Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012
Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad tillgänglighet samtidigt som Allt mer av sjukvårdens resurser behöver prioriteras till stora, växande grupper med stora behov, och det blir allt viktigare att hantera skillnader i hälsa, vårdbehov och hälsoförståelse hos befolkningen/patienterna
Tre centrala utmaningar Barn och ungas hälsa Ohälsans mönster 16-65 år Demografiska utvecklingen
Folkhälsorapport 2009 Ungdom
Ohälsotalet juli 2012 Stockholms län Uppsala län Hallands län Kronobergs län Skåne län Riket Östergötlands län Jönköpings län Gotlands län Västra Götalands län Dalarnas län Blekinge län Södermanlands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Gävleborgs län Västerbottens län Kalmar län Västernorrlands län Norrbottens län Jämtlands län 22,3 24,6 24,6 26,2 26,7 27,2 27,4 27,5 28,4 29,1 29,3 29,3 29,7 29,8 30,1 30,3 30,6 31,1 31,1 31,5 32,8 32,9 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0
Sjukförsäkringskostnaderna 2009 fördelade efter diagnoskategori för Sverige (%) Cirkulationsorganen Skador och förgiftningar Nervsystem och sinnesorgan 6 6 5 3 Tumörer Psykisk ohälsa 37 Övriga fysiska sjukdomar 11 Rörelseorganen 31
Demografisk utveckling i Sverige för åldersgrupper, 0-19, 20-64, och 65+
Äldre mår bättre och yngre mår sämre Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt
Trots det, allt fler patienter med stora vårdbehov Cancer Stroke Hjärtinfarkt Demens
Många bäckar små Socialdepartementet 2010 Förbättrad folkhälsa Förebygga fallolyckor Förhindra vårdskador Förhindra vårdrelaterade infektioner Förskjut debuten av demenssjukdom Behandling av högt blodtryck Effektiv vård och omsorg Halvering av kostnadsökningen
Ojämlikhet i hälsa? ( The Marmot Review, 2010) Sytematiska skillnader i hälsa som bedöms vara åtgärdbara genom rimliga samhällsåtgärder
Ökande skillnader i livslängd den svenska paradoxen Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt
Vet inte
Möjliga bidragande förklaringar Professor Olle Lundberg, CHESS, 2012 Historiska kvarlevor ojämlikhet på 30-, 40-, 50- och 60-talen kan spela roll för ojämlikhet i dödlighet än i dag Resursmultiplikation likhet i chanser kan nyttjas bättre av resursstarka Oavsedda konsekvenser av jämlikheten Det är fortfarande för lite och allt mindre av resursutjämning också i Sverige. Frågan är vad kan vi göra mer och framförallt vad kan vi göra bättre
Ojämlikhet i hälsa - ett betydande samhällsekonomiskt problem Hälsans kapitalvärde (betydelse för tillväxten) tillgång på arbetskraft produktivitet utbildningsnivå sparande Hälsans konsumtionsvärde (nyttighet för individen) god hälsa underlättar för individen att leva det liv man önskar Hälsans bestämningsfaktorer relaterar till: direkta kostnader för vård och omsorg direkta kostnader för social oro såsom kriminalitet, våld, vandalisering, upplopp m.m.
Från sjukvårdsproducent till befolkningsansvar!
Styrning för hälsa WHO Europe, augusti 2011 Hälsa och välbefinnande - nyckelfaktorer för ett framgångsrikt samhälle och livskraftig ekonomi Styrning för hälsa kräver strategier som ökar nätverkande, samordning, integrering och spridning av ansvar hos alla förvaltningar och i hela samhället Kompetent ledarskap avgörande
Fair Society, Healthy Lives, 2010 ( The Marmot Review ) Vetenskaplig genomgång av de sociala determinanterna för hälsa och sex rekommenderade policymål 1. Ge alla barn en bra start i livet 2. Ge alla barn, ungdomar och vuxna maximala utvecklingsmöjligheter och möjlighet att få kontroll över sina liv 3. Skapa rimliga anställningsförhållanden och bra arbete för alla 4. Garantera alla en hälsosam levnadsstandard 5. Skapa och utveckla hälsosamma och hållbara miljöer och samhällen 6. Prioritera investeringar i förebyggande av ohälsa och hälsofrämjande åtgärder
Landstinget Dalarnas folkhälsostrategi LS 11-05-30