Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Relevanta dokument
Statsrådets principbeslut. om utvecklingslinjerna för hälsomotion. Broschyrer 2002:2swe

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Statsrådets principbeslut

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Publikationer 2001:5

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Statsrådets principbeslut

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

ENKÄT TILL KOMMUNENS LEDNING om arbetet med att främja befolkningens hälsa och välfärd

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen Broschyrer 2004:9

OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA

NATIONELLA UTVECKLINGSSTÖD FÖR EN MOTIONSINRIKTAD LIVSSTIL 2016

EXPERT. på hälsa och välfärd

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

1 (10) Folkhälsoplan

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

TILL KOMMUNENS LEDNING DATAINSAMLING om främjandet av befolkningens hälsa och välfärd 2015

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Länsgemensam folkhälsopolicy

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Riksomfattande etiska delegationen

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Folkhälsoplan Åstorps kommun

En god hälsa på lika villkor

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Remiss Regional folkhälsomodell

mötesplats mitt i Dalarna!

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2006:1swe

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Sveriges elva folkhälsomål

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

Främjande av hälsa och välfärd.

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

TILL KOMMUNENS LEDNING Datainsamling om främjandet av befolkningens hälsa och välfärd 2013

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Arbetspension för arbete!

Månadslöner inom den privata sektorn

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Hälsa och välfärd genom tillsyn

Utvecklingsprogrammet Ny kommun En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Lönestrukturstatistik 2011

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Sammanfattning av det idrottspolitiska programmet för Karleby stad för åren I Karleby som bäst Karleby staden i naturen

Språkliga rättigheter

Den finska välfärdsmodellen

BEREDSKAPSENHETEN. Broschyrer 2008:13swe

Månadslöner inom staten

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Vad innebär socialoch

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN OCH VÄLBEFINNANDE I ARBETET TILL ÅR 2020

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Arbetspension för arbete

Ohälsa vad är påverkbart?

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet 80 poäng

Transkript:

Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella hälsopolitik för de följande 15 åren. Huvudvikten i programmet är lagd vid främjandet av hälsan. Bakom programmet ligger Världshälsoorganisationen WHO:s program Hälsa för alla, som reviderades år 1998, och det är en fortsättning på det nationella programmet Hälsa för alla år 2000. Programmet har utarbetats av folkhälsodelegationen, tillsatt av statsrådet. Vid utarbetandet av programmet har man hört sakkunniga, gjort utredningar, hållit seminarier och haft grupparbeten. Flera aktörer bakom folkhälsan Hälsa 2015 är ett samarbetsprogram som strävar efter att stöda och främja hälsa inom samhällets alla sektorer. Programmet är avsett förutom för hälso- och sjukvården även för andra förvaltningsområden, eftersom befolkningens hälsa till stora delar bestäms av faktorer utanför den egentliga hälso- och sjukvården, t.ex. livsföringen, miljön och kvaliteten på produkter samt övriga faktorer som stöder eller äventyrar hälsan. I vardagsmiljön, dvs. i hemmen, daghemmen och skolorna, på arbetsplatserna, inom servicen och trafiken, kan man både främja och skada förutsättningarna för hälsa. Tack vare sitt självstyre och sina omfattande befogenheter har kommunerna goda möjligheter att uppnå målen i programmet. Människorna själva, familjerna och olika människogrupper påverkar hälsan med sina beslut och sin verksamhet.

Mål efter åldersgrupp 1. Barnens välbefinnande ökar och deras hälsa blir bättre, medan symtom och sjukdomar som hör ihop med otrygghet minskar märkbart. 2. Rökning bland ungdomar minskar, så att mindre än 15 procent av 16-18 åringarna röker. Alkohol- och narkotikarelaterade hälsoproblem kan skötas på ett sakkunnigt sätt och dessa problem är inte vanligare än i början av 1990-talet. 3. Dödsfall till följd av olycksfall och våld bland unga vuxna män minskar med en tredjedel från nivån i slutet av 1990-talet. 4. Den arbetsföra befolkningens arbets- och funktionsförmåga samt förhållandena i arbetslivet utvecklas, för att människor skall orka längre i arbetslivet och utträdet ur arbetslivet skall ske cirka tre år senare än år 2000. 5. Den genomsnittliga förbättringen av funktionsförmågan för personer över 75 år fortsätter i samma riktning som under de 20 senaste åren. Gemensamma mål för alla 6. Finländarna kan förväntas leva friska i medeltal två år längre än år 2000. 7. Då det gäller tillgången på hälso- och sjukvårdstjänster och hur tjänsterna fungerar samt upplevelsen av det egna hälsotillståndet och erfarenheterna av hur omgivningen påvekar den egna hälsan är finländarna minst lika nöjda som i dag. 8. För att nå de uppställda målen skall man även arbeta för mindre ojämlikhet samt förbättrad välfärd och relativ ställning för de minst gynnade befolkningsgrupperna. Målet är då att skillnaderna i dödlighet mellan könen, grupper med olika utbildning och olika yrkesgrupper minskar med en femtedel.

De gemensamma målen samlar verksamheten I programmet har man ställt upp åtta mål för folkhälsoarbetet. För att lösa de centrala problem som dessa hänför sig till behövs det likriktade åtgärder av de olika instanserna. Målen pekar på vilka resultat man vill uppnå för de olika skedena i livet. Dessutom framförs 36 verksamhetslinjer, som innehåller utmaningar och riktlinjer för medborgarnas vardagsmiljö och samhällets olika aktörer. Verkställighet och uppföljning Folkhälsodelegationen samordnar tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet verkställigheten och uppföljningen av folkhälsoprogrammet Hälsa 2015. De övriga förvaltningsområdena och de olika instanserna deltar i stor utsträckning i verkställigheten av målen. Delegationen har tillsatt två sektioner för att stöda och främja verkställigheten av programmets mål: horisontalsektionen och sektionen för den lokala verksamheten. Utgående från programmets mål och riktlinjer utarbetar sektionerna ett åtgärdsprogram, en helhet bestående av de åtgärder som de olika instanserna skall vidta. Delegationen och dess sektioner följer upp och bedömer hur målen uppnåtts och vilka resultat åtgärderna gett. Indikatorer väljs och utarbetas för att följa upp målen. En bedömning av hur målen uppnåtts görs vart fjärde år i samband med social- och hälsovårdsberättelsen. Programmet beaktas i styrningen av social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Organisationernas verksamhet stöds bland annat genom finansiering av projekt som stöder programmets mål med anslag för hälsofrämjande verksamhet. En förutsättning för att målen i programmet skall uppnås är att medborgarnas hälsa uppfattas som en viktig princip som styr alla val inom kommunernas och statens alla arbetsfält, liksom även inom den privata sektorn och i människornas egen verksamhet.

Folkhälsodelegationen Folkhälsodelegationen verkar i samband med social- och hälsovårdsministeriet. Statsrådet tillsätter delegationen för tre år åt gången på framställning av ministeriet. Flera förvaltningsområden, kommunsektorn, hälso- och sjukvårdssystemet, medborgar- och fackorganisationer och forskningen är representerade i delegationen. Folkhälsodelegationen har till uppgift att följa folkhälsans utveckling och hur hälsovårdspolitiken genomförs, utveckla den riksomfattande hälsovårdspolitiken och skapa ett hälsofrämjande samarbete mellan olika förvaltningsområden, organisationer och andra intressegrupper. Delegationens ordförande är kanslichef Markku Lehto. Delegationen har en heltidsanställd generalsekreterare, överinspektör Taru Koivisto. Ytterligare uppgifter Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 finns på svenska som socialoch hälsovårdsministeriets publikation 2001:5; på finska 2001:4 och på engelska 2001:6. Publikationerna kan beställas från Edita, tfn 020 450 05. Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 har egna hemsidor, www.terveys2015.fi, där det finns ytterligare information om aktuella frågor och verkställigheten av programmet. Publikationerna finns också på Internetsidorna.

2001:8swe Social- och hälsovårdsministeriet Folkhälsodelegationen PB 33, 00023 Statsrådet Finland Delegationens generalsekreterare, överinspektör Taru Koivisto Telefon (09) 16001 E-post: terveys2015@stm.vn.fi Internet: www.terveys2015.fi ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1069-6 AT-JULKAISUTOIMISTO OY / KEILI OY, VANDA 2003