Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika i krogmiljö... 8 Slutkommentar... 16 En av fem upplever problem med narkotika i krogmiljö... 16 Var tredje respondent upplever att narkotikapåverkade på krogen är ett problem... 17 Narkotikaobservationer... 17 Arbetet mot narkotika är viktigt och krogar bör ta ansvar... 17 Metodproblem och tillförlitlighet... 17 Visualiseringar... 19 Bilagor: Bilaga 1 Enkät A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 2

SAMMANFATTNING Krogar Mot Knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar, myndigheter och kommuner. Krogar Mot Knark arbetar för att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Syftet med undersökningen är att ge en fingervisning om narkotikabruket i krogmiljö, hur stort problem det är och hur aktivt krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. Undersökningen är genomförd i Novus Opinions webbaserade Omnibus den 18-24 april 2013. Majoriteten, runt 84 procent av respondenterna, anser att det i hög grad är viktigt krogar arbetar aktivt mot knark. Ungefär 15 procent av respondenterna upplever att användning av narkotika är ett problem i krogmiljöer. Tre av tio personer upplever sina vistelser på resturanger, krogar eller nattklubbar som otrygg till följd av narkotikapåverkade personer. En av sju respondenter har själv uppmärksammat att andra använt narkotika i krogmiljö. Yngre (åldersgruppen 18-29 år) kommer i högst grad i kontakt med narkotika i krogmiljö. Fler män än kvinnor upplever att narkotika i krogmiljöer är ett problem. Kvinnorna uppfattar också att krogar mot narkotikans arbete med bekämpning av användning av narkotika är mer viktigt än vad männen gör. Äldre respondenter anser i högre utsträckning än yngre att ett aktivt arbete mot knark är viktigt. Jämfört med förra årets undersökning är det något fler som observerat narkotika i krogmiljö. Dock är det betydligt färre respondenter som upplever att droger i krogmiljö är ett problem. Runt 47 procent av de totala respondenterna tycker att narkotikabruket är mer eller mindre oproblematiskt, vilket en ökning med tio procentenheter jämfört med förra årets mätning. På det hela taget märks en tendens av en liberalare hållning till frågan, särskilt hos yngre respondenter. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 3

BAKGRUND Krogar Mot Knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar, myndigheter och kommuner i 40 kommuner. Krogar Mot Knark arbetar för att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. SYFTE Syftet med undersökningen är att ge en fingervisning om narkotikabruket i krogmiljö, hur stort problem det är och hur aktivt krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. GENOMFÖRANDE Resultaten är insamlade genom en rikstäckande kvantitativ undersökning genomförd i Novus Opinions webbaserade Omnibus 18-24 april 2013. Respondenterna är slumpmässigt utvalda ur Novus webpanel, som består av 35 000 medlemmar, varav samtliga är rekryterade på initiativ av Novus Opinion. Panelen håller hög kvalitet och respondenternas svar kan jämföras mot populationen. Årets resultat jämförs i diagram och text med fjolårets undersökning. Fjolårets undersökning är gjord efter samma modell. Respondenterna i årets undersökning är, som ovan nämnt, slumpmässigt valda vilket innebär att det inte är samma respondentgrupp i årets undersökning som fjolårets. STATISTIKBESKRIVNING Vi presenterar respondenternas svar utifrån ett antal olika statistiska begrepp. Här följer en kortfattad beskrivning av vad begreppen innebär: Medelvärde: Används för skalfrågor. De som svarat att de inte vet eller inte besvarat frågan alls tas inte med i beräkningen. n: antal som besvarat en viss fråga. Chi-square test: Statistiskt test som jämför två eller flera olika gruppers svar på en envalsfråga och ser om skillnaden i svar är tillräckligt stor för att inte bero på slumpen. Framgår som signifikant (sig) eller inte signifikant (ej sig) skillnad vid respektive diagram. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 4

BAKGRUNDSVARIABLER Nedan presenteras fördelningen mellan bakgrundsvariablerna i form av tabeller. I tabellerna framkommer procentuell fördelning på svarsalternativen, summerad procent och summerat antal personer som svarat. Ålder Procent 18-29 år 20 30-49 år 35 50-64 år 28 65-79 år 18 Summa procent 100 Summa antal 1 000 Frekvens av frågan Ålder? Kön Procent Man 50 Kvinna 50 Summa procent 100 Summa antal 1 000 Frekvens av frågan Kön? Utbildning Procent Grundskola 10 Gymnasium 48 Universitet 42 Summa procent 100 Summa antal 997 Frekvens av frågan Utbildning? A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 5

Sysselsättning Procent Studerande 10 Arbetare 25 Tjänsteman 32 Egen företagare 6 Pensionär 18 Arbetssökande 3 Annan 7 Summa procent 100 Summa antal 1 000 Frekvens av frågan Sysselsättning? Sektor Procent Privat 63 Offentlig 37 Summa procent 100 Summa antal 607 Frekvens av frågan Arbetssektor? Partisympati Procent M 27 FP 7 C 3 KD 4 S 29 V 7 MP 9 SD 11 Annat 2 Summa procent 100 Summa antal 802 Frekvens av frågan Partisympati? A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 6

Civilstånd Procent Gift 48 Sambo 23 Annat 29 Summa procent 100 Summa antal 1 000 Frekvens av frågan Civilstånd? Hushållsinkomst Procent -200 k 9 200 k-399 k 28 400k-599 k 29 600 k- 35 Summa procent 100 Summa antal 898 Frekvens av frågan Hushållsinkomst? Ort Procent Storstad 38 Mellanbygd 52 Glesbygd 10 Summa procent 100 Summa antal 1000 Frekvens av frågan Boendeort? Region Procent Stockholm 23 Mellansverige 27 Småland och öarna 8 Sydsverige 14 Västsverige 20 Norrland 9 Summa procent 100 Summa antal 999 Frekvens av frågan Boenderegion? A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 7

RESULTAT Nedan presenteras resultatet i undersökningen. Resultatet behandlar frågeområdena observationer av narkotika i krogmiljö, hur problematiskt narkotikabruket upplevs vara samt vikten av krogbranschens arbete mot narkotika. Frekvensfördelningen av varje fråga presenteras i ett diagram och med en beskrivande text. Om det föreligger någon statistisk signifikant skillnad i svar mellan bakgrundsvariablerna ålder, kön eller storlek på stad presenteras även dessa. I vissa fall har kategorier slagits samman och avrundats. Narkotika i krogmiljö Observationer Frekvens av frågan Har du det senaste året personligen använt, eller uppmärksammat att någon annan använt, narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar? Svaren är helt anonyma. 2013 n=1000, 2012 n=1000 Respondenterna har fått svara på i vilken utsträckning de kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö det senaste året. Respondenterna kunde välja alternativen: Ja, jag har själv använt Ja, jag har uppmärksammat att andra använt Ja, jag har både själv använt och även uppmärksammat att andra använt Nej, jag har personligen inte använt och ej uppmärksammat andra Vill ej svara A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 8

I diagrammet ovan har därför de jakande svaren slagits ihop till ett värde (och avrundats), vilket representerar att respondenterna på något sätt har kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö. Totalt sett har 14 procent angett att de sett andra brukare, något fler än vid förra årets mätning. Runt 84 procent av respondenterna har inte kommit i kontakt med eller observerat narkotika i krogmiljö. Ålder: Precis som vid förra årets mätning är åldersgruppen 18-29-åringar den grupp som i högst grad kommer i kontakt med narkotika. Mer än en femtedel av respondenterna i denna åldersgrupp, 22 procent har observerat narkotika i krogmiljö. Detta är en ökning med runt sex procentenheter jämfört med förra årets mätning, då 16 procent i ålderskategorin observerat narkotika i krogmiljö. Antalet observationer sjunker sedan ju äldre respondenterna är. Bland 65-79 åringarna, undersökningens äldsta respondentgrupp, har sju procent observerat narkotika i krogmiljö. Kön: Bland männen uppger 15 procent att de på något sätt kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö. Motsvarande siffra för kvinnor är 14 procent, vilket är en påtaglig ökning från 2012 år mätning då åtta procent av kvinnorna kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö. Av de respondenter som valde svarsalternativet Ja, jag har både själv använt och även uppmärksammat att andra använt är samtliga män, om än ytterst få. Storlek på stad: Observationerna av narkotika är mer förekommande i storstäderna. Runt 16 procent anger att de uppmärksammat att andra har brukat narkotika. Motsvarande andel för mellanbygd är fjorton procent, vilket är en ökning på runt fem procentenheter sett till förra årets mätning. I glesbygd ä det tio procent av respondenterna som uppmärksammat narkotika i krogmiljö, samma andel som förra årets mätning. På regionsnivå har Stockholm störst andel totala narkotikaobservationer. Av respondenterna i Stockholmsområdet är det 18 procent som observerat narkotika i krogmiljö, en ökning med sju procentenheter sedan 2012 års mätning. I Västsverige, som vid förra årets mätning hade störst procentuell andel narkotikaobservationer i krogmiljö, A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 9

15 procent, är andelen vid årets mätning nere på 12 procent. Lägst andel totala observationer har gruppen Norrland, där elva procent uppgett att de kommit i kontakt med narkotika. Sysselsättning Den största andelen observationer bland de tillfrågade sysselsättningsgrupperna har skett bland studerande, samt hos egenföretagare. Hos respektive grupp har över en femtedel, 21 procent, observerat narkotika i krogmiljö. Lägst andel observationer har skett hos de som uppgett annan sysselsättning, där motsvarande siffra är åtta procent. Narkotikarelaterade problem Frekvens av frågan I vilken grad anser du att användning av narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer? 2013 n=1000, 2012 n=1000 I diagrammet ovan presenteras resultatet på frågan om hur problematiskt narkotikabruket i krogmiljö är för respondenten när de vistas i dessa miljöer. Det var den inledande frågan i undersökningen och respondenterna fick ange på en femgradig skala hur problematiskt de tycker narkotikabruket är. Majoriteten, 35 procent, anser att narkotikabruket i krogmiljö är ett mycket litet problem. Var tionde respondent upplever det vara ett mycket stort problem. För att ge en bättre överblick kan vi slå ihop värde 1 och 2 på den femgradiga skalan ovan till ett värde, vilken får representera de respondenter som anser att narkotikabruket A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 10

är mer eller minde oproblematiskt. Detta värde visar att 47 procent av respondenterna tycker att narkotikabruket är mer eller mindre oproblematiskt, en ökning med tio procentenheter jämfört med förra årets mätning. Framför allt är det hos yngre respondenter som en större tolerans eller acceptans för droger i krogmiljö märks. Om samma princip tillämpat för de som angett värde 4 eller 5 på den femgradiga skalan, som säger att de respondenterna finner narkotikabruket problematiskt. Dessa respondenter utgör 15 procent, sju procentenheter färre än 2012 års mätning. 30 procent av respondenterna påstår att de inte vet huruvida narkotikabruket är problematiskt eller ej, en ökning med tio procentenheter sett till förra årets mätning. Sysselsättning: Minst bekymrade av narkotikabruket är studenter och egenföretagare, där totalt 45 procent respektive 51 procent anser narkotikabruket vara oproblematiskt. Det är också dessa grupper som i störst utsträckning observerat narkotika i krogmiljö. Bland pensionärer är motsvarande andel 20 procent. Inom samma kategori är det knappt 52 procent som uppger att de inte vistats i krogmiljöer. Arbetssökande och egenföretagare är de grupper där störst andel respondenter upplever narkotikan som problematisk. Inom respektive grupp har 21 procent valt antingen alternativ 4 eller 5 på den femgradiga skalan. Generellt sett är det större andel respondenter inom grupperna studerande, tjänstemän och egna företagare som upplever användandet av narkotika i krogmiljöer som oproblematiskt jämfört med förra årets mätning. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 11

Frekvens av frågan I vilken grad anser du att användning av narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer? Frågans femgradiga skala har slagits ihop för översiktens skull. Diagrammet visar skillnader mellan könen. n=1000 Kön: I diagrammet ovan kan vi se att 47 procent av männen anser att narkotika i krogmiljö är mer eller mindre oproblematiskt. Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med 2012 års mätning. Motsvarande siffra hos kvinnor är 33 procent, vilket tyder på att män i större utsträckning än kvinnor finner narkotikabruket oproblematisk. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 12

Frekvens av frågan I vilken grad upplever du att din trygghet påverkas av narkotikapåverkade personer på restauranger, krogar eller nattklubbar? Frågans femgradiga skala har slagits ihop för översiktens skull. n=1000 Nästan tre av tio kroggäster upplever att narkotikapåverkade personer utgör ett problem för dem när de vistas i krogmiljö. Ungefär lika många anser det oproblematiskt. Runt en fjärdedel av respondenterna, 23 procent, uppger att de aldrig uppmärksammat narkotikapåverkade personer på krogen. Det är liten skillnad mellan ålderkategorierna i denna fråga. Dock upplever arbetssökande att narkotikapåverkade personer är ett problem i krogmiljöer jämfört med respondenter med annan sysselsättning. 47 procent jämfört med 37 procent hos annan, 34 procent hos pensionär, 32 procent hos egenföretagande och under 30 procent hos resterande respondentgrupper. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 13

Krogarnas ansvar Frekvens av frågan I vilken grad anser du att det är viktigt att restauranger, krogar och nattklubbar aktivt arbetar med att försvåra och minska användningen av narkotika? Från början en femgradig skala plus vet ej. De resultat som visar att krogarnas arbete är viktigt respektive oviktigt har slagits ihop för att ge en bättre överblick. 2013 n=1000, 2012 n=1000 En tydlig majoritet av respondenterna anser det vara viktigt att krogarna arbetar aktivt med att försvåra och minska användandet av narkotika. Svaralternativen var från början en femgradig skala plus alternativet Vet ej, men för att ge en mer överskådlig bild slogs de positiva, respektive negativa, alternativen ihop i diagrammet ovan. Alternativet Mycket viktigt fick, när det var ett enskilt alternativ, 69 procent av alla respondenters röster, jämfört med 77 procent vid fjolårets mätning. Kön: 87 procent av kvinnorna i undersökningen tycker att krogarnas arbete mot narkotika är viktigt i någon utsträckning. Motsvarande andel hos männen är 82 procent. Sysselsättning: 93 procent av pensionärerna finner krogarnas arbete mot narkotika viktigt, vilket är det högsta värdet bland de grupper urskilda efter sysselsättning. Minst viktigt anser egenföretagarna att det är, då tolv procent anser att det är oviktigt i någon utsträckning. Ålder: Precis som vid fjolårets undersökning upplevs krogarnas arbete viktigare ju äldre respondenten är. Bland åldersgruppen 65 79-åringar är det 90 procent som anser att arbetet är ganska eller mycket viktigt. Motsvarande siffra bland 18 29-åringarna är 76 A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 14

procent, vilket är en minskning med sju procentenheter sett till föregående år. Framförallt är det färre respondenter i ålderskategorin 18-29 år som anser att det är i hög grad viktigt. Diagrammet ovan visar medelvärden på frågorna i vilken grad man anser att Krogar mot Knarks arbete är viktigt, samt i vilken grad användingen av narkotika i krogmiljöer är problematiskt. Skalan löper från ett till fem där ett är mycket oviktigt/mycket oproblematiskt och fem är mycket viktigt /mycket problematiskt. Krogars arbete mot narkotika får 4,5 i medelvärde på en femgradig skala och narkotikarelaterade problem får 2,2. Krogars arbete för motverka narkotika är alltjämt högt skattat. Medelvärdet sett till narkotikarelaterade problem i krogmiljöer är också lägre 2013 än vid 2012 år mätning. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 15

SLUTKOMMENTAR Detta är andra året i rad som denna undersökning genomförs. Syftet är få en insikt i narkotikabruket i krogmiljö, i vilken utsträckning detta upplevs som ett problem och i vilken grad krogar bör jobba för att motverka narkotikamissbruket i krogmiljön. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att 14 procent har observerat droger i krogmiljön, vilket är jämförbart med siffror från fjolårets mätningar. Runt 16 procent upplever ett problem med droger i krogmiljön, vilket är en minskning sett till 2012 år mätning. Precis som vid fjolårets mätning är det grupper som i högre grad är exponerade för narkotika som också är mer toleranta mot droger i krogmiljöer. En tendens i studien är att dessa grupper i årets undersökning i mindre grad upplever droger i krogmiljö som ett problem jämfört med 2012 år undersökning. En av fem upplever problem med narkotika i krogmiljö Resultatet visar att narkotikan i krogmiljö inte är ett problem för de flesta respondenter, men ungefär en av fem upplever det som ett problem. De som upplever narkotika i krogmiljö är framförallt de som inte vistas i särskilt stor utsträckning i dessa miljöer, till exempel personer över 65 år och arbetslösa. Sett till yrkesgrupper är, som tidigare nämnt, studenter och egenföretagare minst oroade över narkotikaanvändande, där 45 procent respektive 51 procent anser narkotikabruket vara oproblematiskt. Det är också dessa grupper som i störst utsträckning observerat narkotika i krogmiljö. Att dessa yrkesgrupper inte anser narkotika vara ett problem på krogen kan bero på att respondenterna i dessa yrkeskategorier tillhör en yngre ålderskategori. Jämfört med förra årets mätningar är det dock allt färre som ser narkotika i krogmiljö som ett problem. Framförallt är det de målgrupper som i hög grad exponeras för narkotika, företrädesvis 18 29-åringar, som i lägre grad anser narkotika i krogmiljö vara problematiskt. Detta följer också den trend i Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings rikstäckande undersökning, Rapport 130 - Drogutvecklingen i Sverige 2011 som påvisar en allt mer ökad tolerans och acceptans för narkotika bland unga. Framförallt är det förhållandet till cannabis som liberaliserats under det senaste decenniet. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 16

Var tredje respondent upplever att narkotikapåverkade på krogen är ett problem. Nästan tre av tio kroggäster upplever att narkotikapåverkade personer utgör ett problem för dem när de vistas i krogmiljö. Här är det, till skillnad från övriga frågor, liten skillnad mellan de olika ålderskategorierna. Framförallt är det arbetslösa som upplever detta som ett problem, där nästan hälften av respondenterna uppleved det som ett problem. Det är också något fler med en årsinkomst under 200 000 kr som uppger att de känner sig mycket otrygga på grund av narkotikapåverkade krogbesökare. Även om det bör tolkas med försiktighet kan det finnas skäl att tro att personer som saknar sysselsättning i vissa fall kan befinna sig i sociala situationer när droger är mer vanligt förekommande än andra sammanhang. Narkotikaobservationer Narkotikaobservationer följer samma mönster som föregående års mätning. Runt 84 procent av respondenterna svarar att de inte kommit i kontakt med narkotika i krogmiljö överhuvudtaget det senaste året. 14 procent har kommit i kontakt med narkotika i krogmiljöer. Bland de som kommit i kontakt med narkotika, är det vanligast att iaktta någon annan som brukar. Män står för huvuddelen av samtliga kontakter med narkotika, brukat eller endast observerat, och bland de som uppgett att de själva brukat är samtliga män. Arbetet mot narkotika är viktigt och krogar bör ta ansvar Precis som vid förra årets mätning tycker en tydlig majoritet av respondenterna att krogarnas arbete mot narkotika är viktigt. I likhet med fjolårets mätning anser äldre respondenter det vara viktigare än vad de yngre anser det vara. Studenter är den yrkeskategori som tycker det är minst viktigt, 76 procent jämfört med till exempel 92 procent av pensionärerna. Rimligt är att anta att åldersskillnaderna mellan målgrupperna spelar in i resultatet. Metodproblem och tillförlitlighet I likhet med fjolårets rapport vill vi kommentera valet av metod och resultatets tillförlitlighet. Undersökningen har genomförts i Novus Opinions Sverigepanel, vilken är uppbyggd med slumpmässiga urvalsmetoder vid rekrytering. Panelen är dessutom väl underhållen, vilket ytterligare stärker upp kvaliteten på paneldeltagarna. Ur denna panel har ett slumpmässigt urval gjorts i vilket undersökningen har genomförts. Tillförlitligheten till undersökningens resultat är hög och vi kan med stor sannolikhet A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 17

säga att resultatet kan överföras på vad populationen svenskarna tycker. Resultatet bygger på en självrapporterande undersökning och gäller frågor om droger och droganvändning, vilket är ett känsligt ämne eftersom det är straffbart och inte socialt accepterat. Frågorna har också ställts via en webbenkät. Det kan medföra att undersökningen blir känslig för vissa personer, eftersom det kan vara svårt för respondenten att veta hur deras uppgifter behandlas på Internet. Respondenten har lovats anonymitet, men med tanke på kombinationen av ett känsligt ämne och den valda insamlingsmetoden kan resultatet till viss del vara förenklat och utgått från mera gängse uppfattningar än personliga. Vi vill uppmärksamma läsaren att ha detta i åtanke vid tolkningen av resultatet. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 18

Visualiseringar I vilken grad anser du att användning av narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar är ett problem för dig när du vistas i dessa miljöer? Har du det senaste året personligen använt, eller uppmärksammat att någon annan använt, narkotika på restauranger, krogar eller nattklubbar? A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 19

I vilken grad upplever du att din trygghet påverkas av narkotikapåverkade personer på restauranger, krogar eller nattklubbar? I vilken grad anser du att det är viktigt att restauranger, krogar och nattklubbar aktivt arbetar med att försvåra och minska användningen av narkotika? A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2 0 1 3 20