Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Relevanta dokument
Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Guidade turer vid Bulls måse

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

med fortsättning 2009

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Saxån-Braåns ANTECKNINGAR 1(5)

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(8) vattenråd Handläggare

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

till dig som ska åka regionbuss till skolan Ht 2009

Saxån-Braåns FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) vattenvårdskommitté Olle Nordell

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté har under året bestått av följande personer:

Att anlägga eller restaurera en våtmark

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Saxån-Braåns 1(9) vattenvårdskommitté

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(7) vattenvårdskommitté Handläggare Ekolog Datum Beteckning Olle Nordell

Planer och program som berör Saxån och Braån

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Svalövs miljömål

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Facit till cykeltipsrunda till Ringsjön 31 maj 2014

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Jordbrukets tekniska utveckling.

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

God bebyggd miljö - miljömål.se

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6

Miljö- och byggnadsnämnden Plats och tid Centrumhuset, Högholmen, torsdag kl. 08:15-12:00

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Min skolväg Djupadalsskolans temavecka

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Grön Flagg Tema Närmiljö

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde (eller 2018?)

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Handlingsplan för naturvårdsarbete. Eslövs kommun

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Vattenförvaltingen samråd

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm

Transkript:

Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2016 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Sammanfattning Under 2016 har 267 elever och lärare från grundskolan deltagit i guidade exkursioner till olika våtmarker och å-sträckor längs Saxån-Braån för att lära sig om vattenvård och Saxån-Braåns Vattenråds arbete. Två tredjedelar av grupperna hade förberett sig innan exkursionen med material för för- och efterarbete som finns utlagt på internet. Två tredjedelar av grupperna tog sig till exkursionsmålet på miljövänligt sätt med kollektivtrafik, gång eller cykel. Fokus är att lära ut om Vattenråds arbete vid Saxån-Braån och att visa på fina rekreationsområden längs ån. Turerna går till Dösjebro, Häljarp, Trollenäs och Marieholm. Totalt har 2268 personer deltagit under 2010-2016. Grupperna kommer från landsortsskolor såväl som skolor inne i städer och samhällen. Alla åldersgrupper från lågstadiet till gymnasiet har deltagit genom åren, samt även lärargrupper för fortbildning. Deltagarna ges en inblick i det västskånska landskapets förändring de senaste 200 åren när det gäller ängar, betesmarker, våtmarker och åar och hur förändringarna har påverkat vattenkvalitet, biologisk mångfald och landskapets vattenhållande förmåga. Vi undersöker djurlivet i damm och å och jobbar med näringskedjor och djurarter som man gör speciella åtgärder för längs ån. Mycket praktiska aktiviteter och fokus på naturupplevelse. Äldre elever mäter kvävehalten i damm och å med ett enkelt test. Broschyrer om naturområden längs Saxån-Braån delas ut och vi tittar på material om ån som Åmansboken, broschyren En renare å ett rikare landskap ett renare hav och videon Åar och Vattendrag Saxån-Braån. Åtgärder vid vatten kopplas till miljömålen och grupperna får med sig Länsstyrelsens miljörapport Miljötillståndet i Skåne. Syftet med turerna är att öka engagemanget och intresset för vattenvård och i förlängningen underlätta för vattenvårdande åtgärder i framtiden. Det är viktigt att resurser avsätts för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. 2

Bakgrund Under de senaste 200 åren har stora förändringar skett i landskapet i Skåne. Förändringar i jordbruket och djurhållningen har gjort att arealen slåttrade marker och naturbetesmarker har minskat betydligt. För att vinna åkermark har många våtmarker och mängder av småbäckar dikats ut och lagts ner i rör under marken. Åar har rätats ut och sjöar sänkts. Detta har minskat landskapets vattenhållande förmåga och orsakat både översvämningar och torka. De naturliga processer som tidigare renat vattnet har till stor del satts ur spel, vilket har orsakat övergödningsproblem. Den biologiska mångfalden har minskat till följd av förändringarna. Saxån-Braåns Vattenråd är ett samarbetsorgan för de nämnder som har ansvar för miljö- och naturvårdsfrågorna i kommunerna inom Saxån-Braåns avrinningsområde. Kommittén arbetar med ån och dess omgivningar ur ett hälso-, miljö-, naturvårds- och naturresursperspektiv samt verkar för att de nationella, regionala och lokala miljömålen som berörs blir uppfyllda. Som exempel kan nämnas anläggande av ett 60-tal dammar, återmeandring av åsträckor, utökning av arealen betesmark och slåttrade marker invid ån, rekreationsåtgärder och åtgärder för fisk. Syftet med informationsturerna är att berätta om hur människan förändrat landskapet under de senaste århundradena, vad detta fått för följder för vattenkvalitét, landskapets vattenhållande förmåga och biologisk mångfald och hur Saxån-Braåns Vattenråd arbetar med dessa frågor längs ån. Förhoppningen är att detta i förlängningen kan ge ökat engagemang hos allmänheten och underlätta vid framtida vattenvårdande åtgärder. Turerna går i linje med Länsstyrelsens riktlinjer att resurser behöver avsättas för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. Besökarna tar del av en berättelse om hur utdikningen gick till och vilka följderna blivit. Marieholm. Damm som tar emot dräneringsvatten från åkermark. Marieholm. Håvning och tipsrunda om vattenvård. 3

Exkursionerna och exkursionsmålen Under 2016 har 267 personer deltagit i exkursionerna till dammar och å-sträckor längs Saxån- Braån. Exkursionerna går till Dösjebro, Trollenäs, Marieholm, Häljarp och Asmundtorp. Exkursionerna börjar med en berättelse om hur livet var på 1800-talet och vad som ledde till utdikningarna, samt vad det har fått för konsekvenser för vattenkvalitet och biologisk mångfald idag. Vidare hur man arbetar med detta nu längs ån. Vi arbetar med biologisk mångfald i och med att eleverna gruppvis får leta boplatser och bra livsmiljöer för djur som är beroende av vatten. Vi mäter nitratkvävehalt i damm och å med äldre elever när det känns att detta passar gruppen. Vi pratar om vad kväve har för roll och jämför resultaten med vattenkontrollen i ån. Ibland får även yngre elever prova att göra testet, mest för att se att man kan mäta olika ämnen i vattnet och se att det är skillnad mellan damm och å. Håvning av djur är höjdpunkten. Samspelet mellan olika djur och växter vi ser tränas genom att eleverna jobbar med näringskedjor. Viktigt är att återknyta till miljömålen visa hur många av miljömålen som knyter an till arbete vid åar. De får med sig miljörapporten samt tips på exkursionsmål längs ån och var man kan läsa mera om arbete vid åar Åmansboken, En renare å, ett rikare landskap, ett renare hav och filmen om de västskånska vattendragen mm. Diagrammet till vänster visar besökarnas åldersfördelning under de 7 år skolklasser åkt ut på exkursioner vid ån. Två tredjedelar av grupperna tog sig till exkursionsmålet på miljövänligt sätt med kollektivtrafik, gång eller cykel. Två tredjedelar av grupperna hade förberett sig innan exkursionen med material för föroch efterarbete som finns utlagt på internet. I Dösjebro finns både å och fina dammar att undersöka djur och växtliv i. Naturen är omväxlande med skog, betesmarker och ängar. Här finns två korvsjöar med mycket rikt djurliv. De är rester av en meanderslinga. Här finns en damm som tar emot bl a dagvatten från byn. Den är nyligen rensad men nu har vegetationen börjat etablera sig i dammen. Ett tydligt exempel på en återmeandring av ån finns. Man kan även se den nu torra, rätade å- fåran. En fin stig går längs med ån. I de små korvsjöarna i den före detta beteshagen hittar man många djur - vattenskorpioner, vattenbin, ryggsimmare, hästiglar, trollsländelarver, flicksländelarver, posthornsnäckor mm. Det är både gott om övervattens-, undervattens- och flytbladsvegetation. Här finns vattenpest, gul näckros, gäddnate och igelknopp. I omgivningarna och längs ån växer gott om jättebalsamin. På flera ställen är det tacksamt att stå och studera fiskar som pilar fram och tillbaka i ån. Det är smidigt att åka tåg till Dösjebro och de flesta grupperna åker kollektivt. I Trollenäs går vi på en trolsk stig längs Saxån. Ån är relativt stenig och grund här så det är ett annat djurliv än längre nedströms i Dösjebro. Längs stigen finns en hel del intressanta växter att berätta kulturhistoria om. Vi tar också en runda kring slottet och caféet för att visa att här 4

finns både natur, kultur och konst för de som vill ta med sig familjen och åka ut igen. Det går bra att åka buss till Trollenäs kyrka från Eslöv och de flesta grupper kommer hit på detta sätt. Häljarp. Eleverna har bildat en näringskedja av djur och växter som man vanligtvis kan hitta vid och i vatten. Dösjebro. Elever går ner i den gamla rätade å-fåran och ser hur återmeandringen förändrat ån. Vattenskorpioner, trollsländelarver, posthornssnäckor, hästiglar och igelknopp i en damm på betesmark i Dösjebro. Klass från Teckomatorp besöker Vallarna, ett f d förorenat område som gjorts om till ett natur- och friluftsområde. Vi letar efter boplatser för fladdermöss och grodor här vid ån! Korten beskriver vad djuren behöver. Eleverna använder luppar och bestämningsmaterial och vi pratar tillsammans om vad vi hittat. 5

Högstadieklass mäter kvävehalten i dammen och ån. Häljarp. Material på temat visas upp: broschyrer om besöksvärda naturområden längs ån, Åmansboken, video.. För frågor om turerna kontakta: Olle Nordell 0418-47 06 07 eller Ingegerd Ljungblom, 070-67 31 281, naturifokus@gmail.com. Mer info om exkursionerna finns på www.naturifokus.se. 6

Bilaga 1 Deltagande skolor 2010: Asmundtorps skola, åk 8 Billeshögsskolan Svalöv, åk 5 Dösjebroskolan, åk 5-6 Marieskolan, fritids + åk 2 och åk 5-6 Månsaboskolan Svalöv, åk 4-5 Sandåkersskolan, åk 4 2011: Alleskolan Landskrona, åk 2 Annelundsskolan Kävlinge, åk 6 Asmundtorps skola, åk 8 Barsebäcks montessori, åk 5 Dösjebroskolan, åk 4 och 5 Glumslövs skola, åk 3-5 Linåkersskolan Svalöv, åk 7 Parkskolan Teckomatorp, åk 5 Stehagsskolan Eslöv, åk 4,5 och 6 Svalövs montessori, åk 3-5 Västra skolan och Norrevångsskolan, introd.klasser 2012: Annelundsskolan Kävlinge, åk 5 Dammhagsskolan Landskrona, åk 4-5 Glumslövs skola, åk 4-5 Norrevångsskolan Eslöv, åk 2-3 Olympiaskolan, Kävlinge, åk 3 Parkskolan Teckomatorp, åk 4-6 Sandåkersskolan, Häljarp, åk 8 Sandåkersskolan, Häljarp, åk 9 Svalövs gymnasieskola, lärare för fortbildning + en grupp gy-elever 2013: Alleskolan, Landskrona, åk 3 och 5 Bergagymnasiet, Eslöv, naturvetenskaplig inriktning Norrevångsskolan, Eslöv, åk 6 Parkskolan, Teckomatorp, åk 5 och 6 Sallerupsskolan, Eslöv, åk 3 Svalövs gymnasie, särskolan Tolvåkersskolan, Kävlinge, åk 7 2014: Parkskolan, Teckomatorp, åk 4 Säbyholms montessori, Landskrona, åk F1, åk 2 och åk 3 Annelundsskolan, Kävlinge, åk 4 och åk 5 Östra skolan, Eslöv, åk 5 Svalövs montessori, Svalöv, åk 3 och åk 4 Dösjebroskolan, Döjsebro, åk 4 Sallerupsskolan, Eslöv, åk 3+åk 3 2015: Seminarieskolan, Landskrona, åk 7 Dösjebroskolan, Kävlinge, åk 3 och 4 Karl Oskarsskolan, Eslöv, åk 5 Asmundtorps skola, åk 2 Annelundsskolan, Kävlinge, åk 6 Norrevångsskolan, Eslöv, åk 2 och 4 Svalövs montessori, åk F-2 2016: Tolvåkersskolan, Kävlinge, åk 9 Särskolan på Bergagymnasiet, Eslöv Västervångsskolan, Landskrona, åk 4 Källebergaskolan, Eslöv, åk 8 Svalövs montessori, åk 1, 8 och 9 7