Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Relevanta dokument
Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

/

Varför modellering av luftkvalitet?

Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Nr 125, Meteorologi. Luftföroreningar i Europa under framtida klimat. Magnuz Engardt och Valentin Foltescu

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Utvecklingen vad gäller preciseringar för marknära ozon

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Rapporten godkänd Karin Sjöberg Enhetschef

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål

Klimatfö ra ndringen öch miljö ma len. Climate change and the Envirönmental Objectives - CLEO

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2012

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Klimatfö ra ndringen öch miljö ma len. Climate change and the Envirönmental Objectives - CLEO

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Halter och deposition av luftföroreningar

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Ozon nära marken. Per Erik Karlsson. IVL Svenska Miljöinstitutet Inst f Biologi och Miljövetenskap Göteborgs universitet


Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige

Frisk luft. BILAGOR till underlagsrapport fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Information om luftmätningar i Sunne

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luften i Sundsvall 2011

Resultat från Krondroppsnätet

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Beskrivning av delprogrammet MATCH- Sverigemodellen

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

METEOROLOGI Nr 155, 2013 Luftkvaliteten i Sverige år 2030

i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20

Information om luftmätningar i Sunne

Luftföroreningar i Stockholms län. mätdata vinterhalvåret 1996/97. beräkning av svavel- och kvävenedfall

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Ett förenklat koncept för inverkan av ozon på växtligheten i Sverige baserat på ozonflux

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

EKOSYSTEM- FRISK LUFT DAGARNA 2015

PM Luftutredning Risängen 5:37, Norrköpings kommun. Bakgrund. Beskrivning av uppdraget. Underlag

Luftföroreningar i Stockholms län

Per Erik Karlsson Håkan Pleijel Helena Danielsson

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

Luften i Sundsvall 2009

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

På väg mot friskare luft i Skåne

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Simulering av möjliga klimatförändringar

Skogssko tsel i dynamisk ekosystemmodellering Vilka val ma ste go ras och vad bo r dom grundas pa?

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Transkript:

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på skog och grödor förändras i framtiden Magnuz Engardt, SMHI; Per Erik Karlsson, IVL; Robert Bergström, SMHI; Mattias Hallqvist, GU; Jenny Klingberg, GU; Håkan Pleijel, GU; Joakim Langner, SMHI.

Global klimatmodell ECHAM5-r3 Global klimatmodell HadCM3-ref Randfält 1 Randfält 2 Regional klimatmodell RCA3 Meteorologi 1 Meteorologi 2 Spridningsmodell MATCH Halt & Deposition 1 Halt & Deposition 2 Klimatscenario (utsläpp av växthusgaser) SRES A1B RCP4.5 Scenario luftföroreningar Fas 1 Fas 2 CLEO Eurobase

Modellerad årlig totaldeposition av svaveloch kväveföreningar till Sverige (1960-2050)

Observerad förändring av våtdeposition av kväveföreningar till Sverige 1970 till 1989 1990 till 2009 Hansen m.fl. (2013)

Förändring (2000 till 2050) av totaldeposition av oxiderat kväve till Europa Engardt och Langner (2013) Enbart klimatförändring (3 olika klimatprojektioner) Förändrat klimat och förändrade emissioner (enligt RCP4.5; fas1).

Förändring (2000 till 2050) av totaldeposition av reducerat kväve till Europa Engardt och Langner (2013) Enbart klimatförändring (3 olika klimatprojektioner) Förändrat klimat och förändrade emissioner (enligt RCP4.5; fas1).

Jämför MATCH- och EMEPmodellen. Historiska emissioner, historiskt klimat.

Observerat årsmedelvärde av PM 2.5 i bakgrundsluft i Europa 2010 Observerat PM 2.5 (2010)

Sammansättning PM 2.5 (2010) Regionala bakgrundsstationer!

Förändring av PM 2.5 (från 2005 till 2030) Modellberäknad skillnad mellan PM 2.5 med 2030 och 2005 års emissioner (endast emissionsförändringar!) -5-4 -3-2 -1.5-1 -0.5-0.1 0 µg m -3

PM 2.5 i bakgrundsluft 2030 Prognos 2030 Vavihill: ca 5 µg m -3 (4.9 5.3 µg m -3 ) Aspvreten: ca 4.5 µg m -3 (4.3 4.8 µg m -3 ) Bredkälen: ca 1.9 µg m -3

Den framtida utvecklingen för ozon nära marken scenarier för utsläpp av ozonbildande ämnen. Framtida scenarier vad gäller utsläpp av ozonbildande ämnen från Europa är relativt lika mellan RCP 4.5 och CLEO Eurobase.

linjär trend 1990-2011 (Δppb per år) Den framtida utvecklingen för ozon nära marken generellt 0.3 0.2 0.1 0-0.1-0.2-0.3 alla Esrange 0 20 40 60 80 100 percentil Ozonhalter vid 25 platser i norra och mellersta Europa samt för Esrange i norra Sverige. Linjär trend i olika percentiler för ozonhalt 1990-2011. Höga ozonhalter minskar men låga till medelhöga halter ökar. I norra Sverige ökar dock de högsta halterna. Klingberg, Pleijel, Karlsson, pågående arbete

dagar ppb Den framtida utvecklingen för ozon nära marken inverkan på hälsa Precisering Frisk Luft: Marknära ozon överstiger inte 35 ppb (70 µg/m 3 ) beräknat som ett 8-timmars medelvärde Rörvik Vavihill Observationer Modellering Östad Vindeln Asa Esrange 120 100 Max 8-tim medelhalt 80 60 40 1989 1994 1999 2004 2009 2014 Karlsson, Pihl Karlsson, pågående arbete 300 250 200 150 100 Dagar med max 8h medelhalt >35 ppb. 50 1989 1994 1999 2004 2009 2014 Esrange Karlsson, Engardt, Pleijel, CLEO-rapport

ppb timmar Den framtida utvecklingen för ozon nära marken inverkan på växtligheten Precisering Frisk Luft: Marknära ozon överstiger inte AOT40 april-september 5 000 ppb timmar (10000 µg/m 3 timmar), april-september Rörvik Östad Vindeln Vavihill Asa Esrange Observationer Modellering 20000 AOT40, apr-sep Idag 15000 10000 5000 0 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2050 Karlsson, Pihl Karlsson, pågående arbete Klingberg, Engardt, Pleijel, Karlsson, accepterat Biogeosciences

POD1 (mmol m-2 PLA) AOT40 (ppm timmar) POD1 (mmol m-2 PLA) AOT40 (ppm timmar) Måluppfyllelsen för inverkan av ozon på växtligheten beror på vilket ozonindex som används AOT40 40 Vavihill 30 30 20 Ozonflux (POD1) 30 20 10 O 3 Vindeln POD1 (lat-model) Critical level POD1 AOT40 (Apr-Sep) Critical level AOT40 30 20 10 10 0 0 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 År Baserat på AOT40 uppnås målvärdet till 2050 i hela Sverige. Baserat på ozonflux uppnås gällande målvärden endast i norra Sverige. 10 20 0 0 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 2100 År (Emissionsscenario RCP 4.5) Klingberg, Engardt, Pleijel, Karlsson, accepterat Biogeosciences

f(c) Ett förenklat index för ozonflux, S- POD 0.05 0.04 0.03 0.02 s S-POD (Simplified Phytotoxic Ozone Dose), tar i viss mån hänsyn till ozonflux. Målsättning att kunna övervakas med relativt enkla medel. 0.01 0 m c 0 0 10 20 30 40 50 60 Utvecklingsarbete med separat finansiering från Naturvårdsverket. Karlsson, Danielsson, Pleijel, Simpson, Uddling, Pihl-Karlsson. c (ppb)

Slutsatser; framtida deposition och lufthalter Deposition av kväve och svavelföroreningar Modellberäkningar visar att deposition av svavel- och kväveföreningar till Sverige minskar från ca. 1980 och fram till 2050 (observationer av trender i kvävedeposition ger inte lika tydligt utslag) Emissionsförändringar (i Europa) överskuggar ev. effekter av ett ändrat klimat. Modellberäkningarna står och faller med emissionsdata

Slutsatser; framtida deposition och lufthalter Lufthalter av partiklar PM 2.5 i svensk bakgrundsluft domineras av organiska ämnen (~35-50%) och sulfat (~20%). Beslutade emissionsförändringar mellan 2005 och 2030 leder till minskande halter av PM 2.5. i Skåne är minskningen omkring 2 μg m -3 (ca 30%) i Götaland och delar av Svealand större än 1μg m -3 (ca 20%) i norra Sverige mindre än 0.5 μg m -3 (ca 10%) Betydande osäkerheter finns när det gäller utsläpp från vedeldning i Sverige och övriga Europa Eldning med biobränslen (ved) är en dominerande källa till (antropogena) organiska partiklar Mycket talar för att emissionerna är underskattade i nuläget En framtida ökning av biobränsle-användning riskerar att leda till ökande partikelhalter om inte krav ställs på modern förbränningsteknologi

Slutsatser; framtida deposition och lufthalter Marknära ozon Framtida förekomst av ozon över Sverige kommer att minska baserat på scenarier RCP 4.5 och CLEO Eurobase Nuvarande precisering inom Frisk Luft för ozon och hälsa kommer inte att uppnås inom överskådlig framtid Nuvarande precisering för ozon och växtlighet kommer att uppnås till ca år 2030 i hela landet En mer modern precisering som används inom LRTAP baserad på ozonflux kommer inte att uppnås i södra Sverige

Tack för uppmärksamheten! www.cleoresearch.com Magnuz Engardt, SMHI Per Erik Karlsson, IVL