Bland häckar och gångar - antikvarisk medvetenhet och utevklande skötsel

Nätverket Trädgårdsmästare i historisk miljö Rapport från konferens Bland häckar och gångar - antikvarisk medvetenhet och utevklande skötsel 19-20 oktober 2015 i Mariestad

Nätverket Trädgårdsmästare i historisk miljö INBJUDAN Bland häckar och gångar antikvarisk medvetenhet och utvecklande skötsel Konferens 19-20 oktober Trädgårdens skola och Stora Ek herrgård, Mariestad Temat för konferensen handlar om bevarande och skötsel av det som vi i vardagen går på och rör oss igenom. Hur renoveras bortglömda häckar och grusgångar. Välkommen!

PROGRAM Måndag 19 oktober 10.00 Visning av Nya Trädgårdsmästeriet i Universitetsparken och Marieholms (gamla residenset) nyanläggningar av prydnadsrabatter. Samling på skolgården utanför Trädgårdens skola. Evalena Öman, landskapsarkitekt och lärare GU Mariestad och Catharina Sjöberg, lärare GU Mariestad. Frivillig förhandsaktivitet för dig som är intresserad av skolans utveckling eller som tidigare inte varit där. 12.00 Lunch och registrering av konferensdeltagare, caféet Trädgårdens skola. 13.00 Öppning av konferensen. Samling i aulan, Trädgårdens skola. 13.45 - Workshops i häck- och grusskötsel 16.45 1. Utvärdering och bedömning av häckförsök i Johannesberg Plats: Häcklaboratoriet Johannesbergsparken, Mariestad. Allan Gunnarsson, universitetslektor SLU Alnarp och Pierre Nestlog, universitetslektor GU Mariestad. 2. Skötsel och nyetablering av häckar. Plats: Östra begravningsplatsen, Muggebovägen Mariestad. Malin Lundell, kyrkogårdsföreståndare Mariestad och Maria Nyman- Nilsson, landskapsarkitekt Fredriksdals friluftsmuseum Helsingborg. 3. Skötsel grusgångar. Plats: Östra begravningsplatsen, Muggebovägen, Mariestad Tomas Andersson, förman kyrkogårdsförvaltningen Mariestad, Daniel Lundberg, trädgårdsmästare Gunnebo slott Mölndal och Joakim Seiler, chefsträdgårdsmästare Gunnebo slott Mölndal. 19.00 Middag Paus för incheckning på hotell och andra boenden 21.00 ca. Kort information om arbetet med Gesäll- och mästarbrev ör trädgårdsmästare med kulturhistorisk inriktning 23.00 Avslut Tisdag 20 oktober 08.15 Försök med grus-och häckskötsel i projektet Utvecklande skötsel. Presentation av projektet och de anläggningar/laboratorier som deltar i projektet samt presentation av försöken i projektets laboratorieträdgårdar. Tina Westerlund, projektledare Hantverkslaboratoriet och Joakim Seiler, projektledare Hantverkslaboratoriet och chefsträdgårdsmästare Gunnebo slott Mölndal tillsammans med trädgårdsmästare från laboratorieträdgårdarna. Plats: Aulan, Trädgårdens skola.

09.15 Fika 09.30 Antikvarisk medvetenhet: Fallstudie Stora Ek herrgård Evalena Öman, landskapsarkitekt och lärare GU Mariestad, berättar om platsens historia, parken status, styrdokument för parkens skötsel och utveckling samt planerade åtgärder för parken. Därefter gemensam resa till Stora Ek herrgård 10.30 Visning av parken på Stora Ek herrgård. Torbjörn Nordberg, förvaltare Stora Ek. 12.00 Lunch, caféet Trädgårdens skola 13.15 Diskussioner utifrån workshops och studiebesöket på Stora Ek. 14.45 Fika och avslut, utvärdering ANMÄLAN Antalet deltagare på konferensen är av utrymmesskäl begränsat till 60 personer. Pris: 795 kr exkl moms. I priset ingår konferensen, två luncher, middag och fika samt studiebesöket på Stora Ek. Boende ingår ej, bokas på egen hand. Tips på bra boende finner du i samband med anmälan. Vi vill ha din anmälan och betalning senast den 21 september. Anmälan görs på följande weblänk: http://www.dacapomariestad.se/sidor/samverkan/hantverkslaboratoriet/tradgardskonfer ens/anmalan.4.cebb6fd14d903eb8288b2.html Vid frågor kontakta Jeanette Blom på 0736-22 17 59 eller jeanette.blom@conservation.gu.se Kom ihåg att ha varma och bekväma kläder i samband med workshopsen. HANTVERKSLABORATORIET Hantverkslaboratoriet är ett centrum för kulturmiljöns hantverk, men Göteborgs universitet som huvudman. Verksamheten har initierats i samarbete med bland andra Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan, Sveriges Hembygdsförbund och Statens Fastighetsverk. Hantverkslaboratoriets uppdrag är dels att dokumentera och säkra hotade hantverkskunskaper inom områdena landskapsvård, historisk trädgård och bygghantverk, dels att initiera uppföljning, forskning och utvecklinsarbete i kulturmiljövårdens praktik med inriktning mot hantverkliga problem och frågeställningar.

OM STORA EK HERRGÅRD Foto: Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Stora Ek herrgård ligger i ett öppet odlingslandskap nära ån Tidan, cirka en mil söder om Mariestad. Huvudbyggnaden är av sten i två våningar och har två flyglar. Den ritades av Jean Eric Rehn och blev färdig 1778. Godset bildades i slutet av 1500-talet. Det tillhörde ett århundrade senare släkten Ulfsparre. 1725 innehades det av hovrättspresident Peter Scheffer, därefter hans son riksrådet greve Ulrik Scheffer, som dog där. Genom kapten Adolf Gerhard Lilliestierna överflyttades vid 1800-talets början fideikommissnaturen från Edö i Närke till Stora Ek. Godset gick sedan i arv inom släkten Lilliestierna in på 1990-talet då det såldes och fideikommisset avvecklades. Godset köptes 1996 av den norske speditören Ragnar Utne, som genomförde en stor upprustning. År 2014 köptes gården av Karl-Johan Blank (Källa: Wikipedia) Läs mer om Stora Ek herrgård på www.storaek.se.

Workshop Utvärdering och bedömning av häckförsök Häcklaboratoriet i f. d. skolträdgården i Johannesbergsparken, Mariestad 2015-10-19 Allan Gunnarsson och Pierre Nestlog Om häcklaboratoriet Under våren 2003 utfördes planteringsarbetet med hjälp av studenter som ett första steg i skapandet av häcklaboratoriet på Johannesberg. Här skulle både väldokumenterade och mindre kända arter av träd och buskar, som används till häckar, klippas utifrån en given skötselplan. Växterna planterades i mindre kvarter för att skapa separata odlingsytor och underlätta skötselarbetet. Syftet med laboratoriet var att upprätta en observationsplats för utveckling och skötsel av en mångfald av klippta häckar. Genom att flera arter återfinns på flera platser och klippts utifrån olika givna former, höjd och brädd, har underlaget för att studera hur arten svarar på beskärningen bräddats. När planteringen var avslutad var 46 olika arter representerade. Nämnas bör att inom släktet Buxus förkommer också olika sorter. Området för häcklaboratoriet är beläget i en mindre dalsänka och vissa vårar kan vatten bli stående i den bortre sydvästra delen. Dock har både den fysiska och den kemiska statusen av jorden förbättrats då dränering, kalkning och gödsling genomförts flera år innan planeteringenstillfället. Enligt jordanalys så återfinns här en mullrik lerig sandjord och kan i dag anses som en god odlingsjord. Under tiden som gott sedan planteringen har marken närmast under häckarna antigen hållits öppen eller varit täckt med barkmull. Ytorna närmast kring häckarna har bestått av kortklippt gräsmatta men på sina ställen har häcken gränsat till öppen jord som varit uppodlad eller fungerat som plantskola för träd och buskar. Angående själva klippningen av häckarna har den utförts vid två tillfällen årligen, i juni av befintlig personal och i september Maria Löfgren från Vallby friluftsmuseum tittar på häcken av hemlock. Den har klarat det skugga läget bra och ser fortfarande ut som en häck. av studenter inom schemalagda delkursmoment. Dessa skötselinsattser har pågått kontinuerligt fram till hösten 2013 då hyresavtalet upphörde och trädgårdsutbildnings praktiska verksamhet förlades till Gärdesparken. Som en följd av flytten har häckarna i laboratoriet inte klippts under de två senaste säsongerna utan fått växa fritt och det är vad vi ser i dag. Uppgift Utifrån tilldelat kvarter blir gruppens uppgift att bedöma häckarnas status och i vilken utsträckning det är möjlighet att återskapa försummade objekt. Försöka att besvara följande frågor: 1)Vilka arter anser ni visar god vitalitet och som har behållit den klippta formen? 2)Vilka arter i kvarteret anser ni går att klippas tillbaka till tidigare slutlig form och storlek (den som var för två år sedan)? 3)Finns det arter som gruppen skulle avråda ifrån att använda som klippt häck? Har ni synpunkter på den allmänna skötsel och klippningen så är det intressant att detta delges. Förslag på arbetsgång och frågeställningar: Allan och Pierre leder diskussionen. Häcken intill är en spretig och gles oxelhäck som troligen missgynnas av läget intill de skuggande träden. Gör en snabb översyn och identifiera de olika arterna. Vilka arter sticker ut (svag eller stark tillväxt)? Vilka arter anser ni vara odlingsvärda utifrån växtplatsen? Vilka arter har behållit den klippta formen bäst? Är det någon art som inte går att återskapa till ursprunglig form? Synpunkter på den allmänna skötseln.

Anna-Lena Sonnesson väljer att ta hjälp av fler sinnen för artbestämma. På två år utan klippning har ligusterhäcken utvecklat långa skott. Lasse Pettersson från DBW trädgård i Visby beskriver skelettet i Metasequoia-häcken. Större delen av gruppen har inte stött på ek som klippt häck. Nu fick vi höra att det är vanlligt förekommande i Skåne. Utdrag ur diskussionen De mer skuggtåliga arterna har visat sig klara sig bättre. De håller formen till skillnad från de ljuskrävande, vars skott sticker iväg långt för att söka ljus. Oxelhäcken är ett exempel på en ljuskrävande häck som i det skuggiga läget i häcklaboratoriet är både gles och spretig. Även i det ljusare läget ser den missgynnad ut. Det kan bero på att en så kraftigväxande art inte trivs med att bli nedhållen som en låg häck. Häck av Metasequoia har ingen i gruppen sett tidigare. Här växer de inte så fort, och ser därför ut att fungera som häck. En häck av hemlock står i ett skuggigare parti, men är fortfarande sammanållen. Fler konstaterar att de tycker att den är fin. De finns ibland på kyrkogårdar. Det är en av de mer skuggtåliga arterna, vilket gör att den har betydligt kortare skott än grannen som är en liguster.

Workshop Skötsel och nyetablering av häckar Östra begravningsplatsen, Mariestad 2015-10-19 Malin Lundell, kyrkogårdsföreståndare sedan ett år tillbaka. Om Östra begravningsplatsen Anlagd 1945, den yngsta begravningsplatsen i Mariestad av sex. Ytterligare fem begravningsplatser finns. 8hA stor. Eftersom den är anlagd efter 1939 behöver man inte ta hänsyn till Kulturminneslagen (KML). Personal - 6 st har fast årsanställning - 8-9 st arbetar fast säsong - 9 st sommarjobbar Policys - Använder inga bekämpningsmedel - Gör egen jord av kompost, som kan börja användas nästa år - Personalen får inte utföra tungt arbete (gräs- och häckklippning) mer än under fyra timmar. Skifte av arbetsuppgift efter fyra timmar, t ex till ogräsrensning eller räfsning. Häckarna Häckmaterial På Östra begravningsplatsen finns 10 olika arter av häck. Häckarna uppgift är att fungera som avskiljare mellan olika avdelningar och bilda rygg bakom gravvårdarna. - Oxel - Avenbok - Ölandstok - Liguster - Idegran - Amerikansk hagtorn - Tuja - Måbär - Lind - Aronia

Häckklippning Alla häckarna klipps regelbundet utom idegransplanteringen som liknar mer en bousquet. Vanligast utförs häckklippning en gång per år, ibland måste någon häck efterklippas. T ex om det har regnat mycket så ökar tillväxten. Vid klippning används bensindrivna häcksaxar med ensidiga svärd, dvs man kan bara klippa med ena sidan på svärdet. Nästa år planeras inköp av batteridrivna häcksaxar med dubbelsidiga svärd. Ogräs och näring Häckarna ogräsrensas tre gånger per år. Vid behov tillförs täckbark. Innan påförsel av täckbark gödslar man med hönsgödsel för att förebygga att nedbrytningen av barken tar kväve från marken. Häckplanteringarna kantskärs också vid behov i samband med ogräsrensning. Växtskydd och problem Rådjur och harar orsakar mest skador på växtligheten. Rådjuren försöker man hålla utanför begravningsplatsen med hjälp av höga stängsel, men det hjälper inta alltid. Hararna är svåra att hålla undan. Sjukdomar orsakade av svamp och andra mikroorganismer är nästan obefintliga. Ett större problem är tjältorka på tujahäckarna. Vid utbyte av häckar Vanlig orsak till utbyte av häckar är att de är för gamla och inte svarar på beskärning eller att partier dör på grund av tjältorka. Man har provat att föryngringsbeskära en måbärhäck två gånger, men nu har tillväxten stannat helt och det är dags att byta ut den. På tur står snart de äldsta oxelhäckarna, ca 70 år gamla och tujahäckar med flera döda partier. Eftersom man inte behöver ta hänsyn till KML har man möjlighet att tänka ganska fritt vid val av nytt häckmaterial. Vanligast är dock att man väljer samma art som det har varit innan utom tuja pga dess problem med tjältorkan. Den tuja som har tagits bort har ersatts med avenbok. Ingen dokumentation görs innan gammal häck tas bort. Att byta häck är ett stort arbete och stor försiktighet krävs för att inte skada gravar, gravstenar och markbyggnaden för dem. Gravvårdsägarna informeras via brev och skyltar som sätts upp i området. Efter borttagning av gammal häck byts jorden ner till ca 30 cm. Inköpt ogräsfri jord används. Man byter hela häcken eftersom det blir bättre än att byta enstaka partier. Efter Allhelgonahelgen ska alla nyplanterade häckar skyddas med nät mot rådjur och harar. Övrigt Alla gravstenar provdras vart sjätte år. Man testdrar gravstenarna på en kyrkogård om året. De ska klara 35 kg. Gräset kantskärs med maskin mot grusgångar. Pyramidalmarna hamlas. Harald Kratschmer har nyligen gjort en trädvårdsplan.

Workshopinslag test av häcksaxar På Fredriksdals museer och trädgårdar har man nyligen köpt in en batteridriven häcksax av märket Pellenc. Denna kunde provas under workshopen. Den är ergonomisk, lätt och kan drivas med fyra olika hastigheter. Batteriet bärs på ryggen som en ryggsäck och klarar en dags arbete. Priset ligger på ca 22.000 kr. Jeanette Blom

Workshop grusskötsel Östra begravningsplatsen, Mariestad 2015-10-19 Tomas Andersson, arbetande förman kyrkogårdsförvaltningen Mariestad Daniel Lundberg och Joakim Seiler Gunnebo Slott En demonstration av redskap och maskiner för kantbeskärning och ogräsbekämpning i grus. Tomas Andersson visar och berättar om redskap och metoder som används inom kyrkogårdsförvaltningen i Mariestad. Han berättar att grusskötseln har varit densamma under alla de 28 år han har arbetat på kyrkogården Daniel Lundberg och Joakim Seiler visar och berättar om sina erfarenheter från grusskötsel på Gunnebo Slott. Samlade anteckningar Östra Kyrkogården: - Inga bekämpningsmedel används idag, bara mekanisk bearbetning. - 3 gånger / år görs en ordentlig ogräsrensning inklusive kantskärning av kyrkogårdens alla gångar. - Krattar med maskin 1 gång/veckan - Mekanisk störning av ogräs i grusgång var tredje vecka med harv, första gången i slutet av april. Ogräsbekämpning fungerar bäst när det är torrt. Man ska renovera grusgångarna under de närmaste åren, då de blivit för höga. Man vill att grusgången ska ligga 2-3 cm lägre än gräsytan för att undvika att grus kommer upp på gräset. Gunnebo Slott: - Man kantskär för hand, men kantspade. - Använder gasolbrännare var 3e vecka (10-15cm från gräskant, 50cm från buskar) - Använder ättiksyra för mindre ytor, också var 3e vecka. Grusgångar på Östra kyrkogården i Mariestad. Mekanisk bearbetning behövs ca. var tredje vecka. Kyrkogårdens besöksantal är inte tillräckligt stort för att genom tramp hålla borta allt ogräs. Gräskanterna sjunker ner mot grusgångarna. Tomas Andersson berättar att åtgärder planeras för att höja nivåskillnaden mellan gräs och grus. På kyrkogården intill har deta genomförts genom att gräva ur de gamla gångarna. Vid användning av ättiksyra får det ej vara för fuktigt eller blåsigt. Utvecklingen har gått från skyffeljärn till hjulhacka till gasol & ättika. Mer tidseffektivt. I vilken utsträckning används vattenånga? Fördel är att man kan gå närmare gräskanterna. Men det är en ganska ny och dyr teknologi. Det är bra att börja säsongen med en noggrann vårstädning av grusgångarna. Underlättar skötsel resten av året. Tomas visar djupet som harven körs på i gruset för Joakim och Daniel. Hjulhackan används för att köra på vid gångarnas kanter mot gräset.

Ytterligare reflektioner Hur anlade man grusgångar förr? Hur länge vänta att göra om en grusgång hur mycket pengar läggas på skötsel innan? Har vi mer välskötta grusgångar idag vad är historiskt korrekt? Tidskrift för blomsterodling och trädgårdsskötsel 1841-42, redaktör Gumaelius. Finns artikel om anläggning av grusgång. Kan läsas på Kungliga biblioteket. Tillägg från Nora Lundqvist, trädgårdsmästare på Tycho Brahe museet, Ven: Angående markduk under grusgångarna i trädgården tror jag att jag kommit på ett (av ev flera svar): Markduk skyddar mot rotogräs. Men varför blir det mindre ettåriga ogräs också? Jokimim Seiler visar ättikssprutan som används på vissa av Gunnebos gräsytor. Vid blåsigt vädet undviks sprutning eftersom riskerar att ättiksblandingen far iväg med vinden. För att undvika att elden sprids med vind har gasolbrännaren en skyddande plåt på sidan. Vi har bitvis rätt så blå lera under sandlagren. Där det saknas markduk syns det väldigt tydligt att daggmaskarna bygger lerhögar från sina underjordiska fynd på grusgångarna. Sanden/gruset blir alltså gödslat underifrån.

Anteckningar vid presentation av projekt Utvecklande skötsel Joakim 8 frågor i projektet. Hur anlades de och sköttes från början? (fördjupa historiska kunskaper) Hur ska vi sköta dem i våra historiska miljöer idag och imorgon? Hur utvecklar vi ett antikvarisk medvetenhet Hur hanterar vi klimatförändringar? Hur hanterar vi tillgänglighet? Hur hanterar vi ekonomin? Hur hanterar vi upplevelsevärden? Hur hanterar vi hantverksmässighet? Begreppet Utvecklande skötsel hur skiljer det sig från annan skötsel. Sätta fokus på begreppet skötsel. Inte bara utomhusstädning. Något som kan utveckla och förstärka platsen. Skötsel utveckla både platsen och människorna som är involverade. Rekonstruerande skötsel, bibehållande skötsel och utvecklande. Att arbeta med förändringsprocessen. Tina - Enkla dokumentationsmedel (rörelser, hur man håller redskap, vad är speciellt?) Blogg: Vårda trädgårdens kulturarv Dokumentation film Resultat Vårda väl blad (kunskapsprodukterna) Träffar där erfarenheter utbyts. Nätverket och workshops. Laboratorierna - Mårbacka granhäcken från 1914. Ingen tillväxt i vissa områden. Stjärnrabatten 1860-t. Återplanterad efter 1907. Återskapa med historiskt korrekt växtmaterial. Återskapa en från 1933 av Ruth Brandberg. Kulturreservatet Stabergs bergsmansgård (ingår i Världsarvet Falu koppargruva). Tema grässkötsel vid trädplaneteringar. Lie. Utmaning att få besökare att förstå att det inte är oskött. Tycho Brahes trädgård på Hven Rekonstruktion. Problem då det inte varit någon överlämning mellan trädgårdsmästare. Ingen info från 2013 etc. Ingen dok av växter som planterats, var och hur de ser ut. 1500-tals växter. Reder ut växter. Prydnadsväxtrabatter ingår i projektet. Julita gård 16 ha skött parkyta. Tema gräs och grus. Ingen bra koll och samma skötsel på alla ytor. Engelska parken historiska grusgångar. Rundeln prydnadsgrus. Pionträdgården delvis nyanlagda gångar. Gräs: engelska parken naturlig gräsyta, rundeln - prydnadsgräs, skansenstugorna naturlig gräsyta (friväxande gräs), munktäppan gräs under fruktträd. 2015: låtit växa upp i år och inventerat blommande väster. Klippt längs gångarna. Slå med lie och prata med besökarna, egen personal provade att slå. Bort forsling var arbetsamt. Ungefär dubbelt så långt tid. Skanken inte klippt någonting. Har knappt växt någonting. Börjat ställa sig frågan. Vad funkar och inte. Jämför med om det regnar mycket eller lite. Fredriksdals friluftsmuseum, 1700-t. 36 ha, häckar och fruktträd, 2,5 lpm häck. Avenbok och bok. Avenbok. Lövgångar. (märkta med stora Q). Väldigt arbetsintensivt. Topptunga, sänkt takhöjden. Häckrenovering, hagtorn, buxbom, lindkulissen (vid teatern) och lövgångar. Fruktträdgården. Klonarkiv. Pågående omläggning. Klippning av häck ska vara laboration. Tider på hur man gör som vanligt. Gunnebo slott och trädgårdar tema häckar och gräsytor. Användning av välten. Välten tar bort maskhögarna så att inte lien blir slö. Häckklippning. Buxbom, skador med maskin istället för sax. Bladen trasades sönder. Vill vi ha perfekta linjer i den historiska miljön? Björkkvasten istället för plasträffsan. Sopade ofta gräsmattan en gång i veckan.

2016-05-15 1

2016-05-15 2

2016-05-15 3

2016-05-15 4

2016-05-15 5

2016-05-15 6

2016-05-15 7

2016-05-15 8

2016-05-15 9

2016-05-15 10

Antikvarisk medvetenhet: Fallstudie Stora Ek herrgård Evalena Öman Torbjörn Nordberg Besök på Stora Ek i trädgård Den första planen för Stora Eks trädgårdar ritades av Carl Fredrik Adelcrantz, troligen under 1760-tal. Trädgården anlades inte efter den planen, men vissa delar verkar ändå ha följt med. Bland annat ritade Adelcrantz en stjärnformade parterr. På östra sidan om herrgårdsbyggnaden finns idag en terrasserad trädgård, där en av terasserna har en tydlig sjärnform. Tills för bara något år sedan täcktes ytan av friväxande hassel. Gångana mellan hasseln och buskarnas plantering visade ändå tydligt ett stjärnformat mönster. Hassel är ovanlig som växt i boskéer. Det går inte att säga om den var den ursprungliga växten i denna stjärnform. De två brödern Carl och Ulric Scheffer som lät bygga och anlägga Stora Ek verkade ha ett stort intresse för nyttoväxter. Det kan bland annat utläsas av en inskription på en sten som Ulric Scheffer lät resa i trädgården. Kan de ha valt att använda hassel även i sin prydnadsträdgård? Hasselraderna längs gångarna i den stjärnformade boskén, på väg upp mot minnesstenen. September 2014. Foto: Pierre Nestlog. 1986 gjorde Kolbjörn Waern ett förslag till restaurering av trädgårdarna på Stora Ek. Det är idag 30 år sedan. Idag för länsstyrelsen diskussioner med Stora Eks ägare om att göra ett nytt mer detaljerat vårdprogram. Den första åtgärden i trädgården var att skära ner hasseln till marken för att låta den komma upp igen. Nya hasselplantor har under 2015 planterats in för att förstärka stjärnformen. Många frågor om skötseln kvarstår. Vad är historiskt korrekt? Hur kan skötseln anpassas till det samtidigt som hänsyn tas till ett tillgänglighetsperspektiv? Gångarna består idag av grus blandat med mycket jord. Samma vy som bilden ovan. Den nedsågade hasseln på väg upp mot minnesstenen. Slutet av april 2015. Foto: Tina Westerlund Herrgårdens gamla orangeri ligger en bit bort från huvudbyggnaden. Det är idag en mycket fallfärdig byggnad. Det går fortrfarande att se konstruktionen med öppningsbara fönster mot söder. Byggnaden tillhör idag inte Stora Ek. Orangeriet i maj 2015. Foto Tina Westerlund.

Bland häckar och gängar antikvarisk medvetenhet och utvecklande skötsel Trädgårdsmästarkonferens, 2015-10-19 Gruppdiskussion om kulturhistoriskt förhållningssätt, grusskötsel och häckskötsel. sammanslagna anteckningar från tre olika grupper: Frågor tema 1. Kulturhistoriskt förhållningssätt - Hur förhåller ni er till historisk skötsel i er trädgård/park/anläggning? - Bryr man sig om att det är en historisk anläggning? - Finns det någon diskussion om hur det ska utföras? (Historiska redskap, metoder, växtmaterial, besöksmål, resultat/kvalitet?) - Vem bestämmer hur något ska göras? Antikvariska avväganden? Kulturhistoriskt förhållningssätt? Kulturen i Lund: bollplank med trädgårdsarkeolog och antikvarie. Jobbar mycket tillsammans, men har även frihet. Gunnebo: Anläggningens delar sköts på olika sätt. Det finns ramar att hålla sig inom. Millesgården: Hänsyn tas till det antikvariska. Styrningen kommer inte så mycket uppifrån, utan det är ett stort eget intresse. Skansen: Resultatet av skötseln beror på målbilden. Vad vill vi berätta? Saknar diskussion kring sortval utifrån ett historiskt perspektiv. Mårbacka: Ingen diskussion i ledningen kring trädgården. Trädgården har alltid funnits där och verkar bra tas för given. Vem avgör resultat/kvalité? Är det trädgårdsmästaren, beställaren, besökaren eller kanske länsstyrelsen? Vi ställs inför ständigt nya förutsättningar. Tillgänglighetsanpassningen en fråga att förhålla sig till. Ja, på kyrkogårdar KML. Skansen. Sisådär. För timmerhantverk, ej det gröna. DBW. Byggnadsminne, fria att förnya hur de vill förutom trädbeståndet. Ska spegla sent 1800-tal. Fredriksdal. Blandad miljö, olika tidsepoker byggda på varandra. Svår balansgång. Var kommer vår tid in? Kan man ta in moderna/yngre mtrl ex från POM? Julita. Följer testamente, fast man har tänkt att det gäller mest byggnaderna. Jobbar med att ta bort senkommande saker + fokus på skötsel av det som fanns före 1942.

Staberg. Ska illustrera 1700-tal, bevara frukt och köksväxter. Håller sig till 1926. Kontakt med länsstyrelsen. Tycho Brahe. 1500-tal.byter ut senkommande matrl.häckar, sticklingar från Wrams Gunnarstorp. Ska spegla tiden. Lejondals slott. Privat sedan 1970. Sparre De Geer. Vasastil, influenser från Frankrike och England. Svårt att hinna med att efterforska om historien. Inget intresse hos ägaren. Saknar kunskap och underalg. Malmö kyrkogård. Olika tidsepoker med olika stil ex belysning och bänkar. Klara: POM. Alla växter som inte kom med = bra växtmtrl att ta med Lasse P: Sticklingsförökning = kuriosa Fredriksdal. Jordbruk 1840-tal, vill använda arbetsdjuren. Metoder/arbetsmiljö och tid. Resultatet är viktigt. Upplevelsevärden. Julita. Använder ej modern fiberduk, plockar larver för hand om tid finns. Fredriksdal. Använder nät istället för fiberduk. Ven. Liten trädgård. Små maskiner och redskap. Att jobba med gamla metoder ett sätt att öka upplevelsevärdet och det ekonomiska värdet. Sprida budskap och kunskap. Höjer statusen på det gröna. Se rätt och bra ut. Men metoderna är moderna. Inte hantverksmässigt. Lst inblandad. Viktigt att det sköts. Fast personal sköter en del och entreprenörer stora grejer. Konst bevattning investering i moderna. Park. Stängd för besökare. (Biologiskt kultruarv). Gunnarstorp (buxbom från mitten av 1600-talet.) Linne skrev om den. Drar upp sticklingar själva. Ej undersökt på labb. Är det samma individ? (Pierre) Även äldre tulpaner. Gigantiska buxbom. Ska se rätt ut. För trädgårdsmäster kan processen för att komma fram till ett resultat vara intressant. Inte bara resultatet. Är produkten eller processen det viktiga? Vad tappar man när man gör sina val. Behöver inte vara historiskt korrekt, men medveten. Vem bestämmer egentligen? Ägaren, park i relation till slottet, allt ska fungera. Konflikten handlar främst om pengar. Tillgången på personal, kunskap, kompetens och intresse hos dem påverkar avväganden och resultat. Individnivå på plats avgör om någon intresserar sig. Om den som bestämmer har ett intresse. Ofta fastighetsansvarig, följa trädvårdsplan brukar ofta vara viktigt för lst men inte för övrigt. Beslut kan tas ad hoc, t ex asfaltera. Kyrkogårdar. Individberoende. Annars personlig tycke och smak. Vissa lst är väldigt tillåtande. Kunskapsbrist, antar förslag. Begär inte remisser alla gånger. Tror okritiskt att församlingar föreslår det hi korrekta. Lämnar ifrån sig beslutet till någon annan. Kyrkogårdsingenjörernas förslag står ofta oemotsagda. Branschen fundera över hur man förhåller sig till sitt egna avväganden och varför man gör de val man gör i tillexempel växtval. Utveckla ett språk för de val och avväganden man gör. Man kan inte förutsätta att alla är kunniga nördar utan kanske möte fundera över hur man förmedlar sig.

Välja sin argument. Ekonomiska argument kan ibland gå före detaljkunskap. Skötsel aspekten i relation till de historiska, antikvariska och funktionella aspekterna. Vinter som biologisk mångfald etc. kan ta stöd i den typen av argument när man hävdar traditionell skötsel och skötselregimer. Historisk och ahistorisk skötsel. Skötsel som inte tar hänsyn till att det är en historisk plats. Att inte förhålla sig till historien överhuvudtaget. Frågor tema 2. Grus Skötsel historiskt, idag och i framtiden. - Hur gör man idag på din/er arbetsplats? Vem utför arbetet? - Hur väljer ni metod? Vem väljer? Utvärderas det som gjorts? - Hur skulle du vilja att det såg ut på din arbetsplats? - Tänker ni att skötselmetoden ska påverka en besökares upplevelse av trädgården? - Positivt/negativt? Är trädgårdsmästaren och rummet tillgänglig för besökaren? I vissa anläggningar utförs grusskötsel av väktmästare. På andra utförs det av trädgårdspersonal. Metoder: ättika, skyffeljärn, gasol, trädgårdstraktor + räfsa. Beslutsfattningen om vilka metoder som ska användas varierar i olika anläggningar. Det är viktigt med kunskap, kontinuitet och långsiktighet. Påverkan besökare: Försök att undvika oljud när anläggningen är öppen. Det blir bättre möten med besökare då handredskap används. Nya material/redskap/utseende är okej, men information om det historiska bör lyftas fram. Nykrattade gångar ger en positiv upplevelse hos många. Trädgårdsmästaren bör finnas tillgänglig för besökaren, även om det tar tid från annat arbete. Malmö. Har anläggare som fyller på efter kantskärning. Gångar harvas inte. Hetvatten eller bränner ogräs. Kantskärning padda singel görs en gång på hösten. Slottsgrus, 0-8? + ler. Kyrkogård, Karlskrona trakten, att göra en vård- och underhållsplan för alla kyrkogårdar och i det arbete blanda in de som sköter gångarna. När man kompletterar för att skapa en helhet och inte få det att se fragmentariskt ut. Varför är det som ligger där nu det rätta? Medvetenhet kring hur man väljer och varför. Många aspekter bör samverka för att det ska fungera. Svårt med miljöer mellan bygg och trädgårdsskötsel. Om samordning inte finns så kan det bli fel. Om man skriver det i ett dokument, hur får man det levande? Färg och ljus påverkar väldigt mycket detta. Styrdokumenten kan bli hyllvärmare. Svårt att veta när de ska användas och få in rutinen. De bör finnas i fikarummet. Hur ser ett användbart styrdokument ut? Sin egen del i historien. Föränderliga platser, de som ej ska vara statiska, där vi bör synas. Går att återhämta fel på ett annat sätt. Att vara pedagogiska.

Skapa en efterfrågan på vår egen årsberättelse så att den blir gjord eller finns. Hur kan man göra? Digitalt eller papper och penna. Trädgårdsmästarens dokumentation framtida gästhantverkarprojekt. Frågor tema 3. Häckar Skötsel historiskt, idag och i framtiden. - Hur gör man idag på din/er arbetsplats? Vem utför arbetet? - Hur väljer ni metod? Vem väljer? Utvärderas det som gjorts? Hur skulle du vilja att det såg ut på din arbetsplats? Kulturen i Lund: Trädgårdsmästarna sköter häckarna. Klippning förhand. Skansen: Batteri- eller bensindriven sekatör och häcksax. Även vanlig häcksax används. Inga störande ljud när det är öppet för besökare. Gunnebo: det är lättare att möta besökarna utan bullrande ljud. Det blir många frågor från besökarna när häckar klipps för hand. Det ger också en bra respons. Millesgården: Klipper granhäck med sekatör. Det är enklare och ger en bra kvalitet. Häckarnas utseende änger mycket på den som klipper. Det är viktigt med kunskap om rätt art/sort samt val av beskärningsmetod. Nya förutsättningar. Det är inte alltid som rätt sort, typ och plats valdes från början. Utvärdering? DBW gör det hela tiden, självklart arbete. Gör ibland månadsrapportertill ägarna. Vad gör trädgårdsmästaren? Styrdokument. Andra gör häckar, grusgångar och liknande. Vem som gör jobb påverkar kvaliteten. Många bra projekt och initiativ, men ganska lite uppföljning och utvärdering. Det görs i princip aldrig. Att vara ut i arbetet gör att man ser om det fungerar. Viktigt och gör att målbilden hålls uppe bland personalen. Hur många arbetar med handredskap i häckklippning? Nästan hälften. Många med både maskiner och handredskap.

Utvärdering Bland häckar och gångar, Mariestad 2015-10-19/20 Markera med kryss, 1 = mindre bra och 5 = mycket bra 1. Hur tycker du att årets upplägg/arrangemang av konferensen har fungerat, t ex tider, logistik, mat mm? 1 2 3 4 5 1 4 18 13 2. Vad tycker du om årets föredrag och aktiviteter? 1 2 3 4 5 Visning av Trädgårdsmästeri Catharina Sjöberg Visning av Marieholm Evalena Öman Workshop Utvärdering och bedömning av häckförsök i Johannesberg Allan Gunnarsson och Pierre Nestlog Workshop Skötsel och nyetablering av häckar Malin Lundell och Maria Nyman-Nilsson Workshop Skötsel grusgångar Joakim Seiler och Daniel Lundberg Försök med grus- och häckskötsel i projektet utvecklande skötsel Tina Westerlund och Joakim Seiler Antikvarisk medvetenhet: Fallstudie Stora Ek herrgård Evalena Öman Visning av parken på Stora Ek herrgård Torbjörn Nordberg 3 16 11 9 12 7 2 9 16 13 1 3 21 14 1 1 4 28 8 1 7 22 9 4 17 17 5 5 10 22 2 Kommentarer Maten Bra supergod mat Luncher mindre bra Lång tid mellan lunch och middag på måndagen, mellanmål! Får långa luncher, använd tiden bättre Mer mättande mat Man vill sitta ner när man äter Tråkigt med bara grönsaker, saknade kött och potatis För lätt lunch för kroppsarbetare Upplägget i allmänhet Snävt schema Bra lokal Bra med korta föreläsningar, tid i fält, tid för diskussioner och fikaraster Lite segt emellanåt, men ett fantastiskt sätt att mötas på och få så mycket tankar, råd och kunskap. Tack till er som håller i detta. För korta pauser

Lagom tid för respektive moment Roligt och lärorikt Hade varit bra med en presentationsrunda Intressant tema Inte optimalt med start på måndag om man reser långt Viktigt att tänka på lokalens utformning, tex restaurangens, hög ljudnivå, svårt att konversera Mer tid så att det inte blir så stressigt i slutet av konferensen Bra balans mellan att visa spännande projekt som Stora Ek, Marieholm och workshop och grupparbeten. Viktigt att alla presenterar sig, känns ibland för internt Det hade varit roligt om vi studenter hade fått vara med i hela arrangemanget. Jättemöjlighet för oss att knyta kontakter. Intressant att höra trädgårdsmästarna som är ute på fält och arbetar, få möjlighet att fråga och diskutera med dem. Mer sådant här. Kul att få vara med, om än bara liten del. Bra initiativ. Synd att ni inte delade ut papper och penna. Trevlig, jag är nöjd med allt i sin helhet. Hade dock trott att det skulle vara mer lärorikt praktiskt sett. Fantastiskt välordnat och trevligt och mycket värdefullt yrkesmässigt. Intressanta ämnen Workshops Det historiska perspektivet fick för lite plats i workshopsen. Vilka häckar i laboratoriet är historiska (olika epoker) Kort tid för workshops, mer erfarenhetsutbyte Förvirring med gruppbyten vid workshops Olika bud med tider för träff på Johannesberg Tillkrånglat med grupperna vid workshops Vill jobba mer under workshops Maskinerna skulle ha körts igång Tydligare byte av stationer Mer aktiviteter om man ska vara ute, blir kallt o stelt när man står still, trodde det skulle vara mer arbete så man skulle hålla sig varm Mer tid i workshops för att få med sig mer kunskap. Väcker idag frågor och kanske har vi olika erfarenheter och kunskaper med oss. Mer tid till diskussioner. Möten är så viktiga. För stora grupper i diskussion och workshop, mycket väl organiserat. Billigt för vad vi fick. Önskar djupare kunskap och större bredd på verktygstestande och samtal om vad andra använder. Workshop häcklaboratoriet: Hade hellre haft en genomgång om vilka häckar som var vanligast under olika tider. Vilka är bra att använda idag om man vill vara historiskt rätt. Någon sorts slutsats och at man får med sig lärdomar. Synd att ett så fint material lämnas. Workshop skötsel och nyetablering: för lite om hur man gjorde förr, mycket diskussion om hur det är idag. Skötsel grusgångar: saknar det historiska, hur byggdes gångar förr. Varför gör man inte samma idag eller tvärtom. Finns det exempel. Jättekul att se redskapen. Försök med grus- och häckskötsel: lite vagt, men det bra i slutändan. Antikvarisk medvetenhet: intressant att besöka gården, men saknar även här en sorts tråd, drag i någon slags slutsats. Fanns det någon antikvarisk medvetenhet. Hur kan man arbeta för ökad medvetenhet hos ägare. Stora ek: Han som visade verkar behöva hjälp/stöd med att sälja in vikten av att hus och

trädgård är en enhet som ska fastighetsvärderas totalt. Om väl ägaren vill betala kan det bli en återskapad park. Föreläsningar/studiebesök Hade velat ha mer tid till att gå djupare in i de olika projekten i utvecklande skötsel Svårt att höra på studiebesöket, han vände ryggen till för ofta. Var nog inte van att prata inför grupper. Diskussioner Bättre med mindre diskussionsgrupper, workshopsgrupper Mer tid för diskussion i mer träffsäkra grupper Bra med hopsamling-seminarium på tisdag em Övrigt Nästa träff får gärna vara ute på någon anläggning

Inger Andersson Nordiska museet, Julita gård inger.andersson@nordiskamuseet.se Pia Asikainen pia_asikainen@hotmail.com Åsa Atterfors Mårbacka, egen företagare atterfors@yahoo.se Kristina Bakran Kulturen i Lund kristina.bakran@kulturen.com Ahmet Becarevic MALMÖ STAD, Fastighetskontoret ahmet.becarevic@malmo.se Lena Benjegård Göteborgs botaniska trädgård lena.benjegard@vgregion.se Eva Blixt Karlstads Kommun eva.blixt.berggren@karlstad.se Jeanette Blom Hantverkslaboratoriet jeanette.blom@conservation.gu.se Cecilia Blomkvist Mariestads kommun cecilia.blomkvist@mariestad.se Morgan Brålin Löfstad slott/östergötlands museum morgan.bralin@ostergotlandsmuseum.se NIlla Bygdén Winsarp AB nilla.bygden@tele2.se Monica Dellborg Anemonica Trädgårdsdesign monica@anemonica.se Camilla Diser Karlstads Kommun camilla.diser@karlstad.se Eva Eneblad Nordiska museet, Julita gård eva.eneblad@nordiskamuseet.se Lena Eriksson Arvika Fastighets AB lena.eriksson81@yahoo.se Linda Fidjeland Lejondals Slott jadragard@hotmail.com Ingela Gudmundson Hortorama ingela@hortorama.se Allan Gunnarsson Institutionen fört Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Alnarp allan.gunnarsson@slu.se Miriam Gustafsson Karlstads Kommun miriam.gustafsson@karlstad.se Cecilia Hakfelt cecilia.hakfelt@gmail.com Daniel Halvarsson Bärkehus AB Smedjebacken daniel.halvarsson@barkehus.smedjebacken.se Frida Hector Växjö Stift frida.hector@svenskakyrkan.se Stina Hedeås Kils kommun stina.hedeas@kil.se Klara Holmqvist Nordiska museet, Julita gård klara.holmqvist@nordiskamuseet.se Jonas Härnbro Green Landscaping AB peter.karlberg@greeenlandscaping.se Linda Jakobsson Enköpings yrkeshögskola linda_90j@hotmail.com Anna-Lena Johansson MALMÖ STAD, Fastighetskontoret anna-lena.johansson@malmo.se Annelie Johansson Swedish Society of Public Parks and Gardens/Gunnebo Slott och Trädgårdar annelie@rosendalstradgard.se Kenneth Johansson Bärkehus AB Smedjebacken Josefin Karlsson Skultorps församling josefin.karlsson@svenskakyrkan.se Helena Kåks Kulturreservatet Stabergs bergsmansgård/ Vika Hosjö hembygdsförening helena.kaks@gmail.com Elin Leeb Stiftelsen Skansen elin.leeb@skansen.se Andreas Lindblad Stiftelsen Skansen andreas.lindblad@skansen.se Linda Lindblad Hantverkslaboratoriet linda.lindblad@conservation.gu.se Mian Lindeskog Stiftelsen Skansen marianne.lindeskog@skansen.se Daniel Lundberg Gunnebo Slott daniel.lundberg@gunneboslott.se Nora Lundqvist Tycho Brahe museet, Landskrona museer, Landskrona stad nora.lundqvist@landskrona.se Maria Löfgren Vallby friluftsmuseum maria.lofgren@vasteras.se Johnny Mattsson Gunnebo Slott johnny.mattsson@gunneboslott.se Christel Meijerhöffer Kulturen i Lund christel.meijerhoffer@kulturen.com Mari Modig Nordiska museet, Julita gård mari.modig@nordiskamuseet.se Henrik Morin Morin Grön Produktion henrik.morin@telia.com Pierre Nestlog Institutionen för kulturvård, GU pierre.nestlog@conservation.gu.se Anncharlott Nielsen Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö ingamaj.carlsson@svenskakyrkan.se Annie Nilsson Ankdammen konsult Annie-nilsson@hotmail.com Roger Nilsson MALMÖ STAD, Fastighetskontoret roger.nilsson@malmo.se Maria Nilsson Julita Nordiska Museet 1986.nilsson@gmail.com Maria Nyman-Nilsson Fredriksdal,museer och trädgårdar maria.nyman-nilsson@helsingborg.se Viola Nyström Gunnebo Slott joakim.seiler@gunneboslott.se Inger Olausson Linköpings universitet inger.olausson@liu.se Kennet Pettersson Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö ingamaj.carlsson@svenskakyrkan.se Lars Pettersson Region Gotland Botaniska trädgården lars-olof.pettersson@gotland.se Karin Ringholm Stiftelsen Skansen karin.ringholm@skansen.se Lars Runnquist Institutionen för kulturvård, GU Ulrika Rydh Hus och Grönska ulrika@husochgronska.se Richard Saxvold AB Ericsbergs Säteri richard@ericsberg.se Claudia Schutte Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs claudia.schutte@vimmerby.se Joakim Seiler Gunnebo Slott/Institutionen för Kulturvård joakim.seiler@gunneboslott.se Anette Senby Skultorps församling anette.senby@svenskakyrkan.se Anna-Lena Sonesson Mårbacka Minnesgård annalenasonesson@hotmail.com Maja Stjernberg Millesgården maja.stjernberg@gmail.com Klara Strandå Mariestads kommun klara.stranda@mariestad.se Jonas Svensson Green Landscaping AB Ingeborg Sørheim Vea Statens Fagskole for gartnere og blomsterdekoratører ingeborg.sorheim@vea-fs.no Kerstin Thornblad Friluftsmuseet Gamla Linköping kerstin.tornblad@linkoping.se Sara Utter Fredriksdal sara.utter@helsingborg.se Åsa Waldenström Tom Tits Experiment AB asa.waldenstrom@tomtit.se Mikael Weiland Bärkehus AB Smedjebacken Tina Westerlund Institutionen för kulturvård /Hantverkslaboratoriet tina.westerlund@conservation.gu.se Marica Wettergren marica_w@hotmail.com Camilla Wihlander Gunnebo Slott camilla.wihlander@gunneboslott.se Evalena Öman Institutionen för kulturvård, GU evalena.oman@conservation.gu.se