TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-08-14 Dnr: 2015/161-NF-753 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Fastighetskontoret Nämnden för personer med funktionsnedsättning Innehåll och inriktning i bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutar att godkänna innehåll och inriktning i bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS. Nämnden beslutar att uppdra åt fastighetskontoret att påbörja processen för att färdigställa en gruppbostad under 2016. Ärendebeskrivning Inom nämndens ansvarsområde finns idag ett antal barn som bor i föräldrahemmet där de stödinsatser som ges enligt LSS, inte längre är tillräckliga. Bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS är en frivilligt vald bostadsform och ska enligt lagen, i förhållande till barnets/den unges hem vara en kompletterande och varaktig uppväxtmiljö. Utgångspunkten bör, enligt förarbetena till lagen, vara att med föräldrahemmet som bas hitta den bästa lösningen för barnet eller den unge. Barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättning ska få tillgång till en barn- och ungdomstid med goda uppväxtvillkor som samtidigt ger en individuellt formad förberedelse till ett gott liv som vuxna personer. Verksamhetsmässiga och kvalitativa krav ställs på bostäderna liksom krav på samverkan med företrädare för den enskilde, anhöriga, organisationer och myndigheter som behövs för att den enskildes behov och intressen ska tillgodoses. Handlingen ska utgöra underlag vid formulering av uppdrag till utförare av verksamheten. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 14 augusti 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Innehåll och inriktning bostad med särskild service för barn och ungdom, LSS Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03
VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2015-08-14 Dnr: 2015/161-NF-753
1(4) 2015-08-14 Dnr: 2015/161-NF-753 Sociala nämndernas förvaltning Heléne Karlsson Tel. 021-39 14 79 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Innehåll och inriktning och i bostad med särskild service för barn och ungdom som tillhör personkretsen enligt 9 p. 8 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inriktning På samma sätt som barn och ungdomar i allmänhet, bor och växer barn och ungdomar, som tillhör personkretsen enligt LSS, upp i sitt föräldrahem. Familjen erbjuds stödinsatser utifrån behov. Kan barnet inte bo i sitt föräldrahem och detta beror på funktionsnedsättningen, söks ett familjehem som barnet kan bo och växa upp i. Även i familjehemmet ges individuellt utformat stöd efter behov, som möjliggör, för familjehemmet, att låta barnet bo kvar så länge som möjligt. Barn och ungdomar kan som längst till och med 21 år bo i bostad med särskild service för barn och ungdom LSS om de inte kan bo i sitt föräldrahem eller i familjehem. Från 18 års ålder kan den unge flytta till en bostad för vuxna om han/hon är mogen för det. Barnperspektiv i LSS innebär bland annat att biståndshandläggare måste tänka sig in i det enskilda barnets behov och vad som behövs utifrån barnets perspektiv och sammanhang. Det ska inte finnas skillnader i hur man antar ett barnperspektiv när det gäller barn och ungdomar med eller utan funktionsnedsättning. Barns bästa ska alltid bedömas utifrån barnets ålder och mognad och utifrån att barns behov finns i ett familjesammanhang. Insatsen ska utformas efter barnet och familjens behov. Med föräldrahemmet som bas är det viktigt att finna den bästa lösningen för barnet/ungdomen. Aktuella behov Inom nämndens ansvarsområde finns idag ett antal barn som bor i föräldrahemmet där de stödinsatser som ges, inte längre är tillräckliga. Det är barn med svår autism, som snart är tonåringar, där insatser i form av personlig assistans, korttidsvistelse, och korttidstillsyn inte längre bedöms som tillräckliga. Behoven förändras i takt med att barnen växer och föräldrarna upplever att de inte längre kan hantera vardagen. Stöd till föräldrar Det stöd som samhället, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har att erbjuda föräldrar, som har barn med svår funktionsnedsättning, är avlastning genom stödfamilj eller i korttidshem, avlösarservice, personlig assistans, ledsagaservice eller kontaktperson. Ju ID: p_8_inriktning bostad med särskild service för barn och ungdom LSS
yngre barnet är desto bättre är det att avlastningen sker i en stödfamilj än i ett korttidshem. I korttidshemmet möter barnet många olika personer och kan därför ha svårare att relatera till alla dessa. Avlösarservice innebär att föräldrarna får avlastning av omvårdnaden av barnet i deras eget hem. I vissa fall kan även personlig assistans vara aktuellt liksom ledsagarservice eller kontaktperson. Det är viktigt att stödet är individuellt utformat utifrån varje familjs behov. Ett nära samarbete med landstingets habiliteringsverksamhet är nödvändig då denna verksamhet svarar för rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS till barn och föräldrar. I de fall föräldrar är i behov av stöd i sin föräldraroll kan också ett samarbete med individ-och familjeomsorgen vara av stor betydelse för barnets möjligheter att, under goda förutsättningar, få växa upp i sin familj. Bostad med särskild service ett komplement till föräldrahemmet Är det, trots stora ansträngningar, inte möjligt för barnet/ungdomen att bo kvar i sin familj eller i ett familjehem, återstår att låta barnet flytta till en bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS. Även om barnet/den unge bor i en bostad med särskild service för barn och ungdom har föräldrar ansvar för sitt barn och barnet har rätt till sina föräldrar. Bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS är en frivilligt vald bostadsform och ska, enligt lagen, i förhållande till barnets/den unges hem vara en kompletterande och varaktig uppväxtmiljö. Utgångspunkten bör, enligt förarbetena till lagen, vara att med föräldrahemmet som bas hitta den bästa lösningen för barnet eller den unge. Barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättning ska få tillgång till en barn- och ungdomstid med goda uppväxtvillkor som samtidigt ger en individuellt formad förberedelse till ett gott liv som vuxna personer. Det innebär att föräldrarna, enligt föräldrabalken, har ansvar för vårdnaden om sitt barn till dess att barnet fyller arton år, och har bland annat ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år men om barnet går i skolan efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess att barnet fyller 21 år. Det är viktigt att föräldrar får stöd att möta och ta sig an sitt barn. I en bostad med särskild service för barn och ungdom ska det bo ett litet antal barn och ungdomar. Lagen definierar inte hur många barn ett litet antal är. Socialstyrelsen menar att ett litet antal inom dessa bostäder innebär högst fyra barn. Med stöd av sociologisk forskning och relationspsykologi och erfarenheter har den lilla gruppens princip formulerats. Både forskning och beprövad erfarenhet visar hur viktigt det är att gruppen är liten. Det mest väsentliga vid en liten gruppstorlek är att antalet möjliga vardagskontakter minskar. Det är ju inte bara antalet personer som bor på stället som är det viktiga utan antalet personal i verksamheten. Ökar antalet som bor tillsammans ökar även antalet personal. När antalet relationer blir för stort får det många flera omfattande konsekvenser. Funktionsnedsättning hos personer som bor i bostad med särskild service innebär ofta svårigheter att tolka och ordna många intryck. Omgivningen och
boendemiljön måste därför på olika sätt vara lättbegriplig och strukturerad och underlätta för den enskilde att kunna kommunicera. Enligt den forskning som föreligger är en liten grupp upp till fyra personer. Utformning och innehåll i bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS Den fysiska utformningen av bostad med särskild service för barn och ungdom Enligt lagen ska en bostad med särskild service för barn och ungdom vara belägen i ett vanligt bostadshus eller där de bäst tillgodoser behovet. Lokalen ska vara utformad som en vanlig bostad och fungera så hemlikt som möjligt. Det är viktigt att de som bor i bostaden får det stöd och den stimulans som de behöver för att leva ett värdigt liv. Det är också viktigt, om den unge är i tonåren eller däröver, att den unge ges utrymme att träffa sin familj och sina vänner men också att få vara ifred för de andra som bor i bostaden om han/hon önskar det. Det är alltid den unges behov som styr insatsens utformning. Socialstyrelsen beskriver i sin författningssamling Föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2012:6, hur en verksamhet i bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS bör utformas. Verksamheten ska säkerställa att det i bostaden finns tillräckligt med personal för varje barns behov av säkerhet och trygghet dygnet runt samt behovet av omvårdnad fritid och kultur. Bostadens utformning ska vara sådan att varje barn och ungdom tillförsäkras en boendemiljö som är säker och trygg. Både inom- och utomhusmiljön ska vara anpassad efter barnens och ungdomarnas behov. Bostadens utformning bör vara sådan att barnen och ungdomarna kan påkalla personalens uppmärksamhet på ett enkelt sätt och alla utrymmen är tillgängliga och kan användas utan svårigheter. Olycksrisker i bostadsmiljön bör systematiskt identifieras och åtgärdas. För att undvika en institutionsliknande miljö bör bostaden inrymmas i ett bostadshus i ett område avsett för bostäder, utformas och utrustas så hemlikt som möjligt och inte samlokaliseras med någon annan verksamhet enligt LSS eller socialtjänstlagen. Personalens kompetens Verksamheten har personal som är lämplig för uppdraget. Socialstyrelsen beskriver i sin författningssamling Förskrifter och allmänna råd, SOSFS 2014:2, de kunskaper personal som ger stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning bör besitta. För att möta upp varje enskild individs unika behov, förutsättningar och intressen krävs att personalen har olika kompetens, erfarenheter och färdigheter anpassade för den aktuella målgruppen. I verksamheten ska finnas personal med kompetens om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser som kan tillgodose sociala, medicinska, rehabiliterande/ habiliterande och existentiella behov hos den enskilde. Ett professionellt förhållningssätt och personlig lämplighet hos medarbetarna är av stor vikt för verksamheten.
För att få en bred kompetens i personalgruppen ska olika yrkeskategorier finnas, såsom utbildad personal inom vård och omsorg samt andra personalkategorier med högskolekompetens med relevans för verksamheten. I ett arbetsteam med olika kompetenser och utbildningsnivåer kan en god verksamhet utvecklas. Personalen ska ges tillgång till kvalificerad handledning. Verksamheten skall använda sig av evidensbaserad praktik i arbetet. I det praktiska arbetet utgår evidensbaserad praktik från tre aspekter; den enskilde och/eller dess företrädare och nätverket som kunskapskälla, personal som kunskapskälla samt en tillvaratagande av kunskaper inom forskning. I en bostad med särskild service för barn eller ungdomar bör personalen ha kunskaper om o verksamhetens mål och allmänna inriktning enligt LSS o barns och ungdomars fysiska, psykiska och sociala behov o FN:s konvention om barnets rättigheter o FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning o konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar o etiskt förhållningssätt och värdigt bemötande För det barn eller den ungdom som så behöver, ska omvårdnaden inbegripa stöd och hjälp för att o äta, dricka och förflytta sig, o sköta personlig hygien och klä sig, o kommunicera, o göra den dagliga tillvaron begriplig och förutsägbar, o göra läxor, leka och ägna sig åt intressen, o vara delaktig i vardagliga göromål, o vara med i sociala sammanhang, o upprätthålla kontakten med föräldrar, övrig familj och vänner samt Kommunikation är ett betydande behov som kräver särskild kunskap i form av o kunskap om kommunikation och dess betydelse o kunskap om alternativa kommunikationssätt samt hjälpmedel för kommunikation o förmåga att anpassa kommunikationen till olika situationer och till olika individers förutsättningar och behov o verksamheten ska tillvarata möjligheten att främja delaktighet och självständighet med stöd av välfärdsteknologi Social gemenskap och aktiviteter i vardagen o stödja och motivera den enskilda att delta i samhällets gemenskap utifrån individuella behov och önskemål o kunskap om hur lek och aktivitet främjar delaktighet i samhället Relationen mellan personal, föräldrar och barn Föräldrarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i sitt barns liv och barnet ska ha tillgång till sina föräldrar. Barnet är inte omhändertaget utan föräldrarna är fortfarande barnets förmyndare. Det är därför av vikt att en förtroendefull relation skapas mellan föräldrar och personal så att det inte uppstår motsättningar mellan dem som försvårar kontakten mellan föräldrarna och barnet. Föräldrarna ska känna sig välkomna att besöka sitt barn och barnet ska
kunna komma hem till sina föräldrar. Finns det syskon är det också betydelsefullt att upprätthålla relationen till syskonen. När barnet unge är hemma hos sina föräldrar har föräldrarna helt och hållet ansvaret för sitt barn. Det är inte personalens skyldighet att tillgodose barnets behov när barnet vistas i föräldrahemmet. Hälso-och sjukvårdsinsatser Enligt hälso och sjukvårdslagen har kommunen ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå i bostad med särskild service för barn- och ungdom. Även om det är kommunens skyldighet att svara för hälso-och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service är det ett föräldraansvar att delta i frågor angående barnets hälsa, och att ta ansvar för barnet om det blir aktuellt att vara inneliggande som patient. Egna omkostnader Enligt LSS ska föräldrar till barn och ungdomar som får omvårdnad i familjehem eller bostad med särskild service i skälig utsträckning bidra till kostnader för omvårdnad. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag för barnet. Nämnden för funktionshindrade beslutade 2008 om att avgiftsbelägga insatsen bostad med särskild service med en avgift beräknad på var och en av föräldrarna efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för föräldrar enligt lagen om underhållsstöd. Dessutom beslutades att mediciner som tillhandahålls inte ska tillhandahållas kostnadsfritt, eftersom det stödet omfattas av högkostnadsskyddet för läkemedel. Föräldrar ska bidra till att tillgodose barnets olika behov så som till exempel behov av kläder, hygienartiklar, leksaker och annan utrustning, fritidsaktiviteter och fickpengar vid utflykter. Den som bor kvar i bostad med särskild service för barn och ungdom efter att ha fyllt 19 år och erhållit aktivitetsersättning från försäkringskassan betalar som andra hyra för bostaden samt svarar för mat och personliga omkostnader.