Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 1/17 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 4 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning... 5 6. Ledningsnät och flödesbelastning... 5 Flödesmätningar... 6 Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten... 6 Bräddat avloppsvatten... 7 7. Gällande villkor i tillstånd... 8 8. Naturvårdsverkets föreskrifter... 11 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse.... 11 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,... 11 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa... 12 Riktvärde - Månadsmedelvärden... 12 Utvärdering av trender i slamanalyser... 13 Recipientkontroll... 14 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 14 Kalibrering och loggning av processvärden... 14 Egenkontroll... 14 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 14 Tillbud och störningar på ledningsnätet... 14 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket... 14 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. 15 Energianvändning... 15 Energiinventering i verket.... 15 Transporter.... 15 Råvaror... 15 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm... 16 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 16 Avvattnat slam... 16 Annat icke farligt avfall... 16 Miljöfarligt avfall... 16... 16 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 17
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 2/17 Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Bil. C Bil. D.1 Bil. D.2 Bil. E Bil. F Bil. G Bil. Y Processbeskrivning Bräddat vatten vid reningsanläggningen. Bräddat vatten på ledningsnätet. Resultat från slamanalyser Resultat från slamanalyser, utvärdering av slamkvalitet ur ett Revaq perspektiv Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Kemiska produkter, miljöfarligt avfall och annat avfall Energiinventering av utrustning i reningsverket Resultat utsläppskontroll
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 3/17 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Ovanåkers kommun Organisationsnummer: 212000-2304 Gatuadress: Tekniska kontoret Postnummer, ort: 828 80 Edsbyn Kontaktperson: Christer Engström Telefonnummer: 0271-57000 Telefaxnummer: 0271-57374 Anläggningens namn: Edsbyns avloppsreningsverk Anläggningsnummer: 2121 002 Fastighetsbeteckning: S. Edsbyn 49:1 Besöksadress: Gamla Landsvägen 7 Postnummer, ort: 828 34, Edsbyn Utsläppspunkt i RT90-koordinatsystemet 6807499;1501488 Kommun: Ovanåker Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, tel: 0271-57451 E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: 90.001-1 (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: 90.001-1.3 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: 1992-03-23 (beslutsnr. 2460-9110-89) Tillsynsmyndighet: Miljö- och byggkontoret, Ovanåkers kommun Handläggare: Åsa Törngren Miljöledningssystem: Nej Ovanåkers kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunstyrelsen är huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är Christer Engström, tel 0271-57000. Fr o m 2010-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 4/17 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Edsbyns avloppsreningsverk renar vatten från ett samhälle på ca 5000 personer. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageföreckning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till vatten. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Vid vissa betingelser kan närboende uppleva en störande lukt. Buller orsakat av verksamheten vid avloppsreningsverket bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Rustning av och tillbyggnad av kontorslokaler har påbörjades 2010 och har slutförts under 2011.. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 1992-03-23 med beslutsnummer 2460-9110-89, lämnat Ovanåkers kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorten Edsbyn och byarna Ämnebo, Kyrkbyn, Östanå och Knåda till Voxnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 6000 personekvivalenter. 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Inga andra gällande beslut eller kvarvarande anmälningsärenden.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 5/17 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning I tillståndsbeslutet från 1992 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av omkring 8 000 pe. Tillståndsgiven belastning är 6000 pe, motsvarande 420 kg BOD/dygn. Under 2011 renades avloppsvatten med BODinnehåll motsvarande 3836 pe. Som man ser i tabellen varierar antalet pe baserat på BOD-innehållet kraftigt från år till år. Det beror sannolikt på att BOD-halten bestämms med 12 dygnsprover (1 prov per månad), det gör BOD bestämningen tämligen stickprovsartad och opålitlig. Ett alternativ sätt att beräkna belastningen på reningsverket är genom att se till antalet anslutna avloppsvattenkunder. Under året har Edsbyns reningverk debiterat sina kunder för en volym avloppsvatten som motsvarar i 4700 pe. Man räknar då att varje person förbrukar ca 175 liter vatten per dygn. Detta är en siffra som är stabil från år till år och stämer bra med verkliga antalet anslutna innevånare. Parameter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ink. BOD7 kg/dygn 279 kg 338 kg 369 kg 216 kg 323 kg 182 kg 269 kg Pe (BOD7) 3982 pe 4835 pe 5268 pe 3090 pe 4616 pe 2602 pe 3836 Pe renvatten - - 5153 pe 5018 pe 4880 pe 4700 pe 4703 pe I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Mängden avloppsvatten mäts med 175 l/person och dygn. 6. Ledningsnät och flödesbelastning Spillvattennätet omfattar drygt 146 km ledningar och 29 stycken pumpstationer. Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt i avloppsreningsverket. Bräddmätningen utförs i form av bräddad tid. Ca 70 % av ledningsnätet är utformat som kombinerat system för dagvatten och spillvatten. De anmälningar om störningar och avbrott som kommer har tidigare registrerats i GIS-systemet Meldis AV. Under 2011 har denna registrering upphört och ersatts av pappersbaserad journalföring. Detta på grund av att informationen i Meldis ska migreras till ett nytt GIS-system. men att det än så länge inte är möjligt att hantera informationen på motsvarande sätt i det nya Gis-systemet Under året har 60 mindre avloppsstopp åtgärdats inom hela ledningsnätet i Ovanåkers kommun. Sedan 2002 finns i en plan för förnyelse- och åtgärd av ledningsnätet i ovanåkers kommun. Denna sammanfaller med budgettplanering för den kommande 5-årsperioden och uppdateras således årligen. I ordinarie underhåll och utbyggnad av ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Vid arbetet med ledningsnätet används GIS-systemet Geosecma. Underhåll för hela ledningsnätet i Ovanåkers kommun (ej specificerat till Edsbyn) redovisas i bilaga enligt bilageföreckning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 6/17 Flödesmätningar Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2011 behandlades totalt 1096510 m 3 avloppsvatten vid Edsbyns avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten var 73% vilket tyder på ett stort inläckage i avloppsledningsnätet. Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden 2005-2011. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten Parameter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Årsnederbörd (mm) 418 595 293 487 686,5 741 608 Inkommande vatten (m 3 ) 986 393 1 295 426 962 254 1 102 249 1148081 1157460 1096510 Debiterat vatten (m 3 ) - - 329123 320508 312001 300190 300387 Ovidkommande vatten (%) - - 66% 71% 73% 74% 73% Nederbörden har stor inverkan på andelen ovidkommande vatten. Detta syns relativt väl om man plottar andelen ovidkommande vatten mot årsnederbörden (se diagram till höger). 76,00% 74,00% 72,00% 70,00% 68,00% 66,00% 64,00% 62,00% 60,00% Edsbyns Reningsverk % inläckage mot årsnederbörd (mm) 200 300 400 500 600 700 800
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 7/17 Bräddat avloppsvatten Bräddning vid reningsverket sker efter mekanisk sedimentation, total bräddad volym är 138 m³. Provtagning på det bräddade vattnet har inte skett. Vid beräkning på bräddat vatten används istället medelvärdet av ordinarie analyser på ingående flöde. Det bedöms som ett acceptabelt hanteringssätt då föroreningshalter i ingående vatten rimligen bör vara högre än de vatten som bräddar. Bräddvatten är i allmänhet väldigt utspätt. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnätet mäts i bräddat tid. Den totala bräddningstiden vid pumpstationerna var ca 706 timmar. De orsakades av i huvudsak extremt höga flöden i samband med nederbörd och kraftig snösmältning. Ingen analys gjordes på bräddat vatten. Bräddningstiden har i huvudsak legat på Wästgårds och Sommars pumpstation, samt i något mindre grad Roteborg och Ropras pumpstation. Detta mönster kan även skönjas i föregående års bräddningar. Nedanstående tabell visar en sammanställning över bräddningar vid Edsbyns reningsverk och dess ledningsnät under åren 2005 2011. Bräddningar vid Edsbyns avloppsreningsverk Typ av bräddning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Bräddat vid avloppsreningsverket Bräddat på ledningsnätet 688 m 3 104 m 3 664 m 3 230 m³ 39 m³ 339 m 3 69 m³ 138 m³ +75 h 760h 298 h 1737h 1109,8 h 769 h 706 h
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 8/17 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännanden av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Ibland sker testkörning er med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet. Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall finnas. Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD7 15 mg/l beräknad som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Riktvärden uppfylls. Högsta månadsmedelvärdet Tot-P = 0,20 mg/l (april) BOD7= 6,5 mg/l (maj) Vissa enskilda prover kan ibland ha analysresultat där halten är högre än riktvärdet. Vid dessa tillfällen görs en utredning och man försöker komma fram till orsaken. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 1,6 kg/d resp 48 kg/dygn beräknat som medelvärde över 12 månader. Gränsvärden uppfylls. P-tot: 0,42 kg/dygn BOD7: 13,6 kg/dygn
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 9/17 Villkor 7. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsyns myndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under 2011. Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Desinfektion utförs vid behov. Under 2011 har inget behov av desinfektion funnits. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Villkor 10. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med naturvårdsverkets gällande föreskrifter. Inga klagomål på slamhanteringen har förekommit efter att man slutat lagra på platta. Slammet körs direkt till omhändertagande avfallsanläggning. Underhåll av ledningsnätet utförs varje år. Åtgärder redovisas i bilaga enligt bilageföreckning Bräddat vatten mäts och registreras. Bräddning redovisas i bilaga enligt bilageföreckning Villkor 11. För att kunna utreda nuvarande höga flöden vid regn och snösmältningstillfällen ska kommunen låta upprätta en aktuell saneringsplan i samråd med tillsynsmyndigheten. Planen skall med tidsangivelse för de olika utbyggnadsdelarna vara inlämnad till tillsynsmyndigheten för godkännande senast 1992-10-31 Planen är inlämnad till tillsynsmyndighet och godkänd. Villkor 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej tillföras anläggningen. Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Inga utsläpp av sådant vatten har upptäckts. Anslutna industrier redovisas i bilaga enligt bilageföreckning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 10/17 Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Inga klagomål på lukt har förekommit Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 db nattetid (kl 22-07) utomhus vid närmaste bostäder. Inga klagomål på buller har förekommit Villkor 15. Fortlöpande kontroll av anläggningsfunktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk samt verkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas senast 1992-06-30 Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten. Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Kontrollprogram med datum 1992-06-01 har upprättats i samråd med tillsynsmyndighet. Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i tredje paragrafen miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. Förnärvarande finns ingen orsak att åter pröva tillståndsfrågan. Villkor 17. Den planerade ombyggnaden av grovrening och komplettering med en slamkalkningsanläggning skall vara utförd senast 1993-12-31 komplettering med slamkalkningsanläggningen och grovrening är utförd. Slamkalkningsanläggning har aldrig använts.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 11/17 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 X Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska X lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med X en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras. COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mindre än 10000 pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde = massa/år =mg /l provdygnsflöden flöde/ år SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket leverera idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 12/17 Analysresultat redovisas i bilagor enligt bilageföreckning. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Riktvärde - Månadsmedelvärden BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. Både fosfor och BOD 7 innehållet uppfyller riktvärden vid samtliga provtagningstillfällen. iktvärden Max 15 mg/l Max 0,5 mg/l Januari 5 0,12 Februari 4 0,12 Mars 5 0,14 April 5 0,20 Maj 6,5 0,15 Juni 4,5 0,19 Juli 3,5 0,09 Augusti 8 0,11 September 5 0,08 Oktober 3 0,07 November 3 0,18 December 3 0,09 Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 48 kg BOD 7 /dygn och max 1,6 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att Edsbyns reningsverk har klarat dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 13,6 kg/dygn och fosfor utsläppet ligger på 0,42 kg/dygn. Detta motsvarar mängder på ca en tredjedel av gränsvärdet.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 13/17 Utvärdering av trender i slamanalyser Nedanstående diagram innehåller analysdata från slam med början 2001. Varje år har 4 slamprover tagits. Positivt är att mängden bly, kadmium och kvicksilver har en nedåtgående trend. Men av någon anledning följer inte krom och koppar följer inte samma mönster. En möjlig källa till kromet skulle kunna vara varierande kvalitet på den fällningskemikalie som används i verket. Kromet i slammet kommer till ca 50% från fällningskemikalien. Denna misstanke stärks när man ser till slammet i Alfta där nästan 100% av kromet kommer via fällningskemikalien. Bly kommer till 13 % från fällningskemikalien och Nickel till 29 % från samma källa. 25000,00 0,800 20000,00 15000,00 10000,00 5000,00 fosfor 0,600 0,400 0,200 Cd 0,00 0,000 40,000 30,000 20,000 10,000 0,000 Pb 1,200 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000 Hg 80,000 60,000 250,000 200,000 40,000 20,000 Cr 150,000 100,000 50,000 Cu 0,000 0,000
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 14/17 Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen vid verksamheten vid avloppsreningsverket i Edsbyn regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. En revidering av de dokumenterade rutinerna gjordes, daterat 2002-08-20. Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1992-06-01, dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. Under 2009 har en ny revidering av egenkontrollprogrammet inletts. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm hos arbetsledare för ledningsnätet på Edsbyns reningsverk. Eftersom det inte förekommit några större tillbud eller störningar så har heller inga åtgärder har utförts för att avhjälpa deras orsaker. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Förebyggande arbete sker kontinuerligt genom planerat underhåll och förnyelse av ledningsnät. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på Edsbyns reningsverk. Under året har inga större driftavbrott eller störningar inträffat. Buller Inga klagomål på buller har förekommit under året året. Lukt Inga klagomål på lukt under året.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 15/17 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energianvändning Användning av energi och råvaror loggas månadsvis under året. Reningsverket i Edsbyn förbrukade 464 MWh under år 2011. I början av 2010 sattes en ny värmepump in och det har lett till energibesparingar i form av lägre elkostnad för uppvärmning och helt och hållet eliminerat behovet av olja för uppvärmning. Under 2011 färdigställdes kontorsbyggnaden och det nya förrådet. Uppvärmningskällla för dessa båda byggnader är värmen från värmepumpen. Energianvändning vid Edsbyns avloppsreningsverk Parameter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Eldningsolja (m 3 ) 3 3 3 3 4 0 0 Eldningsolja (MWh) 30 30 30 30 40 0 0 Elförbrukning (MWh) 481 491 524 529 515 440 464 Elförbrukning per m³ avloppsvatten Parameter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Avloppsv.flöde m 3 /år 986 393 1295426 962 254 1 102 249 1116086 1157460 1096510 Elanv. totalt MWh/år 470 491 524 529 515 440 464 Elanv. per m 3 kwh/m 3 0,48 0,38 0,54 0,48 0,46 0,38 0,42 Energiinventering i verket. 2009 skedde en inventering av verkets utrustning för att kartlägga verkets förbrukning av elenergi. Inventeringen ger en uppskattad årsförbrukning på ca 447 MWh. Sannolikt är den dock lägre med tanke på årets elförbrukning på 464 kwh. Inventeringen får ses som ett grov verktyg för att identifiera energiintensiv utrustning i jakt på energibesparingar. En kopia av inventeringen bifogas i bilaga enligt bilageföreckning. Transporter. Avvattnat slam transporteras till Forsbacka utanför Gävle för att omvandlas till anläggningsjord. Grovrens och sopor transporteras till Sävstaås värmeverk och energiåtervinns i form av fjärrvärme. Slam från de mindre reningsverken och privata slambrunnar transporteras till Edsbyns reningsverk för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 16/17 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemiska produkter sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning. Fällningkemikalie: AVR Polymer för avvattning: Zetag 7873. Efter en serie fällningsförsök med olika fällningskemikalier under 2001 2003 har den aluminiumbaserade fällningskemikalien AVR visats sig ge mycket goda reningsresultat. Vid val och dosering av fällningskemikalie har kvaliteten på det renade avloppsvattnet samt kvaliteten på slammet tagits i beaktande. Reningsverket körs så effektivt det går under rådande omständigheter och optimeras fortlöpande. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produktes påverkan på miljö och hälsa. Använda kemikalier och miljöfarliga ämnen redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Bilagan redovisar också mängd tungmetaller som tillförts slammet via fällningsmedlet. Årligen köps ca 7,5 m³ PAX XL100 in till verket, denna töms upp på dunkar och körs ut till småreningsverken. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Reningsverket producerade 1305 ton avvattnat slam år året. Slammet analyseras och resultat från analyserna redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Tungmetallhalterna understiger gränsvärden för användning på jordbruksmark, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till Gästrike Återvinnares anläggning i Forsbacka utanför Gävle för tillverkning av anläggningsjord. Annat icke farligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 10,2 m 3 pressat (avvattnat) grovrens. Hushållsavfall från verket kastas i samma behållare som grovrenset (en vanlig soptunna). När soptunnan är full transporterades den till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för förbränning. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet mellanlagras vid reningsverket på särskild härför avsedd plats och lämnas vid behov till BORAB för vidare omhändertagande. En sammanställning av miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten finns i bilaga enligt bilageföreckning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-007 Sida 17/17 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i arbetsmiljön undersöks 1 gång per år bland annat genom skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Utsläpp av orenat avloppsvatten till vatten och mark. Orsakerna kan vara översvämning, höga flöden, strömbortfall eller läcka på ledningsnätet. 2. Utsläpp av fällningskemikalie. 3. Översvämning av källarvåningar genom stopp i avloppsnät. 4. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 5. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 6. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 7. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio.