Dnr: 511-11329-2004 Bevarandeplan för Natura 2000-område Tornskogen, SE0220421, Katrineholms kommun, Södermanlands län Natura 2000-kod: SE0220421 Områdets namn: Tornskogen Totalareal: 26 ha Upprättad av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Fastställd av Länsstyrelsen: 2006-06-12 Områdestyp: psci-område enligt Habitatdirektivet. Status: Godkänt av Regeringen 20010620 Ägandeförhållanden: Katrineholms kommun Fastighetsbeteckning: Gersnäs 3:1 Ekonomiskt kartblad: 9G8e Kommun: Katrineholm
Beskrivning av området Mycket nära Katrineholms tätort, invid sjön Näsnaren utbreder sig två barrskogsskogsområden. En smal åkerremsa och vägen till Katrineholms gård skiljer områdena från varandra. En vandringsled markerad med blått löper genom båda skogarna och från parkeringsplatsen i den västra delen är den väl upptrampade stigen till Näsnarens båda fågeltorn markerad. Spår av tidigare sänkningar av sjön Näsnaren syns i öster i form av strandvallar. Skogen domineras av gran men markens fuktighet gör att även glasbjörk trivs och är ett betydande trädslag i området. I synnerhet i de smala partierna närmast sjön, både i det västra och i det östra området, växer rikligt med glasbjörk, ofta tillsammans med klibbal. Skogen är olikåldrig och grova träd växer här och där. Död ved förekommer rikligt, främst i form av lågor. Ett par mindre kraftledningsgator korsar den östra skogen. Ingående Naturtyper enligt habitatdirektivet Kod Naturtypernas namn Areal (ha) 9010 17 9080 *Lövsumpskog 6 Totalareal 26 *= Prioriterad naturtyp Arealen kan komma att ändras efter basinventeringen Bevarandesyfte Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade naturtyperna och arterna så att området bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet och länet. Syftet med detta område är att bevara en naturskogslik barrskog samt de höga naturvärdena som finns knutna till området. Förslag till bevarandemål Målen kommer att preciseras efter att kommande basinventeringar utförts. Areal Arealen västlig taiga skall vara minst 17 ha. Struktur och funktion Relationen död/levande ved skall vara minst 1/5 Typiska arter För naturtypen typiska arter skall finnas kvar eller öka i antal. *Lövsumpskog Areal Arealen lövsumpskog ska vara minst 6 ha. Struktur och funktion Relationen död/levande ved skall vara minst 1/5 Typiska arter För naturtypen typiska arter skall finnas kvar eller öka i antal.
Beskrivning av naturtyper och arter i området Trädskiktet domineras av gran med ett betydande inslag av glasbjörk. Nära kraftledningsgatan i den östra skogen finns ett mindre lövdominerat område med bland annat alm, lönn, ek och ask. I gräslandet mot sumpskogarna vid Näsnaren ökar förekomsterna av glasbjörk och klibbal. Buskskitet är bitvis välutvecklat med främst brakved, hägg och rönn. På andra ställen där solljuset inte tränger igenom i tillräcklig omfattning saknas nästan helt buskskikt. Där är även fält- och bottenskikt svagt utvecklade. Harsyra kan ibland vara enda art i den täta barrmattan. Men över större delen av de båda skogarna är fältskiktet rikt med blåbär som dominerande art. Andra vanliga arter är ekorrbär, skogsstjärna, skogssallad, skogsbräken och revlummer. På de många björkarna, främst de döda, växer rikligt med tickor, bl a björk- och fnösketicka. Död ved förekommer i alla nedbrytningsstadier främst som lågor men även som torrakor och högstubbar. *Lövsumpskog Mellan Näsnarens vassbälten och barrskogen finns ett smalt parti sumpskog. Den består i huvudsak av ganska klen men tätvuxen glasbjörk och klibbal. Någon enstaka ask går också att finna. I fältskiktet märks en lång rad fukt- och våtmarksväxter som t ex grenrör, videört, kärrviol, älggräs, ängsruta, strandklo, hultbräken och vass. Stora delar av sumpskogen har ett väl utvecklat bottenskikt bestående av vitmossemattor med inslag av björnmossor. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för naturtyperna Viktiga substrat i skog med naturlig dynamik är död ved, t.ex. grenar, torrträd, lågor m.m. i olika nedbrytningsstadier som vedlevande arter är beroende på rik tillgång av, gamla och grova träd med för epifyter speciell barkstruktur samt tjocka förnalager för svampar i anslutning till främst äldre granar. Lång skoglig kontinuitet är viktig för svårspridda arter av insekter, spindeldjur, landsnäckor och vissa lavar, mossor och svampar. Grova träd med kraftiga kronor är potentiella boplatser för rovfåglar. I naturtypen får ej förekomma skogliga åtgärder som avverkning eller förberedelser till avverkning, gallring, plockhuggning, dikning, plantering eller markberedning. Brand som naturvårdsåtgärd får tillåtas på lämpliga marker för att gynna arter som utvecklas vid denna typ av störning. Områdets hydrologiska förhållanden skall förbli opåverkade, vilket innebär att åtgärder inom eller utanför objektet som avsevärt kan påverka hydrologin inte får utföras. Epifytiska lavar har svårt att överleva i kontakt med luft som i alltför hög grad bär på sura eller försurande substanser som svavel- och kväveoxider. *Lövsumpskogar Kontinuiteten av lövträd bör bibehållas. Områdets hydrologi får ej påverkas så att de till naturtypen knutna arterna minskar i antal.
Äldre, döda eller döende träd liksom nedblåsta grenar eller stammar får ej tas bort då de utgör viktigt substrat för olika organismer i naturtypen. Organismer knutna till död ved i sumpskog gynnas av den ständiga tillgången på fuktighet. Markskador till följd av virkestransporter i kringliggande skogsbestånd får ej tillåtas. Skogsbruk får ej tillåtas annat än i rent naturvårdande syfte. Växter i kärr- och sumpskogsmiljö drabbas hårt av torka, särskilt om torkan blir permanent som efter en dränering. Andra, mer torktåliga arter konkurrerar då ut den ursprungliga floran. Inväxande gran i lövsumpskog kan innebära ökad dränering samt försurning av kärrtorven vilket innebär sämre livsvillkor för den ursprungliga floran som är knuten till kärr och lövsumpskog. Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Nedan följer en beskrivning av några hotbilder mot naturvärdena inom Natura 2000- området. Det kan naturligtvis finnas fler men avsikten med detta stycke är att beskriva några tänkbara hot. Alla former av skogsbruk i eller i direkt anslutning till området. Markberedning och annat som förändrar hydrologin. Anläggande av skogsbilvägar. Att död, torr ved kan utnyttjas av friluftslivet till eldar. Körning med tunga skogsfordon på otjälad mark. All form av exploatering som bebyggelse, vägar, master etc. Ökat kvävenedfall eller påverkan av kväve från omgivningen. Fragmentering minskad förbindelse mellan områden, brist på genflöde mellan populationer. *Lövsumpskogar Invandring av ung gran. Skyddsdikning i angränsande skogsbestånd. Hårda röjningar av träd- och buskskikt med för intensivt ljusinsläpp. Försurning av marken. Avverkningar av lövträd som minskar lövsumpskogens biologiska variation. Dikningar eller andra ingrepp som förändrar det hydrologiska tillståndet. Borttagande av död ved. Ökat kvävenedfall eller påverkan av kväve från omgivningen. Exploatering i form av bebyggelse, master, vägar, nya ledningar etc. Fragmentering minskad förbindelse mellan områden, brist på genflöde mellan populationer, Områdets ringa storlek gör det känsligt för kanteffekter som ökad vindexponering, solinstrålning etc till följd av åtgärder utanför objektet.
Gällande regler Enligt 7 kap 28 MB krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 Miljöbalken, dvs ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman eller är nödvändiga för skötsel och förvaltning av området. För att kontrollera om tillstånd krävs för någon åtgärd Kontakta länsstyrelsen Bevarandestatus idag Naturtyp/art Bevarandestatus 9010, Ej gynnsam. Skrot måste fraktas bort från västra skogen. Avstjälpningsplatsen för halm mm måste avvecklas från den östra skogen och hjulspåren måste läggas igen. 9080, *Lövsumpskog Gynnsam. Sumpskogen är visserligen ganska ung men förekomsten av trädsocklar och lämpliga substrat ökar med tiden. Förslag till bevarandeåtgärder med tidplan Område Åtgärd Tidsplan 9010 Bortforsling av skrot från västra Snarast skogen samt bortforsling av dumpade halmbalar mm från den östra skogen. 9010, 9080 Uppföljningsbar moss-, lav-, svampinventering genomförs som underlag för bevarandemål. Snarast Uppföljning av bevarandemål Område Åtgärd Tidsplan Rekommendationer för bevarandemål och exempel på uppföljning av dem håller på att arbetas fram av Naturvårdsverket. Ett lämpligt urval av dessa tillförs bevarandeplanen senare.
Inventeringar Nyckelbiotopsinventering, SVS, 1997. Sumpskogsinventering, SVS, flygbildstolkning. Referenser Signalarter i projekt nyckelbiotoper, Skogsstyrelsen, 1994 Skogens pärlor. (http://karta.svo.se) Sörmlands flora, Botaniska sällskapet i Stockholm, 2001.