Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Relevanta dokument
Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Energiläget OH-serie, figur 1 56

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Energiläget OH-serie, figur 1 60

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2011

Energiläget 2018 En översikt

Spanien. Storbritannien

Energiläget En översikt

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Bioenergi Sveriges största energikälla

Basindustrin finns i hela landet

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Klimatpolitikens utmaningar

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Södermanlands län år 2018

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stålåret 2016 diagrambilaga

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Stålåret Diagrambilaga

Energisituation idag. Produktion och användning

Stålåret 2018 diagrambilaga

Stålåret 2017 diagrambilaga

Globala Arbetskraftskostnader

framtider Energisystemet 2020

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Stockholms besöksnäring. December 2014

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år Hösten 2015 ER 2015:19

Förnybarenergiproduktion

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Stockholms besöksnäring. September 2014

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiläget i siffror Energy in Sweden

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Energiförbrukning 2010

20 Internationella uppgifter om livsmedel

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Lönar det sig att gå före?

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Stålåret Diagrambilaga rev

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Transkript:

Energiläget 24

Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme (4%) Skogsflis (2%) Eo1 (18%) Eo5 (27%) Diesel (15%) Kol (63%) Skogsflis (%) Anm. Andelen skatter inom parentes

Kvotutveckling i elcertifikatsystemet, 23 21 2 18 16 14 12,6 14,1 15,3 16, 16,9 % 12 1 8 7,4 8,1 1,4 6 4 2 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: Prop. 22/3:4: Elcertifikat för att främja förnybara källor.

Beviljade medel för forskning, utveckling och demonstration, 2 23 samt anslag för år 24 25 8 7 6 miljoner kronor 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 Källa: SCBi, Energimyndighetens bearbetning. Anm: För år 24 och 25 avses anslag istället för beviljade medel vilket innebär att uppgifterna för dessa år inte är helt jämförbara med de för föregående år.

Energitillförsel och användning i Sverige år 23, TWh 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft Import-export el 5 Total tillförd energi i Sverige 23 uppdelad på energislag, 624 TWh 1 21 9 3 13 7 53 199 13 Omvandling i kraft- och värmeverk, raffinaderier, gasverk, koksverk, och masugnar, distribution av el och fjärrvärme, omlastning och transporter, samt internationell bunkring och överföring av energiråvaror till exempelvis färg- och kemiindustrin. Totala förluster och icke energi, 218 TWh El Fjärrvärme Total slutlig användning 23 uppdelat på energibärare, 46 TWh Utrikes och icke energi 4 Omvandlings- och distributionsförluster exkl. kärnkraft 47 Förluster i kärnkraft 131 13 5 142 6 6 17 61 Total slutlig användning uppdelat på sektorer (och energibärare), 46 TWh Industri 154 Bostäder, service 157 Inrikes transporter 95 22 4 55 7 49 17 27 72 43 12 2 92 6 3 Anmärkning: 1 Preliminär statistik. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. Tillförd energi till energisystemet avser producerad värme, 6,6 TWh. Upptagen värme från omgivningen var drygt 4 TWh och drivenergi från el drygt 2 TWh. 3 Vattenkraft inklusive vindkraft t o m år 1996. 4 Kärnkraft redovisas brutto, dvs som tillförd kärnbränsleenergi enl. FN/ECE:s riktlinjer. 5 Nettoimport av el räknas som tillförsel. 6 Oljeanvändning för transporter inkluderar även etanol, ca,9 TWh. Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Sveriges totala energianvändning, exklusive nettoelexport åren 197 23 8 7 Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål TWh 6 5 4 3 2 1 Industri Förluster i kärnkraften 1 Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m m Inrikes transporter -7-75 -8-85 -9 - -2-3 Källa: SCBi, Energimyndighetens bearbetning. Anm: 1 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

Sveriges energitillförsel, exklusive nettoelimport åren 197 23 7 6 5 Kärnkraft brutto 2 TWh 4 3 Vattenkraft 1 Biobränslen 2 1 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Kol Oljeprodukter Naturgas, stadsgas -7-75 -8-85 -9 - -2-3 Källa: SCBi, Energimyndighetens bearbetning. Anm: 1 Inklusive vindkraft t o m 1996, 2 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service per energislag 197 23 2 Övriga bränslen TWh 15 1 Biobränslen, torv m m Fjärrvärme El 5 Oljeprodukter -7-75 -8-85 -9 - -2-3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Elanvändning inom sektorn bostäder och service 197 22, normalårskorrigerad 8 7 TWh 6 5 4 3 Elvärme Hushållsel 2 1 Driftel -7-75 -8-85 -9 - -2 Källa: SCBi, Energimyndighetens bearbetning.

Slutlig energianvändning inom industrisektorn 197 23 2 15 TWh 1 Kol och koks Biobränslen, torv m m Fjärrvärme 5 El Naturgas och stadsgas -7-75 -8 Oljeprodukter -85-9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Industrins specifika oljeanvändning 197 23, 1991 års priser,6 kwh/kr (förädlingsvärde),5,4,3,2,1, -7-75 -8-85 -9 - -3 Industrin totalt Verkstadsindutri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Industrins specifika elanvändning 197 23, 1991 års priser,6 kwh/kr (förädlingsvärde),5,4,3,2,1, -7-75 -8-85 -9 - -3 Industrin totalt Verkstadsindutri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Industrins användning av olja och el 1955 23 Elanvändning, TWh 6 Produktionsindex för 22 (172) 2 (17) industrin 199 = 1 Värde inom parentes. 199 (1) 23 (175) 5 1985 (93) 1992 (91) 1995 (119) 4 3 198 (82) 1965 (6) 1975 (84) 1973 (8) 197 (73) 2 196 (42) 1955 (32) 1 1 2 3 4 5 6 7 8 Oljeanvändning, TWh Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Slutlig energianvändning i transportsektorn 197 23 12 Naturgas inkl gasol Etanol 1 8 Eo 2 5 Flygbränsle m m Bunkerolja TWh 6 4 2 El Diesel/Eo1 Bensin -7-75 -8-85 -9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Sveriges elanvändning per sektor 197 23 TWh 16 14 12 1 8 Transporter Industri 6 Bostäder, service m m 4 Fjärrvärme, raffinaderier 2-7 -75-8 Distributionsförluster -85-9 - -2-3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Sveriges elproduktion per kraftslag 197 23 TWh 18 16 14 12 1 8 Vattenkraft Vindkraft (fr o m 1997) 6 4 2 Kondenskraft Gasturbiner Kraftvärme i industrin Kraftvärme Kärnkraft -7-75 -8-85 -9 - -2-3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Vindkraftens utveckling 1982 23 7 6 Antal, GWh, MW 5 4 3 2 1 Antal verk (st) Elproduktion (GWh) Installerad effekt (MW) -82-83 -84-85 -86-87 -88-89 -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 Källa: Elforsk och Energimyndigheten. Skillnader i antal verk uppstår mellan underlaget till denna figur och tabellen om antal anläggningar i elcertifikatsystemet (kapitel 2, Styrmedel och åtgärder) eftersom elcertifikatsystemet redovisar per mätpunkt, vilket betyder att flera verk kan inkluderas i varje mätpunkt medan Elforsk redovisar per verk. Vidare får elcertifikatsystemet bara statistik över de som lämnar in ansökan.

Insatt bränsle för elproduktion (exkl. kärnbränsle) 1983 23 25 Olja 2 15 TWh Gasol 1 Naturgas 5-83 -85-9 Biobränslen Kol inkl koksoch masugnsgas -1-2 -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Sveriges elimport (+) och elexport (-) jan. 22 dec. 23 GWh/vecka 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 22 23 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 22 23 Polen Tyskland Norge Finland Danmark Danmark Finland Norge Tyskland Polen Källa: Svensk Energi, Energimyndighetens bearbetning.

Sveriges nettoimport (+) nettoexport (-) av el 197 23 TWh 13 11 9 7 5 3 1-1 -3-5 -7-9 -11-13 -7-71 -71-72 -72-73 -73-74 -75-76 -76-77 -77-78 -78-79 -8-81-82-83 -84-85-86-86-87-87-88-89 -88-9-91-92-93-94 -96-97-98-99 --1-2 -2-3 Källa: Svensk Energi, Energimyndighetens bearbetning.

Nord Pool spotpris och Sveriges prisområde, månatligt och årligt pris 7 6 5 öre/kwh 4 3 2 1 1996 juni 1997 juni 1998 juni 1999 juni 2 juni 21 juni 22 juni 23 juni Sverige Nord Pool spotpris Årsmedelvärde Sverige Årsmedelvärde Nord Pool spotpris Källa: Nord Pool, ftp server.

Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag 22 3 25 kwh/invånare 2 15 1 5 Island Norge Kanada Sverige Finland USA Schweiz Frankrike Japan Belgien Danmark Tyskland Storbritannien Spanien Nederländerna Italien EU totalt OECD totalt Biobränsle och avfall Fossilkraft Kärnkraft Vattenkraft m m Anm: Vattenkraft inkluderar vindkraft, sol- och geotermisk el. Fossilkraft i huvudsak kolkraft eller gaskraft. Källa: IEA, Electricity Information 24.

Användning av fjärrvärme 197 23 6 TWh 5 4 3 2 1 Förluster Bostäder, service m m Industri -7-75 -8-85 -9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Tillförd energi i fjärrvärme 197 23 6 5 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Spillvärme m m TWh 4 3 Elpannor 2 Energikol inkl hyttgas Biobränslen, torv m m 1 Oljeprodukter Naturgas, inkl gasol -7-75 -8-85 -9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Levererad fjärrkyla uppdelad på leverantör 1992 23 GWh 8 7 6 5 4 3 2 Övriga Örebro (Sydkraft MälarVärme AB) Helsingborg (Öresundskraft AB) Huddinge/Botkyrka (Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag) Linköping (Tekniska Verken i Linköping AB) Uppsala (Vattenfall Värme Uppsala AB) Västerås (Mälarenergi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) Lund (Lunds Energi AB) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Stockholm/Nacka (Fortum Värme AB) 1-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2 -3 Källa: Svensk Fjärrvärme

Användning av naturgas i Sverige 23, uppdelat på sektorer, 929 miljoner m 3 Bostäder, service m m 18% Transporter 2% El- och värmeverk 37% Industri 39% Gas-och koksverk, förluster m m 5% Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Naturgasproduktion i världen 23, 2 618 miljarder m 3 Asien och Stillahavsregionen 12% Afrika 5% Mellanöstern 1% Nordamerika 29% Central- och Sydamerika 5% Ryssland 22% EU 8% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 9% Källa: The Statistical Review of World Energy 24, www.bp.com.

Naturgasanvändning i världen 23, 2 591 miljarder m 3 Asien och Stillahavsregionen 13% Afrika 3% Mellanöstern 9% Nordamerika 29% Ryssland 16% Central- och Sydamerika 4% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 11% EU 16% Källa: The Statistical Review of World Energy 24, www.bp.com.

Användning av oljeprodukter i Sverige, inklusive utrikes sjöfart, 197 23 35 3 miljoner m 3 25 2 15 Bensin Flygbränsle 1 Dieselolja 5-7 -75-8 -85 Eldningsolja 1 Eldningsolja 2 5-9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Den svenska nettoimporten av råolja fördelade på ursprungsländer 1972 23 25 2 Övriga länder miljoner ton 15 1 Nordsjön 5 Övriga Mellanöstern Övriga OPECländer -72-75 Saudiarabien -8-85 -9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Nettoimport (+) och nettoexport (-) av raffinaderiprodukter 197 23 2 15 miljoner ton 1 5-5 -1-72 -75-8 -85-9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Löpande och reala priser på lätt råolja 197 23 5 US dollar per fat 45 4 35 3 25 2 15 Löpande pris Realt pris 1 5-7 -75-8 -85-9 - -3 Källa: www.bpamoco.com och Världsbanken

Sveriges användning av energikol, 1985 23 3 Handelsträdgård 25 1 ton 2 15 Industri 1 Kraftvärmeverk 5 Värmeverk -85-9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Användning av biobränslen, torv, mm i industrin 198 23 TWh 6 5 4 3 2 Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter Massaindustrins övriga biprodukter Massaindustrins returlutar Biobränslen för elproduktion 1-8 -85-9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Användning av biobränslen, torv mm i fjärrvärmeverk 198 23 4 3 Avfall TWh 2 1 Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion Trädbränsle Tallbeckolja Torv -8-85 -9 - -3 Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning.

Löpande kommersiella (inkl. skatt) energipriser i Sverige 197 23 12 öre/kwh 1 8 6 Eldningsolja 1 Bensin, Blyfri 95 Dieselolja Naturgas, bostäder Elvärme, Villa Fjärrvärme Skogsflis 4 2-7 -75-8 -85-9 - -3 Källa: SPI, SCB, Eurostat, Energimyndighetens bearbetning.

Total slutlig energianvändning i EU-15 fördelad på energibärare åren 196 22 1 2 1 8 Mtoe 6 4 2-6 -7-8 -9 - -1-2 Kol och koks Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas El Fjärrvärme Förnybar energi Källa: IEA statistics energy balances of OECD countries 21-22, 24 edition * Data saknas för förnybart och fjärrvärme före år 2.

Total slutlig energianvändning uppdelad på energibärare i EU-15 år 22 Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike 5 1 15 2 25 Kol och koks Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas El Fjärrvärme Förnybar energi Mtoe Källa: IEA statistics energy balances of OECD countries 21-22, 24 edition

Total tillförsel av primärenergi i EU-15 fördelad på energibärare, 196 22 1 5 1 2 Mtoe 9 6 3-6 Kol -7 Olja -8 Naturgas -9 Kärnbränsle - Vattenkraft -1-2 Förnybara energikällor Källa: IEA statistics Energy balances of OECD countries 21 22, 24 edition *Data för förnybart saknas före 198

Elproduktionen i EU-15 fördelad på primärenergikälla år 22, 2 651 TWh Olja 6% Övrigt (inkl förnybart) 4% Vattenkraft 11% Kol 27% Kärnkraft 34% Naturgas 19% Källa: IEA statistics Energy balances of OECD countries 21 22, 24 edition

Energianvändningen i EU-25 uppdelad på EU-15 och de nya medlemsländerna 1 per energibärare 21 1 8 6 Mtoe 4 2 EU-15 Nya medlemsstater Kol Olja Gas El Fjärrvärme Förnybart Källa: IEA Statistics Energy Balances of non-oecd Countries 2 21, 23 edition, IEA Statistics Energy Balances of OECD Countries 21 22, 24 edition. Anm. 1 Tjeckien, Cypern, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien.

Total slutlig energianvändning 1 i världen uppdelad på region, 1971 21 Mtoe 2 1 75 1 5 1 25 1 75 OECD Nordamerika 2 OECD Europa 3 Varav EU-15 F d Sovjetunionen Kina OECD Stillahavsområdet 4 Asien exkl. f d Su och Kina Latinamerika Mellanöstern Afrika Europa ej OECD 5 5 25-7 -75-8 -85-9 - -1 Källa: IEA Statistics - Energy Balances of non-oecd Countries 2 21, 23 edition, IEA Statistics Energy Balances of OECD Countries 21 22, 24 edition. Anm. 1 Energianvändningen är exklusive förnybar energi och avfall. 2 USA, Kanada och Mexiko. 3 EU-15 samt Ungern, Tjeckien, Polen och Slovakien. 4 Australien, Japan, Korea och Nya Zeeland. 5 Albanien, Bulgarien, Cypern, Gibraltar, Malta, Rumänien och f d Jugoslavien.

Slutlig energianvändning i världen fördelad på energibärare 1, 1971 21 Mtoe 8 7 6 5 4 3 2 1-71 Kol Olja -8-85 Naturgas El -9 Fjärrvärme - Förnybara energikällor -1 Källa: IEA Statistics Energy Balances of non-oecd Countries 2 21, 23 edition Anm. 1 Data saknas för förnybar energi och fjärrvärme före år 2.

Total energianvändning per invånare i världen uppdelad på region år 21 1 4,5 4, 3,5 toe/invånare 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, OECD Nordamerika 2 EU-15 OECD Stillahavsområdet 4 OECD Europa 3 F d Sovjetunionen Mellanöstern Europa ej OECD 5 Latinamerika Kina Asien exkl. Kina och f d SU Afrika Världen Källa: IEA Statistics Energy Balances of non-oecd Countries 2 21, 23 edition, IEA Statistics Energy Balances of OECD Countries 21 22, 24 edition. Anm. 1 Energianvändningen är exklusive förnybar energi och avfall. 2 USA, Kanada och Mexiko. 3 EU-15 samt Ungern, Tjeckien, Polen och Slovakien. 4 Australien, Japan, Korea och Nya Zeeland. 5 Albanien, Bulgarien, Cypern, Gibraltar, Malta, Rumänien och f d Jugoslavien.

Total tillförsel av primärenergi i världen uppdelat på energibärare 1971 21 12 1 8 Mtoe 6 4 2-71 Kol -73 Olja -8 Naturgas -85-9 Kärnbränsle Vatten - -1 Förnybara energikällor Källa: IEA Statistics Energy Balances of non-oecd Countries 2 21, 23 edition

Elproduktion i världen fördelad på energislag år 21, 15 476 TWh Olja 8% Övrigt (inkl förnybart) 2% Vattenkraft 17% Kärnkraft 17% Kol 39% Naturgas 18% Källa: IEA Statistics Energy Balances of non-oecd Countries 2 21, 23 edition

Svensk import och export av svavel och kvävedioxid (räknat som NO2) år 2 3 25 2 15 1 ton 1 5 Baltikum Benelux Danmark Frankrike Norge Polen Rumänien Ryssland Storbrittannien Spanien Tjeckien Tyskland Ukraina Ungern Övr. länder Till hav Finland Sverige Svavel Svavel Kväveoxider Kväveoxider import export import export Källa: Bearbetning av Naturvårdsverket, Grunddata från Transboundary acidification and eutrophication and ground-level ozone in Europe. EMEP Status Report 1/23.

Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige 199 22 12 1 1 ton 8 6 4 2 Industriprocesser m m Diffusa utsläpp Förbränning i el- gas- och värmeverk mm 2 Bostäder och service m m Transporter Förbränning i industrin 1-9 -91-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2 Anm: 1 Inklusive industriellt mottryck, 2 inklusive koksverk och raffinaderier. Källa 199 22: Sveriges rapportering till FN:s Klimatkonvention, Naturvårdsverket år 24.

Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige 199 22 1 ton 35 3 25 2 15 1 5 Industriprocesser mm Förbränning i el- gas- och värmeverk m m 2 Bostäder och sevice m m Transporter Förbränning i industrin 1-9 -91-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2 Anm: 1 Inklusive industriellt mottryck, 2 inklusive koksverk och raffinaderier. Källa 199 22: Sveriges rapportering till FN:s Klimatkonvention, Naturvårdsverket år 24.

Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 198, 199 22 1 8 Totalt 198 1 ton 6 4 2-8 -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 Förbränning i industrin 1 Transporter Bostäder, service m m Förbränning i el-, gas- och värmeverk mm 2 Diffusa utsläpp Industriprocesser mm 3 Källa: 198: SCB, Statistiska meddelanden Na 18. Källa 199 22: Sveriges rapportering till FN:s Klimatkonvention, Naturvårdsverket år 24. Anm: 1 Inklusive industriellt mottryck, 2 inklusive koksverk och raffinaderier, 3 inklusive lösningsmedels- och produktanvändning

Utsläpp av koldioxid från förbränning per invånare och BNP år 21 i EU samt i OECD-länderna Kilo CO 2 per BNP (1995 US dollar) 2,5 2, Tjeckien 1,5 Polen Slovakien 1,,5 Turkiet Mexiko Portugal Frankrike Sverige Schweiz Ungern Grekland Italien Spanien Island Korea Nya Zeeland Totalt OECD Storbr. Finland EU Belgien Irland Danmark Australien Österrike Norge Japan Tyskland Nederländerna,, 5, 1, 15, 2, 25, Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare Källa: OECD i siffror, 23 edition.

Tyskland Ungern USA Österrike EU Totalt OECD Finland Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder mellan åren 1991 och 21 8 6 4 2-2 Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet % -4 Källa: OECD i siffror, 23 edition.