Utgiftsområde 24 Näringsliv

Relevanta dokument
Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 24 Näringsliv

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motion till riksdagen 2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om infrastruktur och

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1.

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Kapitalförsörjning och riskkapital

med anledning av prop. 2014/15:50 Förändrad nedsättning av socialavgifter för unga

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Motion till riksdagen: 2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 24 Näringsliv

Förslag till statens budget för Näringsliv. Tabellförteckning Diagramförteckning Förslag till riksdagsbeslut...

N2017/07671/SUN N2017/07556/KLS(delvis) N2017/01711/SUN m.fl. Se bilaga 1

Kan du lista ut vilket parti som skrivit vad kring företagande? MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum:

Motion till riksdagen 2015/16:2353 av Tony Wiklander m.fl. (SD) Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområde 21 Energi

Nyanländas företagande

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri

Förslag till statens budget för Näringsliv. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

FLERPARTIMOTION MOTION TILL RIKSDAGEN: 2014/15:M AV ANNA KINBERG BATRA M.FL. (M,C,FP,KD) MED ANLEDNING AV PROP. 2014/15:99

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Finansiering av förslagen sker i huvudsak genom att flera typer av skatteplanering stoppas.

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Uppdrag att stärka förutsättningarna för industrialisering och tillverkning i Sverige

Lagen om anställningsskydd

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

Förslag till statens budget för Näringsliv. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9

Förslag till statens budget för Näringsliv. Tabellförteckning Diagramförteckning Förslag till riksdagsbeslut...

Förslag till statens budget för Näringsliv. Tabellförteckning Diagramförteckning Förslag till riksdagsbeslut...

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

En hållbar regional utveckling

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

charlotta von porat

Uppdrag att stödja utveckling av socialt entreprenörskap och sociala företag

Dagens föreläsare EXPO En berättelse om tystnad. Visions värderingar. Niclas Nilsson

Aktuellt i omvärlden 22 december 4 januari

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

FÖRÄNDRING FÖR NORRKÖPING

KAPITEL 9: SLUTSATSER

Södertälje behöver fler företag

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter

Utgiftsområde 8 Migration

Förslag till statens budget för Näringsliv. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9

Skattepolitik för att det ska löna sig att arbeta

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

Småföretagande i världsklass!

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Uppföljning regionala projektmedel

Stoppa lagstiftade lönesänkningar! handels.se

Fler växande företag fler jobb

Mot EU:s lägsta arbetslöshet

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Svensk författningssamling

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Uppdrag att inom ramen för livsmedelsstrategin, genomföra en förstärkt satsning på livsmedelsexport (rskr. 2016/17:338)

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Nima Sanandaji

Partigranskning mars 2006

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Snabbprotokoll, Kommitté 1 Ekonomi 1. Behandling av program

Sänkta trösklar högt i tak

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

SJUKLÖNEANSVAR Promemoria hösten 2018

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

Transkript:

Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2226 av Josef Fransson m.fl. (SD) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1. Motivering Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra. Näringslivspolitik bör i stor utsträckning genomsyras av förutsägbarhet och förändringar på detta område bör genomföras med försiktighet. Annorlunda uttryckt är det olämpligt att onödigtvis göra partipolitik av institutioner som arbetar med denna typ av frågor. På sikt emotser Sverigedemokraterna emellertid en diskussion om vad som egentligen genererar tillväxt och nya framgångsrika företag och utesluter inte att staten bör ta ett steg tillbaka på vissa områden och överlåta innovation, entreprenörskap och förnyelse av näringslivet på de mest lämpade privata aktörerna, vars förutsättningar snarare kan optimeras genom reformer på till exempel skatteområdet. 1:1 Verket för innovationssystem (Vinnova) En nyligen genomförd analys av den statliga myndigheten Tillväxtanalys rörande Vinnovas satsningar på små- och medelstora innovationsdrivna företag utgör underlag att ifrågasätta hur effektiv denna stödjande verksamhet är. Och rent generellt bör diskussionen om tillväxt och innovation sannolikt föras bortom statliga, skattefinansierade satsningar. När detta konstaterats vill Sverigedemokraterna understryka att frågan bör genomlysas grundligt innan man radikalt ändrar förutsättningarna för Vinnova och de företag som får stöd från denna myndighet. Sverigedemokraterna avvisar emellertid den stora ökningen i Vinnovas budget som regeringen föreslår i sin budgetproposition. 1:2 Verket för innovationssystem: forskning och utveckling I enlighet med ovanstående resonemang (1:1) budgeterar Sverigedemokraterna med ett lägre anslag. 2

1:4 Tillväxtverket Vi skjuter till extra resurser till Tillväxtverket mot bakgrund av våra förbättringar för funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. Den extra satsningen syftar till att öka kunskapen och möjligheterna som finns att starta s.k. sociala företag. 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten Tillväxtanalys står för rapporter och analyser som är viktiga redskap för att beslutsfattare ska kunna ta välgrundade beslut gällande tillväxtpolitik. Myndighetens omvärldsanalyser, vilket sker bland annat genom ett antal utlandsbaserade kontor, är också ett stöd för politiken såväl som näringslivet som verkar på den internationella marknaden. Sverige är ett exceptionellt exportberoende land och Sverigedemokraterna ser goda möjligheter i att exporten med vår politik kan växa och ökar anslaget till myndigheten. 1:7 Turistfrämjande Visit Sweden är Sveriges kommunikationsföretag med uppdrag att marknadsföra Sverige internationellt och bidra till att stärka Sveriges varumärke för att få fler turister att resa hit. Bolaget ägs till hälften av staten via Näringsdepartementet och till hälften av Svensk Turism AB, som i sin tur ägs av den samlade svenska besöksnäringen. Bolaget har idag närvaro på 13 prioriterade marknader med egna kontor. Dessa lokalkontor ger en exklusiv närvaro för att hitta lämpliga målgrupper och segment och kan därmed matcha efterfrågan med upplevelser. Sverigedemokraterna ser Indien som en växande ekonomi med många potentiella framtida turister för Sverige som ytterligare en marknad om bör prioriteras. För att kunna ta del av dessa framtida turister bör Visit Sweden öppna ett eget kontor i Indien med syfte att marknadsföra Sverige vilket ger rätt förutsättningar för ökad indisk turism. 1:8 Sveriges geologiska undersökning 3

Sveriges geologiska undersökning är en myndighet, som har ansvar för frågor som berör geologi och mineralhantering. Sedan 2009 ingår ett särskilt organ inom denna myndighet med uppgift att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Sverigedemokraterna identifierar gruvdrift och mineralhantering som ett nyckelområde inom svenskt näringsliv och har ett högre anslag jämfört med regeringens budgetproposition. 1:9 Geovetenskaplig forskning I enlighet med ovanstående resonemang (1:8) förstärker Sverigedemokraterna anslaget geovetenskaplig forskning relativt regeringens budgetproposition. 1:14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Sverigedemokraterna ser ett behov av att generellt lyfta de naturvetenskapliga institutionerna i Sverige och just Ingenjörsvetenskapsakademien anser vi fyller en angelägen samhällsfunktion. Andra förslag som berör näringspolitiken Slopad allmän löneavgift Sverigedemokraterna är kritiska till de relativt höga skatter som tas ut på arbete. Fyra av fem nya jobb skapas i växande småföretag och Sverigedemokraterna föreslår därför en rad tydliga förbättringar för småföretagen som ett led i att stimulera sysselsättningen. För småföretagen vill Sverigedemokraterna ge skattelättnader specifikt på arbete. Den så kallade allmänna löneavgiften inom ramen för de sociala avgifterna på arbete, har inget specifikt område i de offentliga trygghetssystem som den avser finansiera utan är en extra skattekostnad på arbete vilken i synnerhet träffar de små företagen. Den allmänna löneavgiften utgör ca en tredjedel av de totala arbetsgivaravgifterna. Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda, vilket i vår budgetmotion görs från 1 januari 2018. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift. Företag med en högre total lönesumma betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger 4

takbeloppet. På så vis skapar vi inte bara kraftiga incitament för att nyanställa utan undviker också de tröskeleffekter som annars kan uppstå när företag växer från mikro- till småföretag och vidare till medelstora företag. Lindrat sjuklöneansvar för småföretag Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därför som vi i vår budgetmotion reformerar sjuklöneansvaret på så vis att mikrooch småföretagens börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd, upp till ett maxtak på 9 anställda. Vid fler än 9 anställda ersätts företaget enbart upp till maxtaket och vid färre ersätts man upp till det antal anställda man de facto har. Ett mikroföretag med en något friskare personal än genomsnittet slipper således helt att betala sjuklönekostnader. Även större företag med personal som är mindre benägen än genomsnittet att sjukskriva sig kan undslippa sjuklönekostnader helt. Ett lindrat och i flera fall helt avskaffat sjuklöneansvar bedöms ha en mycket positiv inverkan på sysselsättningen. I en rapport från företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen. Turordningsreglerna De svenska turordningsreglerna, reglerade under lagen om anställningsskydd (LAS), kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt lägre än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har dock förändrats och det är fullt rimligt att även turordningsreglerna förändras och anpassas till dagens marknadsförhållanden. För att säkerställa tryggheten för arbetstagarna är det viktigt att LAS finns kvar, men det är Sverigedemokraternas åsikt att undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. Dagens regelverk är helt enkelt för stelt och leder till att framförallt ungdomars intressen åsidosätts genom principen om sist in först ut. Arbetsgivare kan enkelt reglera storleken på sin personalstyrka men har betydligt svårare att reglera dess sammansättning. För att ge arbetsgivarna större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens vill vi utöka antalet tillåtna undantag som medges, från två till fem. 5

En sådan reform bedöms underlätta situationen för de som står längst ifrån arbetsmarknaden samt även stimulera produktivitet och strukturomvandling. Starta-eget bidrag Starta-eget-bidrag, eller stöd för start av näringsverksamhet, har som arbetsmarknadspolitisk åtgärd lovordats av bland annat Riksrevisionen som en av de bäst fungerande sysselsättningsskapande åtgärderna. Det har konstaterats att överlevnadsgraden för företag startade med starta-eget-bidrag är lika hög som företag startade utan bidrag. Andra forskare har noterat att 60 80 procent av de i programmet startade företagen inte skulle ha startats utan programmets existens. Trots programmets goda resultat finns en generell 25-årsgräns, med vissa undantag, och det relativt begränsade stödet ges bara under sex månader. Sverigedemokraterna anser att unga arbetslösa från 20 år ska ha likvärdig rätt att söka bidraget. Ett utökat startaeget-bidrag skulle även kunna bana väg för fler småföretag och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår vidare att stödet utbetalas under nio månader i stället för dagens sex månader. Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen (SD) 1:1 Verket för innovationssystem 221 746 30 000 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 2 893 335 493 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 629 962 1:4 Tillväxtverket 272 898 +20 000 1:5 Näringslivsutveckling 460 022 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och 57 951 +10 000 analyser 1:7 Turistfrämjande 119 606 +25 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 197 864 +22 000 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 807 +4 000 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 1:11 Bolagsverket 22 842 1:12 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 +1 000 1:13 Konkurrensverket 143 322 6

1:14 Konkurrensforskning 13 661 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 123 210 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda 23 200 företag 1:17 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 000 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 17 780 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 309 461 1:21 Patent- och registreringsverket 315 588 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: 24 612 Myndighetsverksamhet 2:2 Kommerskollegium 86 091 2:3 Exportfrämjande verksamhet 361 889 2:4 Investeringsfrämjande 62 266 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 063 Summa 6 456 020 441 000 Josef Fransson (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD) Johan Nissinen (SD) 7