ansökan om moderskapsunderstöd ska göras hos Folkpensionsanstaltens byrå senast två månader före den beräknade tiden för förlossningen. Adoptivföräldrar ska ansöka om understödet innan barnet fyller ett år. Ansökan om moderskapsunderstöd kan göras samtidigt som ansökan om moderskapspenning, faderskapspenning, föräldrapenning och barnbidrag. Juli 2012 23
Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Förmånerna vid arbetslöshet omfattar en inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. De flesta anställda täcks av den egna sektorns arbetslöshetskassa och har då rätt till en inkomstrelaterad dagpenning. Ersättningen betalas ut från arbetslöshetskassan. Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet utbetalas av Folkpensionsanstalten (FPA). För att kunna få arbetslöshetsersättning måste du uppfylla följande villkor: ofrivilligt arbetslös, utan arbete, arbetsför, anmäld som arbetssökande, stå till arbetsförmedlingens förfogande, och vara bosatt i Finland. Arbetslöshetsförsäkring Grunddagpenning betalas till arbetslösa arbetssökande i åldern 17 64 år som har arbetat 34 veckor under de 28 månader som närmast föregått arbetslösheten. Arbetsvillkoret för företagare uppfylls då personen under de närmast föregående 48 månaderna har verkat minst 18 månader som företagare så att verksamheten har varit av betydande omfattning. Samma åldersgränser och kvalifikationstider gäller för inkomstrelaterad dagpenning, men kravet på kvalifikationstid måste vara uppfyllt när personen i fråga är medlem i en arbetslöshetskassa. Medlemskap i en arbetslöshetskassa är frivilligt. Arbetsmarknadsstöd Rätten till arbetsmarknadsstöd gäller arbetslösa personer i åldern 17 64 år som är bosatta i Finland och som erhållit arbetslöshetsdagpenning under maximal utbetalningstid eller som inte uppfyller det arbetsvillkor som är en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning. Personer i åldern 17 24 år har rätt att få detta stöd samtidigt som de deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder (arbetslivsprövning, praktik, arbetslivsträning eller rehabilitering). Personer som inträder på arbetsmarknaden för första gången har en fem månader lång väntetid. Väntetiden gäller inte för personer som utexaminerats från yrkesutbildning. Juli 2012 24
Omfattning Arbetslöshetsförsäkring Grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning betalas ut när den arbetslöse har varit anmäld som arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå under minst sju dagar under åtta veckor i följd. Dagpenningen betalas ut för fem dagar per vecka under högst 500 vardagar. Äldre arbetslösa personer som uppfyller villkoret om tidigare anställning har rätt till förlängd arbetslöshetsersättning. Förmånsbelopp Arbetslöshetsersättningen (peruspäiväraha) betalas ut som ett fast belopp per vecka. Den inkomstrelaterade dagpenningen motsvarar summan av grunddagpenningen och 45 % av differensen mellan daglönen och grunddagpenningen. Om månadslönen är mer än 105 gånger högre än grunddagpenningen, ska 20 % av det överskjutande beloppet betalas ut. Under vissa omständigheter ökar den inkomstrelaterade delen. Arbetsmarknadsstöd Arbetsmarknadsstödet betalas ut när den arbetslöse har varit anmäld som arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå under minst fem dagar under åtta veckor i följd. Arbetsmarknadsstödet är en behovsprövad förmån som uppgår till samma belopp som arbetslöshetsskyddets grunddagpenning. Vid behovsprövningen beaktas personens sammanlagda inkomster och makens/makans eller föräldrarnas inkomster till den del som överstiger en viss gräns. Arbetsmarknadsstöd betalas utan behovsprövning i 180 dagar efter det att arbetslöshetsdagpenning först betalats för den maximala tiden 500 dagar, vid deltagande i sysselsättningsfrämjande åtgärder samt för vissa äldre arbetslösa. Arbetsmarknadsstödet kan betalas ut under obegränsad tid. Tillgång till arbetslöshetsförmåner Ansökan om grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd ska lämnas in till Folkpensionsanstaltens lokalbyrå och ansökan om inkomstrelaterad dagpenning till den arbetslöshetskassa där man är medlem. Arbetskraftsbyrån avger till Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan ett bindande utlåtande om förmånens arbetsmarknadspolitiska förutsättningar. Folkpensionsanstaltens eller arbetslöshetskassans beslut om arbetslöshetsskydd kan överklagas hos den lokalbyrå eller arbetslöshetskassa som har fattat beslutet där man sedan utreder om beslutet kan ändras. Om det inte finns möjlighet till självrättelse, behandlas ärendet av besvärsnämnden för social trygghet. Besvärsnämndens beslut kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Juli 2012 25
Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Utkomststöd (socialt bidrag) Utkomststödet är ett stöd som beviljas i sista hand för att en person (familj) ska komma upp i existensminimum. Det beviljas när en person (eller familj) tillfälligt (under kortare eller längre tid) inte har tillräckligt med pengar för att klara sina levnadskostnader. Förmånen utbetalas av kommunen i det område där personen (familjen) är bosatt. För att ha rätt till socialt bidrag krävs det att man är permanent boende i Finland. Det finns inga villkor knutna till ålder eller nationalitet. Särskilda minimiresurser Vårdbidrag är en förmån som betalas ut tillpensionerade i tre olika grader, beroende på deras stödbehov eller för att ersätta kostnader till följd av vård i hemmet eller andra särskilda utgifter som orsakats av sjukdom eller skada. Syftet med handikappbidrag är att stödja 16 64-åriga funktionshindrade personer så att de klarar sig i det dagliga livet och arbetslivet och kan bedriva studier. Handikappbidrag betalas inte till pensionstagare. Bidragsbeloppet är indelat i tre betalningsklasser. Bostadsbidrag för pensionerade betalas till personer som är 65 år fyllda och fast bosatta i Finland eller till personer i åldern 16 64 som är pensionstagare. Bostadsbidraget är 85 % av de skäliga boendekostnader som överskrider självrisken. Regeringen fastställer årligen maximibeloppen av de boendekostnader som ska beaktas med hänsyn till familjens storlek och den kommun där bostaden är belägen. Dessutom är bostadsbidragsbeloppet beroende av familjeförhållandena samt hushållets inkomster och tillgångar. Allmänt bostadsbidrag täcker 80 % av rimliga boendekostnader över ett avdragsgillt grundbelopp (det belopp som hushållet under alla förhållanden självt måste betala). Det avdragsgilla beloppet påverkas av var bostaden är belägen, hushållets storlek och hushållets årliga bruttoinkomst. Det avdragsgilla grundbeloppet fastställs årligen. Hushåll vars inkomst ger dem rätt till fullt bostadsbidrag är undantagna från det avdragsgilla grundbeloppet. Arbetsmarknadsstöd Se avsnittet om arbetslöshet. Juli 2012 26