ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Relevanta dokument
08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Åtgärdsområde 138 Målenån

Kalkspridningsplan för Grössbyån

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Åtgärdsområde 010 Bolån

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

2.1 Miljöproblem Försurning

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Vattenförekomsten Ivösjön

Åtgärdsområde 010 Bolån

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Åtgärdsområde 004 Västerån

Vad finns att berätta om denna rapport?

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Planering av våtmarkskalkning

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Vad finns att berätta om denna rapport?

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Åtgärdsområde:Hagbyån

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

2.1 Miljöproblem Försurning

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Manual Nationella Kalkdatabasen

Lilla Å (Mynningen-Musån)

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Kalkspridningsplan för Anråse å

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Referensgruppsmöte JordSkog

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Ätrans recipientkontroll 2012

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Sjön Immeln. Lars Collvin

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Vad påverkar god vattenstatus?

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Kalkningar i Gnosjö kommun

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Åtgärdsplan

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

FÖRSURNINGSSITUATIONEN I SKÅNE

Kunskapsunderlag för delområde

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

FALU KOMMUN - INNEHÅLL

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer. Lars Collvin Råån

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Nationell kalkeffektuppföljning

Vattenöversikt för Lerums kommun

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Transkript:

39

Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla kommun. Enegylet är källsjö i Skräbeån och är för området högt belägen, 92 m.ö.h., på Ryssberget mellan Skåne och Blekinge. Sjön avrinner till Ivösjön och mynnar där i Axeltorpsviken. Markanvändningen i avrinningsområdet utgörs till ca 40 % av skogsmark och denna består till största delen barrskogsmark men med ett betydande inslag av lövskog, framför allt bok. Här finns endast ett mindre inslag av sommarstugebebyggelse och åkermarksandelen är ca 15 %. Nederbörden i avrinningsområdet är hög. Berggrunden utgörs av sur, starkt vittrad gnejs som ofta går i dagen. Dessa faktorer är säkerligen av avgörande betydelse för sjöns försurningsstatus. Kunskapen om biologin var tidigare svag vilket innebar att sjön prioriterades lågt i nationella kalkningsplanen. Markanvändning: MO Enegylet, del av Ivösjöns delaro 7% 2% 15% 39% 3% 34% 0% Vattenyta Sankmark Skogsmark Hyggesmark Öppen mark Jordbruksmark Tätortsmark Marktyp Andel % Yta km 2 Vattenyta 33,8 50,078 Sankmark 0,0 0,000 Skogsmark 40,4 59,786 Hyggesmark 1,7 2,479 Öppen mark 6,8 10,102 Jordbruksmark 14,5 21,496 Tätortsmark 2,8 4,126 Summa 100,0 148,067 Enegylet omfattas av strandskydd med 100 m. Skogsstyrelsen har utpekat en nyckelbiotop strax nedströms målområdet Enegylet. Inom åtgärdsområdet finns en vattenförekomst (VF) inom vilken Enegylet finns: 1. Ivösjön SE621669-141629 med beslutad god ekologisk status (GES) för 2009 och med miljökvalitetsnormen GES till 2015. Försurning finns inte utpekat som ett miljöproblem för VF. Till 2009 bedömdes den fysikaliskt-kemiska kvalitetsfaktorn (KVF) försurning ha hög status i VF. Vattenkemisk och biologisk information för tiden före kalkning inom åtgärdsområdet är synnerligen bristfällig. Kontinuerlig provtagning av vattenkemi i åtgärdsområdet finns först från 1986 i Enegylet. Kontinuerlig information om bottenfauna i åtgärdsområdet finns i Enegylet först från 1995. För fisk i åtgärdsområdet finns kontinuerlig information i Enegylet först från 1988. Lägst uppmätt ph i Enegylet är 4,91 (höst 1994). Den första kalkningen i Enegylet utfördes i mars 1990. 40

Mål och målområden Tabell: Målområden i åtgärdsområdet Enegylet Typ Längd (km)/ Skydd status Kemiskt Avro.omr. Arealdos Arealdos Arealdos ID Namn (vdr/sjö) Areal (ha) Motiv mål areal (ha) doserare sjökalk våtmark 12SkrEneMO01 Enegylet Sjö 5 mört; BF 6,0 33 0,0 30,3 0,0 Not. BF=Ingen eller obetydlig försurningspåverkad bottenfauna. Ingen förändring sedan åtgärdsplanen 2003-2007. Målområde Enegylet Försurningsbedömning målområde # # Tabell: Försurningsbedömning i åtgärdsområdet Enegylet ID Namn Typ ph innan Lägsta ph okalk Oorg. Aluminium (vdr/sjö) kalkning* idag** uppmätt # ph 12SkrEneMO01 Enegylet sjö 4,9 4,54 <<363 1,70 * Schablon från länets åtgärdsplan från 2003-2007 ** För sjön ett medianvärde av uppskattningar från NV/SLU:s målsjöinventering hösten 2007 och våren 2008. # För sjön, uppmätt total-aluminiumvärde från december 2007 och april 2008 (ALNA ug/l) inom målsjöinventeringen ## Medianvärde baserat på data från målsjöinventeringen, modellerade av SLU för 2007-2008. Uppmätt ph idag (data från hösten 2007 och våren 2008) för målsjön, dvs. utan kalkpåverkan (ph okalk ), uppskattas var för sig med bland annat hjälp av data för kalcium och magnesium från två målsjöreferenser (två okalkade sjöar nära målsjön). Mitt-värdet för de två, på så sätt, beräknade ph-värdena för målsjön redovisas i tabellen ovan. De beräknade ph okalk -värdena, tillsammans med en del övrig kemi för målsjön - delvis justerade med data från vardera målsjöreferens - körs sedan i MAGIC-biblioteket. På detta sätt kan försurningspåverkan för målsjön uppskattas som ett delta-ph, dvs. som skillnaden mellan den okalkade målsjöns ph idag och det med MAGIC-bibliotekets sjöar uppskattade ph-värdet för målsjön år 1860. Tabellen ovan visar mitt-värdet för de båda resulterande deltaph-värdena för varje målsjö. Beräknat lägsta ph utan kalkning, ph okalk, är mycket lågt ( ph okalk < 5) för Enegylet. ph okalk blir < 5 med båda målsjöreferensernas indata var för sig. Resultatet för ph okalk kan därmed betraktas som säkert. 41

Bedömning av försurningspåverkan indikerar att Enegylet är försurningspåverkad (mediant delta-ph > 0,4). Resultatet blir också större än 0,4 om båda målsjöreferensernas indata beaktas var för sig. Bedömningen av försurningspåverkan får därmed betraktas som säker. Data saknas idag för oorganiskt aluminium i målområdet. Data för totalt aluminium finns emellertid. Är totalhalten av aluminium hög, finns en risk att också oorganiskt aluminium kan vara hög (> 50 µg ooal/l). Senaste april-värde för total-aluminium redovisas därför i ovan tabell. Kalkningsplanering Tabell: Objekt som kalkas under perioden 2005-2009 och objekt som skall kalkas under 2010-2012 i åtgärdsområdet Enegylet Spridda mängder Planerade mängder ID X-koord Y-koord Namn 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kalkmetod Kalkmedel 12SkrEneKO01 6227120 1422470 Enegylet 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 2 0 2 FLYG KM Från och med 2007 anpassas kalkmängderna efter den nya spridningsplanen för Skräbeån, som togs fram under 2007. Effektuppföljning Tabell: Vattenkemiska och biologiska provtagningspunkter i åtgärdsområdet Enegylet ID X-koord Y-koord Namn Typ Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Anmärkning 12SkrEnePP71 6227250 1422580 Enegylet BF-sjö 1/3 12SkrEnePP91 6227120 1422470 Enegylet NF-sjö 1/3 12SkrEnePP01 6227167 1422442 Enegylet S VK-sjö 3 1 12SkrEnePP46 6227300 1422510 Enegylet C VK-sjö 1 1 2/3 Provfiskekemi Ingen förändring sedan förra åtgärdsplanen 2003-2007. Vattenkemiska resultat Målpunkt: Enegylet S ph Alk/Acid µekv/l ph 8,00 7,50 7,00 6,50 6,00 5,50 5,00 4,50 4,00 3,50 MO ENEGYLET - ÅO Enegylet - SKRÄBEÅN - Bromölla kn 700 600 500 400 300 200 100 Alk/acid uekv/l 3,00 2005-02-15 2006-02-15 2007-02-15 2008-02-28 2009-02-15 2010-02-15 0 Enegylet har en bra vattenkemisk måluppfyllelse, trots ett ph-värde på 5,89 (vår 2008). 42

Biologiska resultat Provfiskeresultat, sjöfiske Resultatredovisning från uppföljning av provfiske från respektive lokal/målområde: ENEGYLET År Antal st Fångst/nät st Totalvikt g Fångst/nät g EQR8 Status EQR8 1988 364 45,5 11752 1469 0,60 God 1994 247 30,9 4205 526 0,56 God 1998 210 26,3 5020 628 0,58 God 2001 72 9,0 1854 232 0,40 Måttlig 2004 112 14,0 4735 592 0,53 God 2007 57 7,1 1015 127 0,25 Otillfredsställande Målområde Senaste Mört Mört Cyprinid EQR8 Status Status fiske <100 mm 100 mm st arter EQR8 Vår bedömning Enegylet 2007-07-23 NEJ NEJ 2 0,25 Otillfredsställande Dålig Enlig vår bedömning uppvisar Enegylet, år 2007, en dålig status med avseende på försurningspåverkan på fisk. I Enegylet har vi bara fångat enstaka individer av mört (1994, 1 st. och 2004, 1 st.). Detta visar på ett allt för svagt mörtbestånd för att de ska kunna reproducera sig och därför kommer troligtvis mörten att på sikt försvinna från sjön om inte några utsättningar genomförs. Bottenfauna Resultatredovisning från uppföljning av bottenfauna från respektive lokal/målområde: MO Enegylet SKA37 Datum Arter Indiv. Sh.I ASPTI EPTI BpHI SI Påverkan MILA EK Status DFI Påverkan NVI Naturvärde 1995-11-29 26 1508 2,1 5,9 9 10 5 betydlig 4 0 allmänt 1998-10-07 39 1204 2,9 6,0 14 10 8 obetydlig 4 19 mycket högt 2001-10-19 23 469 3,0 5,9 10 10 5 betydlig 4 0 allmänt 2004-10-29 26 1359 2,4 6,0 8 10 5 betydlig 4 0 allmänt 2007-10-18 29 602 2,9 5,8 12 0 4 betydlig 48 0,62 måttlig 4 0 allmänt Resultat från senaste undersökningen av bottenfauna för respektive lokal/målområde Åtgärdsområde: Enegylet Lokal MO År Arter EPTI FSI BpHI SI Påverkan MILA EK Status Samlad bed. Enegylet 2007 29 12 3 0 4 Betydlig 68 0,62 Måttlig Betydlig En samlad bedömning av senaste resultatet för bottenfauna visar på betydlig försurningspåverkan för målområdet, se tabell ovan. 43

Vid samtliga provtagningstillfällen utom det för år 1998 har försurningspåverkan på litoralbottenfaunan bedömts som betydlig. Delvis har detta berott på utebliven kalkningsinsats och för låg kalkdos. Vid det senaste provtagningstillfället, 2007, var dessutom sommaren besvärande nederbördsrik med ovanligt sura sommarförhållanden. För 2007 visar de nya bedömningsgrunderna (MILA) på måttlig status medan de äldre (SI) tyder på betydlig försurningspåverkan. Totalt fångades 2007 bara en individ av en art (av 29 taxa) med ett FSI-värden = 3, nattsländan Oecetis testacea. Vid senaste provtagningstillfället dessförinnan (2004) fann man emellertid fem arter med FSI-värden = 3 och innan dess (2001) fann man fyra arter med FSI-värden = 3. En försämring tycks därmed ha inträffat under perioden 2001-2007 och vår bedömning betydlig försurningspåverkan verkar stringent. Behov av biologisk återställning Det finns idag inga kända behov av biologisk återställning inom åtgärdsområdet. Genomförda samt planerade förbättringar och åtgärder inom åtgärdsområdet Genomförda Revidering av spridningsplanen genomfördes 2007. Från och med 2007 används denna plan som underlag för länets kalkning. Från och med höstprovtagningen 2006 analyserar vi syrgas i samtliga prov. Från och med vårprovtagningen 2010 analyserar vi grumlighet i samtliga prov. Planerade För att undersöka försurningsläget i små vatten planerar vi att inventera dammar (vattenyta < 1 ha) inom åtgärdsområdet 2011/2012. Öka den biologiska kunskapen i målområdena. Förstärkningsutsättning av mört i Enegylet. 44