1 (6) Direktnr. Fax nr. 023-81386 Kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen gjorde 2010-01-15 en kontroll av djurhållningen i Orsa kommun på fastigheten V. Inspektionen genomfördes utan föranmälan med anledning av en uppföljande kontroll av länsstyrelsens beslut 2009-11-04 om föreläggande med vite. Närvarande var djurhållaren MEE samt djurskyddshandläggarna A och B från Länsstyrelsen. Kontrollen har utförts som ett led i Länsstyrelsens roll som kontrollmyndighet enligt 24 djurskyddslagen. Kontrollen påbörjades på förmiddagen efter klockan 11.00. Vid inspektionen togs bilder vid ligghallen med digitalkamera. Ingen kontroll gjordes av hästhållningen. MEE håller nötkreatur av köttras för köttproduktion. Djuren är inhysta i en äldre stallbyggnad med uppbundet system, samt i kall lösdrift ligghall med djupströbädd och skrapgång. På gården hålls även en häst. Länsstyrelsen beslutade 2009-11-04 att förelägga MEE att åtgärda brister i djurhållningen, vid vite om 15000 kronor per punkt. Föreläggandets 5 punkter skulle följas omedelbart efter delgivning med undantag för punkt 3 som skulle följas senast en vecka efter delgivning av beslutet. MEE delgavs beslutet den 5 november 2009. Brister Följande brister uppmärksammades (nedanstående punkt är hänvisning till motsvarande punkt i bifogat kontrollresultat): Nöt 1 TV Djurhållaren saknar lämpliga färdigheter, kunskaper och yrkesskicklighet avseende nötkreatursskötsel.
2 (6) Nöt 7 De nio tjurarna i ligghallen är inte tillfredsställande rena. Nöt 11 TV I stallbyggnaden med uppbundet system är det överbeläggning av antalet djur, tillräckliga utrymmen saknas. Utöver uppbundna kor och ungdjur på de 17-18 båsplatserna hålls ytterligare 10 kalvar och ett ungdjur lösgående i stallet. Stallet är inte anpassat för lösgående djur. Nöt 12 TV - 10 kalvar och ett ungdjur hålls lösgående i stallet med uppbundet system. Stallet är inte anpassat för lösgående djur. Tillräckligt utrymme och liggplatser saknas. Nöt 18 TV De lösgående djuren i stallet med uppbundet system har inte en jämn och halkfri golvyta. Djuren kan vistas på stallgångar, båspallar, gödselrännor och foderbord. Nöt 21 TV Ventilationen i stallet med uppbundna djur bedöms inte vara tillräcklig. Stallets tilluftsintag var igentäppta. En mycket liten pax-fläkt var installerad till frånluftskanalen i stallets tak, takytan runt pax-fläkten var fuktig. Nöt 26 TV Vattensystem i stallbyggnaden för uppbundna djur, samt i ligghallen, är inte utformade och dimensionerade så att de medger ett lugnt och naturligt intag av vatten. Nöt 27 TV Djuren ges inte foder som garanterar en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. Nöt 31 TV Djuren i ligghallen är gödselförorenade till följd av bristfällig renhållning och utgödsling. Nöt 33 Liggytan i ligghallen hålls inte ren. Liggytan består av en frusen massa av spån och gödsel. Djuren saknar en nödvändig bädd av strö eftersom för lite spån eller annat strö läggs ut. Länsstyrelsen avser att begära utdömande av vite för att punkt 4 i länsstyrelsens föreläggande 2009-11-04 inte uppfyllts. Länsstyrelsen kommer också att på nytt förelägga om åtgärder avseende brister i djurhållningen. Länsstyrelsen kommer att göra en uppföljande kontroll av ovanstående brister under februari 2010.
3 (6) Föreläggandets punkt 4 var inte uppfyllt Utfodringsbrister Motivering Punkt 4 i länsstyrelsens föreläggande 2009-11-04 är inte uppfylld. Kravet som ställdes var att alla djur skulle ha torra och rena liggplatser i ligghallar eller stall och att de skulle stödutfodras så att de fick en tillräckligt- och för djurslaget anpassad näringsgiva. De nio tjurarna i ligghallen hade tillgång till en frusen ensilagebal. Fodret var så fruset att endast enstaka små strån kunde avlägsnas från balen. Fruset foder försämrar foderomvandlingen och mycket extra energi krävs dessutom för att värma upp det i vommen. Att utfodra med fruset foder är därför direkt olämpligt. Vid utfodring av foder vid låga temperaturer måste hänsyn tas till vattenhalten i valda fodermedel. För att kunna garantera djuren en tillräcklig-, allsidig- och välbalanserad näringstillförsel, kan det istället för det egenproducerade ensilaget finnas behov av att välja annat grovfoder med lägre vattenhalt och komplettera med lämpligt kraftfoder. Kala fläckar förekom i djurens päls. Detta tyder också på att djuren inte får en tillräcklig näringstillförsel. Pälsätare gynnas när djuret får dålig näringstillförsel. Vid inspektionen låg det mängder med balplast på foderbordet vid ligghallen. En av tjurarna hade nät från en ensilagebal hängandes ur munnen. Ensilageplast och nät ska avlägsnas från balarna innan djuren utfodras. Foderbordet var ohygieniskt och den stora mängden plast tyder på att foderbordet rengörs väldigt sällan. MEE berättade att han ännu inte hade hunnit komma ut till djuren under dagen. Foderbordet skulle städas. Gödselförorenade tjurar och bristfällig ströbädd Överbeläggning i stall, skaderisker och avsaknad av liggplatser för kalvar Liggytorna i ligghallen där de nio tjurarna hålls är inte rena. Liggytan består av en frusen massa av spån och gödsel. Djuren saknar en nödvändig bädd av strö eftersom för lite spån eller annat strö används. Samtliga nio djur i ligghallen är gödselförorenade. Djuren är måttligt till kraftigt gödselbemängda på ben, lår och buk. Över stora delar förekom gödseln som torra uppspruckna kokor. I stallet med båsplatser för uppbundna djur ska det inte hållas lösgående djur. Stallet är inte anpassat för annan djurhållning än uppbundna nötkreatur. I stallet finns inte liggplatser avsedda för de lösgående djuren. De lösgående djuren utsätts för skaderisker när de hålls lösgående i stallbyggandens stallgångar, båsplatser, foderbord och gödselrännor. Utöver risken att skadas av att golvet inte är jämnt och halkfritt, finns det även en uppenbar risk att djur skadar sig på stallinredning, utrustning eller av andra djur, särskilt i trängda lägen eller vid lek. Överbeläggningen innebär också en högre belastning på ventilationskapaciteten.
4 (6) Ventilationssystemet har brister Vattensystemet har brister i både det uppbundna stallet och den kalla lösdriften Ventilationen i stallet med uppbundna djur bedöms inte vara tillräcklig. Några av ventilationssystemets viktigaste uppgifter är att styra stallets temperatur och luftfuktighet, skydda byggnaden från fukt, ge en jämn tillförsel av friskluft utan att ge drag, samt föra bort luftföroreningar. I stallet håller MME fler djur än byggnaden är anpassad för och alla djur i stallet avger fukt och värme. Det överbelagda stallets tilluftsintag var igentäppta. En mycket liten paxfläkt var installerad till frånluftskanalen i stallets tak. Ventilationen i stallet måste ses över. Det måste vara möjligt att reglera från- och tilluften för olika ventilationsmängder. De stängda tilluftsintagen som var igentäppta-, och det faktum att takytan runt pax-fläkten var fuktig, visar på problem med luftfuktigheten i stallet, åtminstone vintertid. Färre djur i stallet, fungerande tilluftsdon och större kapacitet på frånluften är några tänkbara åtgärder. I stallbyggnaden får de uppbundna djuren vatten i gemensamma rännor på foderbordet. MEE häller upp vatten till djuren i rännorna morgon och kväll. Tilldelningen av vatten i rännor erbjuder rimligen inte djuren möjlighet att dricka sig otörstiga. Djur bör ha fri tillgång till dricksvatten. En ko har kapacitet att dricka 10-15 liter vatten på en minut. En medelproducerande mjölkko har ett vattenbehov på 60-100 liter vatten per dygn. Vattenbehovet påverkas av flera faktorer som bl.a. foder, mjölkavkastning och omgivningens temperatur. De kor MEE har i sin besättning är digivande kor av köttras och inte medelproducerande mjölkkor, men behovet ligger åtminstone upp emot 40 liter vatten per dygn för korna. Att djurens totala behov av hundratals liter vatten per dygn säkerställs två gånger om dagen genom att vatten hälls upp i rännorna är inte rimligt. För att säkerställa att djuren som hålls i den kalla ligghallen får tillräckligt med vatten bör elvattenkopp installeras. I den kalla lösdriften har det inte installerats någon elvattenkopp trots att det angavs om en förutsättning i förprövningsansökan inför byggnationen 2006 att automatisk tilldelning skulle finnas. Vid länsstyrelsens slutbesiktning 2008 noteras också att avsaknaden av elvattenkopp var en avvikelse och att dragning av vatten med elkabel pågick. Vid inspektionen 2010-01-15 berättade MEE att han inte lyckats lösa installationen av elvattenkopp ännu.
5 (6) Lämpliga färdigheter och kunskaper saknas Enligt handlingar som överlämnats från O kommun har kommunen upprepade gånger sedan 1992 mottagit anmälningar om allvarliga brister i djurhållningen. År 2001 konstaterades de första allvarliga bristerna. Sedan länsstyrelsen övertog djurskyddskontrollen 2009 har allvarliga brister konstaterats på nytt och länsstyrelsen har förelagt om åtgärder för att komma till rätta med bristerna. MEE saknar förståelse för de brister som finns avseende utfodring och djurens behov av en ordentlig ströbädd på liggytan i ligghallen. Vidare saknas förståelse för djurens utrymmesbehov och krav på stallmiljö. MEE bedöms inte ha lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet avseende nötkreatursskötsel. Information Det kan finnas brister som inte uppmärksammades vid kontrollen. Länsstyrelsen kan enligt djurskyddslagen besluta om föreläggande eller förbud om brister inte åtgärdas. Sådant beslut kan förenas med vite. Vid extra offentlig kontroll uttas en avgift. Extra offentlig kontroll är kontroll vid befogad anmälan eller uppföljande kontroll av påpekade brister. Denna avgift har Jordbruksverket beslutat om. Särskilt beslut kommer att fattas om avgift för extra offentlig kontroll. Vid kontroll användes checklista, se bilaga kontrollresultat. I checklistan finns kryss i rutan TV-brist. Detta innebär att det vid kontrollen framkommit tvärvillkorsbrister. Om du har sökt jordbruksstöd kan en tvärvillkorsbrist komma att innebära avdrag. Detta meddelas i samband med beslut om jordbruksstöd. Ytterligare information som lämnades vid kontrollen framgår av bilagan Kontrollresultat. Underrättelse Du har möjlighet att yttra dig över innehållet i kontrollrapporten. Ditt yttrande ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast den 2010-02-02. Ditt yttrande skickar du till Länsstyrelsen Dalarna, Rättsenheten, 791 84 FALUN eller per e-post till dalarna@lansstyrelsen.se Ange diarienummer 282-327-2010 i rubriken eller på kuvertet.
6 (6) Övrigt Om du har frågor kring kontrollrapporten finns kontaktuppgifter i bilagan kontrollresultat, avsnitt C. Du kan även ringa till Länsstyrelsen på telefonnummer 023-810 00 vardagar kl. 08.00 16.00. Bilaga - Kontrollresultat - Bilder från inspektion