Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 216 Del 2. Hög attraktivitet En rapport från Regionkontoret 216 1
Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att Halland har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling har en Tillväxtstrategi för Halland tagits fram under 214 och som ska gälla fram till år 22. Strategin har tagits fram och förankrats i en omfattande process och den bygger på en analys om Hallands utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för att nå målet med att bli en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 22 än år 214. Uppföljningen av tillväxtstrategin är ett kontinuerligt arbete som ska ske årligen. Syftet är att kunna följa hur Halland utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i tillväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer att ligga till grund för samtal och diskussioner på såväl regional som nationell nivå. Denna delrapport, som avser 216 års uppföljning, följer upp Tillväxtstrategins delområde Hög Attraktivitet och statistiken kommer huvudsakligen från Statistiska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras statistiken efter kön och utrikes bakgrund. Med utrikes bakgrund avses född i utlandet eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Delområdet Hög Attraktivitet innefattar även två strategiska val som identifierats som viktiga för att öka Hallands attraktivitet. För respektive strategisk val finns ett antal utvalda indikatorer som redovisas i rapporten. Från och med 1 januari 216 är Sverige indelat efter 2 523 distrikt varav 99 finns i Halland. Indelningen baseras på församlingsindelningen som fanns 31 dec. 1999. Vissa indikatorer i rapporten redovisas därför efter distrikt för att se inomkommunala skillnader. Innehållsförteckning Sid. 3 Indikatorsammanfattning Sid. 4 Reflektioner En region med god tillgänglighet Sid. 5-7 Inrikes flyttningsöverskott Sid. 8 Tillgänglighet Sid. 9-1 Bredband Sid. 11-12 Pendling En region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende och livsmiljöer Sid. 13 Huspriser Sid. 14 Kollektivtrafikens marknadsandel Sid. 15-17 CO2 utsläpp Sid. 18-19 Studieförbund Sid. 2 Kulturverksamhet Sid. 21-22 Tillgång till sjukvård Hög attraktivitet Huvudindikator: Flyttningsöverskott från övriga Sverige till Hallands län: Mål: 1 2 personer per år Utfall 215: 1 4 personer 2
Hög attraktivitet Indikatorsammanfattning "En region med god tillgänglighet" Utveckling senaste året Indikator Flyttningsöverskott Tillgänglighet Bredband Pendling Utrikes bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män "En region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende och livsmiljöer" Utveckling senaste året Indikator Huspriser Kollektivtrafikens marknadsandel Andel förnyelsebar energi * Minskade CO2 utsläpp Studieförbund Kulturverksamhet Tillgång till sjukvård Utrikes bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män * Följs upp 217 Positiv utveckling Negativ utveckling Oförändrat 3
Reflektioner - Hög attraktivitet Halland fortsätter sin goda utveckling med ett positivt inrikes flyttnetto trots att målet på 12 personer per år inte nåddes 215. Under årens lopp har dock flyttningsöverskottet varit positivt och det är bara Stockholms, Skåne samt Uppsala län som hade ett större inrikes flyttningsöverskott år 215. Halland som län påverkas av globaliseringen. Globaliseringen medför också ökad konkurrens om företag, boende, arbetskraft, kompetens och den skapar nya pendlingsmönster och ökad rörlighet. Ett sätt att hantera den förändring som globaliseringen medför är att satsa mera på frågor som berör platsens attraktivitet. Attraktivitet handlar om att på olika sätt försöka göra platsen där man bor mera attraktiv för dem som bor där, men också om att bygga en plats som är tilltalande för andra. I Tillväxtanalys rapport 214 Lokal attraktivitet redovisas några svenska och norska fallstudier kring lokal attraktivitet. Slutsatser från fallstudierna visar att det inte räcker med att ha arbetstillfällen, man måste också få människor att bosätta sig i den egna kommunen. Därför blir satsningar på att göra kommunen attraktiv för boende allt viktigare. Utbud som service, tillgång till sjukvård, kulturella aktiviteter, möjligheter till fritidsaktiviteter, hur en plats kan utformas, en citykärna, etcetera är satsningar som prioriteras. Det finns inte en faktor som avgör attraktiviteten utan det krävs ett långsiktigt arbete utifrån olika förutsättningar. Möjlighet till ökad rörlighet på arbetsmarknaden spelar också roll som attrakvititetsfaktor och pendlingsrelationerna visar att norra Halland med Kungsbacka och Varbergs kommun i spetsen i hög grad är integrerad med Göteborgsregionens arbetsmarknad medan södra delarna av Halland inte har samma koppling till Malmös arbetsmarknad. På sikt skulle Halland gynnas om dessa arbetsmarknadsregioner knyts ihop ännu mer till kanske en funktionell region mellan Göteborg och Malmö. Möjligheten ökar i och med öppnandet av järnvägstunneln i Hallandsåsen december 215. Enligt restiderna 216 så har tunneln definitivt bidragit till en kortare restid med tåg och fler antal dubbelturer mellan Halmstad och Helsingborg. En stor boendedriven inflyttning till Halland sätter också fokus på bostadsmarknaden vilket avspeglas i småhuspriserna. År 215 var medelpriset på småhus i Halland 2,8 miljoner kr. Det är högre än riksgenomsnittets 2,5 miljoner kr och högre än de flesta län. Bland kommunerna i Halland är priserna högre än riksgenomsnittet i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Samtidigt råder det bostadsbrist enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät. Bedömningen är att det behöver byggas mer än 9 5 bostäder de kommande fem åren (hyreslägenheter, bostadsrätter och egnahem). Behovet är störst i Halmstad och Varberg. Bostadsförmedlingarna i Halland, Stockholm och Uppsala län har också längst kötid till en hyreslägenhet jämfört med andra län. Kombinationen höga bostadspriser och långa kötider för hyreslägenheter är idag och kan bli ett större hinder för ungdomar som vill eller planerar att flytta till Halland. Bostadsbristen kan också hämma näringslivets möjligheter att rekrytera arbetskraft och därmed begränsa tillväxten. I rapporten Bygga för tillväxt som WSP utarbetat åt Region Halland tittar man på vilka regionalekonomiska konsekvenser olika nivåer av bostadsbyggande har för Halland. Analysen visar att hur många bostäder som byggs påverkar utvecklingen i termer av befolkning, sysselsättning, bruttoregionalprodukt och skatteintänkter. Bostadsbyggande är, enligt rapporten, ett verktyg för regional tillväxt och utveckling. Mycket service kan idag utföras med hjälp av modern teknik, men läkarbesök, barnomsorg, att tanka bilen eller handla mat eller andra varor kräver oftast en fysisk närhet, även om till exempel e-handeln ökar för varje år. Detta kräver då å andra sidan en bra postservice, bra vägar, bra mobiltäckning och ett säkert bredband för att den moderna tekniken ska kunna användas. Bredbandstäckningen är generellt svag i Hallands län och sämre än riksgenomsnittet. Positivt är att Region Halland genomfört upphandling av partner för bredbandsutbyggnad under 216 samtidigt som sträckor för utbyggnad identifierats. Beräknad starttid för utbyggnation är hösten 216. Resandet med kollektivtrafik i Halland ligger på 13 procent jämfört med Sverigesnittets 26 procent om vi tittar på kollektivtrafikens marknadsandel. Samtidigt ser vi att CO2-utsläppen från transporter inte sjunkit mycket sedan 199,vilket till största delen förklaras av att Halland är ett transit län och inte på kollektivtrafikens marknadsandel. 4
3 2 5 2 697 Inrikes flyttnetto efter län 215 2 1 5 2 31 1 711 1 1 4 5-5 -1-1 5-87 -1 66-2 -1 796-2 5 Målet för delområdet Hög attraktivitet i Hallands tillväxtstrategi är att flyttningsöverskottet från övriga Sverige till Hallands län ska vara 1 2 personer per år. Hittills har målet inte nåtts utan istället sjunkit från år 25. Flyttningsöverskottet har ändå varit positivt under årens lopp och år 215 är det bara Stockholms, Skåne och Uppsala län som hade ett större inrikes flyttningsöverskott än Halland. Efterdyningarna från den kraftiga lågkonjunkturen i början på 199-talet kan också ses i flyttningsöverskottet för Halland. Fram till 25 flyttade fler kvinnor än män in till Halland men efter 21 är det omvänt förhållande. 5
12 Inrikes inflyttade och utflyttade 199-215 Halland 1 9 634 9 719 8 348 8 623 8 551 8 663 8 715 8 6 84 7 29 6 79 7 27 7 443 7 388 6 5 23 4 2 1 817 5 1 78 1 18 1 163 971 1 4 199 1995 2 25 21 214 215 Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Flyttningsnetto 6
Inrikes flyttningsnetto efter kön 199-215 Halland 1 9 925 892 8 7 667 6 5 582 496 513 578 585 469 52 451 553 Kvinnor Män 4 3 279 2 221 1 199 1995 2 25 21 214 215 7
Restid i minuter med Öresundståg, SJ samt Bil från Halmstad och Varberg 215 och 216 Varberg-Malmö 125 125 125 152 Varberg-Stockholm via Gbg 223 223 Varberg-Göteborg Halmstad-Malmö Halmstad-Stockholm via Gbg 5 5 43 43 9 9 79 88 99 19 254 24 243 255 315 315 Med Bil, normal trafik (min) 216 Med Bil, normal trafik (min) 215 Med SJ (min) 216 Med SJ (min) 215 Med Öresundståg (min) 216 Med Öresundståg (min) 215 Halmstad-Göteborg 9 9 64 64 75 75 5 1 15 2 25 3 35 Turtätheten till olika destinationer varierar över tid. 216 bedöms tillgängligheten i turtäthet till Stockholm, Göteborg och Malmö vara god med tåg från Halmstad. Från Varberg är turtätheten god till Göteborg och Stockholm men medelgod till Malmö. Restiden från Halmstad till Stockholm med tåg varierar mellan olika avgångar och olika bolag men ligger på dryga 4 timmar totalt. Turtätheten är mycket god. Varberg har haft uppehåll med fjärrtåg endast under några sommarveckor 216. Öppnandet av järnvägstunneln i Hallandsåsen december 215 har definitivt bidragit till en kortare restid med tåg och fler antal dubbelturer mellan Halmstad-Helsingborg. Från Halmstad flygplats varierar utbudet mera än för tågtrafiken. Fr.o.m.. juni 216 har det saknats avgångar till Arlanda medan Bromma har haft trafik hela året. Utbudet uppgår till 2-3 turer vardagar. Flygplatserna Ängelholm och Landvetter ligger inom räckhåll för hallänningar. 8
7, Tillgång till fiber efter befolkning och arbetsställen 211-215 Halland (%) 6, 5, 43,7 49,5 44 53,5 44, 49,3 54,2 51,9 6,8 4, 3, 2, 16,7 34,9 2,2 39,4 25,1 33,2 22,7 39,6 25,3 3,9 38, Halland Sverige 1,, 211 212 213 214 215 211 212 213 214 215 Arbetsställen Befolkning * * Fr.o.m. 215 ersätter hushåll befolkning, vilken approximerats med hjälp av antalet lägenheter. Källa: PTS Sverige och Halland har målet att 9 procent av befolkningen och företagen 22 ska ha tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s. För att nå målet har Region Halland satt upp regionala delmål. Regionalt delmål för 212-215 är att 215 ska minst 4 procent av hushållen och företagen ha tillgång till bredband på 1 Mbit/s. Bredbandstäckningen i Halland är betydligt sämre än riksgenomsnittet. Av befolkningen i Halland hade år 215 52 procent tillgång till bredband med en överföringshastighet på minst 1 Mbit per sekund jämfört med Sveriges 61 procent. Bland arbetsställena hade 44 procent tillgång till minst 1 Mbit per sekund. Tillgången till fiber varierar kraftigt mellan kommunerna i Halland. Bland kommunerna är bredbandstillgången via fiber bäst i Varbergs och Halmstad kommun vilket också syns tydligt i deras olika distrikt. 9
Tillgång till fiber efter kommun 215 Hylte 14,3 15,3 Laholm 17,6 26,9 Kungsbacka 44,1 43,5 Falkenberg 33,2 43,9 Halland 44 51,9 Sverige 53,5 6,8 Varberg 58,2 62,2 Halmstad 53,4 64,7 1 2 3 4 5 6 7 Arbetsställen Befolkning * * Fr.o.m. 215 ersätter hushåll befolkning, vilken approximerats med hjälp av antalet lägenheter. Källa: PTS 1
25 2 21 356 In och utpendling efter kommun i Halland 214 15 1 5-5 7 553 8 158 6 714 6 739 5 575 4 95 4 153 4 562 1 419 1 865 1 245 1 486-1 139-797 Kungsbacka Varberg Halmstad Falkenberg Laholm Hylte -241-2 697-1 -15-13 83-2 Inpendling Utpendling Nettopendling Pendlingen ökar i alla relationer men det finns ett övergripande mönster där Kungsbacka kommun vänder sig mot Göteborgsregionen, där Varbergs och Falkenbergs kommuner uppvisar ett ömsesidigt ökande pendlingsutbyte och där södra Halland med kommunerna Hylte, Halmstad och Laholm i hög grad utgör en egen arbetsmarknad. Pendlingsstatistiken visar att drygt 45 9 personer pendlade över länsgränsen under 214 (85 procent pendlar norrut, knappt 1 procent söderut och resten österut). Jämför man med år 28 så har den totala pendlingen över länsgränsen ökat med över 8,7 procent vilket motsvarar 3 6 personer. Inpendlingen har ökat mer än utpendlingen till Halland. Flest utpendlare över kommungräns har Kungsbacka (21 ) följt av Halmstad (6 739) och Varberg (6 714). Varberg tillsammans med Falkenbergs kommun har också haft den största ökningen av inpendlingen procentuellt sett. 11
Utveckling av pendlingen över kommun- och länsgräns 28-214 Halland 2 5 2 1 959 (15,8%) 1 72 (5,8%) 1 543 (7,8%) 1 5 1 64 (16,4%) 1 165 (26,4%) 1 297 (18,9%) 1 763 (12,8%) 796 (19,2%) 83 (25%) 5 522 (8,4%) 331 (7,8%) 216 (17%) 33 (1,8%) 21 (1,7%) Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland Utpendling 28-214 Inpendling 28-214 Utpendling Inpendling Utpendling Inpendling Utpendling Inpendling Kommun 214 214 28 28 28-214 % 28-214 % Varberg 6 714 5 575 5 951 4 41 12,8 26,4 Falkenberg 4 95 4 153 4 154 3 323 19,2 25, Halmstad 6 739 8 158 6 217 6 861 8,4 18,9 Kungsbacka 21 356 7 553 19 813 6 489 7,8 16,4 Halland 31 616 14 358 29 896 12 399 5,8 15,8 Laholm 4 562 1 865 4 231 1 832 7,8 1,8 Hylte 1 486 1 245 1 27 1 224 17 1,7 12
199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Småhuspriser i medelpris (tkr) Halland 215 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 677 1 58 2 3 2 542 2 7 2 828 2 797 3 884 215 var medelpriset på småhus i Halland 2,8 miljoner kr. Det är högre än riksgenomsnittets 2,5 miljoner kronor och högre än de flesta län. Bara i storstadslänen är medelpriserna på småhus högre än i Halland. Bland kommunerna i Halland är priserna högre än riksgenomsnittet i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Småhusdefinition enligt SCB: Separat bostadsbyggnad med 1-2 lägenheter för permanent boende samt fritidshus. 5 Hylte Laholm Falkenberg Sverige Halmstad Varberg Halland Kungsbacka Småhuspriser i medelpris (tkr) Halland 199-215 45 4 35 3 25 2 15 1 Kungsbacka Varberg Halland Halmstad Sverige Falkenberg Laholm Hylte 5 13
Kollektivtrafikens andel av det totala resandet 215 efter län 6 5 4 3 2 1 49 28 28 27 26 14 14 13 13 13 13 12 11 11 11 11 1 1 7 5 Enligt Kollektivtrafikbarometerns undersökning 215 utgör kollektivtrafikens andel av det totala resandet i Halland 13 procent mot Sveriges 26 procent. Under perioden 21-215 har kollektivtrafikens beräknade marknadsandel i Sverige stigit från 24 till 26 procent medan andelen i Halland varit oförändrad. Storstadslänen har störst marknadsandel medan Hallands andel liknar andra län med samma kollektivtrafikstruktur. Kollektivtrafikens andel av totala resandet 21-215 3 25 24 25 26 27 27 26 2 15 13 14 13 14 12 13 1 5 21 211 212 213 214 215 Riket Halland 14
11 Utsläpp av växthusgaser (CO2 ekvivalenter) Index 199=1 (Källa: Nationella emissionsdatabasen) 1 9 8 EU 22 Mål -2 % 8-2 % 77-23 % 7 7-3 % 6 Sverige Mål -4 % 5 4 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 EU Halland Sverige EU-länderna har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 2 procent jämfört med 199 års nivåer. Sveriges nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 4 procent lägre år 22 än utsläppen år 199. Båda målen gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU-ETS). Utsläppen av klimatgaser i Halland har minskat med 3 procent under perioden 199 till 213, från ca 2,3 till ca 1,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 15
14 Utsläpp av växthusgaser (CO2 ekvivalenter) efter delområde, Index 199=1 12 1 8 EU 22 Mål -2% 11 96 92 Transporter Arbetsmaskiner 6 4 Sverige Mål -4% Jordbruk Energiförsörjning 29 2 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Utsläppen av växthusgaser från jordbruket minskade från 199 till 25 men har därefter legat relativt konstant. Utsläppen från transportsektorn ligger på samma nivå år 213 som 199, men en svag minskning kan ses på senare år, efter en topp runt år 25 27. Minskningen av växthusgaser inom energiförsörjning beror till stor del på biobaserade bränslen i fjärrvärmeverk. 16
Utsläpp av CO2 ton (samt andel 213) efter delområde 199-213 Halland 1 9 8 (48 %) 7 6 5 Transporter Jordbruk Energiförsörjning Arbetsmaskiner 4 3 (23,2 %) (16,5 %) 2 1 (6,3 %) 199 2 25 26 27 28 29 21 211 213 De samhällssektorer som stod för störst andel av utsläppen av klimatgaser i Halland 213 (räknat som koldioxidekvivalenter) var transportsektorn med 48 procent av utsläppen följt av jordbruk med 23 procent och energiförsörjning med 16,5 procent av utsläppen. 17
Antal deltagare i studieförbundsverksamhet 24-215 Halland 8 7 6 591 418 638 365 644 856 546 792 622 929 643 882 629 11 673 954 665 532 674 65 725 25 5 4 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 214 215 13 12 11 1 9 8 7 6 5 Utveckling av antal deltagare i studieförbundsverksamhet 24-215 Index 24=1 4 24 25 26 27 28 29 21 211 212 214 215 Under år 215 deltog i Halland 725 2 personer i studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. Det är en ökning med 133 7 personer sedan år 24 eller 23 procent. Över tid har Halland haft en bättre utveckling än riksgenomsnittet förutom perioden 212-214. Efter år 214 har antalet deltagare ökat i Halland. Minskningen år 27 kan förklaras av att en ny statlig fördelnings-modell infördes enligt Folkbildningsrådet. Bland annat förtydligades riktlinjerna kring Kulturprogramsverksamheten. Sverige Halland 18
6 5 4 3 2 1 Antal deltagare/1 invånare i studieförbundsverksamhet 215 5 222 3 867 3 685 3 514 3 51 3 31 3 122 2 844 2 763 2 743 2 739 2 63 2 61 2 34 2 282 2 213 2 194 2 26 2 23 1 793 1 666 1 275 Ett annat mått på den regionala Studieförbundsverksamheten är antalet deltagare per 1 invånare. Måttet redovisar befolkningens benägenhet att delta i studieförbundens verksamhet. På riksnivå deltog 2 23 personer per 1 invånare i studieförbundens verksamhet 215. I Halland deltog 2 34 personer. Benägenheten att delta i studieförbundens aktiviteter var som lägst i Stockholms- och Skåne län under 215. Högst deltagande hade Gotland och Västerbottens län. Förändringen av antalet studiedeltagare i Halland från 24 har varit bättre än riksgenomsnittet. Förändring av antal studiedeltagare/ 1 invånare 24-215 % 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 47,1 46,6 4,6 29,8 29,7 28,9 27,8 23,5 23,2 17,7 11,6 9,2 8,1 4,4-1,7-2,1-7,3-8,2-11,1-12,9-16,7-29,1-1, -2, -3, -4, 19
Kulturverksamhet 215 (Kulturdatabasen) Halland 215 214 214-215 214-215 Regional museiverksamhet Antal besök Antal besök Antal Procent Utställningar/programaktiviteter 139 321 176 63-37 39-21 Professionell scenkonst Föreställningar/konserter/programaktiviteter 92 55 84 954 7 551 9 Biblioteksstatistik 215 (Kungliga Biblioteket) Gäller alla offentligt finansierade bibliotek i Halland 215 Antal fysiska besök 2 649 489 Antal fysiska lån 3 118 882 Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella kultursamverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag till kultur. Kulturens inriktning och prioriteringar har bland annat varit att utveckla ett antal mötesplatser, kulturmiljöer, besöksmål och kulturevenemang som kan profilera regionen och skapa attraktivitet och synlighet i omvärlden. Enligt mätningar från Kulturdatabasen har Regional museiverksamhet minskat antalet besökare med -21 procent, jämfört med 214. Professionell scenkonst är den andra stora kulturverksamheten i länet med totalt 92 55 besökare på föreställningar, konserter och programaktiviteter 215. Där ser vi istället en ökning med 9 procent sedan föregående år. År 216 kommer Kulturrådet att lansera mer statistik på riksnivå vilket gör det möjligt att jämföra Hallands utveckling med övriga län. I och med att det från år 214 finns en samlad nationell biblioteksstatistik med en fast urvalsram går det nu att beräkna riksnyckeltal för Sveriges offentligt finansierade biblioteksverksamhet. För samtliga offentligt finansierade bibliotek i Halland var de fysiska besöken 2 649 489 och fysiska lån 3 118 882 år 215. 2
Självupplevd tillgång till sjukvård efter län 215 (%) Dalarna (983) Jämtland (985) Värmland (989) Gävleborg (98) Norrbotten (1981) Västernorrland (992) Sörmland (983) Skåne (5914) VGR (8) Sverige (4849) Blekinge (986) Örebro (991) Uppsala (984) Västerbotten (992) Västmanland (985) Stockholm (7667) Östergötland (991) Kronoberg (995) Gotland (99) Kalmar (994) Halland (148) Jönköping (987) 7 7 71 72 72 73 74 74 75 78 78 78 79 8 8 81 82 82 83 83 83 86 19 16 19 17 16 16 16 16 15 14 16 14 14 12 13 12 12 13 12 13 11 1 11 13 1 11 12 1 11 1 9 8 7 8 8 8 7 6 7 5 5 4 6 4 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Instämmer helt/delvis Varken eller Tar delvis avstånd/helt avstånd De senaste sex åren har omkring åtta av tio personer ansett att de har tillgång till den vård de behöver enligt Vårdbarometerns undersökning 215. År 215 finns det en variation mellan landstingen, från 7 procent i Jämtland och Dalarna till 86 procent i Jönköping. Halland hamnar på 83 procent och i länet är det en något högre andel män än kvinnor som anser att de har tillgång till den vård de behöver. De som har dåligt hälsotillstånd, är ensamstående med barn, födda utanför Norden eller i åldern 5 59 år är de grupper som i lägst utsträckning anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Kortare väntetider uppges som en viktig faktor för att uppleva bättre tillgång till vård. 21
1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Självupplevd tillgång till sjukvård efter kön 215 7 4 8 7 1 13 14 14 8 86 78 77 Kvinnor Män Kvinnor Män Halland (148) Halland (148) Sverige (4849) Sverige (4849) Tar delvis avstånd/helt avstånd Varken eller Instämmer helt/delvis 1 9 88 88 Självupplevd tillgång till sjukvård 21-215 Halland (%) 85 87 85 83 8 7 6 5 4 3 2 8 9 1 9 11 11 1 5 3 5 3 5 6 21 211 212 213 214 215 Instämmer helt/delvis Varken eller Tar delvis avstånd/helt avstånd 22