FINANSDEPARTEMENTETS KONTROLL- OCH JUSTERINGSBYRÅ

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. V, Brännvins tillverkning och försäljning. Underdånig berättelse af Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter för tillverkningsåren... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1887-1912. Täckningsår: 1873/74-1874/75 1910/11 = 1-28. Seriens titel: Brännvins tillverkning och försäljning, tillverkningsåren 1873/74 1885/86. Brännvins tillverkning och försäljning samt hvitbetssockertillverkningen, tillverkningsåren 1886/87 1902/03. Brännvins tillverkning och försäljning samt hvitbetssocker- och maltdryckstillverkningen, tillverkningsåren 1903/04 1905/06. Brännvins tillverkning och försäljning samt socker- och maltdryckstillverkningen, tillverkningsåren 1906/07 1910/11. Berättelsen togs fram av: Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter, 1877-1884. Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrån, 1885-1907. Kontroll- och justeringsstyrelsen, 1908-1909. Kontrollstyrelsen, 1910-1912. Efterföljare: Accispliktiga näringar / af Kungl. Kontrollstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstet & söner, 1913-1959. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1958. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 120: Tab. 102. Brännvinstillverkningen 1856-1959/1951. S. 121: Tab. 103. Maltdryckstillverkningen 1903-1950/51. S. 122: Tab. 104. Förbrukningen av alkoholhaltiga drycker och tobak 1856-1950. BISOS V digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-v0-9401_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. V) BRÄNVINS TILLVERKNING OCH FÖRSÄLJNING SAMT HVITBETSSOCKERTILLVERKNINGEN. XIII. UNDERDÅNIG BERÄTTELSE AF FINANSDEPARTEMENTETS KONTROLL- OCH JUSTERINGSBYRÅ FÖR TILLVERKNINGSÅREN 1894 1895 OCH 1895 1896. (Pour le Résumé en français, voir page XXI.) STOCKHOLM 1897. KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Innehållsförteckning. Tillverkningen af bränvin. Bränneriernas antal Tillverkningsdygnens antal Tillverkningens storlek Tillverkningens fördelning inom landet Sid. II. II. II. III. Nederlagsrättens begagnande IV. Uppgifter öfver råämnen, använda inom bränvinstillverkningen... IV. Uppgifter om pressjästfabrikerna VII. Uppgifter öfver använd arbetskraft VII. Kontrollen öfver bränvinstillverkningen VII. Statsverkets inkomster af bränvinstillverkningen under kalenderåren 1887-1896 IX. Statsverkets omkostnader för kontrollen öfver bränvinstillverkningen under åren 1895 och 1896 IX. Denaturering af bränvin X. Minuthandeln med och Utskänkningen af bränvin. Antal försäljningsrättigheter XII. Försäljningsafgifternas totalbelopp fr. o. m. 1886 87 t. o. m. 1895 1896 XIII. Försäljningsafgifternas fördelning under åren 1894 1895 och 1895 1896... XIV. Utskänkningsbolagens verksamhet under åren 1894 1895 och 1895 1896 XIV. Förbrukningen af bränvin inom landet under åren 1887 1896... XV. Table des matières. Fabrication de l'eau-de-vie. Pages. Nombre des distilleries II. Nombre des jours de travail II. Grandeur de la fabrication II. Répartition de la fabrication d'après les gouvernements (départements) III. Usage du droit d'entrepôt par les distilleries IV. Matières premières employées dans la fabrication de l'eau-de-vie IV. Fabriques de ferment VII. Force de travail VII. Contrôle de la fabrication VII. Recettes de l'état sur la fabrication de l'eau-de-vie pendant les années 1887 1896 IX. Frais de contrôle de la fabrication de l'eau-de-vie pendant les années 1895 et 1896 IX. Dénaturation X. Commerce de l'eau-de-vie en détail et an débit. Nombre des patentes de vente Montant total des droits de vente Répartition des droits de vente Résultats financiers des sociétés de débit XII. XIII. XIV. XIV. Consommation de l'eau-de-vie pendant les années 1887-1896 XV. Tillverkningen af hvitbetssocker. Fabrication du sucre de betteraves. Fabriker och tillverkning.. XVIII. Renseignements divers sur la fabrication XVIII. Bilagor. Sammandrag af uppgifterna öfver bränvinstillverkningen under åren 1894-1895 och 1895-1896 Tab. I. a o. b. Åtgång af råämnen för bränvinstillverkningen under samma tid Tab. II.»»» Åtgång af bränsle och arbetskraft för bränvinstillverkningen under samma tid Tab. III.»» Minuthandeln med och utskänkningen af bränvin under åren 1894 1895 och 1895-1896 Tab IV.»» Landsting, hushållningssällskap och landsbygdskommuner tillkommande bränvinsförsäljningsmedel under samma tid... Tab. V.»»» Städernas och vissa köpingars behållna andelar af bränvinsförsäljningsmedlen f. o. m. 1886 1887 t. o. m. 1895-1896 Tab. VI. Utskänkningsbolagens verksamhet under åren 1894 1895 och 1895 1896 Tab. VII.»»» Tillverkningen af hvitbetsocker under samma tid Tab. VIII. Annexes. Résumé des données sur la fabrication de l'eau-de-vie pour l'exercice de 1894-1895 et 1895 1896 Tabl. I. a et b. Quantité des matières premières employées à la fabrication de l'eau-de-vie Tabl. II.» Quantité du combustible consommé pour la fabrication de l'eau-de-vie, et force de travail employée à cette fabrication Tabl. III. Vente en détail et au débit de l'eau-de-vie pendant l'exercice de vente de 1894-1895 et 1895 1896 Tabl. IV.»» Répartition des droits aux conseils provinciaux, sociétés économiques et communes rurales Tabl. V.» Part retirée par les villes et les bourgs des droits de vente pendant la période de 1886 1896 Tabl. VI. Les sociétés de débit Tabl. VII.» Fabrication du sucre de betteraves, pour l'exercice de 1894-1895 et 1895-1896 Tabl. VIII. Résumé en français....... page XXI. Observation: 1 krona = 100 öre = 1 fr. 39 centimes.

TILL KONUNGEN. Finansdepartementets Kontroll- och.liikteringsbyrå får härmed till Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse angående dels tillverkningen och försäljningen af bränvin under tillverkfinansdepartimentets Kontroll- och Justeringsbyrås underd. Berättelse. nings- och försäljningsåren 1894 95 och 1895 96 dels tillverkningen af hvitbetssocker under samma tid, dervid följande ungefär samma uppställning som i föregående berättelser. 1

II A. Tillverkningen af bränvin. I lagstiftningen angående bränvins tillverkning och beskattning har under de två år, denna berättelse omfattar, ingen förändring vidtagits. I Byråns föregående berättelse omnämndes, att länsstyrelsen i Kalmar län, efter anmälan af Byrån, genom särskildt förordnad allmän åklagare hösten 1894 anstalt åtal för olaga bränvinstillverkning mot de senaste egarne af en dåredan nedlagd pressjästfabrik i Oskarshamn. Rådstufvurätten i nämnda stad fann de åtalade hafva gjort sig skyldiga till tillverkning af bran vin utan dertill erhållet behörigt tillstånd och dömde derför dem af de åtalade, för hvilka straffet ej redan var prescriberadt, till dels fängelse dels böter, samt förpligtade dem att utgifva viss tillverkningsskatt. Göta Ho frät t förklarade deremot, att den vid fabriken tillverkade vätskan icke kunde anses såsom bränvin, och upphäfde derför Rådstufvurättens fällande utslag. Kongl. Maj:t har slutligen genom sitt utslag den 28 Oktober 189G förklarat, att den ifrågavarande vätskan vore att hänföra till bränvin i den mening, som med detta ord afses i förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin; som emellertid vätskan uppenbarligen varit afsedd endast för tillverkning af ättika och de åtalade dessutom handlat i god tro, fann Kongl. Maj:t ej skäl att i Hofrättens utslag göra annan ändring, än att de åtalade ålades ersätta statsverket den förlust, som uppkommit genom deras underlåtenhet att erlägga skatt. I December 1895 afgaf en f. d. landtbrukare och bränvinstillverkare i Blekinge, hvilken å centralfängelset i Malmö undergick straff för anstiftande af mordbrand, en skriftlig bekännelse om bland annat, att han under åren 1875 83 vid sitt bränneri systematiskt försnillat bränvin. Sedan under den ined anledning deraf anstälda rättegången inför Medelsta häradsrätt blifvit utrönt, att försnillningen delvis begåtts med tillhjelp af en vid bränneriet anstäld kontrollör, dömdes tillverkaren att ersätta statsverket skatten för det undansnillade bränvinet med 30,000 kr. samt kontrollören till ett års fängelse. Hofrätten faststälde Häradsrättens utslag beträffande tillverkaren och fann ej heller skäl att göra ändring i detsamma beträffande kontrollörens fängelsestraff men ålade honom dessutom att utgifva ersättning för skatten å det bränvin, som undansnillades under hans kontrollörstid, från hvilken ersättningsskyldighet han emellertid befriades genom Kongl. Maj:ts utslag. Kontrollörens ansökan att af nåd blifva befriad från fängelsestraffet har icke bifallits. De genom kontrollpersonalen lemnade uppgifterna rörande de under ifrågavarande två tillverkningsår arbetande brännerierna äro sammanförda i tabellerna la och Ib, af hvilka framgår följande: a) Bränneriernas antal har under tillverkningsåret 1894 95 varit 127, af hvilka under hösten (Oktober December) voro i verksamhet 125, under våren (Januari April) 122 och under sommaren (Maj September) 10. Under året 1895 9G utgjorde hela antalet i gång varande brännerier 132, hvaraf 129 under hösten, 124 under våren och 10 under sommaren. Sammanställningen med de närmast föregående åren utvisar, att bränneriernas antal hittills aldrig varit så lågt som året 1894 95; följande år steg det visserligen åter men var dock lägre än före 1894 95. Af de brännerier, som voro i verksamhet 1893 94, voro 11 nedlagda år 1894 95, hvaremot ett äldre åter satts i gång; under år 1895 96 återupptogs ånyo verksamheten vid 6 brännerier, som varit nedlagda under föregående år, ett par till och med sedan flera år tillbaka, hvarjenite 2 nyanlagda tillkommo, men å andra sidan voro 3 af det närmast föregående årets brännerier icke i gång. b) Antalet tillverkningsdygn, hvarunder brännerierna varit i gång, uppgick år 1894-95 till 19,311 och 1895 96 till 18,960. Härvid är dock att märka, att för ett nyanlagdt bränneri, som förvärfvade sig tillverkningsrätt från och med den 1 Oktober 1895 men ej kom i verksamhet förr än med början af år 1896, saint för ett annat, som nedbrann i början af sistnämnda år men ej afsade sig tillverkningsrätten förr än några veckor senare, endast de tillverkningsdygn medräknats, under hvilka brännerierna verkligen voro i gång. I medeltal var h varje bränneri i gång 152 tillverkningsdygn under år 1894 95 och 144 tillverkningsdygn under år 1895 96. I jemförelse med närmast föregående år visade sig båda åren en minskning i hela antalet tillverkningsdygn, hvilket var ungefär detsamma som under åren 1890 93. Medeltalet tillverkningsdygn för hvarje bränneri har deremot från och med 1893 94 varit rätt afsevärdt större än under föregående tillverkningsår. c) Utbytet af bränvin har utgjort: liter af nonnalstyrka eller 50 "/o alkoholhalt vid + 15 Celsius. Jemförelsen med de föregående åren visar, att tillverkningen båda åren sjunkit rätt betydligt, så att den 1895 96 var nära tre millioner liter lägre än 1893 94 men dock fortfarande större än under åren 1887 93. Den årliga mcdeltillverkningen vid hvarje bränneri, hvilken erhålles genom hela tillveikningsbeloppets division med bränneriernas antal och hvilken enligt tabellerna visar sig ganska olika inom de särskilda länen, har för tillverkningsåret 1894 95 uppgått till 272,109 liter och för året 1895 96 till 251,853 liter af normalstyrka. Stegringen i detta medeltal under det förra året är naturligtvis i främsta rummet beroende på den under året inträffade stora minskningen i bränneriernas antal men har nog äfven till någon del förorsakats af farhåga för tillverkningsskattens förhöjande, hvarom motion väcktes äfven vid 1895 års Riksdag. Grupperas brännerierna efter tillverkningens storlek, erhålles följande tabell, af hvilken synes, att den år 1893 94 inträdda betydliga minskningen i bränneriernas antal inom den grupp, hvilkens tillverkning ej uppgått till 50,000 liter, endast varit öfvergående, hvilket förhållande i sin mån bestyrker riktigheten af Byråns i dess förra berättelse uttalade åsigt, att den forcerade tillverkningen år 1893 94 endast berodde på tillfälliga orsaker.

III och 55 på hvarje bränneri; medeltillvcrkningen på dvgnet var respektive 691 och 567 liter mot respektive 699 och 717 liter under de två närmast föregående åren. Utaf de tre under år 1895 96 nedlagda brännerierna tillhörde tvä föregående år denna grupp, hvaremot å andra sidan af de under år 1895 96 ånyo igångsatta brännerierna tre kommo att tillhöra samma grupp. Den tillverkade spritens volym utgjorde: Med afseende på tillverkningens fördelning på landets olika delar är att märka, att Kristianstads län fortfarande intager främsta rummet med omkring hälften af hela landets tillverkning. Inom nedanstående distrikt, af hvilka Mälaredalen omfattar Stockholms stad, Stockholms och Upsala län samt till Vestergötland räknats äfven det i Göteborgs och Bohus län belägna bränneriet, har tillverkningen varit sålunda fördelad: under tillverkningsåret 1894 95 Do elt'va brännerier, hvilkas tillverkning under senaste tillverkningsår öfversteg 500,000 liter, äro belägna: ett i hvartdera af Upsala, Jönköpings, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, två i Stockholms och fem i Kristianstads län. Vid två af dessa brännerier, båda pressjästfabriker, uppgick tillverkningen till mera an en million liter af normalstyrka; vid ett tredje, äfven pressjästfabrik, till 800,000 liter. Det litertal, hvartill tillverkningen dagligen uppgår, har liksom under föregående år varit i hög grad vexlande icke blott de särskilda länen emellan utan ännu mera mellan olika brännerier. Sålunda var den dagliga tillverkningen, beräknad efter bränvin af normalstyrka, samt under året 1895 1896 Två pressjästfabriker, som i medeltal tillverkat mindre än 500 liter om dygnet, hafva på grund af särskildt medgifvande varit befriade från den i 11 mom. 1 af gällande tillverkningsförordning stadgade särskilda afgift. De sju brännerier, som det senare året hade större daglig tillverkning än 3,000 liter, tillhöra den förut omnämnda gruppen af brännerier med mer än 500,000 liters årstillverkning. Endast två brännerier hunne- öfver 4,000 liter såsom dagligt medeltal; det största af dessa tillverkade 4,354 liter om dagen, hvaremot samma bränneri år 1894 95 tillverkade 5,037 liter af normalstyrka om dagen. För hela riket har det dagliga tillverkningsbeloppet i medeltal, erhållet genom division af hela tillverkningsbeloppet med hela antalet tiltverkningsdygn, under år 1894 95 utgjort 1,790 liter samt 1,753 liter under 1895 96, och således fortfarande hållit sig betydligt högre än under åren före 1893 94, då det ännu icke hunnit till 1,690 liter. Vid de minsta brännerierna med mindre tillverkning än 50,000 liter utgjorde tillverkningsbeloppet i medeltal under de båda åren 1893 94 och 1894 95 respektive 25,580 och 30,990 liter; summa tillverkningsdygn utgjorde -370 och 984 eller 37 Inom Gotlands, Hallands, Örebro och Gefleborgs län har dessutom tillverkning egt rum men endast vid ett bränneri inom hvartdera länet. Af samtliga brännerier voro år 1894-95 ej flera än två belägna i stad nämligen ett i Stockholm och ett i Upsala, men under år 1895 96 tillkom ett nytt stadsbränneri, nämligen i Helsingborg. Rättigheten att under tiden mellan den 1 Maj och den 1 Oktober utöfva bränvinstillverkning i förening med pressjästberedning begagnades åren 1895 och 1896 af tio jästfabriker, nämligen båda åren af en fabrik i Stockholm och en i Upsala samt tre i Stockholms län och en i hvartdera af Jönköpings, Kristianstads, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län; sommaren 1895 dessutom af en fabrik i Östergötlands och sommaren 1896 af en i Gefleborgs län. En i Skåne på sjelfva länsgränsen mellan Malmöhus och Kristianstads län belägen pressjästfabrik, som ända till våren 1896 från länsstyrelsen i Malmöhus län erhållit tillståndsbevis att tillverka bränvin, anmäldes för sommartillverkningen 1896 hos länsstyrelsen i Kristianstads län, hvarifrån den äfven erhöll tillståndsbevis, men detta oaktadt har fabriken i denna berättelse upptagits såsom tillhörande det förstnämnda länet under hela tillverkningsåret 1895 96, enär eljest bränneriernas antal skulle blifvit för högt, derigenom att ifrågavarande fabrik kommit att räknas såsom två brännerier.

IV Rättigheten att inlägga bränvin å nederlag vid brännerierna begagnas fortfarande allmänt. De å sådana nederlag inneliggande qvantiteterna äro i liter vid h varje månads början upptagna i nedanstående tabell från och med början af tillverkningsåret 188G 87. Allmänna bränvinsnederlag hafva under år 1895 funnits till ett antal af åtta, nämligen vid Reijmersholm i Stockholms och Presenten i Göteborgs och Bohus län samt i städerna Motala, Karlshamn, Malmö, Kristianstad (2 st.) och Borås, till hvilka är 189(3 ytterligare kom ett i.stockholm (vid Hornsberg), så att hela antalet uppgick till nio. De qvantiteter bränvin, som dessa nederlag haft inneliggande, hafva de senare åren utgjort i liter af normalstyrka: Enligt de vid brännerierna förda inmäskningsjournalerna, af hvilka sammandrag meddelas i tabellerna Ila och If b. hafva de för bränvinstil I verkningen och jästberedningen använda råämnena varit: Reduceras uppgifterna beträffande de särskilda slagen af spanmål från vigt till rymdmått, erhållas nedanstående qvantiteter: Under de senare åren har skatt påförts innehafvarne af de allmänna nederlagen för följande belopp, nämligen: Vid denna reduktion har liksom i Byråns föregående berättelser antagits, att vigten af en hektoliter är följande för de särskilda slagen af spanmål: hvaraf synes, att en ganska betydande del af rikets bränvinstillverkning passerar genom de allmänna nederlagen, innan bränvinet kommer till förbrukning. Dessutom hafva vid enstaka brännerier användts mindre belopp enbär, morötter, kli, ogräsfrö, jordnötskakor samt maltgroddar. Vid två pressjästfabriker, vid hvilka den s. k. luftjästmetoden uteslutande användts, har endast det vid jästtillverkningen erhållna affallsvattnet, som innehåller 'à k i % alkohol, afdestillerats; det är dçssa fabriker, som hafva varit befriade från

V den i tillverkningsförordningen 11 föreskrifna s. k. undertill verkningsafgifton. Under de senaste åren har vid några omkring 20 brännerier, lmfvudsakligen i Skåne ocli Blekinge, inmäskats affall från stärkelsefabrikerna, uti inmäskningsjournalcrna upptaget under benämningen grå mjöl eller gråstärkelse. Detta affall liar, med ledning af de uppgifna inköpsprisen, reducerats till hektoliter potatis samt i Tab. II upptagits såsom sådan. Tillverkningsåret 1894 95 gjordes vid 8 brännerier, äfvenledes i Skåne och Blekinge, försök att inmäska sockerbetor, hvilka försök påföljande år fortsattes vid några andra brännerier i Kristianstads län. Dessa försök synas emellertid icke hafva slagit lyckligt ut; det är endast ett i Malmöhus län beläget bränneri, som under båda åren bedrifvit afverkningen af betor i någon större skala. Det af betor tillverkade bränvinet liknar till smaken melassbränvin och är liksom detta svårt att fullständigt rena, hvarför det också betingar lägre pris än bränvin, som tillverkats af potatis eller säd. 1 Tab. II b hafva införts uppgifter å de belopp melass, som under de tio senaste tillverkningsåren användts för tillverkning af bränvin. Ända till år 1894 95 har det endast varit två brännerier, som afverkat melass, och dessa hafva förutom melass ej användt andra råämnen än den spanmål, som åtgått för framställande af det behöfliga maltet. Nämnda år började emellertid några brännerier att försöksvis använda melass till inmäskning jemte potatis och säd; några andra brännerier gjorde liknande försök under tillverkningsåret 1895 96, mun i allmänhet hafva de upphört med melassinmäskningen redan efter det första året, hvilket sannolikt beror derpå att melasstillsatsen försämrar bränvinet och nedsätter dess pris. Utaf de egentliga melassbrännerierna nedbrann det ena, Arlöfs bränneri, i början af år 1896, men samtidigt dermed började ett nyanlagdt melassbränneri i Helsingborg sin verksamhet. Det procentförhållande, hvarmed de särskilda slagen spanmål vid inmäskningarna vid samtliga brännerier (jästfabrikerna således medräknade) hafva ingått, är angifvet i följande tabell, hvilken för jemförelses skull äfven innehåller motsvarande procenttal för några föregående år. De i Tab. II b intagna jemförande uppgifterna om råämnesförbrukningen visa, att användningen af spanmål under är 1894 95 steg till det högsta belopp, som den uppnått under de senasto tio aren, samt att stegringen hufvudsakligen egde rum i användningen af råg och majs. Ar 1895 96 sjönk åter spanmälsförbrukningen till ungefär samma belopp som under åren 1892 94. I potatisförbrukningen gingo vexlingarna i alldeles motsatt riktning; anledningen till dessa vexlingar finner man i potatispriset, som år 1894 95 var i medeltal 2 kr. 10 öre per hektoliter mot 1 kr. 60 öre näst föregående och 1 kr. 70 öre efterföljande år. För ott riktigt bedömande af förhållandet mellan utbytet af bränvin och åtgången af spanmål och rotfrukter, bör tillverkningen vid jästfabrikerna beräknas särskildt för sig och skiljas från tillverkningen vid de egentliga bränvinsbrännerierna, enär utbytet af bränvin naturligtvis vid de förra måste vara jemförelsevis mindre än vid de senare. Enligt inmäskningsjournalerna hafva under båda nu ifrågavarande tillverkningsår nedanstående qvantiteter råämnen förbrukats vid de brännerier, der jästtillverkning egt rum, nämligen under år 1894 95:

VI hafva alltså inmäskats under tillverk- Vid jästfabrikerna ni ngsåren De genom kontrollpersonalen insamlade uppgifterna rörande inköpsprisen å de inmäskade råämnena gifva i medeltal följande värden för de särskilda spanmålsslagen: och har utbytet häraf blifvit Med ren jäst förstås här den tillverkade pressjästens vigt, minskad med tillsatsen af potatismjöl. Under året 1894 95 voro, såsom redan omnämnts, två och följande år tre melassbrännerier, alla belägna i Malmöhus län, i verksamhet; vid två af dem afverkades äfven spanmål, dock ej mera än som åtgick till det behöfiiga maltet, och vid det tredje, år 1895 96 nyanlagda, kli och jordnötskakor samt endast helt obetydliga belopp korn och majs. Vid dessa brännerier in m äskades är samt för Om från de uti Tal». II angifna beloppen råämnen, som användts vid samtliga brännerier i riket, fråndrages hvad som användts vid pressjästfabrikerna, erhållas de qvantiteter, som uteslutande användts till bränvinstillverkning. Dessa qvantiteter och deras värden, beräknade efter ofvanstående pris, äro för tillverkningsåret 1894 95: hvaraf erhöllos Från räknas nu anförda inmäskiiingar och motsvarande tillverkningar från här ofvan angifna belopp för rikets samtliga brännerier, erhållas de qvantiteter råämnen, som inmäskats, ocli det bränvin, som tillverkats vid de brännerier, som endast tillverka bränvin och dertill uteslutande eller åtminstone hufvudsakligen använda spanmål och rotfrukter, nämligen samt för tillverkningsåret 1895 96: samt deraf erhållet utbyte af Por åstadkommande af 1,000 liter bränvin af normalstyrka hafva alltså åtgått Vid de två melassbrännerier åter, som använde spanmål till malt, hafva för åstadkommande af samma qvantitet, d. v. s. 1,000 liter, bränvin åtgått under det att vid det tredje melassbränneriet åtgingo 14 kg. spanmål och kli, 37 kg. jordnötskakor och 1,838 kg. melass, Mot ofvanstående materialkostnad svarar en tillverkning för året 1894 95 af 28,062,975 liter bränvin af normalstyrka och för året 1895 9(i af 20,892,558 liter, h varför således materialkostnaden för en liter utgjort respektive 16,5 och 13,0 öre. Under de närmast föregående åtta åren utgjorde den på samma sätt beräknade materialkostnaden för h varje liter bränvin, som tillverkades vid de brännerier, som uteslutande producerade bränvin,

VII Under den vanliga förutsättningen, att arbetskostnad jemte ränta å förlagskapitalet ni. in. betackas genom affallet, skulle således ofvan anförda materialkostnad representera tillverkningskostnaden för råbränvinet. För jästfabrikerna är en dylik beräkning föga upplysande i anseende till svårigheten att uppskatta värdet af jästutbytet. Pressjästfabrikerna. I nedanstående tabell äro, för vinnande af mera öfverskådlighet, sammanförda åtskilliga af de redan leninade uppgifterna angående pressjästfabrikerna äfvensom motsvarande uppgifter för de närmast föregående åren. användningen af majs fortfarande något minskats i jemförelso med närmast föregående år. De insamlade uppgifterna öfver bränsleåtgång och ancänd arbetskraft finnas sammanförda i tabellerna III. Jemte hela bränsleåtgången för nu ifrågavarande och närmast föregående år upptaga dessa tabeller äfven den för hvart tusental liter bränvin beräknade. Under de båda tillverkningsår, denna berättelse afser, användes ångkraft vid respektive 112 och 119 brännerier, så att under det senare året var det endast 13 brännerier, som ej voro försedda ined ångmaskin. Ångmaskinernas sammanlagda antal hästkrafter var 1,061 år 1894 95 och 1,139 år 1895 9(i. På hvarje i gång varande bränneri kom sålunda en maskinkraft af 8,4 hästkrafter det förra och 8,0 det senare året mot 7,6 hästkrafter under de två närmast föregående åren. Antalet arbetare, använda vid brännerierna och jästfabrikerna, har varit 1894 95 hösten 886, våren 860, sommaren 173 1895 90» 900,» 864,» 189. Dessa tal angifva dock icke det presterade arbetet, emedan många brännerier endast varit i verksamhet kort tid, under det att andra arbetat längre tid och jästfabrikerna hela året. Om deremot för hvarje bränneri arbetarnes antal multipliceras med det antal tillverkningsdygn, hvarunder bränneriet haft tillverkningsrätt, erhållas de i Tab. III angifna antalen arbetsdi/gn, livilka utgöra ett något noggrannare mått på det arbete, som blifvit nedlagdt på tillverkningen. De sålunda erhållna arbetsdygnen äro: 1894 95.. hösten 54,132, vsreu 75,872, sommaren 21,973 1895-90.. > 50,755, > 72,161,» 24,072 eller tillsammans under förra året 151,977 och under det senare 152,988. För procuderandet af 1,000 liter bränvin af normalstyrka liar i medeltal åtgått 3,5 arbetsdygn, livarvid pressjästfabrikerna frånräk näts. Under samma tid förbrukades vid ifrågavarande fabrikerna följande qvantiteter råämnen, nämligen: Potatis begagnas visserligen icke vid jästtillverkning, men en del af jästfabrikerna maska särskildt för bränvin, livarvid potatis kommit till användning; likaså torde större delen af den der inmäskade melassen hafva användts till bränvin. Jästfabrikernas spaninål utgöres hufvudsakligen af råg och korn samt dernäst af majs; under de två senaste tillverkningsåren har Kontrollen öfver bränvinstillverkningen. Under tiden från den 1 Augusti 1894 till och med den 31 Juli 1895 voro tio öfvcrkontrollörer inkallade i tjenstgöring; af dessa hafva tjenstgjort fyra i Kristianstads län, af hvilka en äfven i Malmöhus och en i Blekinge län; en i Östergötlands län; två i Skaraborgs län, af hvilka den ena äfven i Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Hallands län; en i Stockholms, Upsala och Örebro län samt Stockholms stad; en i de tre småländska länen och Blekinge samt slutligen en på Gotland. Under tiden från den 1 Augusti 1895 till och med den 31 Juli 1896 voro endast åtta öfverkontrollörer inkallade i tjenstgöring, hvarjemte en nionde inkallades att under tiden från den 1 Oktober 1895 till början af Maj 1896 biträda vid kontrollen inom Skaraborgs län. Af de nyss nämnda åtta öfverkontrollörerna tjenstgjorde fyra inom- Kristianstads län och af dem en äfven i Malmöhus och en i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län; en i Östergötlands och Jönköpings län; en i Skaraborgs, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Hallands län; en i Stockholms, Upsala, Örebro och Gefleborgs län samt Stockholms stad

VIII samt slutligen en på Gotland. För de två sistnämnda utgingo arfvoden och resekostnadsersättning enligt särskilda kongl. beslut med lägre belopp, än i ordningsstadgan M allmänhet är bestämdt för öfverkontrollör. Antalet vid brännerierna tjenstgörande kontrollörer uppgick under tillverkningsåret 1894 95 till 218 och under det följande året till 221, tillhörande nedan angifna samhällsställningar ocli yrken : efter numerisk storlek, erhåller nian följande grupper; det bredvid bränneriernas antal utsatta medeltalet anger medeltalet af profmiitningarnas resultat vid samtliga brännerier, tillhörande gruppen. A) Brännerier, der koiitrollapparaten leinnat lika eller högre belopp än handuppmätningen. B) Brännerier, der kontrollapparaten Iemnat lägre belopp än handuppmätningen. Såsom officerare med afsked iiro iifven de räknade, som qvarstå i sina resp. regementens reserv eller i armén; underofficerare, som befordrats till underlöjtnanter i armén, liafva räknats såsom underofficerare. För att kontrollera det sätt, h varpå spritkontrollapparaterna arbeta, liafva fortfarande profmätningar anstalts genom spritens uppmätning för hand och afprofning med termoalkoholometer. Enligt regel anställes en profinätning kort efter tillverkningens början vid hvarje bränneri och derefter en andra mätning efter tre eller högst fyra månaders förlöp]), såvida oj öfverkontrollören finner skäl att företaga den tidigare. Vid ett och annat bränneri, som endast under kortare tid varit i gång, liafva profmätningar ej hunnit anställas. Antalet profmätningar vid de särskilda brännerierna har varit För samtliga brännerier liar medeltalet varit 0,27 % under tillverkningsåret 1894 95 och 0,20 % under året 1805 90 mot 0,27 % ocli 0,14 % under åren 1892 93 och 1893 94. Ofvanstående uppgifter visa, att under året 189;") 96 var differensen vid 57 brännerier eller 44 ' af alla, vid hvilka profmätningar verkstälts, icke större än 0,2!> % af kontrollapparatens utslag, För de närmast föregående åren äro motsvarande procenttal i ordning följande: Att kontrollapparaterna i jeniförelse med handuppmätningen vid samtliga mätningar gifvit 1891 95. 189f> 90. samma eller större (positivt) resultat, har inträffat vitl. 10 19 brännerier mindre (negativt) resultat, har inträffat vid 78 G5 > dels positivt, dels negativt >»» 40 45 > Om differensernas storlek vid de enskilda profmätningariia, tagna livar för sig, lemnar följande tabell upplysning: Bildar man medeltalen af de differenser, som erhållits vid de- vid ett och samma bränneri anstälda profmätningarna, så befinnes, att dessa medeltal de båda åren varit positiva vid 24 resp. 40 brännerier negativa» 99 i 89» Genom att bestämma nyssnämnda niedeldifferenser i procent af kontrollapparatens mätningsresultat och derefter ordna dem

IX Af ofvan leranade uppgifter angående kontrollapparaterna framgår, att dessa fortfarande i allmänhet arbeta fullt tillfredsställande, hvilket ock bekräftas deraf, att under de senaste åren ingen bran vinstillverkare begärt sådan kontrollmätning, som omnäinnes i 21 af förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin. Statsverkets inkomster af bräuvinstillverkningen. För allt inom landet tillverkadt bränvin, med undantag för två procent, som äro skattefria, påföres tillverkaren skatt efter 50 öre för hvarje liter af normalstyrka. Den debiterade skatten behöfver ej erläggas, förrän bränvinet uttages från nederlag, hvarför numera den under ett år debiterade skatten aldrig fullt öfverensstämmer med det under samma år till statsverket influtna skattebeloppet. De debiterade, till statsverket influtna och i riksstaten beräknade skattebeloppen hafva under de senare åren utgjort: allt med utelemnande af öretal. Af den debiterade tillverkningsskatten har en del åter afförts för bränvin, som denaturerats vid brännerier eller exporterats direkt från nederlag; likaså har af den influtna tillverkningsskatten en del rest i tuerat s för sådant bränvin, som utförts eller denaturerats för andras räkning än tillverkarnes, livarom utförligare uppgifter leninas längre fram i berättelsen. Statsverkets omkostnader för kontrollen öfver bränvinstillcerkidngen ni. fl. dermed sammanhängande utgifter under kalenderåret 1895. a. Kostnader för kontrollen vid brännerierna och de allmänna bränvinsnederlagen b. Kostnader för Kontroll- och Justeringsbyrån, bestridda dels inom Kongl. Finansdepartementet dels af Kongl. Statskontoret. Uppgifterna om den debiterade skatten äro hemtade ur öfverkontrollörernas, i vederbörande landskontor granskade sammandrag öfver bränvinstillverkningen; i dessa belopp ingår emellertid äfven den särskilda afgiften efter 10 öre per liter för s. k. öfver- och undertillverkning (k. förordningen angående tillverkning af bränvin 11), hvilken har belöpt sig Under kalenderåret 189(1 voro motsvarande kostnader: Uppgifterna om den influtna skatten äro hemtade ur kapitalkontot till Riksluifvuboken. Alldenstund i detta konto ej skiljes på influten tillverkningsskatt och influtna nederlagsafgifter, hafva de der uppgifna beloppen minskats med de nederlagsafgifter, som enligt Byrån från länsstyrelserna meddelade upplysningar influtit till landtränterierna, och hafva dessa under ifrågavarande år utgjort: a. Kostnader för kontrollen vid brännerierna och de allmänna bränvinsnederlagen. b. Kostnader för Kontroll- och Justeringsbyrån. Finansdepartementels Kontroll- och Jnslerinysbyrås untlerd. Berättelse.

X Samtliga utgifter uppgingo således men härifrån böra dragas följande belopp nämligen h varefter den verkliga kostnaden för kontrollen öfver bränvinstillverkningen blir För båda åren bör erinras, att styrelsen för justeringsväsendet i riket, hvilken numera handhafves af Kontroll- och Justeringsbyrån, icke föranledt någon särskild kostnad för statsverket. Kontrollkostnadernas förhållande i procent till den under hvarje år debiterade och till den under samma år ofvan angifna influtna tillverkningsskatten har för åren 1887 96 utgjort: Denaturering af bränvin. Sedan genom kongl. kungörelsen den 1 Juni 1894 den ändring i 10 mom. 4 af gällande förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin vidtagits, att afgiften för denaturering af bränvin från och med början af år 1895 skall utgå med två öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka, utfärdades den 30 November förstnämnda år kungörelse angående vissa ändringar i kongl. förordningen den 10 Oktober 1890 angående denaturering af bränvin, nämligen dels att, när bränvin dénatureras vid bränneri, denatureringsafgiften godtgöres på det sätt, att endast tillverkningsskatten för 9ö procent af det denaturerade bränvinet afföres i afräkningslängden, dels beträffande kontrollanternas ersättning. Denna utgår numera dels med 75 kr. för hvarje qvartal, hvarunder kontrollanten verkställt denaturering, dels med ett öre för hvarje liter bränvin af normalstyrka, som af honom denaturerats. Under hvartdera af åren 1895 och 1896 förrättades denaturering af 15 kontrollanter, hvilkas distrikt äro angifna i följande tabell, i hvilken för öfrigt för hvarje distrikt upptagits, antalet denatureringsställen, antalet förrättningar samt beloppet bränvin, som denaturerats. I ofvanstående kostnader ingå såsom nämnts äfven utgifterna för Kontroll- och Justeringsbyrån, hvarjemte procenttalen äro beroende dels på storleken af tillverkningsskatten, hvilken under år 1888 höjdes från 40 till 50 öre litern, dels på bränvinsförbrukningen. För att oberoende af dessa förhållanden kunna bedöma och jemföra kostnaderna för sjelfva kontrollen vid brännerierna, är det enklast att beräkna dessa kostnader för 1,000 liter bran vin af normalstyrka. Då, enligt livad ofvan blifvit anfördt, de omedelbara kontrollkostnaderna vid brännerierna under kalenderåret 1896 uppgått till 303,984 kr. 75 öre och bränvinstillverkningen under samma tid utgjort 33,473,640 liter af normalstyrka, har således den omedelbara kontrollkostnaden för 1,000 liter bränvin af normalstyrka sagda år utgjort 9 kr. 8 öre. En jemförelse mellan dessa kostnader under de senare åren visar, att desamma uppgått till De belopp bränvin, för hvilka på grund af verkstäld denaturering bevis utfärdats för restitution eller afföring af tillverkningsskatt, hafva, allt sedan denaturering först medgafs uppgått till

XI Häraf hafva följande belopp denaturerats vid brännerier, nämligen fernissor, som ock försäljningen af denatureradt bränvin har under de senaste åren ökats i betydlig grad, sålunda denaturerades år 1896 mer än dubbelt så mycket bränvin till försäljning som år 1891, då för första gången nu gällande bestämmelser för dylikt bränvins försäljning tillämpades. Såsom redan omnämnts hafva såväl denatureringsafgiften som ersättningen till kontrollanterna under åren 1895 och 1896 utgått efter lägre beräkning än förut. De belopp, hvartill do uppgått för hvartdera året, uppgifvas här nedan och för jeniförelsens skull anföras ock motsvarande belopp för åren 1891 1894, då bestämmelserna i kongl. förordningen angående denaturering af bränvin den 10 Oktober 1890 i detta hänseende voro utan ändring gällande. Denatureringsafgifterna hafva uppgått till hvarför skatt afförts ur bränneriernas afräkningslängd. För återstoden af ofvan uppgifna, denaturerade belopp har tillverkningsskatt restituerats under åren 1888 1894 med 47 öre samt sedermera med 48 öre per liter, således Kontrollanternas arfvoden hafva, enligt på Byrån verkstäld beräkning, belöpt sig sammanlagdt till allt med uteleinnande af öretal. samt vittnesersättningarna till Denatureringen af bränvin har skett för följande ändamål: En jemförelse ined motsvarande uppgifter i Byråns föregående berättelser visar, att användningen af denatureradt bränvin för vetenskapliga behof och för tillverkning af ättika hållit sig temligen konstant; användningen deraf för tillverkning af socker har deremot alldeles upphört, sedan den gamla sockerfabriken vid Arlöf i början af år 1896 nedbrann. För krutoch etertillverkning började denatureradt bränvin användas år 1894 och har såsom synes användningen sedan dess stigit högst betydligt. Det bränvin, som här ofvan upptagits såsom denatureradt för diverse andra industrier, har hufvudsakligen förbrukats till beredning af fernissor, polityr och färger, hvartill ock en del af det till försäljning denaturerade bränvinet torde hafva användts, under det att återstoden till största delen begagnats till bränsle. Såväl denatureringen för tillverkning af Såsom vittnen hafva år 1896 tjenstgjort 25 personer förutom kontrollörerna vid de brännerier, der denaturering egt rum. Statsverkets behållna andel af denatureringsafgifterna har, såsom af ofvan anförda siffror framgår, varit hvarviil dock Kontroll- och Justeringsbyråiis utgifter för blanketttryck, kontrolleffekter m. ni. ej tagits i beräkning.

XII B. Minuthandeln med och utskänkningen af bränvin. Genom den nya förordning angående vilkoren för försäljning af bränvin ocb andra brända eller destillerade spirituösa drycker, som utfärdades den 24 Maj 1895, lemnades åtskilliga nya föreskrifter rörande de s. k. utskänkningsbolagen och deras verksamhet. Sålunda bestämdes den årliga afgift, som bolag skall erlägga, till 450 kronor för hvarje öfvertagen försäljningsrättighet, och, i sammanhang dermed, att länsstyrelserna vid pröfning af anbud, ingifna från bolag, om öfvertagande af bränvinsförsäljningen i stad eller köping endast skola göra afseende på bolagens lämplighet. Vidare har i förordningen för första gången intagits en definition å bolagens ändamål, nämligen att i sedlighetens intresse ordna och öfvervaka bränvinsdetaljhandeln inom kommunen, hvarjemte bestämts, att delegarne icke må ega uppbära annan vinst än högst fem procents ränta å tillskjutna kontanta medel; att delegarnes antal ej må vara färre än nio, af hvilka åtminstone sex boende inom kommunen; att bolag ej må till annan öfverlåta all minuthandel med eller all utskänkniug af bränvin; att när någon rättighet öfverlåtes, afgiften skall bestämmas i förhållande till det litertal bränvin, som anses kunna komma att afyttras; att bolag ej må genom ombud till salu utbjuda eller upptaga beställningar å bränvin; ej förhyra andra lokaler än dem, hvilka äro för bolagets rörelse behöfliga, ej ingå affärsaftal med enskilde styrelseledamöter, ej heller ställa aflöningarna beroende på omsättningen af bränvin eller vin eller att utgå med viss del af vinsten. Bestämmelserna angående bolags skyldighet att afstå nettovinsten a sin rörelse hafva förtydligats. Föreskrifterna rörande revisionen af bolagens förvaltning och räkenskaper äro i någon mån ändrade; sålunda har tiden för revisionen utsträckts med en månad ocli skall hädanefter revisionsberättelsen kungöras i någon af ortens tidningar. Slutligen hafva bolagen förpligtats att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som vederbörande länsstyrelse meddelar, vare sig med anledning af vägrad ansvarsfrihet eller till följd af annan framställning från myndighet, som eger utse revisorer, och eger länsstyrelsen, om bolaget tredskas fullgöra sålunda gifua föreskrifter, att förelägga lämpligt vite eller återkalla bolagets rättigheter. Bland öfriga ändringar i förordningen må nämnas den, genom hvilken kommun i visst fall blifvit berättigad yttra sig i fråga om väckt förslag om inrättande af bränvinsförsäljningsställe i grannkommun, nämligen när stället är så beläget, att rörelsen kan vålla olägenhet för den förstnämnda kommunen ( 10 mom. 1). I Tab. IV lenuias uppgift om antalet försäljningsrättigheter. Uti de äldre årgångarna af Byråns berättelser till och med försäljningsåret 1887 88 upptogs i denna tabell hela antalet utlemnade rättigheter, oafsedt huruvida de begagnades eller icke. Då det emellertid synes vara af större intresse att känna det antal rättigheter, som verkligen begagnats, hafva från och med försäljningsåret 1891 92 endast dessa intagits i nämnda tabell (angående åren 1888 91 hänvisas till berättelsen för åren 1890 92). Då sålunda uppgifterna från och med 1891 92 ej äro direkt jemförliga med de äldre, äro här nedan sammanförda uppgifter i ena tabellen om antalet begagnade rättigheter under åren 1891 96 och i den andra om antalet meddelade rättigheter under åren 1881 91. Båda tabellerna afse endast ständiga rättigheter, d. v. s. sådana som gälla för helt försäljningsår eller längre tid, och i båda tabellerna äro rättigheterna fördelade dels i minuthandels- och utskänkningsrättigheter dels i sådana som öfverlåtits åt bolag, som inropats på auktion och som innehafvas på grund af burskap eller privilegium. Antal begagnade, ständiga Antal meddelade, ständiga försäljningsrältiglieter. försäljningsrättigheter. De från länsstyrelserna till Kontroll- och Justeringsbyrån insända uppgifterna rörande minuthandel med och utskänkning af bränvin under försäljningsåren 1894 95 och 1895 96 äro sammanförda i tabellerna IV, V och VI. I tabellerna IV och VI hafva de köpingar, inom hvilka bränvinsförsäljningen varit öfverlåten åt bolag (köpingar med bolag), sammanförts med städerna, emedan uti ifrågavarande köpingar försäljningsafgifterna och bolagens vinstmedel skola fördelas efter samma grunder, som äro bestämda för stad, i hvilken bränvinshandeln är öfverlåten åt bolag. Bland köpingar med bolag har i Byråns berättelser äfven upptagits Trollhättans kommun, hvilken genom kongl. brefvet den 18 December 1863 blef uti nu ifrågavarande afseende lik. stäld med städerna.

XIII Antalet i städerna (och köpingar med bolag) begagnade rättigheter till försäljning af bran vin har under de senaste fem åren varit ganska konstant, om man frånser den tillfälliga minskningen år 1892 93, lwilken, såsom i Byråns närmast föregående berättelse visades, delvis var endast skenbar. Den år 1895 96 inträdda minskningen i antalet af de försäljningsrättigheter, som i städerna voro inropade på auktion och motsvarande ökning i antalet åt bolag öfverlåtna rättigheter bero på två städers, Kongsbacka och Askersund, öfvergång till bolagssystemet. Beträffande antalet å landsbygden förekommande försäljningsrättigheter äro de två ofvanstående tabellerna jemföiiiga och de visa en ända till senaste året oafbrtitet fortgående minskning i rättigheternas antal; den jemförelsevis ringa ökningen år 1895 96 har egt rum inom Gotlands, Malmöhus och Elfsborgs län. Huru olikformigt bränvinsförsäljningsrättigheterna äro fördelade inom de särskilda länen, framgår af sammanställningen här nedan, som länsvis upptager antalet inbyggare för hvarje utöfvad ständig försäljningsrättighet under 1895 96 särskildt för städer och köpingar med bolag och särskildt för den öfriga landsbygden äfvensom för länen i sin helhet. Under försäljningsåret 1895 96 har således i medeltal förekommit en ständig rättighet för 1,114 invånare i städerna (och köpingar med bolag), för 25,758 på landsbygden och för 4,795 i hela riket. Olikformigheten i afseende på rättigheternas fördelning är i synnerhet märkbar i fråga om landsbygden. Relativt talrika voro försäljningsrättigheterna liksom förut på landet i Skåne, Halland och på Gotland. Invånareantalet för hvarje rättighet på landet var inom öfriga län i "allmänhet betydligt högre. I hvartdera af fem län fanns blott en ständig rättighet på landsbygden och voro samtliga dessa privilegierade; i fyra län, nämligen Södermanlands, Vestinanlands, Gefleborgs och Jemtlands saknades helt och hållet sådan rättighet. Antalet af sådana utskänkningsrättigheter, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelas för kortare tid än helt år, har under de tio senaste försäljningsåren varit: De i städerna utdelade rättigheterna torde till största delen vara sådana, som utöfvats på passagerareångbåtar. Försäljningsafgifterna, som erlagts för de meddelade rättigheterna, jemte bolagens vinstmedel hafva under de tio senaste försäljningsåren uppgått till följande belopp, nämligen:

XIV Tab. IV a och IV b innehålla redogörelse för vinstmedlens och försäljningsafgifternas omedelbara fördelning samt Tab. V a och V b särskildt för landstingens, hushållningssällskapens och landsbygdskommunernas andelar, hvarvid under rubriken»genom fördelning» upptagits de andelar, hvilka enligt beräkning, grundad på folkmängdsförhållandena vid 1894 och 1895 års slut, bort tillfalla landsting, hushållningssällskap och landsbygdskommuner utaf de till Kongl. Statskontoret inbetalda belopp. Beträffande denna fördelning bör erinras dels, att de medel, som beräknats tillkomma Kalmar läns båda landsting äro sammanförda till en summa, dels att Kongl. Statskontoret plägat i Mars och September verkställa fördelning af då influtna medel utan afseende, huruvida de tillhöra det ena eller andra försäljningsåret, Ii varför de under ett visst år utdelade medlen ej kunna exakt Öfverensstämma med dem, som i Byråns Tab. IV för samma år upptagits såsom tîllkommande Statskontoret. Under de två senaste försäljningsåren hafva ifrågavarande medel alltså fördelats sålunda: hvaremot fördelningen i medeltal för hvart ocli ett af de fem försäljningsåren 1891 96 ställt sig på följande sätt: erhåller Byrån årligen från samtliga bolag tablåer öfver deras omkostnader och varuomsättning, hvilka tablåer ligga till grund för de i bilagorna intagna tabellerna VII a och VII b. H vad först omkostnader beträffar, hafva för hvarje bolag under rubriken vurukonto upptagits inköpskostnaderna för de varor, som under året försålts; under rubriken omkostnader hafva sammanförts alla utgifter för löner och arfvoden, hyror, kronooch kommunalutskylder m. m. Summan af de i dessa två kolumner införda belopp utgör således bolagets hela utgift för sin rörelse. Häri har dock icke inräknats den försäljningsafgift, som bolaget åtagit sig, utan har denna sammanförts i en kolumn med bolagets öfriga vinst under rubrik vinst å egen rörelse. Ett bolag eger rättighet att, såvida länsstyrelsen dertill lemnar tillstånd, åt enskild person mot bestämd afgift upplåta någon af de utaf bolaget öfvertagna minuthandels- eller utskänkningsrättigheterna. Dessa öfverlåtelser kunna delas i två väsentligen skilda grupper. Dels sker nämligen öfverlåtelsen under vilkor, att den person, som erhåller en rättighet på sig öfverlåten, skall inköpa all behöflig spirituösa hos bolaget, dels utan dylikt vilkor. I förra fallet utgör tydligen don afgift, som för öfverlåtelsen erlägges, en del af bolagets vinst å egen rörelse, men i det senare, då rättigheten kan sägas vara fritt öfverlåten, är icke så förhållandet. Afgiften för det förra slaget af öfverlåtelser hafva derför i Tab. VII inberäknats i vinsten å egen rörelse, hvaremot afgifterna för det senare slaget eller de fritt öfverlåtna rättigheterna upptagits i en särskild koluran. Äfven afgifterna för öfverlåtna rättigheter skola af bolag afstås till fördelning, och bör till följd häraf för hvarje län summan af bolagens vinst å egen rörelse och uppburna afgifter för fritt öfverlåtna rättigheter öfverensstäinma med summan af de bolagens betingade försäljningsafgifter och vinstmedel, som angifvas i Tab. IV. Att dessa summor för ett fåtal län icke öfverensstämma beror dels derpå, att ett bolag i strid mot gällande bestämmelser användt en del afgifter för öfverlåtna rättigheter till bestridande af sina egna omkostnader, dels derpå att några bolag till fördelning afstått från föregående år reserverade medel, hvilka således ingå i Tab. IV, men icke i Tab. VII, under det att deremot några andra bolag af årets vinst reserverat medel, hvilka alltså medräknats i Tab. VII men icke kunnat förekomma i Tab. IV. 1 tabellerna VII a och VII b hafva vidare införts uppgifter om de qvantiteter spirituösa af olika slag, som af bolagen försålts. Af tabellerna VII framgår, att samtliga utskänkningsbolag i riket haft följande utgifter: Utskänkningsbolagens verksamhet. Är 1894 95 var bränvinsdetaljhandeln inom 80 städer och 11 köpingar (inberäknadt Trollhättan) öfverlåten åt bolag och följande försäljningsåret välförhållandet detsamma inom 82 städer och 11 köpingar. På grund af föreskriften i 18 af försäljningsförordningen, att utskänkningsbolags räkenskaper skola föras enligt föreskrifter och formulär, som utfärdas af Kontroll- och Justeringsbyrån, att deras vinst à egen rörelse varit: samt att de af dem försålda varuqvantiteterna hafva uppgått till

XV manställts de allmännast förekommande prisen samt det antal bolag, hos hvilka detsamma förekommit. Till jemförelse anföras motsvarande summor för de två närmast föregående åren: Alldenstund nïan i viss mån kan bedöma det sätt, hvarpå bolagens angelägenheter skötas, utåt inköps- och försäljningsprisen för det varuslag, som hufvudsakligast försäljes af bolagen, nämligen det varmrenade bränvinet, hafva dessa pris, hemtade ur bolagens egna uppgifter, införts i tabellerna VII jemte en kolumn, upptagande skillnaden mellan försäljnings- och inköpspriset. I samma tabeller förekomma slutligen två kolumner, angifvande för hvarje bolag omkostnader och vinst per liter försåld spirituösa af alla slag. Af de omnämnda uppgifterna synes, att inköpspriset för det varmrenade bränvinet år 1894 95 varierat från lägst 70,9 öre (Karlshamn) till högst 80 öre (Grenna, Visby, Falun och Östersund) och 1 kr. 20 öre (Ulricehamn) men i allmänhet för 70 bolag varit 74 à 79 öre. Ar 1895 96 var inköpspriset lägst 69,2 öre (Sundsvall) och 70 öre (Lund och Helsingborg) samt högst 83 öre (Grenna) men höll sig mestadels för (56 bolag vid 72 à 76 öre. Försäljningspriset var år 1894 95 lägst 92 öre (Ystad) och högst 1 kr. 47,5 öre (Stockholm), om man frånser Söderköping och Ulricehamn, der bolagen endast sålde bränvin utskänkningsvis och i helt obetydlig skala. Ar 1895 96 värdet lägst 92,4 öre (Laholm) och högst 1 kr. 48 öre (Stockholm). Förra året låg priset för flertalet bolag 57 st. mellan 1 kr. 5 öre och 1 kr. 25 öre samt det senare för 60 bolag mellan i kr. 5 öre och 1 kr. 30 öre. Ehuru inköpspriset år 1895 96 var ungefär 2 öre lägre än närmast föregående år, synas dock bolagen i allmänhet hafva bibehållit eller till och med höjt försäljningsprisen. En del bolag hafva hållit anmärkningsvärdt lågt försäljningspris i jemförelse ined bolagen i närliggande städer exempelvis bolagen i Mahnköping, Vadstena. Motala, Eksjö, Båstad, Ystad, Lund, Laholm, Kungelf, Marstrand, Alingsås, Skara och Sala. Skillnaden mellan försäljnings- och inköpspris var år 1894 95 lägst 16,8 öre (Ystad) samt högst 70,3 öre (Stockholm) och 75 öre (Söderköping); år 1895 96 var skillnaden lägst 19,2 öre (Laholm) och högst 74,9 öre (Stockholm) men vexlade båda åren för mer än hälften af bolagen mellan 30 och 50 öre. Antalet af.de bolag, der denna skillnad uppgick till 50 öre och deröfver, steg från året 1894 95 till följande år från 12 till 25. För att visa, huru inköps- och försäljningsprisen för varmrenadt bränvin ändrat sig från år till år, hafva här nedan sam- Omkostnaderna, beräknade per liter försåld spirituösa, hafva de båda försäljningsåren 1894 95 och 1895 96 för samtliga bolag uppgått till respektive 16," och 16,8 öre och visa således fortfarande en om ock obetydlig ökning mot närmast föregående år, då de voro 16,5 öre. Dessa omkostnader voro båda åren lägst för Kungelfs bolag, 5,9 à 5,G öre, samt högst år 1894 95 för Ulricehamns och Söderköpings bolag, respektive 120,7 och 85,7 öre, och år 1895 96 för sistnämnda bolag, 60,7 öre. För flertalet af öfriga bolag vexlade de mellan 10 och 20 öre. Vinsten på egen rörelse belöpte sig år 1894 95 för samtliga bolag till 34,9 öre och år 1895 96 till 38,5 öre för hvarje liter försåld spirituösa mot 34,2 öre år 1892 93 och 35,9 öre år 1893 94. För bolaget i Ulricehamn uppstod år 1894 95 förlust å bolagets egen rörelse; i öfrigt var vinsten samma år lägst 0,5 och 14,9 öre (Söderköping och Båstad) samt högst 54 öre (Haparanda). Följande år var vinsten lägst 13,3 och 14,(i öre (Alingsås och Motala) samt högst 55,i öre (Göteborg). Eljest har vinsten båda åren för flertalet bolag vexlat mellan 20 och 40 öre. Den årliga förbrukningen af spirituösa drycker. För erhållande af hela den årliga förbrukningen af bränvin inom landet eller åtminstone den till förtäring disponibla qvantiteten måste den beskattade inhemska tillverkningen ökas ined införseln af bränvin och öfriga spritdrycker såsom konjak, arrak, rum och likör samt derefter summan minskas med det bränvin, hvarför skatt restituerats på grund af utförsel eller denaturering. Under åren 1888 90 denaturerades intet annat bränvin än sådant, som redan var beskattadt, hvarför vid nyss nämnda beräkning för sagda tre år hela beloppet denatureradt bränvin bör afdragas, men under de följande åren har bränvin äfven denaturerats vid några brännerier, h varvid skatten omedelbart afförts ur afräkningslängden; då det sålunda denaturerade bränvinet aldrig varit beskattadt får det således härvid icke medtagas i räkningen. Såsom beskattad tillverkning har i nedanstående tabell, som utvisar de ifrågavarande beloppen för de tio åren 1887 1896, upptagits de belopp, som svara mot den å sida IX angifna influtna skatten, med undantag för år 1888, då skatteförhöjning egde rum, till följd hvaraf det beskattade beloppet måst beräknas ur de till Byrån från brännerier och allmänna nederlag inkomna rapporterna. I in- och utförseln hafva ej medräknats de till Karlshamns Spritförädlingsaktiebolags fabrik införda och efter verkstäld rening åter exporterade beloppen bränvin, hvarför redogörelse lemnats i Byråns föregående berättelser.

XVI De här såsom till förtäring disponibla nngifna beloppen äro endast approximativa, ty å ena sidan eger bränvinstilfverkaren att utbekomma icke endast de två skattefria procenten af tillverkningen utan äfven intill 15 % af den tillverkning, för hvilken skatt ej är afförd, hvarjemte möjligen någon ehuru i så fall sannolikt högst obetydlig qvantitet bränvin olofligen införes i landet, och å andra sidan kan ej exakt angifvas, huru mycket bortgår vid bränvinets renande, ej heller huru de enskilda förråden beskattadt bränvin vexla från det ena året till det andra. Ett mindre belopp af det disponibla bränvinet torde ock användas för tekniska ändamål. Den stora tillökningen i disponibelt bränvin år 1888 och den än större minskningen följande året bero på skatteförhöjningen år 1888, till följd af hvilken allt på nederlag inneliggande bränvin uttogs redan före den 1 Oktober sistnämnda år. Likaså torde stegringen år 1894 kunna anses såsom en följd af bland annat den under våren samma år befarade skattoförhöjningen. Det till förtäring disponibla beloppet har, beräknad! per invånare, under följande fem femårsperioder uppgått till i medeltal för år: ning, i hvilken äfven siffrorna för de närmast föregående åren medtagits: Under do senaste åren hafva således botagen försålt ungefär 60 procent af hela den till förtäring disponibla qvantiteten. De afgifter, förutom tillverkningsskatt och tull, hvilka uttagits på det af bolagen försålda bränvinet, hafva för de i tabellen upptagna åren belöpt sig till i medeltal 32'/Ï öre för hvarje försåld liter, under det att det öfriga till förtäring disponibla bränvinet ej afkastat mera än ungefär 7V2 öre. Om de under kalenderåren 1895 och 1896 till förtäring disponibla qvan.titeterna bränvin äfven anses motsvara förbrukningen under försäljningsåren 1894 95 och 1895 96, hvilket ju tillnärmelsevis är förhållandet, och från dessa qvantiteter dragas de myckenheter bränvin m. m., som bolagen under samma år enligt Tab. VII försålt, erhållas äfven de qvantiteter, som afyttrats på annat sätt d. v. s. genom andra rättighetsinnehafvare, genom direkt försäljning från partihandlare samt genom lönkrögare. De afgifter, som belöpa på det af bolagen försålda och på det öfriga bränvinet, finnas angifna i Tab. IV men böra, på grund af förut anförda orsaker, de förra minskas ocli de senare ökas med de i Tab. VII angifna afgifterna för fritt öfverlåtna rättigheter. På detta sätt erhålles följande sainmnnställ- Statsverkets och kommunernas inkomster af bränvinsmedel. Om till den för hvarje år influtna tillverkningsskatten, minskad med beräknade beloppet af restitution för utfördt och denatureradt bränvin, läggas dels tullinkomsterna för infördt bränvin, dels försäljningsafgiften och bolags vinstmedel för närmast motsvarande försäljningsår, så erhålles hela den såväl till staten som till kommuner och kommunala korporationer af bränvins tillverkning, införsel och försäljning uppkommande skattesumman. Resultaten af en dylik beräkning för tiden från och med 1887 äro sammanförda i nedanstående tabell, och äro dervid uppgifterna om tullinkomsterna hemtade ur Kongl. Kommerskollegii underdåniga berättelser angående utrikes handeln och sjöfarten, samt restitution för utfördt bränvin beräknad för den i näst-

XVII föregående tabell angifiia utförseln efter 40 öre litern nnder åren 1887 och 1888 ocli efter 50 öre de senare åren. Det under dessa år utförda bränvinet består till allra största delen utaf reningsaffall från destillationsverken. I de sista kolumnerna af tabellen äro upptagna de afgifter, vare sig i form af tillverkningsskatt och tull eller försäljningsafgift, som för de senaste åren drabbat hvarje liter till förtäring disponibelt bränvin. Den med år 1888 inträdda stegringen i den på hvarje liter belöpande skatten till staten var en följd af den våren samma år vidtagna skatteförhöjningen från 40 till 50 öre litern. Om de afgifter, som sålunda äro pålagda bränvin och dertill hänförliga drycker, jemföras med tullafgifterna för åtskilliga andra tullpligtiga förbrukningsartiklar, så visar sig, att dessa afgifter under h vartdera af åren 188C till och med 1895 för hvarje landets invånare i medeltal uppgått till. Finansâepartementets Kontroïl- och Jtisleringsbijrùs anderd. Berålletet. 3

XVIII Tillverkningen af hvitbetssocker. Uppgifterna angående hvitbetssockertillverkningen under tillverkningsåren 1894 05 och 1895 96 äro i Tab. VIII länsvis sammanförda, hvarjemte i samma tabell motsvarande tal för hela riket äro för jemförelsens skull anförda för de närmast föregående åtta åren. Af nämnda tabell synes, att under året 1894 95 tillkommo sju nya fabriker; bland dessa voro emellertid endast fyra, nämligen de vid Svedala och Köpinge i Malmöhus län, vid Karpalund i Kristianstads län och vid Ro m a på Gotland belägna, fullständiga fabriker men de tre öfriga vid Eslöf, Klågerup och Teckomatorp i Malmöhus län belägna blott s. k. saftstationer, der afverkningen ej drifves längre än till framställande af betsaft, hvilken derefter genom rörledningar transporteras till hufvudfabriken för att der vidare bearbetas tillsammans med den der vunna betsaften. Under tillverkningsåret 1895 96 tillkom ytterligare en hvitbetssockerfabrik i Karlshamn, så att nämnda år hela antalet fabriker, saftstationerna inräknade, var 18. Karpalundsfabriken förstördes genom vådeld den 10 Oktober 1895, sedan endast ett mindre belopp betor hunnit afverk as; återstoden af de betor, som fabriken kontraherat för kampanjen 1895 96, afverkades vid fabriken i Engelholm. Fabriken vid Arlöf i Malmöhus län förstördes, likaledes genom vådeld, den 5 Januari 1896 omedelbart efter det att betafverkningen för kampanjen afslutats men innan efterprodukterna råsocker hunnit framställas. Båda fabrikerna äro återuppbygda och hafva varit i verksamhet under tillverkningsåret 1896 97. Betafverkningen vid fabrikerna pågick under följande tider af åren Vigten af de råa betor, som vid samtliga fabrikerna uppvägdes till afverkning, uppgick för de olika månaderna till följande belopp, hvarvid för jemförelse motsvarande siffror för närmast föregående år jnedtagits; Höstafverkningen, som plägat hålla sig vid två tredjedelar till tre fjerdedelar af kampanjens hela afverkning, steg, såsom af tabellen synes, år 1895 96 ända till 90 procent af den senare. Afverkningen vid de enskilda fabrikerna har naturligtvis vexlat rätt betydligt. Här nedan lemnas en uppgift å den högsta och den lägsta afverkning, som under hvartdera af de fem senaste åren förekommit äfvensom å medelafverkningen per fabrik. För det senaste året har afverkningen vid Karpalund ej medräknats; för båda de senaste åren hafva saftstationerna räknats såsom sjelfständiga fabriker. Under tillverkningsåret 1896 97, för hvilket fullständig redogörelse ej ännu kan lemnas, voro motsvarande tal respektive 97,684,8; 24,462,& och 46,800 ton samt hela betafverkningen 890,240,4 ton. Afverkning af egna betor har förekommit vid flera fabriker men endast vid Säbyholm i någon nämnvärd grad; der hafva liksom de föregående åren ungefär 30 % af de afverkade betorna varit odlade på fabrikens egor. Under tillverkningsåret 1894 95 betalades betorna under hösten, d. v. s. vid leverans före November månads utgång, liksom de närmast föregående åren med 1 kr. 85 öre per deciton och med 2 kr. 10 öre vid senare leverans. För tillverkningsåret 1895 96 nedsatte de skånska fabrikerna höstpriset till 1 kr. 50 öre och vinterpriset till 1 kr. 70 öre; som emellertid konjunkturerna för sockerindustrien bättrade sig, sedan dessa pris bestämdes, utlofvade de flesta fabrikerna en eventuell höjning med 5 öre för h varje krona, h varmed råsockerpriset kunde komma att öfverstiga 38 kr. för deciton. Till följd häraf blef betpriset i Skåne faktiskt 1 kr. 66 öre 1 kr. 86 öre. På Gotland var betpriset respektive 1 kr. 60 öre och 1 kr. 85 öre per deciton. Fabriken i Karlshamn rättade delvis betalningen efter betornas sockerhalt; den betalade nämligen ett grundpris af resp. 1 kr. 60 öre och 1 kr. 80 öre för betor af 12 % sockerhalt samt ett tillägg af Î'/Î öre per deciton för hvarje full halfprocent socker, som betorna höllo utöfver 12 %; betpriset i Blekinge synes härigenom hafva under året 1895 96 uppgått till i medeltal 1 kr. 82 1 / 2 öre för höstleverans. Tillverkningsåret 1896 97 var höstbetpriset i Skåne 1 kr. 65 öre.

XIX Vid samtliga fabriker har diffusionsmetoden användts för sockrets framställande. Sockerhalten hos betorna har varierat rätt betydligt. Sockerhalten bestämmes vid fabrikerna för h varje dag och af de erhållna resultaten beräknas medeltal för dag, vecka och kampanj. Sistnämnda medeltal höll sig i allmänhet året 1894 95 mellan 12,5 och 13,5 % samt 1895 96 mellan 13,0 och 13,7 «/. Det var det förra året högst 14,5 % och lägst 11,4 % samt det senare året högst 15,0 % och lägst 12,5 %. Medeltalet per vecka vexlade naturligtvis ännu mera; det var år 1895 96 högst 15,8 % och lägst 9,3 %. Samtliga.de högsta medeltalen hafva förekommit på Gotland. Det vunna utbytet af råsocker har, såsom synes af Tab. VIII, utgjort: motsvarande resp. 11,60 och 11,75 % af de afverkade betornas vigt. Såsom i föregående berättelser omnämnts, är emellertid värdet af andra och tredje produkt råsocker betydligt lägre än värdet af första produkt, nämligen endast resp. 75 och 65,i deraf, hvarför det är oegentligt att vid beräkning af utbytesprocenten utan vidare sammanslå utbytet af olika slag, utan bör utbytet af de sämre sorterna reduceras till resp. 75 och 65 %. Med iakttagande häraf blir utbytesprocenten för året 1894 95 11,21 och för det följande året 11,34. Vid tillverkningen har dessutom erhållits år 1894 95 17,514,8 ton melass och ungefär 343,000 ton betmassa samt år 1895 96 15,753 ton melass och ungefär 290,000 ton betmassa. Den vid fabrikerna erhållna betmassan användes uteslutande till kreatursfoder, hufvudsakligen af betodlarne sjelfva. Angående melassens användning kan Byrån icke lemna några fullständiga upplysningar men anser sig dock böra meddela följande: vid Arlöf bearbetades melassen på socker med användande af den s. k. elutionsmetoden; sedan fabriken återuppbyggts efter branden, har detta dock upphört. Vid ett par andra fabriker användes melassen för tillverkning af sockerkalk, hvilken sedermera begagnas i stället för kalk till betsaftens saturering, hvarvid en del socker uttages ur melassen. Den största delen af melassen försäljes dock till landtbrukarne att användas såsom kreatursfoder, hvarvid melassen sålts dels oblandad, dels blandad med betmassa, som för ändamålet först torkats, eller med hvetekli eller palmkärnemjöl. För melassens användning för bränvinstillverkning har redogörelse lemnats på ett föregående ställe i denna berättelse. hamn till 7 och Roma till 6 %. % 1 enlighet härmed har skatten debiterats med följande belopp per ton uppvägda betor, nämligen vid Det förra året uppgick alltså skattelindringen vid Roma till 3 kr. 53 öre samt vid Köpinge och Karpalund till 2 kr. 35 öre per ton betor, och enär vid Roma afverkades 13,849,7 ton och vid de två andra fabrikerna tillsammans 76,309,0 ton betor, så belöpte sig hela skattelindringen för dessa tre fabriker till sammanlagdt 228,215 kr. 59 öre. Under det senare året var skattelindringen vid Roma, der 22,708,2 ton betor afverkades, 3 kr. o2 öre per ton, och vid Köpinge, Karpalund och Karlshamn, der tillsammans 70,034,0 ton afverkades, liksom förut 2 kr. 35 öre och alltså hela skattelindringen för dessa fyra fabriker 244,512 kr. 76 öre. Hvitbetssockerskatten har under de senaste tillverkningsåren debiterats med följande belopp, nämligen: För kalenderår räknadt har hvitbetssockerskatten under de tio senaste åren debiterats med nedanstående belopp. Till jeiuförelse är den i riksstaten beräknade inkomsten af denna beskattning äfven införd. Kontrollen öfver tillverkningen har utöfvats af fyra ofverkontrollörer samt vid hvarje fabrik fyra kontrollörer och har kostnaden för densamma uppgått till Tillverkniiigsskatten har fortfarande utgått med hälften af gällande råsockertull men det beräknade sockerutbytet, som under tillverkningsåret 1893 94 var 7,5 % af betornas vigt, höjdes för året 1894 95 till 8,25 samt för året 1895 96 till 9 %, hvarefter det tillsvidare utgör 10,5 %. Fyra fabriker hafva till följd af gällande bestämmelser angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen fått beräkna sockerutbytet lägre än nu nämnts, nämligen år 1894 95 Köpinge och Karpalund till 6,25 och Roma till 5,25 % samt 1895 96 Köpinge, Karpalund och Karlsutgörande således i det närmaste en procent af den debiterade skatten för motsvarande år. Att noggrant beräkna landets årliga sockerförbrukning låter sig icke göra, då man icke känner raffinaderiernas och de en-

XX skilda affärsmännens lagerbehåjlningar vid årsskiftet. Genom att för en följd af år beräkna de för hvarje år till förbrukning disponibla beloppen kan man dock erhålla en föreställning om den hastighet, hvanned konsumtionen under de senaste t. ex. tio åren växt. Vid denna kalkyl, hvilkens resultat äro anförda härnedan, liar årets inhemska sockertillverkning beräknats af de under året afverkade betornas vigt med antagande af en utbytesprocent, som varit medeltalet mellan de två närmaste tillverkningsårens; för de två sista åren antages emellertid samma utbytesprocent. Till den inhemska tillverkningen har derefter införseln adderats, hvarvid för åren t. o. m. 1894 iakttagits, att det importerade raffinerade sockret reducerats till råsocker genom division med 90; för de senare åren har med anledning af den obetydliga importen någon dylik reduktion icke ansetts nödvändig, isynnerhet som summorna endast angifvas i hela tusental ton. De sålunda erhållna summorna äro Det för ett visst år t. ex. 1893 beräknade beloppet har naturligtvis icke konsumerats under samma år utan snarare under tiden från hösten 1893 till hösten 1894. Vid nyåret 1895 befarades till följd af den stora inhemska tillverkningen en öfverproduktion af ungefär 8,000 ton råsocker, livilket öfverskott dock sedermera förbrukades; som dessutom afverkningen under kampanjen 1895 9(5 minskades med c:a 90,000 ton betor mot närmast föregående kampanj, undveks äfven dä överproduktionen. Under kampanjen 1896 97 steg emellertid betafverkn ingen åter, nämligen ända till 890,000 ton, h vara f erhålles inemot 100,000 ton råsocker. Denna kampanj har således en alldeles bestämd öfverproduktion egt rum, livilket förhållande, då möjlighet till öfverskottets exporterande ej för närvarande förefinnes, borde föranleda en till och med rätt betydlig inskränkning i betodlingen under innevarande år, såsom väl ock är att vänta, då åtskilliga af de skånska sockerfabrikerna nedsatt betpriset ända till 1 krona 45 öre per deciton vid höstleverans. Underdånigst K. LINDEBERG. Stockholm den 3 Juni 1897.

XXI RÉSUMÉ. I. Fabrication de l'eau-de-vie. L'année de fabrication court du 1 er octobre d'une année au 1 er octobre de l'année suivante. Les droits de fabrication ont comporté 50 öre (69,5 centimes 1 ) par litre d'eau-de-vie de force normale, c.-à-d. de 50 % d'alcool à + 15 C. Il est toutefois déduit une quantité franche de 2 %. Dans les cas où la fabrication ne s'élève pas à 500 litres, ou si elle dépasse 5,000 litres en moyenne par jour de fabrication, la différence est frappée d'un droit spécial de 10 öre (14 centimes par litre). Pendant les deux années de fabrication (1894 95 et 1895 96) qui font l'objet du présent rapport, la totalité de la fabrication s'est élevée aux chiffres suivants: Les matières brutes employées ont comporté: II. Commerce de l'eau-de-vie. II a été promulgué en 1895 sur la vente de l'eau-de-vie une nouvelle loi qui date du 24 mai, et qui est entrée en vigueur au 1 er janvier 1896. L'année de vente court, dans les villes, du 1 er octobre, et dans les campagnes, du 1 er novembre de chaque année aux mêmes jours de l'année suivante. Les patentes de vente en détail de l'eau-de-vie pour des quantités au-dessous de 250 litres sont ou permanentes et accordées pour un temps déterminé, ou temporaires, pour moins d'une année, comme sur les bateaux-à-vapeur, dans les stations balnéaires etc. Pour chaque patente de vente en détail, il est payé un droit dépendant de la grandeur présumable de la vente dans l'établissement visé par la patente. Il existe encore un certain nombre de débits privilégiés, dont la plupart sont situés à la campagne, mais comme le privilège est personnel et qu'il n'est plus accordé, ces débits vont toujours en diminuant. Le nombre des patentes effectivement exploitées de chaque catégorie donne les chiffres suivants pour les exercices de 1894 95 et de 1895 96: Le nombre des usines en activité a été Je suivant: Le chiffre de la population représenté en 1895 96 par chaque patente permanente, a comporté: dont la plupart sont situées dans les parties méridionales du pays. Les recettes de l'etat ont comporté les sommes suivantes pour chaque année astronomique: Les droits perçus se sont élevés aux sommes ci-dessous: Les frais du contrôle se sont élevés aux chiffres suivants pour chacune des années astronomiques mentionées: Ces droits ont été répartis de la manière suivante: Depuis le 1 er janvier 1888 il est accordé une restitution de droits pour l'alcool dénaturé et consommé dans des buts industriels ou scientifiques, et à partir de l'année 1891, pour l'alcool dénaturé dans les usines et qui peut être acheté sans permission spéciale. La totalité de l'alcool dénaturé pendant les deux années s'élève: 1 ) La couronne calculée à 1 fr. 39 c. Finansdepartementets Kontroll- och Justeringsbyràs underd. Berättelse. Le restant a été absorbé par des commissions et d'autres frais. III. Fabrication du sucre de betteraves. Cette fabrication a été frappée d'une accise basée sur le poids des bettes employées, d'après le calcul de 100 kilogrammes de bettes pour 8,25 kilogrammes de sucre brut pendant l'exercice 4

XXII de 1894 95, d'après celui de 9 kilogrammes de sucre brut pour l'année 1895 96 et d'après le calcul de 10,5 kilogrammes de sucre brut depuis l'année 1896 97 jusqu'à de nouvelles dispositions sur la matière. Pour cette quantité de sucre brut, qui est assez sensiblement inférieure au produit réel, même pour l'année dernière, il a été payé une accise comportant la moitié du droit d'entrée sur les sucres bruts étrangers. La culture des bettes sucrées n'a eu lieu que dans les provinces méridionales du pays et dans l'île de Gotland. Pendant les dernières années, la culture de la bette sucrée a fait de grands progrès dans ces provinces, et des fabriques nouvelles sont entrées en activité. Voici le tableau de la fabrication pendant la période de 1886 87 à 1895 96:

BILAGOR. Finansdepartementets Kontroll- ock Justeringsbyrås nnderd. Berättelse. 1

2 Tab. N:r I a. SAMMANDRAG AF UPPGIFTERNA ÖFVER BRÄNVINSTILLVERKNINGEN I RIKET UNDER TILLVERKNINGSÅRET 1 OKTOBER 1894 1 OKTOBER 1895.

3 Tab. N:r I b. SAMMANDRAG AF UPPGIFTERNA ÖFVER BRÄNVINSTILLVERKNINGEN I RIKET UNDER TILLVERKNINGSÅRET 1 OKTOBER 1895 1 OKTOBER 1896.

4 Tab. N:r II a. RÅÄMNEN, ANVÄNDA FÖR TILLVERKNING AF BRÄNVIN OCH PRESSJÄST UNDER TILLVERKNINGSÅRET 1 OKTOBER 1894 1 OKTOBER 1895.

5 Tab. N:r II b. RÅÄMNEN, ANVÄNDA FÖR TILLVERKNING AF BRÄNVIN OCH PRESSJÄST UNDER TILLVERKNINGSÅRET 1 OKTOBER 1895 1 OKTOBER 1896.

6 Tab. N:r III a. ÅTGÅNG AF BRÄNSLE OCH ARBETSKRAFT FÖR TILLVERKNING AF BRÄNVIN OCH PRESSJÄST UNDER TILLVERKNINGSÅRET 1 OKTOBER 1894 1 OKTOBER 1895.

Tab. N:r III b. 7 ÅTGÅNG AF BRÄNSLE OCH ARBETSKRAFT FÖR TILLVERKNING AF BRÄNVIN OCH PRESSJÄST UNDER TILLVERKNINGSÅRET 1 OKTOBER 1895 1 OKTOBER 1896.

8 Tab. MINUTHANDELN MED OCH UTSKÄNKNINGEN AF

N:r IV a. 9 BRÄNVIN UNDER FÖRSÄLJNINGSÅRET 1894 1895.

10 Tab. MINUTHANDELN MED OCH UTSKÄNKNINGEN AF

11 N:r IV b. BRÄNVIN UNDER FÖRSÄLJNINGSÅRET 1895 1896.

12 Tab. N:r V a. LANDSTING, HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP OCH LANDSBYGDSKOMMUNER ENLIGT BERÄKNING TILL- KOMMANDE BRÄNVINSFÖRSÄLJNINGSMEDEL FÖR FÖRSÄLJNINGSÅRET 1894 1895.

13 Tab. N:r V b. LANDSTING, HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP OCH LANDSBYGDSKOMMUNER ENLIGT BERÄKNING TILL- KOMMANDE BRÄNVINSFÖRSÄLJNINGSMEDEL FÖR FÖRSÄLJNINGSÅRET 1895 1896.

14 Tab. N:r VI. STÄDERNAS OCH KÖPINGARS MED BOLAG BEHÅLLNA ANDELAR AF BRÄNVINSFÖRSÄLJNINGSMEDLEN UNDER FÖRSÄLJNINGSÅREN 1886 1887 TILL OCH MED 1895 1896.

Tab. N:r VI. (Forts.) STÄDERNAS OCH KÖPINGARS MED BOLAG BEHÅLLNA ANDELAR AF BRÄNVINSFÖRSÄLJNINGSMEDLEN UNDER FÖRSÄLJNINGSÅREN 1886 1887 TILL OCH MED 1895 1896. 15

16 Tab. N:r VI. STÄDERNAS OCH KÖPINGARS MED BOLAG BEHÅLLNA ANDELAR AF BRÄNVINSFÖRSÄLJNINGSMEDLEN UNDER FÖRSÄLJNINGSÅREN 1886 1887 TILL OCH MED 1895 1896.

Tab N:r VII a. 17 UTSKÄNKNINGSBOLAGENS VERKSAMHET UNDER FÖRSÄLJNINGSÅRET 1894 1895.

18 Tab. N:r VII a (Forts.). UTSKÄNKNINGSBOLAGENS VERKSAMHET UNDER FÖRSÄLJNINGSÅRET 1894 1895.

19 Tab. N:r VII a (Forts.). UTSKÄNKNINGSBOLAGENS VERKSAMHET UNDER FÖRSÄLJNINGSÅRET 1894 1895.

20 Tab. N:r VII b. UTSKÄNKNINGSBOLAGENS VERKSAMHET UNDER FÖRSÄLJNINGSÅRET 1895 1896.

Tab. N:r VII b. UTSKÄNKNINGSBOLAGENS VERKSAMHET UNDER FÖRSÄLJNINGSÅRET 1895 1896. 21

22 Tab. N:r VII b. UTSKÄNKNINGSBOLAGENS VERKSAMHET UNDER FÖRSÄLJNINGSÅRET 1895 1896.

Tab. N:r VIII. 23 TILLVERKNINGEN AF HVITBETSSOCKER UNDER TILLVERKNINGSÅREN 1 SEPTEMBER 1894 1 SEPTEMBER 1895 SAMT 1 SEPTEMBER 1895 1 SEPTEMBER 1896.