KALLELSE Nr 5:2010 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik 2010-09-01 Dnr. Anna-Karin Fornberg Handläggare Fakultetsnämndenss ledamöter Fackliga företrädaree Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Datum och tid: Plats: Onsdagen den 8 september, kl. 09.15-13.00 Mötet äger rum i B212, Mälardalens högskola, Eskilstuna (http://www.mdh.se/student/service/kartor) Ledamöter: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Övriga: Jan Gustafsson Maria Lindén Inger Orre Eva Skytt Anette Strömberg Eva Thorin Robin Averstedt Henrik Andersson Andreas Hjertström Tor Andersson Christer Ramebäck Hans Berggren Anna-Karin Fornberg Malin Gunnarsson Magnus Hoppe Ove Larsson Lena Johansson Westholm Magnus Linderström Kerstin Gauffin Dekanus Prodekanus Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Lärarrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Chef utbildnings- och forskningssektionen Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare SACO OFR-S Ordförande lärarförslagsnämnden för naturvetenskap och teknik Adjungerad, akademi HST Ordförande utskottet för design och konst Förhinder anmäls till Anna-Karin Fornberg, telefon 021-10 70 12, e-post anna-karin.fornberg@mdh.se. 1 (2)
Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Nr 5:2010 Sammanträdesdatum: 2010-09-08 Ärende Bilaga 1. Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson, förslag Maria Lindén 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Anmälningar - Föregående mötesprotokoll utsänt tidigare - Dekanusbeslut 4.1 - Inkomna handlingar - För nämnden relevanta rektors- och styrelsebeslut 5. Rapporter från dekanus, utskott och arbetsgrupper - Dekanus - Biblioteksrådet - Utskottet för forskning - Utskottet för utbildning på forskarnivå - Grundutbildningsutskottet - Utskottet för design och konst - Lärarförslagsnämnden 5 - Utbildningsråden 6. Rapport från studentkåren och doktorandrådet (föredras av studeranderepresentanter) 7. Programutbud läsåret 2011/2012; nybörjarprogram som ges på svenska (MDH 2.1.2-42/10) (föredras av Hans Berggren) 8. Ny nämndorganisation fr.o.m. 2011 (MDH 1.1.1/518-10) (föredras av Jan Gustafsson) 7 8 9. Anmälan av forskarutbildningsområden (MDH 3-918/09) (föredras av Malin Gunnarsson) 10. Verksamhetsplan och ärendelista (föredras av Jan Gustafsson) 10 11. Övriga frågor 12. Mötets avslutande 2 (2)
Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande 2010-05-06 Antagning av forskarstuderande Alexander Funcke i Matematik/tillämpad matematik med huvudhandledare Kimmo Eriksson. Planerad examen: filosofie doktor Gustafsson 2010-05-11 Licseminarium Yuji Yamamoto IDT, försvarar 2010-06-18 kl 09.00 sin licentiatuppsats "Kaikaku Gustafsson in production". Granskare är professor Jan Olhager Linköpings universitet och examinator är är professor Christer Johansson MDH. Seminariet äger rum i sal Raspen 2010-05-19 Licseminarium Yuexia Lu, HST, försvarar 2010-06-04 kl 10.00 sin licentiatuppsats "Experimental study on CO2 absorption in hollow filter membrane contactor". Granskare är Dr Niklas Hedin Stockholms universitet och examinator är är professor Rebei Bel Fdhila MDH. Seminariet äger rum i sal Gamma, Västerås. Gustafsson 2010-05-28 Ny biträdande handledare Huseyin Aysan, IDT, har ny handledarkonstellation. Huvudhandledare Sasikumar Punnekkat och biträdande handledare Hans Hansson kvarstår, biträdande handledare Radu Dobrin tillkommer. Gustafsson 2010-06-02 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Veronica Ribe, HST. Gustafsson 2010-06-02 Disputation Annika Kaisdotter Andersson försvarar 2010-09-10 kl 10.15 i Milos Västerås, Gustafsson sin avhandling ''Improved breath alcohol analysis with the use of carbon dioxide as a tracer gas''. Opponent är Dr Johannes Lagois, Dräger Safety AG&Co. Betygsnämnd är Adj professor Wayne Jones, Linköpings universitet, Professor Anita Lloyd-Spetz Linköpings universitet, samt Prof Thomas Laurell Lunds universitet. 2010-06-02 Disputation Johan Kraft försvarar 2010-08-27 kl 10.15 i Gamma Västerås, sin avhandling Gustafsson ''Enabling Timing analysis of Complex Embedded Software Systems''. Opponent är Dr Ian Broster, Rapita Systems Ltd. Betygsnämnd är professor Isabelle Puaut, Université de Rennes 1, Professor Mikael Sjödin; MDH, samt Dr Lars Pareto, IT Universitetet 2010-06-02 Antagning av Kamran Namdar i didaktik med huvudhandledare Margareta Sandström. Gustafsson forskarstuderande Planerad examen: filosofie doktor 2010-06-09 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Yuexia Lu, HST, och Bengt Wahlström, IDP. Gustafsson 2010-06-09 Antagning av forskarstuderande Leo Hatvani i datavetenskap med huvudhandledare Paul Pettersson. Planerad examen: teknologie doktor Gustafsson 2010-06-09 Antagning av Markus Palmnäs i Innovation och design med huvudhandledare Björn Gustafsson forskarstuderande Fagerström. Planerad examen: tekn lic och tekn doktor 2010-06-09 Ny biträdande handledare 2010-06-09 Ny biträdande handledare Fredrik Ekstrand, IDT, har ny handledarkonstellation. Huvudhandledare Lars Asplund och biträdande handledare Mikael Ehström kvarstår, biträdande handledare Giacomo Spampinato tillkommer. Ingela Lindkvist Larsson, UKK, har ny handledarkonstellation. Huvudhandledare Anette Sandberg och biträdande handledare Anders Garpelin kvarstår, biträdande handledare Matts Mattsson tillkommer. Jörgen Lidholm, IDT, har ny handledarkonstellation. Huvudhandledare Lars Asplund och biträdande handledare Mikael Ehström kvarstår, biträdande handledare Giacomo Spampinato tillkommer. Gustafsson Gustafsson 2010-06-09 Ny biträdande Jörgen Lidholm, IDT, har ny handledarkonstellation. Huvudhandledare Lars Gustafsson handledare 2010-06-09 Byte av handledare Mikael Åsberg har ny handledarkonstellation. Ny huvudhandledare är Thomas Nolte, ny biträdande handledare Hans Hansson. 2010-06-09 Ny biträdande Carl Ahlberg, IDT, har ny handledarkonstellation. Huvudhandledare Lars handledare Asplund kvarstår, biträdande handledare Giacomo Spampinato tillkommer. GEM 2010-06-09 Stöd till doktorand- Stöd till doktorandkonferensen 2010 med 30 000 kr för programaktivitet med konferensen 2010 inriktkning på doktoranders arbetsmiljö och relationen doktorand-handledare. Gustafsson Gustafsson Gustafsson 2010-06-11 Fastställande av ISP Fastställer den individuella studieplanen för Carina Sjödin, IDT. Gustafsson * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.
Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande 2010-06-17 Disputation Kurt Wallnau försvarar 2010-09-30 kl 14.00 i Alfa Västerås, sin avhandling ''Predictability By Construction: Working the Architecture/Program Seam''. Opponent är Dr Clemens Szyperski, Microsoft. Betygsnämnd är professor Philippe Kruchten University of British Columbia, Professor Bengt Jonsson; Uppsala universitet samt Dr Raffaela Mirandola Politecnico di Milano 2010-06-17 Antagning av Federico Ciccozzi i datavetenskap med huvudhandledare Mikael Sjödin forskarstuderande Planerad examen: teknologie doktor 2010-06-17 Antagning av Mikael Johnsson i innovation och design med huvudhandledare Mats Jackson GEM forskarstuderande 2010-06-22 Inställande av kurstillfällen ht-10 (MDH 2.1.1-484/10) Planerad examen: teknologie doktor Nämnderna beslutar att, på grund av för få sökande, höstterminen 2010 ställa in kurstillfället Diskurs- och textanalys, SSO118, 23017, HST. Beslut att uppdra till berörd akademi att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställd kurs och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörd akademi ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. Gustafsson Gustafsson Gustafsson Gustafsson Jonsson Säfström 2010-06-22 Förlängd mandattid och Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att Mats Björkman är Gustafsson ledamöter personlig suppleant för Gordana Dodig-Crnkovic i lärarförslagsnämnden för lärarförslagsnämnd naturvetenskap och teknik under perioden 2010-09-01 2010-12-31. (MDH 1.1.1-257/10) Lärarförslagsnämndens sammansättning av lärarrepresentanter under perioden 2010-09-01 2010-12-31 är därmed: Ordinarie ledamot Lena Johansson Westholm (ordf.), HST med personlig sup. Eva Thorin, HST Ordinarie ledamot Rolf Lövgren (vice ordf.), IDT med personlig sup. Robert Öman, HST Ordinarie ledamot Hans Eriksson, UKK med personlig sup. Per Sund, UKK Ordinarie ledamot Gordana Dodig-Crnkovic, IDT med personlig sup. Mats Björkman, IDT. 2010-06-22 Högskoleexamen i datavetenskap (MDH 2.1.4-716/10) Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar om rättelse av examensbeskrivningen för Högskoleexamen i datavetenskap enligt bilaga. Gustafsson 2010-06-23 Disputation Carina Andersson försvarar 2010-09-24 kl 10.00 i Selanderrummet Eskilstuna sin avhandling ''Informationsdesign i tillståndsövervakning''. Opponent är univ lektor Karin Wagner IT universitetet Göteborg. Betygsnämnd är docent Henrik Artman FOI, docent Ulf Melin Linköpings universitet samt professor Peter Funk MDH 2010-06-29 Disputation Arne Sjöblom försvarar 2010-09-10 kl 13.15, sin avhandling 'Hälsobokslut! En drivkraft för förändrad verksamhetsstyrning''. Opponent är Docent Jan Lindwall, Uppsala universitet. Betygsnämnd är professor Esbjörn Segelod,MDH, Docent Margareta Bjurklo, Karlstads universitet samt Docent Gunnar Rimmel Göteborgs universitet Gustafsson Gustafsson * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.
Bilaga 4.1 Förteckning delegationsbeslut* Typ Datum Ärendemening Beslut Beslutande 2010-06-30 Filosofie magisterexamen med huvudområdet Kemiteknik med inriktning mot kvalitet inom läkemedel och bioteknik (MDH 2.1.4-724/10) Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att inrätta Filosofie magisterexamen med huvudområdet Kemiteknik med inriktning mot kvalitet inom läkemedel och bioteknik, att fastställa den engelska översättningen av examensbenämningen till Master of Science (60 credits) in Chemical Engineering with Specialization in Quality in Pharmaceuticals and Biotechnology, att fastställa examensbeskrivning för Filosofie magisterexamen med huvudområdet Kemiteknik med inriktning mot kvalitet inom läkemedel och bioteknik enligt bilaga, samt att kemiteknik med inriktning mot kvalitet inom läkemedel och bioteknik från och med den 1 juli 2010 inte längre kan utgöra huvudområde respektive inriktning för en magisterexamen vid Mälardalens högskola, att studenter som påbörjat sina studier vid Mälardalens högskola före den 1 juli 2010 ska ha rätt att få ut ovanstående examen, dock längst till och med 30 juni 2015. Gustafsson 2010-06-30 Reviering av utbildningsplan, planeringsdel, läsåret 2010/11 2010-06-30 Reviering av utbildningsplan, planeringsdel, läsåret 2010/11 2010-06-30 Revidering av utbildningsplaner för läsåret 2010/2011 (MDH 2.1.2-1074/09) Beslut att revidera utbildningsplanens planeringsdel för Byggnadsingenjör - Samhällsteknik (IWV20) avseende läsåret 2010/2011. Beslut att revidera utbildningsplanens planeringsdel för Civilingenjör - Samhällsteknik (CWV20) avseende läsåret 2010/2011. Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att revidera utbildningsplaner för läsåret 2010/2011 för Byggnadsingenjörsprogrammet (YHT02), Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad (YCT03) och Magisterprogram i energioptimering för byggnader (ZWG21). Fornberg Fornberg Gustafsson 2010-08-09 Disputation Robert Steen försvarar 2010-09-03 kl 13:00 i Filen, Eskilstuna, sin avhandling 'Molecular Electronic Devices based on Ru(II) Thiophenyl Pyridine and Thienopyridine Architecture". Opponent är docent Kenneth Wärnmark, Lunds universitet. Betygsnämnd är professor Jan Bergman, Karolinska Institutet, professor Tobias Rein, AstraZeneca R&D, Södertälje, docent Henrik Ottosson, Uppsala universitet, professor Christine McKenzie, SydDanska universitetet, Odense samt docent Lars-Johan Norrby, Stockholms universitet. Gustafsson 2010-08-09 Antagning av forskarstuderande 2010-08-09 Antagning av forskarstuderande 2010-08-09 Antagning av forskarstuderande Saravanan Vijayalakshami i datavetenskap med huvudhandledare Sasikumar Punnekkat Planerad examen: teknologie licentiat Lina Stålberg i innovation och design med huvudhandledare Mats Jackson Planerad examen: teknologie licentiat Helena Karlsson i innovation och design med huvudhandledare Tomas Backström Planerad examen: teknologie doktor Gustafsson Gustafsson Gustafsson * Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.
Bilaga 5 Status för ärenden i Lfn 2010-08-31 Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt 184-09 professor i matematik/tillämpad matematik 251-09 adjungerad professor i datavetenskap 261-09 universitetslektor i datavetenskap Lars-Erik Persson, Luleå tekniska universitet, Sten Kaijser, Uppsala universitet och Ljudmila Bordag, Högskolan i Halmstad Erik Hagersten, Uppsala universitet och Ahmed Hemani, KTH, Stockholm Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad och Marina Papatriantafilou, Chalmers tekniska högskola Beslut om sakkunniga 2009-12-30 Handlingar till sakkunniga v 6. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 1/3. Utlåtande finns. Handlingar till sakkunniga v 2. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2010-02-03 Utlåtande finns. 18 sökande Sökande är Tiberiu Seceleanu Behandlat LFN 25/5 Rektors beslut 6/9 Två sökande Lfn 8/9 264-09 universitetslektor i datavetenskap Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad och Marina Papatriantafilou, Chalmers tekniska högskola Beslut om sakkunniga 2009-12-30 Handlingar till sakkunniga v 2. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2010-02-03 Utlåtande finns. Två sökande Lfn 8/9 265-09 universitetslektor i datavetenskap Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad och Marina Papatriantafilou, Chalmers tekniska högskola Beslut om sakkunniga 2009-12-30 Handlingar till sakkunniga v 2. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2010-02-03 Utlåtande finns. En sökande Lfn 8/9 272-09 universitetslektor i datavetenskap Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad och Marina Papatriantafilou, Chalmers tekniska högskola Beslut om sakkunniga 2009-12-30 Handlingar till sakkunniga v 2. Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2010-02-03 Utlåtande finns. Tre sökande Lfn 8/9 24-10 adjungerad universitetslektor i energiteknik 117-10 universitetslektor i datavetenskap Pertti Vainikainen, Aalto, Finland och Raida Jirjis, SLU Morten Fjeld, Chalmers tekniska högskola och Lars Erik Holmquist, Södertörns högskola Handlingar till sakkunniga v 7 Utlåtande från Vainikainen. Handlingar till sakkunniga v. 20 Sökandes handlingar till sakkunniga senast 2010-06-15 Sökande är Jenny Nyström Fyra sökande Utlåtande från Holmquist
Bilaga 5 Status för ärenden i Lfn 2010-08-31 Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt 346-09 professor i produkt- och processutveckling med ansvarsområde kvalitetsoch organisationsutveckling 390-09 professor in computer science, specializing in industrial Engineering of Software- Based Systems. 326-10 senior lecturer in process and product development, with a focus on sustainable production 345-10 universitetslektor i robotik 365-10 ansökan om att antas som docent i artificiell intelligens/lärandesystem Bjarne Bergquist, Luleå tekniska universitet, Lar Pejryd, Högskolan Väst och Bent Å Lindberg, KTH Stockholm Jörgen Hansson, Chalmers och Harold Lawson, Lidingö Sakkunniga ska utses Danica Kragic, KTH och Ivan Kalaykov, Örebro universitet. Nosrat Shahsavar, Linköpings universitet. finns Sökandes handlingar skickat till sakkunniga 23/6. Utlåtande från Bergquist och Pejryd finns. Sökandes handlingar skickat till sakkunniga 23/6. Utlåtande från Lawson finns. Sökandes handlingar skickade till sakkunniga 30/8. Sökandes handlingar skickade till sakkunnig 30/8. Två sökande Två sökande Tre sökande Två sökande Sökande är Ning Xiong
Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 5:2010 Sammanträdesdatum: 2010-09-08 Ärende 7 Programutbud läsåret 2011/2012, nybörjarprogram som ges på svenska (Dnr MDH 2.1.2-42/10) Nämnden har årligen att fatta beslut om programutbud för det kommande läsåret avseende nybörjarprogram som ges på svenska, vid sitt första möte efter sommaren. Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa programutbud avseende nybörjarprogram som ges på svenska för läsåret 2011/2012 enligt förslag i bilaga 7.1. Ärendets beredning Akademierna har lämnat önskemål om programtillfällen och UFO har sammanställt rekryteringsstatistik för de senaste åren. Underlag Bilaga 7.1; förslag till programutbud avseende nybörjarprogram som ges på svenska för läsåret 2011/2012. Bilaga 7.2; rekryteringsstatistik (rekryteringsmål, förstahandsökande-, antagnings- och registreringsstatistik) med historik. Delges Akademichefer, Administrativa chefer, Forskningsledare, Utbildningsledare, Sektionschef STC, Sektionschef INF.
Bilaga 7.1 T Examen hp Pgm_ kod Utbildningsprogram Programinriktning Ort HT10/ VT11 Ges H11/ V12 Ja/ Nej Kommentarer om förändringar jämfört med HT10/VT11 Förslag till beslut HT - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 VT - 30 FUB02 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 2 HT Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - V-ås 60 Ja V-ås 60 Ja - Etuna 30 Ja HT Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik -- Etuna 20 Ja civilingenjörsprogram HT Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem HT Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 30 Ja V-ås 30 Ja HT Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 40 Ja HT Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad HT Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik HT Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram V-ås 30 Ja - V-ås 40 Ja - Etuna 30 Ja HT Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik -- Etuna 20 Ja högskoleingenjörsprogram HT Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås 60 Ja
Bilaga 7.1 HT Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 40 Ja HT Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås 40 Ja HT Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation HT Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning HT Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Spel HT Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign HT Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - V-ås 40 Ja OINR V-ås 20 Ja SPEL V-ås 40 Ja - Etuna 30 Ja - Etuna 20 Ja HT Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign - Etuna 30 Ja HT Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi HT Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign HT Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO ITentreprenör HT Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi HT Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och arbete FEKO Etuna 30 Ja INDU Etuna 30 Ja DATA Etuna 20 Nej Ställs in PSYK Etuna 30 Ja - V-ås 30 Ja HT Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås 50 Ja
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Programrekrytering till höstterminen 2010 Svenska nybörjarprogram A-Ö Presentationen bygger på den statistik som STC/antagningen tar fram och skickar ut i samband med varje antagningsomgång. Programtbudet dvs programtillfällena, är grupperade efter huvudexamen för resp. program. Kandidaterna är i sin tur indelade efter kategori. Inom varje huvudexamen/kategori är programmen presenterade alfabetisk efter programnamn (se listan). För varje program anges: - Rekryteringsmålet (utbud) - Antal 1:a handssökande (efterfrågan) -Antal antagna i urval 1 och urval 2 (antagning) - Registrerade tre veckor efter terminstart/upprop (rekrytering) -Antal av de registrerade som var kvinnor Historiken sträcker sig tillbaka till HT07 dvs från Bolognas införande. Bilaga 7.2 Urval: Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - civilingenjörsprogram - Etuna HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna 1
Bilaga 7.2 Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Spel SPEL V-ås IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign - Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås 2
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås UKK FUB01 Övr Naturvetenskaplig/teknisk Bas - 30 FUB01 bastermin Naturvetenskaplig 1 / teknisk bastermin 1 Gavs första - gången HT08 V-ås som BMV20 120 UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås 100 UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås 80 UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås 60 UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås 40 UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås 20 UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås 0 UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås UKK Övr Rekryt_mål Bas - Förstahand 30 FUB01 Urval 1 Naturvetenskaplig Urval / teknisk 2 bastermin 1 Reg_tot - Varav Kv V-ås HT 08UKK Övr 29 Bas - 37 30 FUB01 45 Naturvetenskaplig 37 / teknisk bastermin 1 35-9 V-ås HT 09UKK Övr 59 Bas - 71 30 FUB01 80 Naturvetenskaplig 67 / teknisk bastermin 1 59-17 V-ås HT 10 UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås 60 104 80 75 0 0 UKK Övr Bas - 30 FUB01 Naturvetenskaplig / teknisk bastermin 1 - V-ås Axelrubrik FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 FUB01 Bilaga 7.2 3
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort Alla Alla svenska nybörjarprogram Alla HT10/Urval2: Alla Rekryteringsmålet Alla förvåra svenska nybörjarprogram var 1792 och efter urval2 har 1779 antagits. Det är en minskning med 121 studenter eller Alla drygt 6%. Minskningen motsvarar i sin helhet borfallet från socionomprogrammet som ställdes in i höst men som kommer att ges igen HT11. Alla 117studenter hade antagits till Socionomprogrammet i urval2 förra hösten. För övrigt har minskningar och ökningar tagit ut varandra Alla men anmärkningsvärt är tappat till högskoleingenjörer som backat 21%. Lärarprogrammet har något färre sökande. Antagna till kandidatprogram har ökat med 8%. Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Pgm Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla3500 Alla3000 2500 Alla 2000 Alla1500 Alla1000 500 Alla 0 Alla Axelrubrik Språk Eng Sv Typ Påb Nyb Påb Nyb Förutb Alla svenska nybörjarprogram Sv nyb registreringar HT09 Övriga 29% Sv nybörjare 71% Rekryt mål Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv Alla HT 07 Alla HT 08 1787 1633 2400 2214 2000 1892 1552 1567 1426 1470 920 953 Alla HT 09 1697 3012 2090 1900 1705 1000 Alla HT 10 1792 2638 2112 1779 0 0 Alla Bilaga 7.2 4
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort Civing Civilingenjörsprogram Civing HT10/Urval 2:Vihar sex civilingenjörsprogram Civing med ett sammanlagt rekryteringsmål om 180 studenter eller 30 studenter per program. Antalet antagna studenter efter urval Civing 2 har ökat med 7% och vi har nu antagit 156 studenter eller 26 studenter per program. Detta pekar mot en slutlig registrering av 149 studenter Civing eller 25 studenter per program, att jämföras med 139 studenter eller 23 registrerade studenter per program förra hösten. Civing Vi har tre nya civilingenjörsprogram. Civing Ett gammalt och ett nytt program har färre antagna än medel efter urval 2 och tre ligger under sina rekryteringsmål. Robotik har ökat antalet Civing antagna efter urval 2 från 16 till 29. Axelrubrik Pgm Sv nyb Civilingenjörer Civing Civing Examen Civing Civing Övriga examina Civing Civing Civing Civing Civing Civing Civing Civing Civing Nyreg Civing HT09 Övriga sv nyb 92% 200 Civing 180 160 Civing 140 120 Civing 100 80 Civing 60 40 Civing 20 0 Civing Rekryt mål Civing Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT 07 158 Civing 104 143 111 100 34 HT 08 95 Civing98 144 107 102 35 HT 09 130 Civing 106 181 146 139 48 HT 10 180 Civing 115 Civing 187 156 0 0 Civing 8% Bilaga 7.2 5
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås HST Civilingenjörsprogrammet MER Teknik Civing 300 i energisystem, YCT01 Civilingenjörsprogrammet YCT01 Nytt HT10 i energisystem V-ås 35 HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås 30 HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås 25 HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås 20 HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås 15 HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås 10 HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås Axelrubrik 5 HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås 0 HST MER Rekryt mål Teknik Civing Förstahand 300 YCT01 Urval 1 Civilingenjörsprogrammet Urval 2 i energisystem Reg tot Varav Kv V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås HT 10 30 12 23 18 0 0 HST MER Teknik Civing 300 YCT01 Civilingenjörsprogrammet i energisystem V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås HST Civilingenjörsprogrammet MER Teknik Civing 300 i industriell YCT02 Civilingenjörsprogrammet ekonomi, YCT01 i industriell ekonomi Nytt HT10 V-ås 45 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 40 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 35 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 30 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 25 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 20 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 15 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 10 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 5 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås 0 HST MER Rekryt mål Teknik Civing Förstahand 300 YCT02 Urval 1 Civilingenjörsprogrammet Urval 2 i industriell ekonomi Reg tot Varav Kv V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås HT 10 30 18 40 34 0 0 HST MER Teknik Civing 300 YCT02 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi V-ås Axelrubrik Bilaga 7.2 6
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 45 40 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 35 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 30 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 25 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 20 15 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 10 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 5 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 0 IDT IS Rekryt_mål Teknik Civing Förstahand 300 CCV20 Urval 1 Civilingenjörsprogrammet Urval 2 i robotik Reg_tot - Varav Kv V-ås HT 07 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås 25 13 17 13 11 1 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås HT 08 25 33 28 22 21 2 IDT IS Teknik Civing 300 CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik - V-ås HT 09 IDT IS 40 Teknik Civing 23 300 CCV20 22 Civilingenjörsprogrammet 16 i robotik 15-2 V-ås HT 10IDT IS 40 Teknik Civing 42 300 CCV20 32 Civilingenjörsprogrammet 29 i robotik 0-0 V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås HST Civilingenjörsprogrammet MER Teknik Civing 300 i samhällsbyggnad, YCT03 Civilingenjörsprogrammet YCT03 i samhällsbyggnad Nytt HT10 V-ås Axelrubrik Civilingenjörsprogrammet i robotik, CCV20 HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås 60 HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås 50 HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås 40 HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås Axelrubrik 30 HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås 20 HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås 10 HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås 0 HST MER Rekryt mål Teknik Civing Förstahand 300 YCT03 Urval 1 Civilingenjörsprogrammet Urval 2 i samhällsbyggnad Reg tot Varav Kv V-ås HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås HT 10 30 14 50 36 0 0 HST MER Teknik Civing 300 YCT03 Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad V-ås Bilaga 7.2 7
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna 90 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna 80 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna 70 60 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna 50 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna 40 30 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna 20 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna 10 0 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna IDT Rekryt_mål IPR Innovation Civing Förstahand 300 CKE20 Urval 1 Innovation och produktdesign Urval 2 - civilingenjörsprogram Reg_tot - Varav Kv Etuna HT 07IDT IPR 19 Innovation Civing 26 300 CKE20 32 Innovation och produktdesign 27 - civilingenjörsprogram 25-14 Etuna Axelrubrik Innovation och produktdesign -Civilingenjörsprogram, CKE20 HT 08IDT IPR 20 Innovation Civing 26 300 CKE20 51 Innovation och produktdesign 37 - civilingenjörsprogram 37-14 Etuna HT 09IDT IPR 30 Innovation Civing 46 300 CKE20 79 Innovation och produktdesign 59 - civilingenjörsprogram 53-20 Etuna IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna HT 10 30 20 30 29 0 0 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE20 Innovation och produktdesign - civilingenjörsprogram - Etuna IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna 35 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna 30 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna 25 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna 20 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna 15 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna 10 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna 5 0 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna IDT Rekryt_mål IPR Innovation Civing Förstahand 300 CKE21 Urval 1 Innovation, produktion Urval 2 och logistik Reg_tot - Varav Kv Etuna HT 07IDT IPR19 Innovation Civing21 300 CKE2125 Innovation, produktion 21 och logistik 16-4 Etuna HT 08IDT IPR20 Innovation Civing16 300 CKE2121 Innovation, produktion 14 och logistik 13-5 Etuna HT 09 IDT IPR 20 Innovation Civing 14 300 CKE21 30 Innovation, produktion 21 och logistik 16-3 Etuna IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna HT 10 20 9 12 10 0 0 IDT IPR Innovation Civing 300 CKE21 Innovation, produktion och logistik - Etuna Axelrubrik Innovation, produktion och logistik, CKE21 Bilaga 7.2 8
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort Hing Högskoleingenjörsprogram HT10/Urval2: Pgm Sv nyb Hing Hing Vihar sex högskoleingenjörsprogram Hing med ett gemensamt rekryteringsmål på 230 studenter eller 38 studenter per program. Efter urval2 har vi antagit 172 vilket motsvarar 29 Hing studenter per program. Antalet antagna efter urval 2 har minskat med 47 eller 21% jämfört med HT09 (219)och pekar på ett slutligt registreringstal Hing om ca 155 eller26 studenter per program, att jämföra med 197 registrerade totalt eller 33 studenter per program förra året. Axelrubrik Hing Hing Hing Examen Hing Hing Övriga Hing Hing examina Hing Hing Hing Hing Hing Hing Hing Högskoleingenjörer Hing Övriga sv nyb 88% Nyreg Hing HT09 300 Hing 250 Hing 200 Hing 150 Hing 100 50 Hing 0 Hing Rekryt mål Hing Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot Varav Kv HT 07 252 Hing 195 187 156 140 32 HT 08 190 Hing 193 181 145 147 35 HT 09 230 Hing 279 235 219 197 44 HT 10 230 Hing 200 Hing 201 172 0 0 Hing 12% Bilaga 7.2 9
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram- Etuna IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna 70 60 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna 50 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna 40 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna 30 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna 20 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna 10 0 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna IDT IPR Rekryt mål Innovation Hing Förstahand 180 IKE20 Urval 1 Innovation och produktdesign Urval 2 - högskoleingenjörsprogram Reg tot - Varav Kv Etuna Axelrubrik IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram HT 07IDT IPR 29 Innovation Hing 21 180 IKE20 24 Innovation och produktdesign 18 - högskoleingenjörsprogram 16-6 Etuna HT 08IDT IPR 30 Innovation Hing 24 180 IKE20 36 Innovation och produktdesign 27 - högskoleingenjörsprogram 26-10 Etuna IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna HT 09 30 47 61 47 40 15 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna HT 10 30 29 40 30 0 0 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE20 Innovation och produktdesign - högskoleingenjörsprogram - Etuna IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörspro- Etuna IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna IKE21 Innovation, produktion och logistik IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna 40 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna 35 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna 30 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna 25 20 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna 15 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna 10 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna 5 0 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna IDT IPR Rekryt mål Innovation Hing Förstahand 180 IKE21 Urval 1 Innovation, produktion Urval 2 och logistik - högskoleingenjörsprog- Reg tot Varav Kv Etuna HT 07IDT IPR19 Innovation Hing 9 180 IKE2111 Innovation, produktion 4 och logistik - högskoleingenjörsprog- 8 4 Etuna Axelrubrik HT 08IDT IPR20 Innovation Hing 9 180 IKE2112 Innovation, produktion 10 och logistik - högskoleingenjörsprog- 10 3 Etuna HT 09IDT IPR 20 Innovation Hing 33 180 IKE21 36 Innovation, produktion 26 och logistik - högskoleingenjörsprog- 21 12 Etuna IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna HT 10 20 11 20 15 0 0 IDT IPR Innovation Hing 180 IKE21 Innovation, produktion och logistik - högskoleingenjörsprog- Etuna Bilaga 7.2 10
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås 120 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås 100 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås 80 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås 60 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås 40 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås 20 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås 0 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås IDT IS Rekryt mål Teknik Hing Förstahand 180 IMV20 Urval 1 Flygingenjörsprogrammet Urval 2 Reg tot - Varav Kv V-ås Axelrubrik IMV20 Flygingenjörsprogrammet HT 07IDT IS 40 Teknik Hing 67 180 IMV20 45 Flygingenjörsprogrammet 45 31-0 V-ås HT 08IDT IS 40 Teknik Hing 93 180 IMV20 55 Flygingenjörsprogrammet 55 57-7 V-ås HT 09 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås 40 109 47 47 43 1 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås HT 10 40 64 50 50 0 0 IDT IS Teknik Hing 180 IMV20 Flygingenjörsprogrammet - V-ås IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Startade - HT09 V-ås 45 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 40 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 35 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 30 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 25 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 20 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 15 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 10 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 5 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 0 IDT IS Rekryt mål Data Hing Förstahand 180 YHT01 Urval 1 Högskoleingenjörsprogrammet Urval 2 i nätverksteknik Reg tot - Varav Kv V-ås HT 09IDT IS 40 Data Hing 16 180 YHT0113 Högskoleingenjörsprogrammet 10 i nätverksteknik 12-0 V-ås HT 10 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås 40 16 10 7 0 0 IDT IS Data Hing 180 YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik - V-ås Axelrubrik YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Bilaga 7.2 11
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås HST YHT02 MER Byggnadsingenjörsprogrammet Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet Nytt från HT10 - V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås 70 HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås 60 HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås 50 HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås 40 HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås 30 HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås Axelrubrik 20 HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås 10 HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås 0 HST MER Rekryt mål Teknik Hing Förstahand 180 YHT02 Urval 1 Byggnadsingenjörsprogrammet Urval 2 Reg tot - Varav Kv V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås HT 10 60 59 60 50 0 0 HST MER Teknik Hing 180 YHT02 Byggnadsingenjörsprogrammet - V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås YHT03 Energiingenjörsprogrammet HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet Nytt från - HT10 V-ås 45 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 40 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 35 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 30 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 25 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 20 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 15 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 10 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 5 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås 0 HST MER Rekryt mål Teknik Hing Förstahand 180 YHT03 Urval 1 Energiingenjörsprogrammet Urval 2 Reg tot - Varav Kv V-ås HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås HT 10 40 21 21 20 0 0 HST MER Teknik Hing 180 YHT03 Energiingenjörsprogrammet - V-ås Axelrubrik Bilaga 7.2 12
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås 90 IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås 80 IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås 70 60 IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås 50 IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås 40 30 IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås 20 IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås 10 0 IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås IDT IS Rekryt mål Data Högsk. Förstahand 120 TCV21 Urval 1 Datornätverk och Urval datakommunikation 2 Reg tot - Varav Kv V-ås HT 07IDT IS 20 Data Högsk. 19 120 TCV21 17 Datornätverk och 14 datakommunikation 11-0 V-ås Axelrubrik TCV21 Datornätverk och datakommunikation HT 08IDT IS 15 Data Högsk. 27 120 TCV21 30 Datornätverk och 22 datakommunikation 21-1 V-ås HT 09IDT IS 40 Data Högsk. 67 120 TCV21 77 Datornätverk och 59 datakommunikation 52-0 V-ås IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås HT 10 40 50 48 38 0 0 IDT IS Data Högsk. 120 TCV21 Datornätverk och datakommunikation - V-ås Högsk. TCV22 Högsk. TCV23 Högsk. TCV24 Högsk. TCV25 Högsk. TCV26 Högsk. TCV27 Högsk. TCV28 Högsk. TCV29 Högsk. TCV30 Högsk. TCV31 Högsk. TCV32 Högsk. TCV33 Högsk. TCV34 Högsk. TCV35 Högsk. TCV36 Högsk. TCV37 Bilaga 7.2 13
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort Data Kandidat Kandidat Datavetenskap Data Kandidat HT10/Urval2: Data Kandidat Data Kandidat Data Kandidat Data Kandidat Data Kandidat Pgm Examen Kategori Nyreg till datavetenskap HT09 Data Kandidat Data Data Kandidat kandidater Data Kandidat Övriga Övriga 5% Data Kandidat Övriga Sv nyb Data Kandidat kandidater Data Kandidat Övriga kand 34% Sv nyb exkl Kandidat Data Kandidat kandidater 61% Data Kandidat Data IDT IS Data Kandidat Datavetenskapliga programmet IDT IS Data Kandidat 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås IDT IS Data Kandidat 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås IDT IS Data Kandidat 120 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås IDT IS Data Kandidat 100 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås 80 IDT IS Data Kandidat 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås 60 IDT IS Data Kandidat 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås 40 IDT IS Data Kandidat 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås 20 IDT IS Data Kandidat 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås 0 IDT IS Data Kandidat 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås IDT IS Rekryt mål Data Kandidat Förstahand 180 Urval 1 Datavetenskapliga Urval programmet 2 Reg tot alla Varav Kv V-ås HT 07IDT IS 60 Data Kandidat 73 180 65 Datavetenskapliga 56programmet 61 alla 6 V-ås HT 08IDT IS 85 Data Kandidat 109 180 101 Datavetenskapliga 88programmet 87 alla 5 V-ås HT 09IDT IS Data Kandidat 60 112 180 90 Datavetenskapliga 89 programmet 89 alla 1 V-ås IDT IS Data Kandidat 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås HT 10 60 87 90 75 0 0 IDT IS Data Kandidat 180 Datavetenskapliga programmet alla V-ås Axelrubrik Kandidat Datavetenskap Bilaga 7.2 14
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås 70 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås 60 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås 50 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås 40 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås 30 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås 20 10 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås 0 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås IDT IS Rekryt mål Data Kandidat Förstahand 180 TCV20 Urval 1 Datavetenskapliga Urval programmet 2 Allmän Reg inriktning tot OINR Varav Kv V-ås HT 07IDT IS 10 Data Kandidat 11 180 TCV20 9 Datavetenskapliga 8programmet Allmän inriktning 8 OINR 2 V-ås Axelrubrik TCV20 Datavetenskapliga programmet - Allmän inriktning HT 08IDT IS 10 Data Kandidat 19 180 TCV20 25 Datavetenskapliga 22programmet Allmän inriktning 23 OINR 3 V-ås HT 09IDT IS 20 Data Kandidat 58 180 TCV20 45 Datavetenskapliga 44 programmet Allmän inriktning 43 OINR 1 V-ås IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås HT 10 20 48 45 40 0 0 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet Allmän inriktning OINR V-ås IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås 60 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås 50 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås 40 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås 30 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås 20 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås 10 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås 0 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås IDT IS Rekryt mål Data Kandidat Förstahand 180 TCV20 Urval 1 Datavetenskapliga Urval programmet 2 Reg tot SPEL Varav Kv V-ås HT 07IDT IS 20 Data Kandidat 28 180 TCV2026 Datavetenskapliga 19programmet 19 SPEL 0 V-ås Axelrubrik TCV20 Datavetenskapliga programmet - Spel HT 08IDT IS 25 Data Kandidat 34 180 TCV2038 Datavetenskapliga 35programmet 33 SPEL 2 V-ås HT 09IDT IS 40 Data Kandidat 54 180 TCV20 45 Datavetenskapliga 45 programmet 46 SPEL 0 V-ås IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås HT 10 40 39 45 35 0 0 IDT IS Data Kandidat 180 TCV20 Datavetenskapliga programmet SPEL V-ås Bilaga 7.2 15
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort Inform Kandidat Kandidat Informationsdesign Inform Kandidat HT10/Urval2: Inform Kandidat Inform Kandidat Inform Kandidat Inform Kandidat Inform Kandidat Inform Kandidat Pgm Examen Inform Kandidat Inform Kandidat Inform Kandidat Övriga Övriga Inform Kandidat Sv nyb Inform Kandidat Inform Kandidat Övriga kand Kandidat Inform Kandidat Inform Kandidat Inform Inform Kandidat Inform Kandidat Inform Kandidat Kategori Nyreg till Information HT09 Övriga kandidater 35% Information 4% Sv nyb exkl kandidater 61% Inform Kandidat 160 140 Inform Kandidat 120 Inform Kandidat 100 80 Inform Kandidat 60 Inform Kandidat 40 Inform Kandidat 20 0 Inform Kandidat Rekryt_mål Inform Kandidat Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg_tot Varav Kv HT 07 80 Inform Kandidat 120 73 67 64 49 Axelrubrik Kandidater Informationsdesign HT 08 80 Inform Kandidat 97 60 69 68 60 HT 09 80 Inform Kandidat 137 75 72 73 59 Inform Kandidat HT 10 80 149 Inform Kandidat 82 78 0 0 Bilaga 7.2 16
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna 50 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna 45 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna 40 35 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna 30 25 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna 20 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna 15 10 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna 5 0 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna IDT Rekryt_mål IPR Inform Kandidat Förstahand 180 DKE20 Urval 1 Informativ illustration Urval 2- informationsdesign Reg_tot - Varav Kv Etuna HT 07IDT IPR 30 Inform Kandidat 39 180 DKE20 21 Informativ illustration 17 - informationsdesign 17-13 Etuna Axelrubrik DKE20 Informativ illustration - informationsdesign HT 08IDT IPR 30 Inform Kandidat 24 180 DKE20 18 Informativ illustration 16 - informationsdesign 15-11 Etuna HT 09IDT IPR 30 Inform Kandidat 42 180 DKE20 24 Informativ illustration 24 - informationsdesign 23-15 Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna HT 10 30 45 25 21 0 0 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE20 Informativ illustration - informationsdesign - Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna 60 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna 50 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna 40 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna 30 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna 20 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna 10 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna 0 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna IDT Rekryt_mål IPR Inform Kandidat Förstahand 180 DKE21 Urval 1 Rumslig gestaltning Urval - 2informationsdesign Reg_tot - Varav Kv Etuna HT 07IDT IPR20 Inform Kandidat 49 180 DKE217 Rumslig gestaltning 17 - informationsdesign 19-16 Etuna HT 08IDT IPR20 Inform Kandidat 32 180 DKE21 21 Rumslig gestaltning 21 - informationsdesign 21-21 Etuna HT 09 IDT IPR 20 Inform Kandidat 47 180 DKE21 21 Rumslig gestaltning 18 - informationsdesign 19-19 Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna HT 10 20 48 22 22 0 0 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE21 Rumslig gestaltning - informationsdesign - Etuna Axelrubrik DKE21 Rumslig gestaltning - Informationsdesign Bilaga 7.2 17
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna 60 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna 50 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna 40 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna 30 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna 20 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna 10 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna 0 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna IDT Rekryt_mål IPR Inform Kandidat Förstahand 180 DKE22 Urval 1 Textdesign - informationsdesign Urval 2 Reg_tot Varav Kv Etuna HT 07IDT IPR 30 Inform Kandidat 32 180 DKE22 35 Textdesign - informationsdesign 33 28 20 Etuna Axelrubrik DKE22 Textdesign - Informationsdesign HT 08IDT IPR 30 Inform Kandidat 41 180 DKE22 21 Textdesign - informationsdesign 32 32 28 Etuna HT 09IDT IPR 30 Inform Kandidat 48 180 DKE22 30 Textdesign - informationsdesign 30 31 25 Etuna HT 10 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna 30 56 35 35 0 0 IDT IPR Inform Kandidat 180 DKE22 Textdesign - informationsdesign Etuna Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Inform Kandidat DKE22 Bilaga 7.2 18
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IPR Innovation Kandidat Kandidat Innovation IPR Innovation Kandidat HT10/Urval2: IPR Innovation Kandidat IPR Innovation Kandidat IPR Innovation Kandidat IPR Innovation Kandidat IPR Innovation Kandidat IPR Innovation Kandidat Pgm IPR Examen Innovation Kandidat Kategori Nyreg till Innovation HT09 Utbud HT10 IPR Innovation Kandidat Innovationsprogrammet- IPR Innovation Kandidat Innovation Övriga Övriga MTO med fyra inriktningar. 4% IPR Innovation Kandidat Övriga Ges bara i Eskillstuna Sv nyb IPR Innovation Kandidat kandidater IPR Innovation Kandidat Övriga kand 35% Sv nyb exkl kandidater IPR Kandidat Innovation Kandidat 61% IPR Innovation Kandidat Innovation IPR Innovation Kandidat IPR Innovation Kandidat alla Etuna Kandidat IPR Innovation Kandidat alla Etuna 140 IPR Innovation Kandidat alla Etuna 120 IPR Innovation Kandidat alla Etuna 100 IPR Innovation Kandidat alla Etuna 80 IPR Innovation Kandidat alla Etuna 60 IPR Innovation Kandidat alla Etuna 40 20 IPR Innovation Kandidat alla Etuna 0 IPR Innovation Kandidat alla Etuna IPR Rekryt mål Innovation Kandidat Förstahand Urval 1 Urval 2 Reg tot alla Varav Kv Etuna HT 07 IPR100 Innovation Kandidat 65 127 103 81 alla 55 Etuna HT 08 IPR100 Innovation Kandidat 73 127 84 65 alla 40 Etuna HT 09 IPR 90 Innovation Kandidat 93 93 99 77 alla 42 Etuna IPR Innovation Kandidat alla Etuna HT 10 110 80 120 109 0 0 IPR Innovation Kandidat alla Etuna Axelrubrik Bilaga 7.2 19
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna IDT IPR Kandidat 180 RKE20 Företagsekonomi FEKO Etuna IDT RKE20 IPR Innovationsprogrammet Kandidat 180 RKE20 MTO -Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi Företagsekonomi FEKO Etuna 60 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna 50 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna 40 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna 30 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna 20 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna 10 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna 0 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna IDT IPR Rekryt mål Innovation Kandidat Förstahand 180 RKE20 Urval 1 Innovationsprogrammet-MTO Urval 2 Företagsekonomi Reg tot FEKO Varav Kv Etuna HT 07IDT IPR 20 Innovation Kandidat 27 180 RKE20 37 Innovationsprogrammet-MTO 29 Företagsekonomi 21 FEKO 8 Etuna HT 08IDT IPR 20 Innovation Kandidat 30 180 RKE20 50 Innovationsprogrammet-MTO 37 Företagsekonomi 27 FEKO 17 Etuna HT 09IDT IPR 30 Innovation Kandidat 50 180 RKE20 50 Innovationsprogrammet-MTO 50 Företagsekonomi 45 FEKO 23 Etuna HT 10 IDT IPR 30 Innovation Kandidat 33 180 RKE20 50 Innovationsprogrammet-MTO 50 Företagsekonomi 0 FEKO 0 Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Företagsekonomi FEKO Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna Axelrubrik RKE20 Innovationsprogrammet MTO -Industridesign IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna 35 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna 30 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna 25 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna 20 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna 15 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna 10 5 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna 0 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna IDT IPR Rekryt mål Innovation Kandidat Förstahand 180 RKE20 Urval 1 Innovationsprogrammet-MTO Urval 2 Industridesign Reg tot INDUVarav Kv Etuna HT 07IDT IPR20 Innovation Kandidat 5 180 RKE208 Innovationsprogrammet-MTO 7 Industridesign 6 INDU 3 Etuna Axelrubrik HT 08IDT IPR20 Innovation Kandidat 6 180 RKE207 Innovationsprogrammet-MTO 4 Industridesign 3 INDU 1 Etuna HT 09IDT IPR30 Innovation Kandidat 7 180 RKE207 Innovationsprogrammet-MTO 13 Industridesign 9 INDU 2 Etuna HT 10 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna 30 11 18 12 0 0 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Industridesign INDU Etuna Bilaga 7.2 20
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna 80 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna 70 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna 60 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna 50 40 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna 30 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna 20 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna 10 0 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna IDT IPR Rekryt mål Innovation Kandidat Förstahand 180 RKE20 Urval 1 Innovationsprogrammet-MTO Urval 2 Psykologi Reg tot PSYK Varav Kv Etuna HT 07IDT IPR 20 Innovation Kandidat 23 180 RKE20 67 Innovationsprogrammet-MTO 52 Psykologi 40 PSYK 35 Etuna Axelrubrik RKE20 Innovationsprogrammet MTO - Psykologi HT 08IDT IPR 20 Innovation Kandidat 23 180 RKE20 47 Innovationsprogrammet-MTO 26 Psykologi 22 PSYK 17 Etuna HT 09IDT IPR 30 Innovation Kandidat 36 180 RKE20 36 Innovationsprogrammet-MTO 36 Psykologi 23 PSYK 17 Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna HT 10 30 30 40 40 0 0 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO Psykologi PSYK Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna IDT IPR Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna IDTRKE20 IPR Innovationsprogrammet Innovation Kandidat 180 RKE20 MTO Innovationsprogrammet-MTO -IT entreprenör HT07och HT08 Datavetenskap IT-entreprenör DATA Etuna HT10 bytt till IT-entreprenör 25 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna 20 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna 15 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna 10 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna Axelrubrik 5 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna 0 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna IDT IPR Rekryt mål Innovation Kandidat Förstahand 180 RKE20 Urval 1 Innovationsprogrammet-MTO Urval 2 IT-entreprenör Reg tot DATA Varav Kv Etuna HT 07IDT IPR20 Innovation Kandidat 1 180 RKE20 Inställt 0 Innovationsprogrammet-MTO 0 IT-entreprenör 0 DATA 0 Etuna HT 08IDT IPR20 Innovation Kandidat 1 180 RKE20 Inställt 0 Innovationsprogrammet-MTO 0 IT-entreprenör 0 DATA 0 Etuna HT 09 IDT IPR 0 Innovation Kandidat 0 180 RKE20 0 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna Gavs inte HT09 0 0 0 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna HT 10 20 6 12 7 0 0 IDT IPR Innovation Kandidat 180 RKE20 Innovationsprogrammet-MTO IT-entreprenör DATA Etuna Bilaga 7.2 21
Utbildnings- och forskningssektionen Nyb sv HT 2010-09-01 Fakultet AkademPrio Kategori Examen Hp Kod Programnamn Inr Ort HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och a- V-ås HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås 40 HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås 35 HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås 30 HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås 25 HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås 20 HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås Axelrubrik GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap -miljö, hälsa och arbetet Nytt HT10 15 HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås 10 HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås 5 HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås 0 HST Rekryt_mål MER Miljö Kandidat Förstahand 180 GKN01 Urval 1 Kandidatprogrammet Urval 2 i miljövetenskap - Reg_tot miljö, hälsa och ar - Varav Kv V-ås HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås HT 10 30 27 37 24 0 0 HST MER Miljö Kandidat 180 GKN01 Kandidatprogrammet i miljövetenskap - miljö, hälsa och ar - V-ås UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås UKK GHM01 Övr Kammarmusikprogrammet HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet AMV20 - före HT09 V-ås 100 UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås 90 UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås 80 70 UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås 60 50 UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås 40 UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås 30 20 UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås 10 0 UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås UKK Övr Rekryt_mål HumMus Konst.HE Förstahand 120 GHM01 Urval 1 Kammarmusikprogrammet Urval 2 Reg_tot - Varav Kv V-ås HT 07UKK Övr 29 HumMus Konst.HE 64 120 GHM01 25 Kammarmusikprogrammet 0 16-12 V-ås Axelrubrik HT 08UKK Övr 29 HumMus Konst.HE 71 120 GHM01 39 Kammarmusikprogrammet 39 24-15 V-ås HT 09UKK Övr 50 HumMus Konst.HE 86 120 GHM01 17 Kammarmusikprogrammet 0 29-15 V-ås UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås HT 10 50 73 33 0 0 0 UKK Övr HumMus Konst.HE 120 GHM01 Kammarmusikprogrammet - V-ås Bilaga 7.2 22
Fakultetsnämnden för naturvetenskap FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 5:2010 och teknik Sammanträdesdatum: 2010-09-08 Ärende 8 (MDH 1.1.1-518/10) Information om internremissvar rörande förslag till ny nämndorganisation Den 1 januari ska en ny nämndorganisation införas vid Mälardalens högskola. Nämnderna har haft i uppdrag att under ledning av dekanerna ta fram förslag till ny nämndorganisation. Förslaget har internremitterats och arbetet med att sammanställa och revidera utformningen av ny nämndorganisation pågår. Avstämning sker med nämnderna vid deras sammanträden i september, och förslag till beslut föreläggs högskolestyrelsen vid dess sammanträde den 11 oktober 2010. Förslag till beslut Nämnden beslutar att notera informationen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av dekanerna för fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, och den utbildningsvetenskapliga nämnden. Föregående dekan för fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap har också deltagit i beredningen, liksom utbildnings- och forskningshandläggare Malin Gunnarsson. Remissvaren skulle ha inkommit till sista augusti och därefter har gruppen ovan haft två möten där man diskuterat inkomna svar. Minnesanteckningar från dessa möten bifogas samt en sammanställning av samtliga inkomna remissvar. Underlag I ärendet finns bilaga 8.1; minnesanteckningar från dekanernas möten samt sammanställning av inkomna remissvar. 1
Bilaga 8.1 Arbetsanteckningar, Malin Gunnarsson/UFO Minnesanteckningar från dekanernas arbete med remissvaren på förslaget till ny nämndorganisation Möte den 31 augusti 2010 (Närvarande: Jan Gustafsson, Tola Jonsson, Peter Dobers, Malin Gunnarsson) UKK och HST ställer sig bakom förslaget, men lyfter fram ett antal problem/frågor att klargöra. IDT kan också tolkas ställa sig bakom förslag om en nämnd men lyfter ett antal synpunkter. HVV ställer sig övervägande kritiska till förslaget men framhåller också att det kan finnas fördelar med en gemensam nämnd. Instanser att förankra reviderat förslag med: Högskolejuristen Personalsektionen UFO Rektorsrådet (6 september, summerar remissvaren, samt 20 september, det färdiga förslaget) Nämnderna (7,8,9 september) Nämndkonstruktionen Negativa kommentarer: Rädsla för toppstyrning uttalad. Ökat avstånd mellan nämnd och verksamhet. Inte skriva in dagens organisation, varken akademier eller prioriterade inriktningar, utan göra nämndorganisationen mer hållbar. Förslaget innebär för många nämndledamöter. Synpunkter på att det skulle ta mer tid. Risk för att olika vetenskapliga traditioner och kulturer får svårt att mötas i en nämnd, att det uppstår en skevhet i vilka frågor som kommer på agendan. Också risk för att olika möteskulturer gynnar/missgynnar olika delar av högskolan. Fler frågor för hela nämnden men istället färre frågor som berör den enskilde ledamoten. Kommentarer dekanerna: Konstruktionen och ledamöterna ska ha en tydlig förankring i verksamheten. Nämnden har ansvar för att kvalitetsuppföljningarna genomförs, och utifrån vilka kriterier. Men det genomförs under ledning av utbildningsutskottet. Antalet nämndledamöter behöver reduceras. Minska antalet externa ledamöter till 2 eller 3. Valberedningen uppdras att se till att det finns balans mellan och HSV aspekter, högskolans prioriterade inriktningar, jämn könsfördelning. Studenterna representerar studentkåren som kollektiv, inte akademierna. Att nämnden fungerar är precis som idag beroende av att beredningen i akademier, råden, utskotten fungerar. 1
Bilaga 8.1 Arbetsanteckningar, Malin Gunnarsson/UFO Reviderat förslag omfattning fakultetsnämnden: Dekaner 3 Lärarrepresentanter 4 Studentrepresentanter 2 Externa ledamöter 3 Lärarförslagsnämnden Negativa kommentarer: De ledamöter som ingår har inte möjlighet att greppa bredden i de vetenskapsområden som ska behandlas av LFN. Det finns olika traditioner inom de olika vetenskapsområdena vilket gör det svårt att enas i beslut om tillsättanden. Fler frågor för hela nämnden men istället färre frågor som berör den enskilde ledamoten. Färre personer ska utföra mer arbete än i dagens LFN. Svårt få personer att ställa upp som ledamöter i LFN. Kommentarer dekanerna: Måste alla ledamöter göra allting, dvs. kan de ha en arbetsfördelning internt i nämnden? Bättre stöd från PER och en uppsnabbning av anställningsprocessen. Ha en nämnd men behålla antalet ledamöter? Möter i så fall önskan om minskat administrativt stöd och svarar ev. mot autonomiutredningen. Jämfört med forskningsutskottet, där det finns en poäng med att perspektiv krockar, så är det istället en kvalitetssäkrande process som är central i LFN. Jan och Peter träffar personalchefen för att höra hennes synpunkter på remissvaren. Tola undersöker hur Örebros anställningsnämnd arbetar. Fortsättning beredning av remissvar, 2 september 2010 (Närvarande: Jan Gustafsson, Tola Jonsson, Carl Anders Sävström (på telefon), Peter Dobers (på telefon), Malin Gunnarsson Dekanerna enades om att stå fast vid benämningen fakultetsnämnd för den gemensamma nämnden. Man enas också om den förändrade skrivning kring vad valberedningen ska beakta, enligt utskickat förslag från Peter D, dvs. inte låsa fast sig i t.ex. dagens prioriterade inriktningar. Angående LFN så kommer Jan kalla till möte med ordförandena LFN, förvaltningschefen och personalchefen för att diskutera remissvaren angående LFN och dess framtida uppdrag. Dekanerna menar att det framgent fortfarande är viktigt att ha ett sakkunnigförfarande även för lektorat. Möjligen kan omfattningen diskuteras. LFNs roll diskuterades. En roll är som idag där LFN aktivt prövar de sökandes kompetens och rangordnar dem, en alternativ roll är att de sakkunnigas utlåtande återlämnas till kollegiet inom akademin och LFNs roll snarare är att säkerställa att det är en kvalitetssäker process. 2
Bilaga 8.1 Arbetsanteckningar, Malin Gunnarsson/UFO Vem av de två prodekanerna går in i dekanens ställe? Nämnden föreslås avgöra det genom att konstituera sig vid sitt första möte, där en av prodekanerna utses till förste vice dekan av nämnden själv. Diskussion av förslaget från UKK om att utbildningsstrateger, två, istället professionaliseras och anställs vid UFO, medan det ska finnas fyra utbildningsledare som representerar de fyra utbildningsområdena. Dekanernas uppfattning är att de strategiska frågorna måste drivas från kollegiet, vilket talar för att utbildningsstrategen även fortsättningsvis skulle vara kopplad till akademin. De betonar att utbildningsstrategerna ska vara förankrade i akademin, vilket finns idag. Det som i nuläget saknas är utbildningsstrateg inom samhällsvetenskap. Det som snarare skulle kunna professionaliseras är det administrativa stödet, dvs. utbildningsledarna, och det stödet skulle kunna centraliseras till UFO. Utbildningsledarens roll är att ge ett kvalificerat stöd för nyutveckling och revidering av utbildningsutbud och examen. I så fall skulle det istället finnas en utbildningsstrateg per utbildningsområde, och dessa har akademiövergripande ansvar och leder varsitt grundutbildningsråd. Förslagsvis skulle varje utbildningsstrateg ha 40 procent av heltid, möjligen skulle delar av de 40 procenten kunna förläggas på annan person för att fånga upp delområden inom det större utbildningsområdet. Vilken roll utbildningsledarna ska ha i framtiden och var de ska finnas i organisationen får hanteras vidare inom ramen för det arbete som leds av förvaltningschefen med att se över hur det administrativa stödet inom högskolan bäst organiseras. Angående lärarutbildningskonventet så föreslår dekanerna att prodekan grundutbildning samt utbildningsstrategen med ansvar för utbildningsområdet utbildningsvetenskap är de två som deltar från MDH. Slopa ledet grundutbildningsutskott Mot bakgrund av att prodekanus grundutbildning arbetar 100 procent med sitt uppdrag skulle denne kunna delta i samtliga grundutbildningsråd. I varje råd finns också ytterligare nämndrepresentant. Råden leds av respektive utbildningsstrateg. Om formella beslut om utbud, inrättande och avveckling av examen och program tas av den gemensamma fakultetsnämnden skulle föreslaget utskott för grundutbildning kunna tas bort. Forskning och forskarutbildning Forskningsnämnden är ett internt, högskolegemensamt forskningsstrategiskt organ som ska hantera vilka ställningstaganden högskolan ska ta angående sin forskningsprofil. Forskningsutskottet är i sin tur länkat till handledarkollegierna (eller motsvarande) inom akademin. Dekanerna står fast vid förslaget om vilka som ingår i forskningsutskottet, inklusive den nya funktionen forskningsstrateg. Forskningsstrategens uppdrag är att representera hela den prioriterade inriktningen och arbetar utåt mot högskolan som helhet, och denne ska utses av kollegiet. Forskningsledare är däremot den som företräder en forskningsmiljö, inom en prioriterad inriktning. Under den pågående förändringen av forskarutbildningsområden ser dekanerna att det kan finnas anledning att åtminstone för en tid framåt fortsätta att ha ett eget, men gemensamt, utskott för forskarutbildning. 3
Bilaga 8.1 Arbetsanteckningar, Malin Gunnarsson/UFO Terminologin blir således: Grundutbildningsutskott för teknik, hälsa och välfärd, samhällsvetenskap samt utbildningsvetenskap, samt forskarutbildningsutskott och forskningsutskott. Övrigt Historiebeskrivningen på sidan 1 i dokumentet med förslag på ny nämndorganisation är inte riktigt korrekt. Förslaget från dekanerna är att istället skriva något i stil med att högskolan har en tradition av att anpassa den kollegiala strukturen utifrån förändringar i verksamheten. Tidigare har bland annat funnits såväl linjenämnder som nämnd för grundutbildning respektive forskning. Den föreslagna nya nämndorganisationen ska därmed också ses som en anpassning till såväl hur verksamheten bedrivs som i vilka former gemensamma frågor behöver diskuteras. 4
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 2010 08 27 Remissvar från HVV på förslaget till ny nämndorganisation Vi har på HVV uppmanat medarbetarna att lämna synpunkter på förslaget men få svar har kommit in till akademichefen. Möjligtvis har några lämnat synpunkter direkt i enlighet med uppmaningen på MDH:s hemsida. HVV:s svar speglar därför i första hand synpunkter från akademichefen, HVV:s administrative chef samt utbildningsledaren på akademin. 1. Från 1 januari 2011 kommer högskolornas autonomi att öka på många områden. Det gäller såväl organiseringen av fakultetsnämndsorganisationen som uppgifter som denna normalt hanterar. Högskolan måste under hösten fatta ett antal beslut om hur vi i fortsättningen ska hantera t ex anställningsförfarande (befordran, sakkunniginstitutionen etc). En ny rektor som ska leda MDH kommer också att utses inom kort. Mot denna bakgrund vill understryka vikten av att förslaget innan högskolestyrelsen fattar beslut om en ny nämndstruktur vidareutvecklas med hänsyn tagen till dessa nödvändiga ställningstaganden och att den rektor som utses i höst ges möjlighet att delta i utformningen av den framtida nämndorganisationen som är så fundamental för hela högskolans sätt att fungera. 2. Förslaget sägs syfta till förenkling, optimalt resursutnyttjande och till att förhindra överorganisering. Till denna trefaldiga målsättning borde läggas ytterligare en ambition: att förbättra möjligheten att ansvara för högskolans innehållsliga kvalitet i utbildning och forskning. 3. Även om vi kan dela uppfattningen att det finns fördelar med en gemensam nämnd för hela MDH så ser vi också problem med förslaget. Fakultetsnämnden har två huvudsakliga uppgifter: att ansvara för den innehållsliga kvaliteten för all utbildning och all forskning på MDH samt att ansvara för utveckling av långsiktiga strategier och verksamhetsplanering. Nämnden ska också ta beslut om inrättande och avveckling av ämnen, examina och program. Vi är mycket tveksamma till om den organisation som förslås på ett trovärdigt sätt kan ansvara för dessa uppgifter. Även i den befintliga nämndstrukturen, med tre nämnder, har kvalitetsuppföljningen av ämnen, examina och program upplevts som problematiskt. Den gemensamma nämnden kommer att ha ett brett ansvar för kvalitetsuppföljning inom MDH:s samtliga utbildningar, alltifrån teknik, lärarutbildning, humaniora till vård och 1 av 26 1
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 samhällsvetenskap. I realiteten läggs därför kvalitetsansvaret på utskotten (för utbildning respektive forskning) och på utbildningsråden. Utbildningsutskottet ska t ex kunna fatta beslut om inrättande, revision och avveckling av program. Här behövs klarlägganden och överväganden av rimligheten i de uppdrag som åläggs de olika organen och hur kvalitetsuppdraget kommer att fullgöras. 4. Ansvarsfördelningen mellan nämnd, utskott och grundutbildningsråd är oklar i förslaget. Utskottens roll behöver tydliggöras gentemot nämnden och utbildningsråden. De senare framställs som en mötesplats där diskussioner ska föras. Råden har tydligen ingen uppgift när det gäller att förbereda ärenden eller fatta egna beslut? Vi kan ses en risk för att det blir flera nivåer i nämndorganisationen och konstellationer som innebär att uppdragen överlappar varandra med följden att processer fördröjs. Organisationen riskerar att bli otydlig både inåt i organisationen och utåt. Nämndorganisationen bör ha så få nivåer som möjligt och vara tydlig när det gäller funktion, uppdrag och beslutsrätt. Korta handläggningstider måste också underlättas. Hur ska olika ärenden hanteras? Några exempel på vanliga ärenden skulle kunna användas för att illustrera nämndorganisationens funktionssätt. 5. När det gäller grundutbildningsrådet för hälsa så uppstår frågor om hur detta förhåller sig till akademins egna organ (ledningsråd, branschråd etc). Inom t ex teknikområdet finns utbildningar på flera akademier, när det gäller grundutbildningsrådet för hälsa och vård sammanfaller rådets ansvarsområde helt med de utbildningar som finns på HVV. Här blir det viktigt att specificera uppdraget och ansvaret för råd respektive akademi. Vi vill också påpeka att i förslaget finns viss begreppsförvirring och ordvalet skiftar mellan hälsa, hälsa och vård och hälsa och välfärd. 6. Utbildningsstrategernas roll sägs vara densamma som i befintlig organisation. Eftersom den idag är i högst oklar så bör den absolut förtydligas i förslaget, inte minst i relationen till utbildningsledaren. Vi har också svårt att förstå forskningsstrategens roll. Denna funktion behöver både förklaras och preciseras för att vi ska kunna ta ställning till den. 7. Vi ser fördelar i att forskningen på MDH samordnas inom en enhetlig nämndorganisation och ett gemensamt forskningsutskott inte minst ur perspektivet att skapa en gemensam organisation för forskarutbildningen och enhetliga villkor för doktorander. Samtidigt finns det en stor risk för att vi bygger in besvärliga konflikter i hantering av olika forskningsfrågor. Variationerna är stora i synsätt och värderingar mellan olika ämnen. Vi tror också att det blir svårt att inom ramen för en lärarförslagsnämnd hantera dessa skillnader i traditioner och vetenskapskulturer. Frågan om en eller två lärarförslagsnämnder handlar också om arbetsbelastning och volymen på det uppdrag som enskilda 2 av 26 2
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 nämndledamöter kan åta sig. Redan idag är arbetsbelastningen mycket hög på lärarförslagsnämnderna. 8. Beskrivningen av de prioriterade inriktningarna i den figur som redovisas bidrar till oklarheten i förslaget. Även om de prioriterade inriktningarna är viktiga för MDH ges de en roll i förslaget som vi är mycket tveksamma till, till exempel när det gäller representanterna i nämnderna. Är det lämpligt att de sex externa representanterna ska representera var sitt prioriterat område? 9. Den framtida nämndorganisationen bör också utformas så att den håller långsiktigt. Den bör inte i onödan låsas fast i ett visst antal prioriterade områden eller deras benämningar eller i akademiernas benämningar, indelningar och antal. 10. Vi bör överväga att precisera att ett visst antal av de externa representanterna ska komma från andra universitet/högskolor och att övriga ska spegla verksamheten vid MDH. 11. Det är tveksamt om förslaget till ny nämndorganisation innebär en ekonomisk besparing. Att till exempel skapa en lärarförslagsnämnd innebär inte antalet ärenden minskar. Arbetsbördan blir mycket hög på ledamöterna i den gemensamma nämnden. Att inrätta två utskott som får stora och viktiga uppdrag för hela högskolan blir på samma sätt arbetskrävande för ledamöterna mycket av det arbete som i dag görs i de tre nämnderna kommer om vi förstått det rätt att läggas på utskotten. Utskotten kommer också att behöva ett ordentligt administrativt stöd och professionellt underlag i sitt arbete om det ska kunna skötas på ett bra sätt. 12. En viktig fråga att beakta är också rekryteringsaspekten. Kommer det att bli lättare eller svårare att rekrytera till uppdragen i den nya nämndstrukturen? Finns det en risk att de stora ansvarsområdena och förväntade arbetsinsatserna inte upplevs stå i proportion till den avsatta arbetstiden för uppdragen? Roland Svensson Akademichef HVV 3 av 26 3
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 2010 08 27 Synpunkter från akademin för Innovation, Design och Teknik på ny nämndorganisation från 1 januari 2011 De synpunkter som härmed lämnas av IDT har hämtats in från IDT:s ledning; bestående av såväl forskningsledare, forskningsprofilledare, utbildningsledare som avdelningschefer. Förslaget har en ton av att allt strategiskt arbete ska ske på nämnderna och att akademierna endast är en utförarorganisation. Så fungerar det inte och kommer inte att göra i praktiken. De djupa kompetenserna finns inom akademierna. Nämndledamöter kommer endast att vara generalister i sina uppdrag. Vi förväntar oss att de eventuella besparingar som görs i den nya nämndorganisationen fördelas ut i akademiernas kärnverksamheter och inte stannar i högskolan centrala pott. Tanken med en enda nämnd är god och bör innebära en förenkling av nämndorganisationen. Risken med förslaget kan dock innebära mer toppstyrning. För att undvika detta bör man definiera rollerna som dekan och prodekanerna har. Det är en positiv ambitionen att få nämnden som samarbetsorgan och påvisa att vi alla följer utbildnings och forskningsstrategin. Det nya nämndförslaget ger säkert genomskinligare organisation, kanske kan stridigheter mellan olika ämnen mötas på ett bättre sätt. En poäng att ha ett gemensamt organ för hela MdH, där en förståelse och samsyn för hela verksamheten hamnar på plussidan men ett ökat antal frågor för den enskilde nämndledarmöten hamnar på minussidan. Troligen kommer nämnden att behöva kompletteras med arbetsutskott utöver det som nämns, varför effektivitetsvinsterna man hoppas på med förslaget kan komma att minskas rejält. (Vi är också rädda att nämnden blir trubbig då den inte kommer att ha erforderlig förståelse för varje område. Teknik, Uven och HSV skiljer sig rejält i styrkor och svagheter! Tanken är väl att stärka området på den svaga sidan men det kan istället bli så att den starka sidan försvagas...) Vi är tveksamma till att slå ihop Utskottet för forskning och Utskottet för forskarutbildning. Utskotten har ibland gemensamma frågor, men det har hittills lösts genom att vid dessa tillfällen ha ett eller två gemensamma möten. Det finns också många frågor som utskotten vinner att jobba igenom var för sig (t ex att ta fram Studiehandbok för forskning). (Bättre med korta effektiva möten än långa med få frågor som berör varje enskild deltagare.) Forskningsstrateg verkar åtminstone ur IDTs perspektiv som något onödigt. Det är en av forskningsledarens viktigaste uppgifter att ansvara för strategiska frågor, dvs det stämmer inte alls med bilden att forskningsledare i första hand har ett drifts och samordningsansvar. Styrkan med dagens forskningsutskott inom är att ledarna för de olika forskningsverksamheterna träffas. Om det är forskningsledaren som i praktiken ansvarar för fördelning av fakultetsmedlen så känns det onaturligt att en forskningsstrateg representerar inriktningen, speciellt om de har olika åsikter om hur verksamheten ska bedrivas. Det är naturligtvis viktigt att strateg och ledare är förankrade i 4 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 forskarkollegiet, men om den ena ska väljas så kan man fundera på varför den andra inte görs det. Vi tror att vi förstår tanken (att kollegiet ska vara representerat av en vald representant i utskottet), men i så fall borde även forskningsledarna sitta i utskottet som representanter för den exekutiva makten. Dessutom, vad gäller för utbildningsledaren och utbildningsstrategen? Skall denna strateg också väljas? Sammantaget känns konstruktionen lite överarbetad. Det borde räcka med att kollegiet väljer representanter till nämnden och att nämnden utser ett par representanter till utskotten. Därutöver så kan de prioriterade inriktningarna representeras av respektive ledare. Det är dock bra att man säkerställer representation för samtliga prioriterade inriktningar. Beträffande lärarförslagsnämnden så låter "effektivisering av handläggningsrutinerna" mycket bra, men det är svårt att förstå att detta kan uppnås genom en gemensam nämnd. Den uppenbara effekten av en gemensam nämnd är att den riskerar att bli en flaskhals och att många ledamöter tvingas sitta igenom möten där de har lite att tillföra och är marginellt intresserade (=slöseri). En gemensam nämnd skulle kunna öka effektiviteten om den tilläts arbeta med utskott som tar ansvar för intervjuerna och förbereder beslut. För att få enhetlighet borde det vara tillräckligt att en eller två personer (tex ordf. och vice ordf.) deltar i samtliga intervjuer. Själva beslutet skulle sen kunna tas i lärarförslagsnämnden, alternativt att ärenden återremiteras till nämnden enbart när avvikande åsikter förekommer eller om någon i nämnden på förhand begär detta. En generell synpunkt att är att de samordningsvinster man gör genom att tillsätta organ med bredare ansvarsområden motverkas av att andelen frågor som engagerar en enskild ledamot minskar, vilket kan leda till minskat engagemang och försämrad frånvaro (vilket i sin tur kan urholka systemet). En annan generell synpunkt är att schemaläggningen av möte (alternativt närvaron) försvåras när organ med ett ökande antal upptagna personer skapas. Framförallt bland forskarna är resor och andra mindre avbokningsbara aktiviteter vanliga. Detta skulle kunna motverkas av en möjlighet att kunna skicka en personlig ersättare, något som inte alls berörs i förslaget (men kanske redan finns i det bakomliggande regelverket). Kommer det gå att rekrytera nämndledarmöter till en den beskrivna nämnden? (Befarar att det blir svårt att få representanter från tekniksidan.) En oro är hur de olika dekan rollerna kommer att fördelas mellan och HSV viktigare är förstås vilka personer det blir, så att de förmår se helheten (även utanför sin egen vetenskap). Utbildningsstrateger bör jobba mer aktivt med just de strategiska frågorna. De bör också utnyttjas av andra instanser då det är lämpligt som t.ex. Förvaltningen och Rektorsrådet. Som det är nu finns det ett glapp mellan utbildningsstrategerna och ovannämnda instanser. Utbildningsledare har inte tillräcklig djup kunskap om alla utbildningar och därmed känns det inte helt tryggt att endast de och lärarrepresentanter (det står inget om att dessa skall komma från samtliga program) sköter de strategiska diskussionerna om programmen. Avdelningschefer eller programsamordnare borde vara med i grundutbildningsråden, t.ex. som adjungerade. 5 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Stöd som UFO ska ge till olika råd och utskott bör specificeras. Det är väldigt viktigt att nämnden får det stöd den behöver. Man måste tydliggöra hur den nya organisationen ska bidra till bättre kommunikation mellan utbildning och forskning och bättre kommunikation mellan den fyra akademierna. En kommentar som är specifik för IDT. Utbildningsstrategen för IS och IPR bör vara samma person därför att utbildningarna inom dessa två prioriterad inriktningar integreras. Utbildningen som bedrivs på avdelningen för teater och kreativa processer (TCA) på IDT hamnar enligt förlaget under Grundutbildningsrådet för Utbildning. Detta gör att IDT inte längre får inflytande på nämndnivå över TCAs aktiviteter. Det är lämpligt att IDT representeras på Grundutbildningsrådet för Utbildning. Prodekanus för grundutbildning borde kanske också ha gedigen erfarenhet av utbildning, kanske t.o.m. hellre än docent /professorskompetens? Vi finner det märkligt att chefen för UPO ska ingå i rektorsrådet. Vad finns det för anledning till det? Olyckliga formuleringar: Det finns inte heller oceaner av tid för att sitta av möten. (första stycket under punkterna sid 3). Vi är övertygade om att människor tar sina arbetsuppgifter på större allvar än att sitta av! Fakultetsnämnden har ansvar för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning.. (tredje stycket under rubrik En fakultetsnämnd sid 3). Här bör tilläggas att det sker i dialog med akademierna. För akademin för Innovation, Design och Teknik Åsa Lundkvist Akademichef 6 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 2010-08-27 Remissvar från akademin för utbildning, kultur och kommunikation på förslaget om ny nämndorganisation Vid UKK har samtliga medarbetare inbjudits att komma med synpunkter till akademichefen om förslaget. Utifrån detta har ett underlag till svar tagits fram som varit öppet för alla medarbetare att ta del av och lämna synpunkter på. Därefter har förslaget och underlaget till remissvar diskuterats vid gemensamt akademi- och ledningsråd under augusti som resulterat i detta remissvar. I stort ställer sig akademin bakom förslaget som uppfattas som funktionellt men inte problemfritt. Ett antal synpunkter har framkommit som vi menar kan förbättra förslaget ytterligare och de beskrivs nedan. Fakultetsnämnd - högskolenämnd Vi ser flera problem med föreslagen fakultetsnämnd. Främst storlek och vetenskaplig/konstnärlig kompetens, men även benämning av nämnden. Vår erfarenhet från t.ex. rektorsrådet, dagens nämnder och akademiledningar är att en funktionell samling knappast ska överstiga 10 15 personer. Här föreslår 19 plus tjänstemän för den nya nämnden. Vidare ges i förslaget, utifrån autonomiutredningen, att Om besluten ska fattas av en grupp ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens.. För föreslagen nämnd måste i så fall minst en av de externa ledamöterna vara disputerad (förutsätter att alla dekaner och lärarrepresentanter är det enligt förslaget) för att majoritet ska nås. Detta uppfattar vi som ett onödigt och komplicerande randvillkor. Vi föreslår därför att antalet externa ledamöter halveras och kravet på att de ska representera var sin prioriterad inriktning överges. Vidare föreslås antalet studeranderepresentanter minskas med två och antalet lärarrepresentanter med två. Därmed fås en nämnd med 12 ledamöter och att de tre dekanerna och de fyra lärarrepresentanterna då utgör en vetenskaplig majoritet, i enlighet med autonomiutredningens förslag. Man bör även klargöra vem som är dekanens ställföreträdare. Förslagsvis är det prodekanen GU. Vidare är vi tveksamma till att använda benämningen fakultetsnämnd. Högskolan kommer framgent endast ha en fakultet och vi ställer oss frågande till om begreppet fakultet därmed kan ses som relevant. Det kommer inte vara organisationsförklarande eller av någon praktisk betydelse varför vi menar att det ska tas bort. Den föreslagna nämnden kan heta högskolenämnd eller liknande. Utbildningsstrateger och utbildningsledare Utbildningsstrategerna föreslås leda grundutbildningsråden för att ge dem en tydligare och förstärkt roll i jämförelse med dagens situation. Detta är självfallet önskvärt, men denna förändring är 1 7 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 egentligen ingen förändring. Redan i dagens utbildningsråd är utbildningsstrategen ordförande med ett undantag. Vidare föreslås dagens fem utbildningsstrateger bli sex, varav tre ska arbeta inom utbildningsområdet teknik. Detta upplever vi som en överrepresentation för det området. Teknikområdet utgör strax över 30 % av högskolans verksamhet, inte 50 %. Arbetstiden för dagens utbildningsstrateger är inte korrekt. Utbildningsstrategen för UVEN har ett omfång på 40 %, inte 20 %. Det är inte heller klart i förslaget vem som ska finansiera denna funktion. Ett dilemma i dagens organisation är just det som lyfts fram; funktion och roll inte bara för utbildningsstrategen i sig, utan även i relation till utbildningsledaren. Båda har till exempel i sin beskrivning (rektors beslut om inre organisation) fått en roll med strategiskt innehåll. Vårt förslag är att tydliggöra de två olika funktionerna genom att professionalisera den ena. Anställ förslagsvis två utbildningsstrateger tjänstemän som placeras på UFO med ett strategiskt uppdrag, och låt i stället utbildningsledarna leda grundutbildningsråden. Därvid kommer utbildningsstrategerna inte att träda in och ur sina uppdrag, utan kan utveckla professionaliteten i funktionen och för MDHs bästa på längre sikt utveckla kunskap och förmåga. Vi vill även föreslå att antalet utbildningsledare ska vara fyra, en per område. Utbildningsledarna kommer då arbeta inte för en akademi, utan för ett utbildningsområde på MDH och akademiövergripande. Så fungerar det de facto redan idag för områdena Hälsa och Utbildning. De goda erfarenheterna bör vidgas även till Teknik och Samhällsvetenskap. Detta kan endast främja högskolans verksamhet och leda till att akademierna kommer närmare varandra och bort från lokala suboptimeringar. Funktionen måste därmed också finansieras genom därför avsatta centrala medel. Behålls förslagets skrivning med att utbildningsstrategen leder grundutbildningsrådet och att de ska vara tre inom teknik (något vi argumenterat emot) måste det klargöras vem av dessa som leder detta grundutbildningsråd. En tydlig funktionsbeskrivning måste även till, vi vill betona att detta är nödvändigt, för såväl utbildningsledare som utbildningsstrateg. Grundutbildningsråd Grundutbildningsråden kommer vara en mycket viktig arena i den nya nämndstrukturen och i någon mening ta över de gamla nämndernas och utbildningsrådens arbete med grundutbildning. Grundutbildningsråden måste, om inte vårt förslag om fyra högskolegemensamma utbildningsledare får gehör utan föreslagen ansvarfördelning gäller även framgent, ha en utbildningsledarrepresentant från UKK med i samtliga. Det räcker inte med representation i endast två. Nämnden har det övergripande kvalitetsansvaret, inte bara för utbildningsprogram utan för utbildning, inkluderande även fristående kurser. Det måste tydligt anges vilka utbildningsprogram som hanteras i vilket grundutbildningsråd. Genom kursplanernas knytning till utbildningsplan och programschema får vi även att kursplanerna blir sorteringsmekanismen för vilka kurser som hör till vilket grundutbildningsråd. Förslagsvis hanteras lärarutbildningens pedagogik, specialpedagogik och alla ämnens didaktik av grundutbildningsrådet för Utbildning, medan till exempel matematik/tillämpad matematik exklusive ämnets didaktik haneras av grundutbildningsrådet för Teknik. 2 8 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Grundutbildningsrådet Utbildning måste även som vi ser det hantera magister- och masterutbildningar inom området; i specialpedagogik och didaktik. Vidare ser vi det som nödvändigt att uppdragsutbildningen inom rektorsprogrammet sorteras in här också för att samla all utbildning som berör skolans värld. Härmed kommer grundutbildningsrådet Utbildning att kunna ta rollen som högskolans School of Education och ges samma förutsättningar för utbildningen inom sitt område och dess innehåll som grundutbildningsrådet för Teknik respektive Hälsa. För att detta grundutbildningsråd ska kunna behandla framtidens strategier och student- /branschsynpunkter enligt förslaget krävs även att ansvariga för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och/eller studievägledare är delaktiga i rådet. Detta bör vara generellt för praktiknära utbildningar som t.ex. sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet. Slutligen ser vi med stor tveksamhet på att humaniora som område läggs in här, under grundutbildningsrådet Utbildning. Området humaniora löper stor risk att till exempel hamna i ett eget utskott som den konstnärliga verksamheten. Mycket sundare vore att lägga ihop den med samhällsvetenskap till ett grundutbildningsråd Humaniora och Samhällsvetenskap och att kandidatprogrammet i humaniora och att de humanistiska ämnena exklusive deras didaktik hanteras där. Forskningsstrateg Vi noterar tacksamt förslaget om forskningsstrateg som en ny funktion eller ny beteckning, för respektive prioriterad inriktning. Det motsvarar det innehåll som dagens forskningsledare kommit att få och om detta genomförs förutsätter vi en revidering av rektors beslut om inre organisation så att forskningsledarbegreppet ersätts där. Funktionen blir akademiövergripande och bör därför, liksom utbildningsledarna i vårt förslag, finansieras genom därför avsatta centrala medel. En forskningsledare är som vi ser det en professor eller docent som är vetenskaplig ledare för en forskningsmiljö. Flera sådana miljöer kan ingå i en prioriterad inriktning. Forskningsstrategen bör ersätta dagens forskningsledare i akademiråden. Huruvida en eller flera forskningsledare dessutom ska ingå i akademirådet bör vara upp till varje akademi att avgöra. Lärarförslagsnämnd Kan verkligen lärarförslagsnämnden bantas från 140 % idag till 90 %? Redan nu upplevs att de arbetar för långsamt i vissa fall. En minskning i arbetstid på detta drastisk vis måste även innehålla en kraftig förändring och rationalisering i arbetssättet om det ska fungera. Vi upplever att förslaget kan skapa problem för kvalitets- och rättsäkerhet. Även kollegialitetsperspektivet förändras då värderingsgrunder kan te sig olika inom olika området. Förslaget att allt samlas inom en nämnd kan skapa kultursvårigheter. Begreppsanvändning En viss slapphet finns i begreppsbruket. Ömsom heter det nämndrepresentant, ömsom nämndledamot (vilket är att föredra). Man talar även om studierådgivare, med vilket förmodligen avses studie- och karriärsvägledare. 3 9 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Grundutbildningsrådet kallas frekvent utbildningsrådet och det kan vara svårt att säkert veta om det är det gamla utbildningsrådet eller föreslagna grundutbildningsrådet som avses. Detta bör ses över. Grundutbildningsrådet för Utbildning kallas ibland för Lärarutbildning, vilket vi upplever för preciserande och begränsande. Vi vill se en konsekvent användning av grundutbildningsrådet för Utbildning eller ännu hellre Utbildningsvetenskap. Övriga tankar med bäring för lärarutbildningen Även om kravet på Regionalt utvecklingscentrum (RUC) för koppling mellan region och lärarutbildare tas bort från 1 januari och utredning pågår om MDHs RUC för framtiden, bör vi utgå från att någon sådan form av verksamhet kommer finnas kvar. I den nuvarande organisationen är kopplingen mellan UVEN och RUC stark och strukturerad. För att slippa lappa och laga i efterhand bör en relation mellan nämnd och ett framtids-ruc på något vis behandlas. Detta gäller även MDHs medverkan i det nationella lärarutbildningskonventet. Här har lärosätena två platser, en för tjänsteman och en för kollegialt vald. Den senare har för MDHs del alltid varit UVENs ordförande. Vem tar en sådan position från den nya nämnden? För akademin för utbildnings, kultur och kommunikation Peter Gustafsson akademichef 4 10 av 26
Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Remissvar Sida 1 av 1 2010-08-30 Dnr: HST 1-537/10 Remissvar från HST ang. ny nämndorganisation Följande synpunkter på förslaget om ny nämndorganisation har framkommit efter diskussioner på akademins avdelningar: - Bra att frågor behandlas på ett mera likartat sätt. Mindre risk att frågor hamnar mellan stolarna än nu. - Tveksamt om en dekan klarar allt. Risk för handläggarstyrning. - Alla akademier kommer inte att ha studentrepresentanter. Det behövs en till (totalt 4 st) eftersom en av representanterna företräder doktoranderna. - Grundutbildningsrådet: Naturvetenskap syns inte. Det borde den göra. - En nämnd kan göra att de som sitter i dessa nämnder är för dåligt insatta i ärendena. - En nämnd innebär även mer tid för de som sitter där detta kan medföra att de bli mer styrelseproffs och inte längre kan ägna sig åt sin kärnverksamhet detta kan även innebära att man avstår från uppdraget. Åsikterna gäller även för en sammanslagning av lärarförslagsnämnderna. - Det finns en oro över att humanistiska/samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsfrågor ska komma att inte få en lika framträdande roll med bara en nämnd. Att den vetenskapliga tillhörigheten på dekan och prodekaner ska komma att få betydelse för vilka frågor som lyfts upp och prioriteras liksom tilldelningen av fakultetsmedel Akademiledningen för HST anser att MDH som lärosäte behöver bli tydligare och mer konsoliderat kring våra vägval för framtiden. Vi tror att en gemensam nämnd har bättre förutsättningar för detta och ställer oss därför bakom förslaget i stort. Med vänlig hälsning Thomas Wahl Vice akademichef Besöksadress: Gamla Tullgatan 2A Besöksadress: Högskoleplan 2 Webb: www.mdh.se Postadress: Box 325, 631 05 Eskilstuna Postadress: Box 883, 721 23 Västerås E-post: registrator@mdh.se Tel: 016-15 37 15 Fax: 016-15 36 30 Tel: 021-10 16 50 Fax: 021-10 14 00 11 av 26 Org.nr: 2021002916
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Sture Packalén, Lfn-HSV 19/8-10 Internremiss angående förslag till ny lärarförslagsnämnd De två nuvarande lärarförslagsnämnderna, N/T respektive HSV föreslås bli sammanslagna till en, i det vällovliga syftet att effektivisera arbetet och att utnyttja befintliga resurser på bästa sätt. Med akademierna i fokus är det organisationsmässigt logiskt att enbart ha en lärarförslagsnämnd. Hanteringsmässigt och framför allt ur kvalitets- och rättssäkerhetsaspekt är det dock ytterst tveksamt. Det finns nämligen stora svårigheter med att bara ha en högskolegemensam lärarförslagsnämnd. H/S/V- och N/T-fakulteterna är väldigt olika vad gäller kulturer. De kulturella skillnaderna mellan teknik vs humaniora, samhälle och vård kommer att kräva ett så stort arbete, ödmjukhet och förståelse att nämndledamöter ifrågasätter om det kommer att fungera. Enligt tidigare ledamöters erfarenhet skiljer sig synen på sakkunnigutlåtanden och vetenskaplig skicklighet markant åt inom H/S/V och N/T-området. Risk finns dessutom att N/T som har vetenskapsområde, kan komma att i alltför hög grad sätta agendan för arbetet i lärarförslagsnämnden. Olika syn på ärendens behandling (t ex på befordring) kan leda till konflikter och konfrontationer i själva nämnden. Mot den önskade effektiviseringen av arbetet talar huvudsakligen det argument som omnämns i förslaget, nämligen att ämnesbredden i den nya lärarförslagsnämnden skulle bli väldigt stor. Det motargument som anförs för att bemästra denna bredd, dvs. att ärendebredden redan idag är stor i dagens nämnder, övertygar inte den nu tillträdande lärarförslagsnämnden- HSV. Visserligen kommer ledamöterna liksom tidigare att vara beroende av de sakkunnigas utlåtanden, men förmågan att bedöma själva utlåtandena och att väga för och emot i de resonemang som förs av de sakkunniga, minskar betydligt när man som enskild nämndledamot inte har nödvändiga kunskaper t.ex. om ämnestraditioner, skolbildningar, specialområden, falangstridigheter, syn på vetenskaplig meritering eller vad som är överspelat respektive nydanande inom ett visst vetenskapligt område. Följden skulle kunna bli att lärarförslagsnämnden blir alltför beroende av enskilda ledamöters kunnande inom respektive område och att nämnden i sin helhet skulle få en minskad förmåga till bedömning av de ärenden den är satt att yttra sig om. En sådan utveckling skulle betyda att nämndfunktionen försvagas och till och med frånkänns det viktiga kollegiala ansvar som nu tillkommer den vid tjänstetillsättningar. Samtidigt kan man givetvis tänka sig en uppdelning av ärendebehandlingen, så att N/Tledamöterna bär huvudansvaret för sin del och HSV-ledamöterna för sin. Båda grupperna kan på så sätt befrukta varandra med sina kunskaper. Men för att det inte ska bli två mininämnder i en stor nämnd krävs kunskaper, insikter och hänsynstaganden som måhända 12 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 utsätter ledamöterna för så stora prov, att kvaliteten på både arbete och beslut kan bli lidande i slutändan. Eftersom ärendemängden kommer att bli mycket större i den nya nämnden och effektiviseringsmöjligheterna - goda rutiner till trots - ändå inte är så stora som man kunde önska sig, är en neddragning av den totala arbetstiden från 140% till 90% inte realistisk. Tidsmässigt kommer det sannolikt att åtgå mer tid eftersom ledamöterna måste sätta sig in i varandras områden + de olika sätten att förhålla sig till vetenskap och vetenskaplig meritering. Att sitta i lärarförslagsnämnden är en grannlaga syssla och det tar tid att läsa handlingar och bilda sig en uppfattning om sökande. För ordföranden är uppgiften särskilt krävande med tanke på de svårigheter det innebär att kunna täcka alla de ämnesområden som finns vid MDH. Till saken hör också att ärenden kan vara problematiska och ta mycket tid i anspråk. (Kommentar från en erfaren tidigare ledamot: Om EN nämnd nu ska sköta båda nämndernas uppgifter kommer det att knäcka ordföranden.) Lärarförslagsnämndens uppgifter är inte bara att läsa handlingar. Det är också mycket viktigt att nämnden agerar med stor omsorg så att alla ärenden sköts på ett professionellt sätt. Om MDH vill värna om kvalitet och ett fortsatt gott rykte i högskolevärlden, måste tillsättningen av tjänster även fortsättningsvis vara otadlig och rättssäker. Det finns en uppenbar risk att mängden ärenden kan leda till slarvfel och otydliga beslut med onödiga överklaganden som följd. Till saken hör också att sakkunnigbedömningarna i kommande politiska beslut (ny anställningsordning 2012) sannolikt kommer att tonas ner, vilket innebär att beslutsrätten alltmer förskjuts till akademierna och förvaltningen. I ett sådant scenario övergår lärarförslagsnämnden till att bli en tämligen tandlös beslutsorganisation och det viktiga, men redan minskade kollegiala beslutsfattandet får stryka på foten ytterligare. Sammanfattningsvis kan sägas att lärarförslagsnämnden-hsv ser så betydande svårigheter med införandet av en lärarförslagsnämnd, att den ur ett kvalitets-, rättsäkerhets- och kollegialitetsperspektiv förordar att tjänstetillsättningsärenden även fortsättningsvis behandlas i två separata nämnder. 13 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 14 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 15 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 16 av 26
Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik 2010-08-25 Utskottet för utbildning på forskarnivå Eva Thorin, ordförande Remissvar angående förslag till ny nämndorganisation Detta remissvar utgår från utskottet för utbildning på forskarnivås perspektiv, dvs kommentarer om den föreslagna nya nämndorganisationen ges utifrån vad den betyder för forskarutbildningen. Synpunkter på förslaget har samlats in från utskottet via e-post och ordföranden har sedan sammanfogat synpunkterna till detta remissvar. En nämnd istället för dagens tre nämnder Utskottet ser flera nackdelar med förslaget att ändra nämndorganisationen till enbart en nämnd: ökat avstånd mellan nämnd och verksamheten svårigheter att fylla den funktion som krävs om högskolan ska växa inom forskarutbildningen och forskning ej optimal användning av högskolans personella resurser enligt principen rätt person på rätt plats Avstånd mellan nämnd och verksamhet Det blir svårt för en nämnd att bevaka och styra kvaliteten i de vitt skilda forskningsområden som finns inom MDH. Med ett totalt minskat antal nämndledamöter och ett större område/fler frågor för de nya nämndledamöterna att sätta sig in i blir det svårare att på allvar diskutera forsknings/forskarutbildningsfrågor i nämnden då nämndledamöterna kommer att representera olika områden med olika kultur. Besluten kommer därmed att fattas längre från verksamheten. Därmed riskerar vi att tappa greppet rörande kvalitet i vår forskning/forskarutbildning. Funktion för att växa Med en mindre organisation till en växande verksamhet finns det risk för att kön med ärenden kommer att bli längre och att man därmed kommer att, på en administrativ nivå, begränsa tillväxten. Forskarutbildningen och forskningen inom skolans olika områden befinner sig på olika utvecklingsstadier och därför kräver de olika fokus vilket ger ett splittrat uppdrag till den nya nämnden. De olika områdena har också olika krav, traditioner och kulturer. En nämnd skulle kunna vara en fördel för att utveckla den tvärvetenskapliga kompetensen inom högskolan. Det är dock tveksamt om det är strategiskt rätt då vi kan se att många forskningsfinansiärer idag snarare efterfrågar djup än tvärvetenskap. Att satsa ytterligare på tvärvetenskap skulle också riskera att ta kraft och resurser från satsningen att profilera oss inom samproduktion. Rätt person på rätt plats Bilaga 8.1 Med en nämnd som är mer övergripande finns en risk att det bli svårt att rekrytera de mest drivande och engagerade personer till nämnden då nämndarbetet kommer att omfatta ett 17 av 26
Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik 2010-08-25 Utskottet för utbildning på forskarnivå Eva Thorin, ordförande brett område där det kan ta mycket tid att sätta sig in i frågor som ligger utanför ledamotens eget kompetensområde. Ett utskott för forskning och forskarutbildning Bilaga 8.1 Förslaget innebär enbart ett utskott för forskning där alla högskolans forskningsområden ingår och de ovan nämnda nackdelarna med att ha en nämnd istället för tre gäller därför även för arbetet i forskningsutskottet. I förslaget till ny nämndorganisation finns ett utskott för forskning där även forskarutbildningsfrågor ska behandlas. Det kan vara en fördel för de av nämndens frågor som rör all forskningsverksamhet, t ex utvärdering av forskningsmiljöer. Det finns dock en stor risk att utrymmet och intresset för frågor som är centrala för en väl fungerande och kvalitativ forskarutbildning minskar, speciellt om representationen av aktiva handledare med intresse för forskarutbildningsfrågor och doktorander blir litet i forskningsutskottet. Förslaget innebär också att en prodekan utses för forskning/forskarutbildning. Det kan vara en fördel då denna kan koncentrera sig på frågor inom forskningsverksamheten. Då förslaget innebär endast en nämnd kvarstår dock de nackdelar som beskrevs ovan att högskolans forskningsområden omfattar olika discipliner med olika kultur och utvecklingsfas och att det kan vara svårt för en person att hålla sig väl insatt inom alla områden. 18 av 26
Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Arbetspapper 1 (2) 2010-09-01 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Malin Gunnarsson, UFO Bilaga 8.1 För besvarande av internremiss om förslag till ny nämndorganisation, utdrag ur: Minnesanteckningar från forskningsutskottets möte den 30 augusti 2010 Tid och plats: kl. 09.00-11.00 i Västerås, lokal: UFOs konferensrum (våning 3) Närvarande ledamöter: Maria Lindén (ordf.), Erik Dahlquist, Magnus Wiktorsson och Monica Odlare. Tjänstemän: Malin Gunnarsson, UFO samt Johan Hellstrand, UFO (punkt 1) 2. Internremiss av förslag till ny nämndorganisation Synpunkter på förslaget om en fakultetsnämnd Utskottet ställer sig bakom Hans Hanssons tidigare utskickade synpunkter, vilka även ingår i remissvaret från akademi IDT. Per mail hade utskottsledamoten Kimmo Eriksson även framfört att han tycker förslaget skiljer sig från hur han anser att högskoleverksamhet ska bedrivas, dvs. så få möten som möjligt, så få människor som möjligt på mötena och så få centraliserade beslut som möjligt. Utskottet anser att det visserligen finns många frågor som behöver diskuteras gemensamt mellan dagens nämnder, men att det även fortsättningsvis kommer finnas många frågor som är mer ämnesspecifika och därmed enbart kommer beröra ett fåtal av ledamöterna om man har en stor nämnd. Den förslagna organisationen riskerar minska engagemanget för nämndarbetet. Man ser en risk för att vilken tyngd olika frågor får i nämnden blir väldigt beroende av vilket ämne dekanen kommer från. Utskottet anser också att man i förslaget till ny nämndorganisation måste förhålla sig till risken att för få perspektiv blir synliga i den stora nämnden, och att det därmed riskerar leda till beslut som missgynnar vissa ämnesområden. Utskottet jämför med ämnesgemensamma möten inom HST, där de frågor man behandlar hamnar på en väldigt övergripande nivå, eftersom man vid de gemensamma möten enbart lyfter sådana frågor som man bedömer är av gemensamt intresse för hela gruppen. Utskottet tror också att det kan bli svårt att rekrytera rätt personer till den föreslagna organisationen. 19 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 2 (2) Risk för att det blir väldigt mycket möten med förberedande råd, utskott och därtill nämndmöten. För att förslaget ska fungera ställs stora krav på hur mötena struktureras så att de blir effektiva. Det gäller även arbetsutskotten, som ska vara beredande. Utskottet ser också en risk för att olika mötes- och diskussionskulturer kommer kunna missgynna vissa ämnestraditioner. Utskottet ställer också frågan om förslaget med en nämnd kommer innebära att flera frågor flyttas ner från dagens styrelsenivå till den gemensamma nämnden. Vilka frågor ska styrelsen besluta om och vilka ska nämnden hantera? Utskott för forskning och forskarutbildning Utskottet saknar motsvarande struktur som på grundutbildningssidan med förberedande råd även på forskningssidan. Utskottet ser inget stort problem med att slå ihop forskning och forskarutbildning, men anser däremot att frågorna som diskuteras riskerar att blir allt för översiktliga om man också slår ihop alla nämnderna. Dagens forskningsutskott hanterar mycket ärenden som är direkt kopplade till forskarutbildningen och utskottet menar att konsekvensen kan bli att man inte får tillräckligt med utrymme varken för kvalitetsfrågorna som är viktiga inom forskarutbildningsutskottet, eller de forskningsstrategiska frågorna som är centrala i dagens forskningsutskott. Utskottet menar att det i så fall krävs beredande utskott även här. Forskningsstrateg Utskottet anser att det är oklarhet vad man menar med forskningsstrateg, utskottet anser att det är uppdraget för dagens forskningsledare, dvs. det går inte att separera den mer operativa ledningen från det strategiska arbetet. Man förordar i stället ett upplägg som påminner om det som är inom akademi HST: forskningsledare, forskningssamordnare, och ordförande i handledarkollegiet. Lärarförslagsnämnden Utskottet anser att det krävs ämnesspecifik kompetens inom lärarförslagsnämnden, vilket gör att det ändå blir fråga om ganska många personer, och att dessa kommer dela upp sig inom sina ämnen. Utskottet anser också att dagens ordning där LFN kallar personerna till intervju inte är rimlig, det är oflexibelt och gör att beslut om att kalla personer bara kan ske när nämnden har möten. Vidare så måste nämnden också kunna bedöma utfall med olika ställningstaganden från sakkunnigutlåtanden. Utskottet föreslår i stället flera små LFN, på sikt kanske det går att ha en nämnd men det beror också på arbetsfördelningen mellan nämnd och personalsektion. 20 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, Åke Lennander 2010-08-25 REMISSVAR från utbildningsstrategen för hälsa och välfärd angående ny nämndorganisation för MDH Den nya nämndorganisationen föreslås få sex utbildningsstrateger men endast fyra utbildningsråd samt ett utskott för grundutbildning. I remissvaret nedan kommenteras huvudsakligen dessa delar utifrån utbildningsstrategens perspektiv: Utbildningsstrategen föreslås få en tydligare och förstärkt roll i organisationen ha i huvudsak samma uppgifter som i den tidigare organisationen (sid 5), dvs. omvärldsanalys, framtidsfokus, kritisk granskning och lägga perspektiv som entreprenörskap, internationalisering, jämställdhet. Utbildningsstrategen för hälsa och välfärd ska alltså lägga dessa granskande fokus på fyra olika utbildningsprogram på grundnivå, dvs. folkhälso, sjukgymnast, sjuksköterske och socionomprogrammet, samt på flera program på avancerad nivå, specialistsjuksköterskor (distriktssköterska, anestesisjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård), barnmorskeprogram och på två magisterprogram. Dagens resurs på 20 % är mycket knappt tilltagen. Även utbildningsråden föreslås i den nya nämndorganisationen få en utökad roll med utbildningsstrategen som ordförande. Utbildningsrådet för hälsa och välfärd föreslås även hantera de utbildningsadministrativa frågor som hittills skötts av HSV nämndens utbildningsutskott när detta upphör. Då detta föreslås ske utan några resurstillskott bedöms föreslagen tidsresurs på 20 % för utbildningsstrategen som helt orealistisk. Samtidigt föreslås att det bildas ett gemensamt utbildningsråd för teknik där stora likheter finns med den gamla N/T nämnden. I detta tekniska utbildningsråd föreslås ingå tre utbildningsstrateger representerande de tre prioriterade inriktningarna IS, IPR och MER. Här kan sannolikt den föreslagna resursen på 20 % vara tillräcklig. De tre utbildningsstrategerna kan ta stöd av varandra och turas om att vara ordförande i utbildningsrådet för teknik. Förslaget för ny nämndorganisation innehåller alltså stora olikheter i strukturen för de fyra utbildningsråden vilket även leder till ojämlikhet i föreslagen resurstilldelning. Den nya fakultetsnämnden föreslås få ett gemensamt utskott för grundutbildning. Var går gränsen mellan utskott och nämnd om utskottet ska fatta beslut på delegation från nämnden och var kommer diskussionerna om utbildningen att föras? Behövs verkligen detta utskott när det samtidigt ska finnas fyra grundutbildningsråd som rimligen borde kunna lägga sina förslag direkt till fakultetsnämnden? Vilket namn är relevant för utbildningsrådet för hälsa? Utbildningsrådet har på sid 6 fått underrubriken Utbildningsrådet för hälsa och vård. Eftersom ansvarsområdet sammanfaller 21 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, Åke Lennander 2010-08-25 med det prioriterade området borde även namnet på utbildningsrådet vara Hälsa och välfärd. I förslaget om ny nämndorganisation finns i figuren på sid 2 MDH:s sex prioriterade inriktningar. Dessa prioriterade forsknings och utbildningssatsningar har konsekvenser för hur högskolans organisation utformas. Men att redovisa dem som en del av organisationen är väl ändå att blanda ihop äpplen och päron? En kritisk fråga i hela förslaget är om balans mellan teknik och humaniora, samhälls och vårdvetenskap kommer att uppstå vid tillsättning av lärare, studenter och externa i den nya nämnden. Det är sannolikt en förutsättning om dialog och möten ska kunna ske mellan de två kulturerna istället för att en polarisering. Detta remissvar har skrivits av utbildningsstrategen och har förankrats hos ledamöterna i utbildningsrådet för hälsa och välfärd via mejlkorrespondens och spontan kommunikation. 22 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Från: Rikard Lindell <rikard.lindell@mdh.se> Datum: Wed, 30 Jun 2010 09:36:15 +0200 Till: Jan Gustafsson <jan.gustafsson@mdh.se> Kopia: Åsa Lundkvist <asa.lundkvist@mdh.se> Ämne: Fwd: Till alla anställda: Förslag på ny nämndorganisation // To all employees: Proposal for a new Faculty Board organization Jan, strukturen i förslaget ser bra ut och verkar passa den nuvarande organisationen. I översiktsbilden framgick det dock inte hur nämnden kommer att arbeta med UFO. Hälsningar Rikard 1 23 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Från: Erik Janse <erik.janse@mdh.se> Datum: Fri, 6 Aug 2010 14:08:13 +0200 Till: Jan Gustafsson <jan.gustafsson@mdh.se> Kopia: Peter Gustafsson <peter.gustafsson@mdh.se> Ämne: Förslag på ny nämndorganisation Hej Jan! Jag har noterat ett litet förbiseende i Powerpointversionen av förslaget: Bland pilarna som förbinder akademierna med grundutbildningsråden saknas en koppling UKK < > Teknik. I själva förslaget framgår dock denna koppling på ett par ställen, så det är bara i figurerna som den saknas. Hälsningar ======================================================= Erik Janse Avdelningschef Head of Division Avdelningen för Division of Applied Mathematics tillämpad matematik Akademin för utbildning, School of Education, Culture kultur och kommunikation (UKK) and Communication (ECC) Tel: 021 101537 Phone: +46 21 101537 Fax: 021 101560 Fax: +46 21 101560 e post: erik.janse@mdh.se <mailto:erik.janse@mdh.se> e mail: erik.janse@mdh.se <mailto:erik.janse@mdh.se> 1 24 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 Från: Tor Nilsson <tor.nilsson@mdh.se> Datum: Mon, 19 Jul 2010 09:31:10 +0200 Till: Jan Gustafsson <jan.gustafsson@mdh.se> Ämne: synpunkter nämnd Hej! Efter att ha studerat powerpointen och texten har jag en synpunkt angående grundutbildningsråd/utbildning. I powerpointen är även HST inkluderat i lärarutbildningen, dvs. i grundutbildningen, men inte en utbildningsledare från HST är inte med i grundutbildningsråd/utbildning? Betyder det att utbildningsledaren för UKK/DI har ett mandat som sträcker sig längre än den egna akademin? Vänligen Tor Nilsson Doktorand kemididaktik UKK 1 25 av 26
Bilaga 8.1 Sammanställning av samtliga inkomna remissvar angående förslag till ny nämndorganisation 2010-09-02 26 av 26
Bilaga 10 2010-02-10 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Ärendelista Uppdatering utförd 2010-02-10 Datum Ärende Ansvarig Status 091118 Utvärdering av forskarutbildningsämne 2009 Jan Gustafsson Nämnden uppdrar till dekanus att efter hörande av ordförande för nämndens utskott för forskning och för utbildning på forskarnivå besluta om utvärderare och preciserad formulering av utvärderarnas uppdrag. 091118 Kvalitetsgranskning av antagning och finansiering av industridoktorander 100210 Kontroll av om ledamöter i nämndens utskott kan sitta kvar också ht 2010. Jan Gustafsson Ordförande i respektive utskott Nämnden beslutar att efter föreslagna kompletteringar uppdra till dekanus att till rektor redovisa svar på de frågor som ställts till nämnden i rektors beslut från 2008-12- 01. 1
Bilaga 10 2010-02-10 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Verksamhetsplanering för -nämnden Grundutbildningsutskottet (GU) - Diskutera samordning av masterprogram vid MDH och möjligheten och villkor för att använda kurser för utbildning på forskarnivå i masterprogrammen. - Diskutera relationen mellan högskoleingenjörsprogram och civilingenjörsprogram. - Fortsätta arbetet med jämställdhet inom nämndens ansvarsområde. - Lämna förslag om ny ordförande; bredda representationen i utskottet. Utskottet för utbildning på forskarnivå (UFN) - Utvärdering av forskarutbildningsmiljöerna vid MDH i samverkan med utskottet för forskningsfrågor. Följa upp 2008 års utvärdering samt föreslå utvärderare och precisera frågeställningar till utvärdering av forskarutbildningen i Innovation och design vid IDT. - Högskolegemensamma kurser för utbildning på forskarnivå för 2011, samt undersök möjligheterna till samordning av utbudet i övrigt. Utskottet för forskning (UF) - Anordna seminarium med fokus på samverkan mellan forskningsområdena inom MDH. (Tre seminarier av detta slag har anordnats.) - Utvärdering av forskarutbildningsmiljöerna vid MDH i samverkan med utskottet för forskarutbildning. Följa upp 2008 års utvärdering samt föreslå utvärderare och precisera frågeställningar till utvärdering av forskarutbildningen i Innovation och design vid IDT. - Bjuda in Torbjörn Messing och Yvonne Eriksson för att diskutera jämställdhetsarbete inom nämndens ansvarsområde. - Studera åtgärder för att publikationer från MDH ska synas bättre i Web of Science. 2