Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Relevanta dokument
Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Säkerhet i snabbreaktorer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Fjärde generationens kärnkraft

Föreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Kärnenergi. Kärnkraft

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Kärnenergi. Kärnkraft

Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Metallkylda reaktorer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

2013:05. Forskning. Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:

Kärnkraftverk - Generation IV

Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion

Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid

Föreläsning 5. Reaktorfysik 3. Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.

Kärnkraft. p?keyword=bindningsenergi

FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT

Instuderingsfrågor Atomfysik

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Torium är framtidens energikälla

R Beräkning av nuklidinnehåll, resteffekt, aktivitet samt doshastighet för utbränt kärnbränsle. Rune Håkansson Studsvik Nuclear AB.

Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission

Kontrollerad termonukleär fusion

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

Innehållsförteckning:

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

Införandet av snabbreaktorer i Sverige

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Hur länge är kärnavfallet

Sönderfallsserier N α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Energi & Atom- och kärnfysik

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Lösning: Vi börjar med ekvationen för buktighet hos cylindrisk geometri (19.21c) b m 1. b 2. L2. m ( 1 f) k inf Σ amod. afuel.

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand tel )

Elförsörjningen och dess koppling till välfärd, miljö och klimat

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH

Kärnkraftens bränslecykler

4.4. Radioaktivitet. dn dt = λn,

Materiens Struktur. Lösningar

Hantering och slutförvaring av använt bränsle och radioaktivt avfall En internationell utblick

2013:02. Forskning. Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Nuklidinventariet i SFR 1

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Innehållsförteckning

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

R Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR. K Lundgren, ALARA Engineering. December 2005

Så fungerar kärnkraft version 2019

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kundrapport - Förstudie Toriumreaktor (LFTR) Projektgrupp 3

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Så fungerar kärnkraft

Produktion av vapenplutonium

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Kärnavfallsfrågan och framtiden

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

2013:03. Forskning. Torium en studie ur ett kärntekniskt perspektiv. Författare: Per Andersson Fredrik Nielsen

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Torium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Materiens Struktur. Lösningar

facit och kommentarer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 2001

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Ringhals en del av Vattenfall

Kärnenergins fortsatta utveckling

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Kriticitetsanalys och utbränningskreditering - Metodikrapport

Ledamot i Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat. Östra Ny Evelund. Mål nr: M Vikbolandet. Mark- och miljödomstolen

Bild 1 Kärnkraftsteknik Föredraget handlar huvudsakligen om ASEA-Atoms BWR. Vi startar med neutronfysiken.

Transkript:

Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen

Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)! Bränna långlivade aktinider för att minska kraven på slutförvaret Urantillgångar (i morgon)! Endast en liten del av urantillgångarna (0.7% 235 U) används idag! Breeda nytt fissilt bränsle från fertilt ( 238 U eller 232 Th)

Tvärsnitt Sannoliketen för en reaktion Mikroskopiskt tvärsnitt!!! Mäts i barn (10-28 m 2, 10-24 cm 2 ) Reaktionshastigheten per kärna ges av! Flux (1/cm 2 s) "! (cm 2 ) = P reaktion (1/s) Makroskopiskt tvärsnitt:! # (1/cm) =! (cm 2 ) " $ (1/cm 3 ) Reaktionshastighets-tätheten ges av! R (1/s cm 3 ) = Flux (1/cm 2 s) " # (1/cm) Totala reaktionshastigheten ges av! R tot (1/s) = % V Flux (1/cm 2 s) " # (1/cm) dv För neutron-reaktioner stiger tvärsnitten oftast kraftigt mot lägre energier

Fissionsreaktioner Neutron-inducerade! 235 U+n & FP1 + FP2 + 2.43 n + Fissila kärnor kan upprätthålla en kedjereaktion! Udda neutronantal, t.ex. 235 U, ger stort tvärsnitt (sannolikhet för reaktion) vid låga energier. Kan användas som bränsle! Udda neutron och proton-tal, t.ex. 242 Am, är fissila men ofta med korta halveringstider (timmar). Kan då inte användas som bränsle Fertila kärnor kan fissioneras men kan inte upprätthåla en kedjereaktion! Jämnt neutron-tal, t.ex. 238 U! Tvärsnittet sjunker snabbt runt 1 MeV! Bidrar med några % snabbfission i en LWR Spontanfission! 235 U (10-5 Bq/g), 240 (920 Bq/g), 252 Cf (2.3"10 12 Bq/g) Fissionsprodukter! Masstal 60 170! Många har halveringstider mätt i minuter/timmar, bidrar till resteffekt! Vissa mäts i år, ger kortlivat avfall Isotop t 1/2 131 I 8.0 dagar 85 Kr 10.8 år 90 Sr 28.8 år 137 Cs 30.1 år

Capture-reaktioner Infångning av neutroner kan transmutera isotoper! Följs ofta av beta-sönderfall, t.ex. 238 U + n & 239 Np + ' & 239 + '! Fissila kärnor kan skapas av fertila, breedning! Bränning av breedat 239 utgör en stor del av energiproduktionen i en LWR! Tyngre aktinider skapas genom repeterade neutron-infång, t.ex. 242 och 244 Cm. Halveringstider mäts i tusentals år. Ger upphov till långlivat avfall Ävan stabila kärnor kan fånga in neutroner! T.ex. 56 Fe! Aktiverar tidigare inaktivt material! Ger upphov till bygg-avfall Isotop t 1/2 239 24 100 år 249 6 500 år 241 Am 432 år

Multiplikation och Reaktivitet En fission i 235 U ger ca 2.4 nya neutroner! Medelenergi 2 MeV! Fissionsneutronerna kan ge upphov till nya fissioner, kedjereaktion Förluster! Främst capture i 235 U och 238 U! Kontrollsystem 235 U Multiplikations-faktorn, k (! Förhållandet av antalet neutroner i en generation mot föregående Läckage! Sannolikheten att en neutron inte läcker ut ur reaktor, P! k = k ( " P Om k < 1! Reaktorn är underkritisk, stannar 238 U Om k == 1! Reaktorn är kritisk, konstant effekt Om k > 1! Reaktorn är överkritisk, effekten ökar Reaktivitet! $ = (k - 1) / k! Anges i pcm (10-5 )! Prompt kritisk om k = 1 + '

Uppbyggnad av aktinider i LWR Isotop P fission (! f /! tot ) 36% av alla neutronabsorptioner i 239 fissionerar inte, utan bildar 240! Repeterade infång skapar ännu tyngre aktinider I en LWR domineras neutronflödet av termiska neutroner! Väldigt liten sannolikhet att fissionera fertila kärnor För att bli av med dessa måste först en fissil isotop bildas, t.ex.! 241 Am & & 239! 243 Am / 242 & & 245 Cm 235 U 83% 238 U 9.2% 237 Np 1.2% 239 64% 240 0.2% 241 73% 242 1.3% 241 Am 1.0% 243 Am 0.9% 244 Cm 5.5% 245 Cm 87%

Uppbyggnad av aktinider i LWR

Enkel simulering av LWR Programmet Serpent använt! Monte Carlo-kod En pin definierad! UOX, cladding och vatten Reflekterande randvillkor & oändligt lattice

Enkel simulering av LWR MWd / kg 235 U 238 U 239 240 241 242 241 Am 243 Am 244 Cm 245 Cm 0 4.2 96.8 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 ) ) ) 50 0.8 92.85 0.75 0.32 0.13 0.09 0.09 0.02 0.01 0.00 diff -3.4-3.95 0.75 0.32 0.13 0.09 0.09 0.02 0.01 0.00 Burnup 50 MWd / kgu + 4 års avklingning! 4.6% FP! 1.3%! 0.11% Am! 0.01% Cm

Enkel simulering av LWR Burnup 50 MWd / kgu + 4 års avklingning! 4.6% FP! 1.3%! 0.11% Am! 0.01% Cm

Radiotoxicitet Svårt att definiera Olika typer av strålning ger olika skador! Innuti eller utanpå kroppen! Andas in eller äts! Vi vet hur olika isotoper byggs upp under reaktorns drift! Halveringstiderna ger hur länge avfallet måste lagras säkert! Naturligt uran har satts som måttstock På kort sikt (< 100 år) dominerar fissionsprodukter toxiciteten På längre sikt dominerar transuraner Efter några tusen år dominerar plutonium avfallet! Avfall eller resurs?

Radiotoxicitet Svårt att definiera Olika typer av strålning ger olika skador! Innuti eller utanpå kroppen! Andas in eller äts! Vi vet hur olika isotoper byggs upp under reaktorns drift! Halveringstiderna ger hur länge avfallet måste lagras säkert! Naturligt uran har satts som måttstock På kort sikt (< 100 år) dominerar fissionsprodukter toxiciteten På längre sikt dominerar transuraner Efter några tusen år dominerar plutonium avfallet! Avfall eller resurs?

Återanvända, MOX-bränsle Separera från använt bränsle med kemiska processer! Frankrike (La Hague)! UK (Sellafield)! Ryssland (Ozersk)! Indien (Tarapur) Separationsgrad på 99.88% uppnådd i La Hague Mixed OXides! Blanda utarmat uran ( 238 U) med separerat! Innehåller ofördelaktiga isotoper ( 240 ) villket kräver ca 9% inblandning 240 har en jätteresonans runt 1 ev! Väldigt få neutroner tar sig förbi denna till termiska energier (0.05 ev) i närheten av en MOX-patron! Förmågan hos 10 B att absorbera neutroner minskar! Sätter en gräns på 30% MOX Lösningar! Använda anrikat 10 B! Öka mod/bränsle kvoten & effektivare termalisering. Kräver reaktorer med 100% MOX

Återanvända, MOX-bränsle MWd / kg 235 U 238 U 239 240 241 242 241 Am 243 Am 244 Cm 245 Cm 0 0.00 91.78 4.79 2.21 1.20 0.74 0.00 0.00 0.00 0.00 ) ) ) 50 0.00 88.21 2.84 2.02 0.71 0.81 0.57 0.23 0.09 0.02 diff 0.00-3.57-1.95-0.19-0.49 0.07 0.57 0.23 0.09 0.02 Ungefär 1/3 av plutoniumet förbränns i en 50 MWd / kg-hm cykel Men, halten av tyngre aktinider (Am och Cm) ökar (faktor 7-10)! 0.8% Am! 0.11% Cm Am och Cm svåra att hantera! Kraftig spontan-fission, 1.4"10 7 n/sg för 244 Cm! Kritisk massa för 245 Cm endast 50 g! Främsta anledningen inte att minska mängden avfall Framför allt de fissila isotoperna ( 239 och 241 ) minskar! Plutonium kvaliteten försämras & multi-återanvändning svårt

Återanvända, MOX-bränsle Ungefär 1/3 av plutoniumet förbränns i en 50 MWd / kg-hm cykel Men, halten av tyngre aktinider (Am och Cm) ökar (faktor 7-10)! 0.8% Am! 0.11% Cm Am och Cm svåra att hantera! Kraftig spontan-fission, 1.4"10 7 n/sg för 244 Cm! Kritisk massa för 245 Cm endast 50 g! Främsta anledningen inte att minska mängden avfall Framför allt de fissila isotoperna ( 239 och 241 ) minskar! Plutonium kvaliteten försämras & multi-återanvändning svårt

Restriktioner för MOX-bränslen För multi-återanvändning av MOX krävs högre koncentrationer p.g.a. högre halter 240 och 242 Fissionstvärsnitten ökar markant redan vid 100 kev! Jämför med 1 MeV för 238 U Mindre moderering ger minskad fission i fissila isotoper, men ökad fission i 240 + 242! I dagens LWR leder detta till positiv void-koefficient redan vid andra generationens MOX-bränsle Modifikationer av dagens LWR-teknik och bränsletillverkning möjliggör dock oändlig MOXåteranvändning (gen III+)! Jämvikts nivå av i en avancerad LWR-park! Endast tyngre aktinider och förluster behöver slutförvaras